Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund

Transkript

1 Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Åtgärdsplan

2 Samverkansöverenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund Lunds kommun och närpolisområde Lund har fattat beslut om samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Med utgångspunkt i en gemensam problembild är det båda parters uppdrag att genetmot varandra tydliggöra roller och ansvar samt vilka åtaganden som åvilar respektive myndighet i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten i Lund. Arbetet sker både genom långsiktiga sociala åtgärder som med mer kortsiktiga situationella åtgärder. Beskrivning av aktuella åtgärder finns i åtgärdsplanen för Åtgärdsplanen är framtagen utifrån den gemensamma problembilden och omfattar prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner. Lunds kommun och närpolisområde Lund tar, genom denna samverkansöverenskommelse, ett gemensamt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Vi skall tillsammans skapa tillit mellan varandra, skapa en gemensam bild av arbetet och använda gemensamma begrepp. Vårt samarbete skall integreras och förankras i den ordinarie verksamheten. Lund är under stark tillväxt. Att kunna erbjuda en trygg stad med låg brottslighet är en viktig strategisk fråga. Lund ska vara det självklara valet för människor som söker sig till regionen för att leva, jobba och driva företag. Utifrån den gemensamma problembilden föreslår Lunds BRÅ:s arbetsgrupp fem prioriterade områden för års verksamhet. Dessa områden är: Trygghetsskapande åtgärder Brott i nära relationer Brott mot äldre Satsning på ungdomar Alkohol och andra droger I överenskommelsen redovisas kommunens och polisens gemensamma åtgärder och åtaganden inom dessa fem områden. Alla insatser följs upp genom polisens trygghetsmätningar och annan relevant statistik. Resultatet redovisas för kommunstyrelsen och polisledningen via Lunds brottsförebyggande råd. Fram till den 1 januari 2015 kommer Svensk Polis att genomgå den största omorganisationen sedan förstatligandet Polisen i Sverige kommer att bli en myndighet. En tydlig inriktning i polisens nya organisation kommer att bli samverkan med landets kommuner för att öka tryggheten och minska brottsligheten i lokalsamhället. Denna överenskommelse gäller i fyra år för att säkerställa kontinuitet i samverkan mellan Lunds kommun och Polisen. 1

3 Överenskommelsen ska vara känd inom polisen, i kommunens förvaltningar och av förtroendevalda och den ska finnas tillgänglig som broschyr såväl som på nätet. Lunds brottsförebyggande råd ansvarar för att arbetet drivs framåt såväl som för uppföljning och utveckling. Lund 2013-xx-xx Mats Helmfrid Kommunstyrelsens ordförande Thomas Nilsson Polismästare 2

4 Nulägesbeskrivning Grunden för det brottsförebyggande arbetet ligger i det långsiktiga arbetet, byggt på vetenskapligt beprövade metoder, som bedrivs inom polisen och kommunens olika förvaltningar. Arbetet sker både genom långsiktiga, sociala åtgärder, som mer kortsiktiga situationella åtgärder. Ungdomar som flyttar hemifrån söker sig företrädelsevis till större städer och lärosäten. En markant ökning av ungdomar över 20 år och Lunds stora utbud av näringsställen med alkoholtillstånd, gör att nöjeslivet framöver blir intensivt. Bostadsbristen bland unga människor kommer även fortsättningsvis att vara ett problem. Fler invånare och en större befolkningskoncentration leder generellt till fler brott. Narkotikaproblematiken och den höga tillgången på Cannabis i vår region kan antas bestå. Den liberaliseringsdebatt om Cannabis som nu förs på ledarsidor och via andra opinionsbildare, ställer ytterligare krav på samhället. Vi måste klara av att både arbeta operativt mot narkotikan men också kunna argumentera mot legalisering av vissa typer av narkotika. Antalet individer och grupperingar inom gängmiljön i Skåne fortsätter att vara ett problem. I Lund har vi med samhällets samlade resurser lyckats bryta de kriminella grupperingar som tidigare etablerade sig i kommunen. Det fortsatta arbetet måste ha en inriktning på att det inte skall finnas något rekryteringsunderlag bland våra ungdomar för de kriminella grupperingarna. Det är viktigt att samhället kan erbjuda positiva, alternativa sysselsättningar. Det nationella pilotprojektet Sociala Insatsgrupper (SIG), där Lund var en av de deltagande kommunerna, föll mycket väl ut. Projektet var en starkt bidragande orsak till att vi lyckades bryta etableringen av de kriminella ungdomsgrupperingarna som fanns i Lund. Erfarenheter från SIG har gett oss viktig kunskap och arbetssättet kommer att vidareutvecklas inom polisen och kommunens berörda förvaltningar. Trygghetsmätningen som genomfördes 2012 visar att Lund är en trygg kommun. I undersökningen deklarerar Lundaborna att de är mindre utsatta för brott, vilket stämmer väl med den minskade anmälda brottsligheten. För att bibehålla den goda situationen är åtgärder avseende brott mot äldre, brott i nära relation samt andra trygghetsskapande och brottsreducerande åtgärder viktiga. 3

5 Övergripande mål Det övergripande målet för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet som sker i samverkan mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund är att öka den upplevda tryggheten bland Lundaborna och minska utsattheten för brott. Den generella uppföljningen sker genom Polisens årliga trygghetsmätning samt utvecklingen av polisanmälda brott per invånare. Brott i nära relation, satsning på äldre och ungdomar, samt insatserna mot alkohol och andra droger skall följas upp med aktuell brottsstatistik och av parternas aktiviteter. Samverkansområden Trygghetsskapande åtgärder Syftet är att Lundaborna, oavsett kön, ålder och etniskt ursprung skall känna sig trygga då de vistas i det offentliga rummet. Det skall gälla i det egna bostadsområdet såväl som i centrum med dess nöjesliv. Platsens utformning har betydelse för Lundabons känsla av trygghet. En plats där folklivet är naturligt upplevs ofta som trygg och trivsam med informell kontroll. Tryggheten i Lund skall öka. Åtgärder mot skadegörelse och klotter samt användande av kommunens skaderapporteringssystem. Klotter ingår i brottskategorin skadegörelse och regleras i brottsbalken. En trygg plats är en plats utan nedskräpning, skadegörelse och klotter. Strategier för att göra Lunds kommun fri från klotter är att inte tolerera klotter någonstans i kommunen samt att all klotter ska bort inom 24 timmar. Kommunens förvaltningar och bolag har ansvar för att polisanmäla och dokumentera skadegörelse på kommunens egendom. En noggrann rapportering av inträffad skadegörelse ger underlag till att identifiera och analysera och på så sätt förebygga framtida brott. Därför ska all skadegörelse och klotter på kommunens fastigheter rapporteras i Lunds kommuns skaderapporteringssystem. Privata fastighetsägare ska ges möjlighet att teckna avtal med kommunen avseende sanering av klotter. Ansvariga: Lund skall vara en klotterfri kommun Samtliga kommunens förvaltningar Kommunkontoret, Serviceförvaltningen Statistik över skador och kostnader samt aktuell brottsutveckling. 4

6 Trygghetsprojekt Trygghetsprojekt innebär ett samarbete mellan boende, fastighetsägare/-förvaltare, närpolis och andra aktörer inom området och bidrar till att fler påverkar arbetet för tryggare och vackrare utemiljöer. Projektet kan innehålla enkäter, informationsträffar och trygghetsvandringar. Projektet situationsstyrs och anpassas efter aktuellt geografiskt område. Områden väljs ut av Lunds BRÅ:s arbetsgrupp. Människors trygghet skall öka inom de aktuella områdena Tekniska nämnden Boende, näringsidkare och fastighetsbolag, polisen Trygghetsmätningar och protokoll från trygghetsvandringarna Nattvandringar Verksamhet med nattvandrande vuxna ska stimuleras, så att organiserad vandring kan ske på de platser som kommunen och polisen anvisar Samverkansparter: Antalet vuxna som nattvandrar skall öka Kommunkontoret, polisen Kultur- och fritidsförvaltningen, skolförvaltningarna samt intresserade ideella föreningar Rapport till Lunds BRÅ Synlighet Polisens närvaro är viktig för Lundabornas trygghetskänsla. Det gäller både i staden och i östra delarna. Detta gäller såväl dagtid i bostadsområden som kvällstid och helger. Polisens trygghetsmätning ska utgöra underlag vid val av de platser och bostadsområden som särskilt ska uppmärksammas. Allmänhetens trygghetskänsla skall öka Polisen - Polisens trygghetsmätningar Kommunikation 5

7 Lund är en trygg kommun med låg brottslighet i förhållande till sin storlek. Korrekt information om utvecklingen och vilka åtgärder som genomförs bidrar till att öka känslan av trygghet ytterligare. Hushållen i Lunds kommun ska via media, exempelvis bilagor i tidningar, kommunens hemsida och speciellt framtagen broschyr informeras om överenskommelsen. Där ska även finnas råd och information om hur man förebygger brott och olyckor. Kunskapen hos allmänheten om att förebygga brott skall öka Polisen, Lunds kommun Lunds BRÅ Utskick till hushållen, trygghetsmätningar 2 Brott i nära relation Våld i nära relation omfattar allt våld mot närstående vuxna personer och även barn som bevittnar våld och förtryck. Våld i nära relation domineras av mäns våld mot kvinnor. Syftet är at förebygga och minska våldet i nära relationer samt att synliggöra problematiken. Samverkan med Brottsofferjouren Brottsofferjouren Mellersta Skåne med placering i Polisens lokaler i Lund ska stödja drabbade av våld i nära relation under hela processen. Avtal ska finnas mellan Brottsofferjouren och Lunds kommun. Samverkanspartner Adekvat stöd skall ges till brottsoffer Brottsofferjoren Mellersta Skåne Polisen, Lunds kommun Brottsofferjourens verksamhetsberättelse Barnahus Konceptet barnahus innebär att inblandade myndigheter samordnar sina insatser och ser till att barns behov sätts i centrum då barn blivit utsatta för brott. Samverkansavtal mellan polisen och Lunds kommun ska finnas. Barnens behov skall sättas i centrum vid brottsutredningar Socialförvaltningen och polisen. Berörda myndigheter förutom Lunds kommun och polisen. Statistik över verksamheten. 6

8 Kriscentrum i mellersta Skåne Kriscentrum är en samtalsmottagning. Målgruppen är personer som utsätts för våld av närstående eller utövar våld mot närstående. Mottagningen erbjuder även samtalsstöd till barn och ungdomar som upplevt våld i familjen. På Kriscentrum görs riskbedömning, hjälp till krisbearbetning samt längre samtalsstöd, individuellt eller i grupp. En samordnare arbetar deltid vid polisen för att motivera till behandling i de ärenden som polisanmäls. Adekvat stöd skall ges till personer med ovanstående problembild Socialförvaltingen i Lund Eslöv, Staffanstorp, Kävlinge, Höör, Lomma och Svalövs kommuner, Svenska kyrkan. Polisen och Lunds kvinnojour. Statistik och verksamhetsrapportering. Kvinnofridsarbete Utgångspunkten för kvinnofridsarbetet i Lund är den kommunövergripande handlingsplanen för att motverka våld mot kvinnor, Kvinnofridssamordnaren ansvarar för att följa upp arbetet i de olika förvaltningarna. Arbetet ska vara förebyggande så att våldet uppmärksammas tidigt. Det ska finnas skydd, stöd och behandling för utsatta personer men även behandling för personer som vill sluta använda våld. Kvinnofridssamordnaren ska sprida kunskap om våld i nära relationer, kartlägga insatser, påpeka förbättringsområden samt initiera samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer. Att våld mot kvinnor skall minska Socialförvaltningen i samverkan med andra förvaltningar Berörda myndigheter och frivilligorganisationer. Rapport till referensgrupp med representation från de olika nämnderna. Årlig uppföljning av handlingsplanen med revidering vart femte år. 3 Brott mot äldre Äldre är oftast mer otrygga än yngre, trots att de, generellt sett, är mindre utsatta för brott än befolkningen i övrigt. I två brottskategorier är äldre dock särskilt utsatta och det gäller fickstölder och brott som sker i deras hem. Detta påverkar naturligtvis äldres trygghet negativt. Syftet med satsningen är att ge information om äldres utsatthet och hur man kan förebygga att bli utsatt för brott. Den förväntade effekten är att äldre blir tryggare och utsatta för färre brott. Kommunikationsinsatser 7

9 Polisen, kommunen och andra berörda organisationer skall genom samlade kommunikationsinsatser informera äldre om hur de kan skydda sig mot brott, som särskilt riktar sig mot denna åldersgrupp. Informationen kan ges i samband med evenemang som anordnas nationellt, regionalt eller lokalt genom pensionärsföreningar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsoinstitutet etc. Antalet brott mot äldre skall minska Polisen, kommunkontoret Pensionärsorganisationer, Räddningstjänsten Syd Statistik, trygghetsmätningar Uppsökande verksamhet Polisen skall, genom bl a sina volontärer bedriva uppsökande verksamhet genom hembesök i områden med stor andel äldre befolkning. Vid besöken ges förebyggande information och tillfälle finns för de boende att ställa frågor. Verksamheten kan med fördel samordnas med Räddningstjänsten Syds hembesöksverksamhet. Antalet brott mot äldre skall minska Polisen Räddningstjänsten Syd Rapport till Lunds BRÅ 4 Satsning på ungdomar Att ha en meningsfull sysselsättning är i sig brottsförebyggande för skollovslediga ungdomar. Vidare skall vi tillsammans försvåra rekryteringen av unga till kriminella grupperingar samtidigt som de som hamnat fel skall få stöd för att lämna det kriminella livet. Ungdomars åsikter och förslag måste tas emot och behandlas med respekt för att stärka de ungas självkänsla och få dem att se att samhället går att påverka. En förbättrad kontakt mellan unga och polisen förebygger misstro mellan dem och lägger en grund för att de unga skall se polisen som en hjälpande funktion. Sommarpraktik för ungdomar Det ska skapas fler sommarjobb och därmed meningsfull sysselsättning till ungdomar under sommarlovet samt ska man erbjuda ungdomar jobbinspiration och mentorskap i gemensamma projekt och forum. Så många som möjligt av de ungdomar i Lunds kommun som önskar arbeta under sommaren ska ges möjlighet till detta. Näringslivet och kommunens förvaltningar bör bjudas in till informationsmöten om betydelsen av gemensamma projekt för att stärka de unga. Så många som möjligt av de ungdomar som önskar skall erhålla sommarpraktik 8

10 Samverkansparter: Lunds BRÅ Socialförvaltningen, Kommunkontorets näringslivsenhet, Handelsföreningen m fl Rapportering till Lunds BRÅ efter sommaren Aktiv samverkan kring ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Socialförvaltningen ska, utifrån redan pågående arbete med Sociala insatsgrupper, tillsammans med polisen, kultur och fritidsförvaltningen och skolan (barn- och skolförvaltningarna, utbildningsförvaltningen) implementera och utveckla metoden för stärkt samverkan kring arbetet med ungdomar som riskerar utveckla en kriminell livsstil. Antalet ungdomar som utvecklar en kriminell livsstil skall minska Socialnämnden och polisen Kultur och fritidsförvaltningen, skolan Rapportering till Lunds BRÅ Kontaktpoliser i skolorna Arbetet med ungdomar och samverkan med skolan är en av polisens allra viktigaste brottsförebyggande uppgifter. Därför är polisens kontaktskapande verksamhet i skolorna av största vikt. Varje skolområde ska ha avdelade poliser som är välkända bland skolpersonal, elever och föräldrar. Samverkan mellan polisen och barn och ungdomar skall öka Polisen Barn- och skolförvaltningarna, utbildningsförvaltningen Utvärdering Ungdomsråd/ungdomsting Ungdomars delaktighet i samhället är en underskattad brottsförebyggande metod. När ungdomar känner att de kan påverka sin vardag stärker det deras självkänsla. Statens Folkhälsoinstituts elfte folkhälsomål har delaktighet och inflytande som det första och viktigaste målet för hälsan. En ökad dialog mellan polisen och Lunds ungdomar är viktigt för förståelsen för båda parters situation. Det är samtidigt ett preventionsarbete för ungas hälsa och bidrar till att utveckla polisens arbete med unga. Att öka ungdomars möjlighet att påverka sin vardag 9

11 Kultur- och fritidsförvaltningen och polisen Rapport till Lunds BRÅ 5 Alkohol och andra droger Ett viktigt arbetsområde är att förebygga och minska alkohol- och drogrelaterade brott. Samverkan skall bl a få den totala narkotikaanvändningen att minska och att nyrekryteringen av unga missbrukare minimeras. Genom att långsiktigt medvetandegöra skador, risker och kostnader kring narkotikabruk, uppnår vi bättre förståelse bland både ungdomar och föräldrar om de stora problem som är starkt förknippade med användning av alkohol och andra droger. Val av informationsmetoder görs alltid i dialog med t ex skolor, fritidsgårdar, föreningar etc. Genom att krögare och andra verksamma inom nöjeslivet serverar alkohol på ett ansvarsfullt sätt ökar också den upplevda tryggheten i centrum kvälls- och nattetid. Ansvarsfull alkoholservering Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering, som är en vetenskapligt beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer, ska genomföras två gånger per år under avtalsperioden. Det alkoholrelaterade våldet i restaurangmiljö skall minska Socialnämnden Krögarna och polisen Skådespelarstudier, enkäter Tillsyn Polisen och socialförvaltningen ska under perioden genomföra tillsynsbesök på krogar och nationer i kommunen enligt deras respektive handlingsplan. Kontroller av butikernas efterlevnad av åldersgränserna vid försäljning av folköl och tobak ska genomföras av socialförvaltningen och polisen. Att försäljningsregler för alkohol och tobak efterlevs Socialnämnden och Polisen Krögarna och ordningsvakter Protokoll Synlighet 10

12 Polisen ska vara ett naturligt inslag i Lunds nöjesliv under helgkvällarna. Detta innebär att polisen varje helg ska ha särskilt avdelad personal med ansvar för närvaro i Lunds nöjesliv. Tryggheten för besökare i Lunds nöjesliv skall öka Polisen Trygghetsmätningar Kommunikation Polisen, kommunen och andra berörda organisationer skall genom samlade kommunikationsinsatser presentera åtgärder för att minska alkohol- och drogmissbruket. Kommunikationsinsatserna kan genomföras i egen regi eller i samverkan vid lämpliga evenemang. Att öka kunskapen om förebyggande åtgärder mot alkohol- och drogmissbruk Polisen, kommunen Berörda organisationer Rapport till Lunds BRÅ om genomförda insatser 11