Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg
|
|
- Peter Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den flytande brottsplatsen Brottsplatsundersökning ombord på passagerarfartyg Erik Palmqvist Ålands polismyndighet Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning vid Statens kriminaltekniska laboratorium
2 Sammanfattning Fartyg i kryssningstrafik mellan Sverige och Finland lockar årligen många människor att resa, äta gott och roa sig. Tyvärr sker det även i den här miljön olika brott. Det som gör en platsundersökning speciell ombord på ett fartyg är att den flyter och att brottet kan ske då fartyget är långt från hamn. Det här arbetet beskriver kortfattat och överskådligt de åtgärder som är viktiga att genomföra då ett brott har begåtts ombord på ett passagerarfartyg och polisen inte har möjlighet att omedelbart påbörja sin platsunderökning. Arbetet vänder sig främst till fartygsvärdar som ansvarar för ordningen ombord. I innehållet finns åtgärdstablåer för de fyra vanligast förekommande brottstyperna. Åtgärdstablåerna ska ses som ett stöd för minnet och eventuellt en introduktion för ny personal ombord. Om punkterna i tablåerna följs riskerar inte personalen att förstöra brottplatsen och polisens arbete underlättas vilket i förlängningen leder till en bra grund för en fortsatt förundersökning i det aktuella ärendet. i
3 Förord Jag vill tacka mina kolleger vid Ålands polismyndighet för råd och stöd vid skapandet av detta arbete. Ett extra stort tack vill jag rikta till Sebastian Sjölund, som fungerat som min faktahandledare och Helena Stolt Olsson som varit min språkliga handledare. ii
4 Innehållsförteckning 1 Syfte Bakgrund Problem Metod Begränsningar Förberedelser och utrustning för fartygspersonal Generell information vid misstänkt brott Åtgärdstablå Skadegörelse Stöld Misshandel Våldtäkt Diskussion Källförteckning Muntliga källor...18 iii
5 1 Syfte Syftet med det här arbetet är att göra en åtgärdstablå för att underlätta och förbättra utredningen av brott som skett ombord på passagerarfartyg i trafik mellan Sverige och Finland. Arbetet ska kunna läsas av fartygspersonal som ansvarar för ordningen och säkerheten ombord. 2 Bakgrund Nöjeskryssningar med de stora passagerarfartygen mellan Sverige och Finland är en storindustri som lockar miljoner människor årligen. Syftet med resorna är i huvudsak, förutom transport, att under resan äta, dricka gott, handla samt i övrigt roa sig. Tyvärr har det visat sig att, som så många gånger då alkohol är inblandat, att människor tappar omdömet och gör oöverlagda saker under kryssningarna vilket ofta leder till brottsanmälningar och förundersökningar. Författaren till detta arbete arbetar inom polisen på Åland och kan därför endast relatera till de problem som upplevs vid brottsplatsundersökning ombord på fartyg sett ur ett åländskt perspektiv. År 2006 handlade Ålands polismyndighet 105 anmälningar med anknytning till kryssningsverksamheten. Det kan konstateras att polisen på Åland lägger ner många arbetstimmar på att utreda brott som begåtts ombord på fartyg i kryssningstrafik och samarbetet med berörda rederier fungerar bra. Det finns dock alltid saker som kan förändras och förbättras för att öka effektiviteten och i slutändan även rättsäkerheten för de som råkar ut för brott. Det här arbetet är ett litet steg i den riktningen genom att beskriva de åtgärder polisen anser är viktiga för att kunna utreda alla omständigheter omkring en eventuell brottslig händelse. 1
6 År 2007 kryssade personer till Åland, varje dag lägger ca 26 fartyg till på Åland. De största fartygen tar ca 3000 passagerare medan de mindre tar ca Bild 1. Fartyg på väg till och från Åland. 1 Statistik från Ålands statistik och utredningsbyrå 2
7 3 Problem De brott som begås ombord på fartygen speglar ett genomsnitt av samhället i övrigt, det vill säga allting från skadegörelse till brott mot liv. Det som gör utredningarna speciella är att brottsplatsen flyter. Den rör på sig och förändras snabbt. Brottet kan ske då fartyget befinner sig långt ute till havs, flera timmar från hamn och då är det viktigt att rätt åtgärder vidtas för att så långt det är möjligt säkra brottsplatsen och bevismaterial så att polisen har möjlighet att göra ett fullgott arbete. Ombord på fartygen finns vaktmän som har hand om ordningen, de har även andra sysslor som till exempel att gå brandvakt. Antalet vaktmän varierar mellan de olika fartygen men ofta är det två som arbetar samtidigt och då har den ena till uppgift att gå brandvakt medan den andra sköter eventuella ordningsstörningar. Då ett brott inträffar är det vaktmännen som får fungera som polisens förlängda arm fram till det att fartyget har anlänt till hamn. Det är därför viktigt att de känner till grundläggande åtgärder vid säkrande av en brottsplats och bevismaterial, för att undvika kontamination eller i värsta fall omöjliggöra en platsundersökning genom att utföra fel åtgärder. Vaktmännen saknar ofta kunskap om kontaminationsrisker, det vill säga risker att material förs över från en plats till en annan samt vikten av att en brottsplats lämnas så intakt som möjligt. Att spärra av och bevaka en brottsplats ombord på ett fartyg är inte alltid en lätt uppgift med beaktande av personalens antal och övriga uppgifter samt passagerarnas rörlighet. Trots det är det av yttersta vikt att brottsplatsen lämnas så orörd som möjligt och att ingen har möjlighet att få tillträde till platsen efter att den spärrats av. 3
8 Ett annat problem som ofta uppstår är tidsbrist vid platsundersökningen. Fartygen har en tidtabell som måste följas och hamntiderna är korta. Om fartyget inte kan avgå i tid innebär det stora kostnader för rederiet eftersom de då måste köra in den förlorade tiden med större bränsleåtgång som följd. Det är även viktigt att tidtabellen följs eftersom farlederna är så trånga, speciellt i Stockholms skärgård, att det inte är möjligt för två fartyg av den här typen att mötas. Det här arbetet avser att beskriva åtgärder som behöver vidtas då det gäller något som vi kan kalla vardagsbrottslighet ombord. I fall av grova brott kan naturligtvis inte alltid hänsyn tas till de rent ekonomiska aspekterna. Tidbrist vid en platsundersökning är naturligtvis inte bra ur någon aspekt men för att snabbt, effektivt och så bra som möjligt kunna vidta nödvändiga åtgärder är det viktigt att vaktmännen kan bistå med noggranna och korrekta förhandsuppgifter. I samband med att förhandsuppgifter tas upp är det också viktigt att eventuella bildmaterial och ljudupptagningar från fartygets övervakningsutrustning tas tillvara och överlämnas till polisen. 4
9 4 Metod Inför det här arbetet har jag varit i kontakt med personal ombord på Viking Lines fartyg M/S Cinderella för att få en insikt i deras arbete och vilka krav som är rimliga att ställa på dem beträffande inledande åtgärder då ett brott inträffat. Jag har genom diskussion med kollegor och litteratursökningar sammanställt en åtgärdskalender för i första hand fartygspersonal. 4.1 Begränsningar Ett fartyg är som ett flytande samhälle och alla typer av brott kan komma ifråga. Det är naturligtvis omöjligt att i detalj redogöra för varje åtgärd som bör vidtas vid olika händelser. Min avsikt med det här arbetet är att beskriva lämpliga åtgärder vid de vanligast förekommande brottstyperna. Jag har valt att skriva under fyra brottsrubriker: skadegörelse, stöld, misshandel och våldtäkt. Jag har medvetet valt att utelämna grövre brott såsom dråp och mord eftersom dessa brott åsidosätter alla ekonomiska aspekter såväl som kravet att undersökningen ska ske så snabbt som möjligt. 5
10 5 Förberedelser och utrustning för fartygspersonal Det finns viss utrustning som är oumbärlig när det gäller att till exempel dokumentera en plats på ett sådant sätt att det senare går att ställa frågor om den vid en rättegång. Det som är viktigast vid dokumentation av en plats är en bra kamera och att den som ska använda den vet hur den fungerar. Ett bra hjälpmedel för minnet är en diktafon. Den är också användbar då man pratar med inblandade parter och vittnen. Det fungerar naturligtvis även bra med papper och penna. En bra ficklampa är många gånger bra att ha när man söker av en plats eller ska fotografera i dålig belysning. Då det handlar om elektronik är en svaghet alltid batterierna. Därför är det viktigt att det finns någon form av rutiner som säkerställer att batterierna alltid är fräscha i den utrustning man använder. De flesta fartyg är i dagens läge utrustade med kameraövervakning på strategiska platser ombord. Den personal som använder utrustningen måste förstås veta hur den fungerar så att inte viktig information riskerar att försvinna. Övervakningsutrustningen kräver även tillsyn, till exempel kan det löna sig att kontrollera att kamerornas tidsinställning stämmer överens med reell tid. Även om en kamera är perfekt placerad är det bortkastat om inte linsen är ren. Den personliga säkerheten kommer alltid i första hand, därför är det nödvändigt att bedöma från fall till fall vilka åtgärder som är möjliga att vidta. 6
11 För att skydda sig mot till exempel blodsmitta är det enklaste sättet att skydda sig att använda engångshandskar. Engångshandskar skall alltid bäras vid hantering av bevismaterial. Bild 2. Utrustning som är bra att ha till hands. 7
12 6 Generell information vid misstänkt brott I avsnitt 7 presenteras en åtgärdstablå som är avsedd för personer som arbetar ombord på ett passagerarfartyg och kan komma att vara de som är tvungna att hantera olika situationer där det inträffat ett brott till havs. Dessa åtgärder är ingenting som polisen kan kräva att fartygspersonal vidtar, utan det bygger på ett frivilligt samarbete med ett gemensamt mål. Då en händelse som kan leda till en brottsanmälan inträffar ska fartygets befälhavare och berörd polismyndighet omedelbart kontaktas och informeras. De första åtgärderna är viktiga för den rättsprocess som sätts igång då ett brott anmäls till polisen. Med bra initial information och en så väl skyddad brottsplats som möjligt ges polisen en möjlighet att på bästa sätt ta tillvara både målsägandes och misstänktes intressen. 8
13 Åtgärdstablån är inte på något sätt heltäckande, men genom att ta upp de vanligaste brottsrubrikerna täcks ett stort område in och fartygspersonalen riskerar inte att glömma något väsentligt. Det är inte så stor skillnad mellan de åtgärder som måste vidtas för att reda ut ett grovt brott och ett mindre grovt brott. Det handlar tyvärr oftast om en resursfråga. Varje händelse ombord är unik och det är svårt att säga exakt vad som är den viktigaste åtgärden för ett specifikt ärende men, med ett sunt förnuft kommer man långt. I åtgärdstablån är de olika momenten numrerade men det är inte alltid nödvändigt att utföra dem i precis den ordningen. Det viktiga är att de utförs. 9
14 7 Åtgärdstablå 7.1 Skadegörelse 1. Spärra av det aktuella området. 2. Om det inte är möjligt att spärra av området försök hindra människor att röra sig där och fotografera så snabbt som möjligt. Tänk på att fotografera ur olika vinklar och på olika avstånd. Använd någon form av mått vid fotografering av detaljer. Ta hellre för många bilder än för få. 3. Kontrollera på platsen om det finns något löst föremål som till exempel är blodigt och kan sättas i samband med skadegörelsen. Ta tillvara föremålet genom att lägga det i en papperspåse. Märk påsen så att det går att härröra varifrån den kommer. Tänk på smittoriskerna vid hantering av kroppsvätskor, använd skyddshandskar. 4. Ta vittnesuppgifter. Det är viktigt att få vittnets fullständiga namn, adress och telefonnummer. Frågor att ställa till vittnet: Vem har utfört skadegörelsen? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick skadegörelsen till? Finns det någon övrig information som kan belysa det inträffade? 5. Ta uppgifter av misstänkt gärningsperson. Det är viktigt att kontrollera identiteten och anteckna samtliga kontaktuppgifter. 10
15 6. Om det kan antas att händelsen fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 7. Fyll i händelserapporten 1 noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. Bild 3. Skadegörelse i en hyttavdelning som fångats av fartygets övervakningskamera. 1 Rederiernas egna blanketter som personalen fyller i angående brott som skett ombord 11
16 7.2 Stöld 1. Spärra av området om stölden skett från ett låst utrymme. Se till att ingen person har möjlighet att röra sig på platsen tills polisen påbörjar sin platsundersökning. 2. Vid stöld eller snatteri från någon av fartygets butiker ta tillvara eventuellt material från övervakningsutrustning. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 3. Ta vittnesuppgifter. Det är viktigt att få vittnets fullständiga namn, adress och telefonnummer. Frågor till vittnet: Vem har utfört stölden? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick stölden till? Finns det någon övrig information som kan belysa det inträffade? 4. Om en stöld har skett i en passagerarhytt är det viktigt att anteckna vad som tillgripits och eventuellt ett uppskattat värde på egendomen. 5. Ta uppgifter av misstänkt gärningsperson. Det är viktigt att kontrollera identiteten och anteckna samtliga kontaktuppgifter. 6. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. 12
17 7.3 Misshandel 1. När en misshandel inträffat är det viktigt att först och främst se till att den som misshandlats får vård. 2. Den misshandlades skador ska dokumenteras så nära inpå misshandeln som möjligt. Om det är möjligt ska skadorna fotograferas innan omplåstring. 3. Om det finns någon misstänkt för misshandeln ska även hans/hennes eventuella skador dokumenteras. 4. Prata med eventuella vittnen till händelsen och anteckna deras kontaktuppgifter det vill säga namn, adress och telefonnummer. Vem har utfört misshandeln? Hur är signalementet på gärningspersonen? Hur gick misshandeln till? 5. Om det är möjligt bör platsen där misshandeln inträffat spärras av. 6. Om det har använts någon form av tillhygge vid misshandeln och platsen inte går att spärra av bör föremålet tas tillvara. Då är det viktigt att föremålet fotograferas innan det flyttas och att man använder skyddshandskar då man rör vid det. Föremålet förvaras bäst i en papperspåse. Påsen ska märkas med platsen var det påträffats, när det påträffats samt av vem. 13
18 7. Om det kan antas att händelsen fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD 8. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. Bild 4. Ett exempel på följderna av misshandel. 14
19 7.4 Våldtäkt 1. Vid en misstänkt våldtäkt är det viktigt att målsägaren tas om hand av vårdpersonal ombord. Det är avgörande för polisens platsundersökning att få reda på exakt var våldtäkten har ägt rum. Om målsägaren inte själv kan uppge platsen kan det vara skäl att gå igenom eventuellt övervakningsmaterial för att på så sätt skapa sig en uppfattning om var våldtäkten skett. 2. Spärra av platsen, om det är fråga om en hytt, kontrollera att det inte finns personer som är i hytten innan den spärras av. Låt ingen person gå in i hytten för att hämta något eftersom detta kan förstöra viktiga spår. 3. Det är viktigt att den som misstänks för våldtäkten och målsägaren inte har möjlighet att träffas eller vistas i samma utrymme. 4. Det bör vara olika personer som tar hand om målsägaren och misstänkt. Detta arrangemang kan kräva lite planering men är nödvändigt för att undvika ett utbyte av material mellan personer och platser, så kallad kontamination som försämrar bevisvärdet i vissa spår. 5. Den som misstänks för våldtäkten och målsägaren får inte tvätta sig innan de undersökts av läkare. 6. Om det finns vittnen till händelsen eller personer som kan tillföra något till den fortsatta utredningen ska deras namn, adress och telefonnummer antecknas. 15
20 7. Om det kan antas att händelsen eller något som kan sättas i samband med den fångats av övervakningsutrustning är det viktigt att polisen får tillgång till materialet så fort som möjligt. Materialet måste kopieras till ett gångbart media såsom CD eller DVD. 8. Fyll i händelserapporten noggrant, det är också viktigt att polisen får kännedom om vilka i fartygspersonalen som varit med vid händelsen och kontaktuppgifter även till dem. 16
21 8 Diskussion Brott som sker ombord på ett kryssningsfartyg kan i de flesta fall härledas till en överkonsumtion av alkohol. Det är min fasta övertygelse att ett minskat intag av alkohol i stort sett skulle lösa alla problem som uppstår ombord. Den lösningen skulle dock effektivt förstöra alla chanser för en fortsatt verksamhet för rederierna eftersom alkohol och nöje är starkt sammankopplade i vår kultur. Därför kommer de problem som jag berört i det här arbetet att fortsätta uppkomma och fartygspersonal och polis måste tillsammans försöka att i första hand förebygga brott men då det redan skett, se till att det finns en klar och lättöverskådlig undersökningsprocedur i inledningsskedet. Idag finns det redan ett gott samarbete mellan polisen på Åland och rederierna. Personalen ombord på fartygen ställer upp och hjälper polisen i mån av möjlighet. Det som förstås saknas, helt naturligt, är det polisiära sättet att se på en brottsplats. Vid diskussioner med fartygspersonal har det framkommit att de saknar den kunskap som krävs för att säkra en brottplats och övriga åtgärder som är viktiga initialt vid en brottsutredning. Det är på grund av det som det här arbetet skrivits, för att ge dem ett stöd i olika situationer som kan uppkomma. Det här arbetet ger enkla beskrivningar på åtgärder för det vanligaste brotten och naturligtvis finns det olika sätt att genomföra dem på i olika situationer. Min förhoppning är att genom det här arbetet och en fortsatt dialog mellan polisen och rederierna, även i framtiden, ska förbättra möjligheterna att utföra ett så bra förundersökningsarbete som möjligt. Det arbetet börjar på brottsplatsen. 17
22 9 Källförteckning 1. Fälthandbok för kriminaltekniska platsundersökningar, Statens kriminaltekniska laboratorium, Muntliga källor Sebastian Sjölund, äldre konstapel, Ålands polismyndighet. Göran Snällström, överkonstapel, Ålands polismyndighet. Siv Kull, juridisk assistent/skadereglerare, Viking line Tobias Chroneer, befalhavare, Viking line/m/s Cinderella Vaktmän ombord på Viking lines M/S Cinderella
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merStatistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merPolismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merVärdehantering och rånskydd i butik
Värdehantering och rånskydd i butik (Praktiska skadeförebyggande råd som kan behöva kompletteras med hänsyn tagen till förhållandena på platsen). 1 (6) Värdehantering inom och utanför butiker innebär alltid
Läs merSkiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Läs merINFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
Läs merAnmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd
1 (5) Dnr: 2014-2435:1 Anmälningsrutiner enligt Schengenregelverket och reglerna avseende Sjöfartsskydd Två regelverk styr anmälningsrutinerna Anmälningsrutiner enligt Kodexen om Schengengränserna(Gränskodex)
Läs merInspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015
PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merKriminalvårdens författningssamling
Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade
Läs merAnmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.
Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012
LIKABEHANDLINGSPLAN Antagen av styrelsen för Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening den 8 november 2012 1. Syfte och vision Syftet med denna likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter
Läs merKrisplan för Equmenia Nords läger
Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.
Läs merUppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet
RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs meratt få sin sak prövad
Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merVästerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU
Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,
Läs merBESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin
BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013
SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merHandlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet
Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merRiktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun
Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje
Läs merRutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer
sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder
Läs merMarkhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFörskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och
Läs merHandlingsplan. Våld och hot
Handlingsplan Våld och hot Handlingsplan mot våld och hot På PeterSvenskolan 2 går all personal och elever till skolan, vistas där och känner sig trygga. Ingen på skolan ska utsättas för våld eller hot
Läs merL a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen
75 LAGFÖRSLAG 1. L a g om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 8 kap. 1 och 4 mom., 2 1 och 2 mom., 6 1 och 3 mom., 9, 10 1 mom.,
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN FRAMTIDEN Februari 2012-Juni 2013 Innehåll: STYRANDE DOKUMENT... 2 VÅR VISION... 2 VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER SER UT ENLIGT FÖLJANDE...
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merLikabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING
Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vision... 1 Bakgrund... 1 Definitioner... 2 Kartläggning av risker... 3 Metod för kartläggningen...
Läs mer+ + ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND
OLE_PH3 1 *1449901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND FÖR VÅRDNADSHAVARE BARNET I FINLAND Denna blankett är avsedd för dig som ansöker om första uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband. Du har
Läs merLag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM. Inledande bestämmelser. 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVM Inledande bestämmelser 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som
Läs merUtvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003
Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003 Sammanställt i april 2004 av biträdande projektledare Cecilia Lunder i samråd med projektgrupp buller Utvärdering av uppföljning hälsoskadligt buller
Läs merLikabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter;
Läs merFramkallning med amidosvart och visualisering med digital bildbehandling.
Framkallning med amidosvart och visualisering med digital bildbehandling. Kriminalteknikerutbildning på SKL ht 2000 vt 2001. Författare: Benny Samuelson, tekniska roteln i Eskilstuna. Handledare: Maria
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4
Läs merHämtning och öppning av en arbetstagares e-post
28.4.2014/JW Anvisning Bekräftat: Samarbetsförfarande: Samarbetskommissionen 19.3.2014 Bekräftat av: Granskat: Ledningsgruppen för informationssäkerhet 24.4.2014 Hämtning och öppning av en arbetstagares
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
Läs merTillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen
Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2
Läs merMedling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr: 533 Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar Emelie Brodin Hanna Rolinder Abstract Rapporten
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2016-01-22 ÅM 2015/8347 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-12-01 B 4880-15 JS 01 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AJ./. riksåklagaren
Läs merVästerortspolisen informerar:
Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Stort intresse för Grannsamverkan Hörsalen på huvudstationen i Solna var mer än fullsatt när distriktets
Läs merRätt beslut och rätt ersättning
Rätt beslut och rätt ersättning Information om skyldigheter i samband med beslut eller ersättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merUnderlagsdokument till jävsregler
Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merSÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING
SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merSotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Läs merAvvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merBeslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande
Beslutet i webbversion 1 (9) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om kundkännedom - skärpta åtgärder och kundkännedom - dokumentation och bevarande. Prövning av fastighetsmäklarens
Läs merNedskräpningsärenden - Handläggningsrutin
Nedskräpningsärenden - Handläggningsrutin Vad är nedskräpning? Av motiven till 29 kap. 7 MB och 15 kap. 30 MB (prop. 1997/98:45 del 2 s. 200 f) framgår att med skräp avses bl.a. plåt, glas, plast, papper,
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merBävernytt. ordförande h a r o r d e t. Din lokala nyhetskälla. Nr 1 - Feb 2008. Du som Medlem är Inbjuden till:
Bävernytt Din lokala nyhetskälla Nr 1 - Feb 2008 Du som Medlem är Inbjuden till: ordförande h a r o r d e t Styrelsens arbete efter jul och nyår flyter på för fullt. Vi har många bollar i luften. Om inte
Läs merTillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB
Beslut Diarienr 1 (15) 2015-12-16 347-2015 Hemköpskedjan AB Norra stationsgatan 80 C 171 54 Solna Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB Datainspektionens
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merVÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012
VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen
Läs merLikabehandlingsplan 2008/09
Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga
Läs merPlaneringsspelets mysterier, del 1
Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merTillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på MQ Retail AB
Beslut Diarienr 1 (13) 2015-12-16 340-2015 MQ Retail AB Box 119 19 404 39 Göteborg Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på MQ Retail AB Datainspektionens beslut
Läs merLundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras
Läs merStödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.
Boendestöd Vad är boendestöd? Boendestöd ska vara ett praktiskt och pedagogiskt stöd. Stödet kan ge dig struktur i vardagsrutiner och syfta till att du så långt som möjligt ska kunna möta och hantera vardagen.
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merFörskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merRutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun
Revisionsrapport Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola Mjölby kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfråga... 1 Metod... 2 Lagens syfte och tillämpning...
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merSTEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014
STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merHandlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom Norrköpings kommuns förskolor
Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom Norrköpings kommuns förskolor Att ofta vara rädd och otrygg. Att känna sig ensam. Att brottas med krångliga rutiner och vuxnas okunskap, som i värsta
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merPlan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS
Läs merFöretagsförsäkring för fotografer
Foto: Emilia B. Jiménez/Söderberg Agentur Vår företagsförsäkring för fotografer passar din verksamhet oavsett storlek Gefvert har försäkrat fotografer i över 40 år. Genom åren har vi förfinat och utvecklat
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merTillsynsrapport Företagsbot
Tillsynsrapport Företagsbot Tillsynsrapport 2013:6 Utvecklingscentrum Malmö December 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 5 2.1 Projektorganisation... 5 2.2 Underlag
Läs merINTERNATIONELL VÄGTRANSPORT M.M.
INTERNATIONELL VÄGTRANSPORT M.M. Yrkestrafiklag 1 kap. [2901] 1 Internationella vägtransporter Yrkestrafiklag (2012:210) 1 kap. Inledande bestämmelser [2901] Bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs mer