RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket"

Transkript

1 RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

2 Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms län utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Serie nr: Rapport 2006:12 Författare: Beställare: Lena Smidfelt Rosqvist, Annika Nilsson, Liselott Söderström, Karin Neergaard, Andreas Allström, Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminär rapport Beställaren Reviderad rapport Beställaren Slutrapport Beställaren Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se

3 Förord Stockholmsförsöket inleddes den 22 augusti 2005 med att den utökade kollektivtrafiken startade. Den 3 januari 2006 var startdatum för trängselskatt. Försöket avslutas den 31 juli Den utökade kollektivtrafiken fortsätter fram till och med december Som en del i utvärderingen av Stockholmsförsöket görs resvaneundersökningar (RVU) i Stockholms län före och under försöket för att få svar på vilka effekter försöket får. Denna rapport beskriver resultat från resvaneundersökningen som genomfördes hösten 2005 (RVU 2005). I rapporten jämförs resvanorna hösten 2005 med resvanorna hösten 2004 för inpendlare, de som arbetar i Stockholms innerstad och bor utanför, för att få svar på hur deras resande påverkats av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket. Projektledare på Miljöavgiftskansliet (MAK) har varit Tekn Dr Muriel Beser Hugosson och Tekn Dr Camilla Byström. Resvaneundersökningen har genomförts som en enkätundersökning. Utredningsoch statistikkontoret i Stockholm (USK) har med Statistiska Centralbyrån (SCB) som underkonsult genomfört RVU Ulla Ericson har varit projektledare och kontaktperson på USK. Michael Nilsson har varit projektledare på SCB. har ansvarat för analys och rapportskrivning. Projektledare har varit Tekn Dr Lena Smidfelt Rosqvist och Tekn Dr Annika Nilsson. En referensgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Trafikkontoret i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms Län, SL samt KTH har samrått kring urval, metoder och frågeformulär. En expertgrupp bestående av Tekn Dr Anders Karlström, KTH, Tekn Dr Karin Brundell-Freij, LTH, och Tekn Dr Jonas Eliasson, TRANSEK, har tillsammans med projektledarna på MAK och Trivector haft fördjupade diskussioner om urvalsstrategi och vilka resultat som ska tas fram. Tekn Dr Anders Karlström, KTH, har specificerat urvalet i samråd med SCB. Stockholm maj 2006 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord Definitioner Tabellförteckning Figurförteckning Sammanfattning I 1. Inledning Bakgrund Denna rapport och dess syfte Händelser som kan påverka utvärderingen 3 2. Vad har hänt med inpendlarnas resor? Inledning Har den utökade kollektivtrafiken påverkat det totala resandet hos inpendlarna? Har resandet ändrats för de resor där avgifter kommer att tas ut? Har resandet ändrats i de nya direktbusstråken? 9 3. Hur har olika grupper inpendlare påverkats? Inledning Hur många resor per person gör olika grupper? Vem gör bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid? Vem gör kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid? Direktbussarnas påverkan Beskrivning av svarsgrupperna 4.1 Demografi Tillgång till färdmedel och parkering Grupper som jämförs med varandra 19

6

7 Definitioner Definitioner av uttryck som används i rapporten: RVU 2005 RVU 2004 Inpendlare Innerstaden Avgiftstid Avgiftssnitt Berörda resor Den utökade kollektivtrafiken Direktbusstråk Resa/förflyttning Resa per person Resa per mobil person Färdmedel Mätdag Konsumtionsutrymme Kontrollgruppen Bas N Statistiskt signifikant Den resvaneundersökning som ligger till grund för resultaten i den här rapporten Den resvaneundersökning som genomfördes i Stockholms län 2004 och som används som jämförelse för tiden före Stockholmsförsöket. En inpendlare är förvärvsarbetande, har sin arbetsplats i Stockholms innerstad och bor utanför Stockholms innerstad (men i Stockholms län), och allt detta sedan minst 2 år tillbaka från det då respektive RVU gjordes. I denna rapport används i vissa fall beteckningen innerstaden för området för trängselskatt. Den tid på dygnet och i veckan då trängselskatt tas ut under försöksperioden med trängselskatt. Vardagar Avgränsningen av området för trängselskatt. Resor som går över avgiftssnittet under avgiftstid. Den utökade kollektivtrafiken är en del av Stockholmsförsöket och startade den 22 augusti Sammantaget innebär SL:s satsning på utökad kollektivtrafik att ett stort antal resenärer fått nya resmöjligheter. Utökningen består av nya direktbusslinjer, tidigareläggning av två blåbusslinjer och utökade avgångar i såväl spårtrafiken som på befintliga busslinjer. Upptagningsområdena längs de nya direktbusstråken över det framtida avgiftssnittet in till innerstaden under morgonens rusningstrafik och tillbaka i andra riktningen under eftermiddagsrusningen. En resa/förflyttning avslutas med ett ärende i en målpunkt som skiljer sig från startpunkten för förflyttningen. Har man först lämnat barnen på dagis och sedan gått till arbetet är det två resor, en resa till dagis och en till arbetet. Resor/förflyttningar som gjorts i yrkesmässig trafik (till exempel om personen kört taxi) ingår inte. Promenad/löpning ingår inte heller. Detta framgår av de instruktioner som medföljt enkät. Antal resor per samtliga personer (inklusive de som inte gjort någon resa alls). Antal resor per person som gjort en resa. Med färdmedel menas det huvudsakliga färdmedlet. I en resa där man gått, åkt buss och gått igen är det kollektivtrafik som är det huvudsakliga färdmedlet. Den dag då respondenten ska beskriva sitt resande. En mätdag sträcker sig från till kl påföljande dag. Den samlade inkomsten för hela hushållet (per månad, före skatt) dividerat med antal konsumtionsenheter i hushållet. Konsumtionsenhet är ett viktsystem som tar hänsyn till hushållets sammansättning, se även avsnitt 4.3. Ett urval av de personer som svarade på RVU 2004 besvarade en likadan enkät hösten Dessa utgör kontrollgruppen. Data som resultatet bygger på (i tabeller och diagram) Antal svar som resultatet bygger på (i tabeller och diagram) Signifikans på 95 % - nivå

8

9 Tabellförteckning Tabell 1.1 Hantering av händelser som kan ha påverkat mätningarna Tabell 2.1 Andel som gjort resa, antal resor per person och antal resor per mobil person. Tabell 2.2 Färdmedelsfördelning i procent av antal resor. Tabell 2.3 Resor över avgiftssnittet. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor i de olika relationerna. Resans huvudsakliga färdmedel. RVU Tabell 2.4 Resor som inte går över avgiftssnittet. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor i de olika relationerna. Resans huvudsakliga färdmedel. Tabell 2.5 Berörda resor, dvs. resor som går över avgiftssnittet under avgiftstid. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor. Tabell 2.6 Berörda bilresor, dvs. bilresor som går över avgiftssnittet under avgiftstid fördelat på låg-, medel- och högavgiftstid. Tabell 2.7 Färdmedelsfördelning i procent av antal resor i de nya direktbusstråken. Tabell 3.1 Antal resor per person för olika grupper av inpendlare. Tabell 3.2 Andel av inpendlare som gör bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid, antal per person samt andelen i förhållande till totala antalet resor. Tabell 3.3 Andel av inpendlare som gör kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid, antal per person samt andelen i förhållande till totala antalet resor. Tabell 4.1 Ålders- och könsfördelning, RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.2 Födda i Sverige respektive utlandet samt svenska respektive utländska medborgare. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.3 Ensamhushåll samt hushåll med och utan barn, RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.4 Boendeform, RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.5 Hushållets inkomst per månad före skatt. RVU 2005 respektive RVU 2004.

10 Tabell 4.6 Körkort för personbil. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.7 Hushållets tillgång till bil. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.8 Parkeringsmöjligheten vid bostaden under mätdagen. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.9 Tillgång till SL-kort. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.10 Typ av SL-kort. RVU 2005 respektive RVU Tabell 4.11 Grupper som jämförs med varandra, antal personer som resultaten baseras på samt respektive grupps andel av inpendlarna. RVU 2005 respektive RVU 2004.

11 Figurförteckning Figur 1.1 Schematisk skiss över resvaneundersökningar som genomförs inom Stockholmsförsöket. Figur 2.1 Ärendefördelning för de bilresor som sker över avgiftssnittet under avgiftstid. Figur 2.2 Ärendefördelning för de kollektivtrafikresor som sker över avgiftssnittet under avgiftstid.

12

13 I Sammanfattning Studien har fokus på de personer som har sin arbetsplats i Stockholms innerstad men som bor utanför innerstaden men i Stockholms län. Dessa personer kallas i denna rapport för inpendlare. Skillnaden mellan inpendlarnas resvanor hösten 2004 jämfört med hösten 2005 är små. Bilresandet har minskat något men det finns inte någon motsvarande ökning av kollektivtrafikresandet trots de satsningar som gjorts inom ramen för Stockholmsförsöket. Eftersom bilresandet i stort sett är oförändrat för de resor som den utökade kollektivtrafiken är inriktad på tyder det på att kollektivtrafiksatsningen inte har förmått bilpendlarna att ändra sina resvanor före försöket med trängselskatt. Däremot har den utökade kollektivtrafiken attraherat vissa grupper av inpendlare att resa mer kollektivt 2005 jämfört med De grupper som reser mer med kollektivtrafiken är; inpendlare med barn, inpendlare med medelkonsumtionsutrymme samt inpendlare födda i utlandet. Inom ramen för Stockholmsförsöket har satsningar på kollektivtrafiken gjorts. Bland annat trafikerar nya busslinjer söderort/norrort direkt till innerstaden på morgonen och omvänt på eftermiddagen. I innerstaden har nya busslinjer införts. Totalt i länet har antalet avgångar för både spårtrafiken och busstrafiken utökats. Syftet med studien är att ta reda på vilken effekt den utökade kollektivtrafiken har på resandet före införandet av trängselskatten. För att göra detta har resvanor hösten 2004 jämförts med resvanor hösten Vad har hänt med inpendlarnas resor? Analysen visar att inpendlarna minskat bilresandet något mellan 2004 och Cykelresorna har ökat och det finns en tendens till en ökad andel kollektivtrafik, men denna ökning är inte signifikant. Totalt sett gör inpendlarna ungefär lika många resor per person och vardag före som under satsningen med den utökade kollektivtrafiken. Hur har olika grupper inpendlare påverkats? Även om inte inpendlargruppen som helhet har ökat kollektivtrafikresandet så har vissa mindre grupper av inpendlare gjort det. En större andel inpendlare med barn, de med medelkonsumtionsutrymme liksom inpendlare födda i utlandet reste kollektivt över det framtida avgiftssnittet under avgiftstid 2005 jämfört med En minskning av motsvarande bilresor är dock inte lika tydlig för dessa grupper.

14 II

15 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den utökade kollektivtrafiken Stockholmsförsöket inleddes den 22 augusti 2005 med att SL startade en statligt finansierad satsning på kollektivtrafik. Den 3 januari 2006 inleddes försöket med trängselskatt. Försöket med skatt kommer att avslutas den 31 juli 2006, medan den utökade SL-trafiken fortsätter fram till och med december Sammantaget innebär SL:s satsning på utökad kollektivtrafik att ett stort antal resenärer fått nya resmöjligheter. Utökningen består av nya direktbusslinjer, tidigareläggning av två blåbusslinjer och utökade avgångar i såväl spårtrafiken som på befintliga busslinjer. Trafikförstärkningen är den största samlade utökning SL har gjort sedan de stora tunnelbanebyggena på talet och innebär en 10-procentig ökning av SL:s utbud. En del i kollektivtrafiksatsningen är 14 helt nya direktbusslinjer och 197 nya moderna bussar som hämtar resenärer i kranskommunerna och därefter kör direkt in till innerstaden. Direktbussarna körs under högtrafik in mot innerstaden på morgonen och tillbaka ut på eftermiddagen/tidiga kvällen. De nya bussarna är av hög kvalitet byggda för motorvägstrafik och har bland annat luftkonditionering, läslampor, säkerhetsbälten och låg entré. Resvaneundersökningar i Stockholmsförsöket För att få svar på vilka effekter Stockholmsförsöket får görs en mängd undersökningar. Dessa undersökningar ligger sedan till grund för utvärderingen av försöket och ska ge underlag för folkomröstningen år En viktig del i denna utvärdering är att undersöka Stockholmarnas resvanor och det görs med resvaneundersökningar (RVU) i Stockholms län före och under försöket. Hösten 2004 genomfördes en omfattande resvaneundersökning, RVU 2004, för att beskriva resvanorna i Stockholms län före försöket. Hösten 2005 genomfördes en resvaneundersökning, RVU 2005, för att ge svar på effekterna av den utökade kollektivtrafiksatsningen. RVU 2005 fokuserade på inpendlare, eftersom de antogs mest påverkade av den utökade kollektivtrafiken. Med inpendlare menas i den här rapporten personer som arbetar i Stockholms innerstad och bor utanför innerstaden. Hösten 2005 besvarade även ett mindre urval av dem som svarade i RVU 2004 frågor om sina resvanor hösten 2005, och detta mindre urval benämns kontrollgruppen.

16 2 Våren 2006 kommer samtliga personer som svarat i resvaneundersökningarna under hösten 2004 och 2005 att åter tillfrågas för att undersöka deras resmönster efter införandet av trängelskatt, se figur 1.1. höst 2004 RVU 2004 höst 2005 RVU 2005 vår 2006 RVU kontrollgrupp Figur 1.1 Schematisk skiss över resvaneundersökningar som genomförs inom Stockholmsförsöket. Resvaneundersökningarna genomförs genomgående som postenkät. Enkäten skickas till ett urval av personer folkbokförda i Stockholms län i åldrarna 12 till 84 år. Enkäten innehåller en del med bakgrundsfrågor om individen och hushållet, och en del med resdagbok med frågor om alla resor som gjorts i Stockholms län under en speciell mätdag. I RVU 2005 sträckte sig mätperioden från måndagen den 3 oktober till söndagen den 30 oktober 2005 och i RVU 2004 från måndagen den 20 september till söndagen den 3 oktober I RVU 2005 besvarade 49 % enkäten och i RVU 2004 var det 48 %. Svaren har viktats upp för att motsvara hela populationen 12 till 84 år i Stockolms län med avseende på kön, ålder och ursprung. 1.2 Denna rapport och dess syfte Syftet med denna rapport är att ge svar på hur inpendlarnas resande påverkats av den utökade kollektivtrafiken. Denna rapport beskriver inpendlares resvanor utifrån resvaneundersökningen som genomfördes hösten 2005, RVU Dessa jämförs med inpendlares resvanor före det att den utökade kollektivtrafiksatsningen startade utifrån utifrån resvaneundersökningen som genomfördes hösten RVU 2004.

17 3 De förändringar som undersökts är till exempel antalet resor och resornas fördelning på olika färdmedel (kapitel 2). Förändringar undersöks också för inpendlare i olika befolkningsgrupper med syfte att studera vilka effekter den utökade kollektivtrafiken har på olika befolkningsgrupper (kapitel 3). Rapporten handlar om inpendlare och deras resor på vardagar De personer som studeras i den här rapporten är personer som arbetar i Stockholms innerstad och bor utanför (men i Stockholms län). Dessa kallar vi för inpendlare. Det är endast resor under vardagar som studeras eftersom det främst är under vardagar som den utökade kollektivtrafiken bedrivs. Inpendlarna utgör ca 11,6 % av befolkningen i Stockholms län mellan 12 och 84 år. Vilka inpendlarna är och vad de har för tillgång till färdmedel och parkering beskrivs i kapitel 4. Eftersom det bara är inpendlare och inte hela länsbefolkningen som studeras så kan de resultat som presenteras i denna rapport från RVU 2004 inte jämföras med de siffror för RVU 2004 som redovisats tidigare 1, eftersom de siffror som presenterats tidigare gällt alla invånare i Stockholms län mellan 12 och 84 år. 1.3 Händelser som kan påverka utvärderingen Mellan hösten 2004 och hösten 2005 har ett flertal händelser inträffat som kan ha påverkat utvärderingen av den utökade kollektivtrafiken. Det gäller dels omvärldsfaktorer som gett bestående effekter på resmönstret mellan år 2004 och år 2005, dels inträffade händelser som påverkat mätningarna för specifika mätdagar eller för vissa typer av resor. Omvärldsfaktorer Omvärldsfaktorer som kan ha gett bestående effekter på resmönstret mellan år 2004 och år 2005 (utöver den utökade kollektivtrafiken) är: Ekonomiska faktorer Det genomsnittliga bensinpriset har ökat med 20 % mellan oktober 2004 och september Ökningen skedde mellan juni och september Lönesumman i Stockholms stad och län har växt med 4-5 % mellan andra kvartalet 2004 och andra kvartalet Antalet kommersiella övernattningar i länet har ökat med drygt 10 %. Sysselsättningen i Stockholms stad och län är den högsta på två år 2. Förändringar i infrastrukturen Söndagen den 24 oktober 2004 öppnades Södra länken för biltrafik, alltså efter RVU 2004 men före RVU Trivector Rapport 2005:78, Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Förerapport 2 Trivector Rapport 2005:78, Händelser som kan påverka utvärderingen av Stockholmsförsöket Förerapport

18 4 Ökningen av bensinpriset antas ha haft en dämpande effekt på resandet med bil. Den ökade sysselsättningen antas ha haft en motsatt effekt, ett ökat resande totalt sett och med bil, men den ökade sysselsättningen bör endast ha haft en indirekt effekt eftersom inpendlarna per definition är förvärvsarbetande. Vid tolkning av skillnader i resande mellan 2004 och 2005 bör hänsyn tas till ovanstående faktorer. Hantering av händelser som kan påverka utvärderingen I tabell 1.1 sammanfattas vilka händelser under mätperioderna som beaktats och hur detta gjorts. Tabell 1.1 Hantering av händelser som kan ha påverkat mätningarna Mätning Störningar som beaktas Resultat som antas kunna påverkas RVU 2004 Störningar veckan före öppnandet av Södra länken 24/10-04 Färdmedelsfördelning och antal resor, resor i södra länet samt resor söderut RVU 2005 SL-strejk 6/10 Färdmedelsfördelning och antal resor, alla resor Störningar efter påkörning av Essingeleden 14/10 Färdvägar bil, färdmedelsfördelning och antal resor, resor söderut Hantering Ingen; antal resor och bilandel inte annorlunda mätveckan jämfört med den föregående veckan 6/10 exkluderad ur analysen i RVU 2005 Ingen; Inpendlarna gör så få bilresor på Essingeleden att störningen inte får genomslag på resultaten

19 5 2. Vad har hänt med inpendlarnas resor? 2.1 Inledning I det här kapitlet jämförs hur inpendlare i Stockholms län reste under hösten 2004 jämfört med hösten Syftet är att visa om, och i så fall hur, deras resor har förändrats till följd av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket. 2.2 Har den utökade kollektivtrafiken påverkat det totala resandet hos inpendlarna? Alla resultat gäller för ett vardagsdygn och för inpendlare. Andel som rest och antal resor per vardag En något större andel av inpendlarna reste under mätdagen i RVU 2005 jämfört med i RVU De som reste gjorde något färre resor per dag i RVU Totalt sett kan man emellertid inte säga att inpendlarna gjorde färre resor per dag i RVU 2005, se tabell 2.1. Tabell 2.1 Andel som gjort resa, antal resor per person och antal resor per mobil person. Bas=inpendlare, vardagsdygn: N=1146 (RVU 2005) respektive N=2064 (RVU 2004). Andel som gjort resa Resor per person Resor per mobil person (de som rest) RVU 2005 RVU 2004 Signifikant skillnad * RVU 2005 RVU 2004 Signifikant skillnad * RVU 2005 RVU 2004 Signifikant skillnad * Inpendlare 96 % 93 % +3 % 3,0 3,1 Nej 3,1 3,3-0,2 *Statistiskt signifikant skillnad mellan år 2004 och 2005 på 95 % -nivån. Inpendlare i kontrollgruppen har inte förändrat sina resvanor mellan år 2004 och För hela kontrollgruppen (hela länsbefolkningen) ser resultatet annorlunda ut. De gjorde signifikant färre resor per person år 2005 än Sammantaget är skillnaderna i resande och antal resor små och basen för analyser om färdmedelsval ungefär densamma i RVU 2005 och RVU Färdmedelsfördelning För inpendlarna har andelen resor med bil minskat och andelen med cykel ökat, medan det inte finns någon signifikant ökning av andelen kollektivtrafik i RVU 2005 jämfört med RVU 2004, se tabell 2.2.

20 6 Tabell 2.2 Färdmedelsfördelning i procent av antal resor (N). Resans huvudsakliga färdmedel. Bas=inpendlare, vardagsresor: N=3306 (RVU 2005) respektive N=6372 (RVU 2004). Andel resor Gång Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt RVU ,3 % 5,2 % 33,6 % 48,5 % 1,4 % 100 % RVU ,6 % 4,1 % 35,7 % 46,7 % 2,9 % 100 % Signifikant skillnad* Nej +1,1 % -2,1 % Nej -1,5 % * Statistiskt signifikant skillnad mellan år 2004 och 2005 på 95 % -nivån. För kontrollgruppen finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Sammantaget ger detta visst stöd för att den utökade kollektivtrafiken skulle ha påverkat färdmedelsfördelningen för inpendlarnas resor i länet, men även för att andra faktorer påverkar inpendlares resor. 2.3 Har resandet ändrats för de resor där avgifter kommer att tas ut? Resor över det framtida avgiftssnittet jämförs med övriga resor det vill säga resor som inte sker över avgiftssnittet. På så sätt kan man lättare undersöka om minskningen av andelen bilresor är en effekt av den utökade kollektivtrafiken. Förutom att jämföra resor över avgiftssnittet med övriga resor redovisas resor som går över avgiftssnittet under den tidsperiod då trängselskatt kommer att tas ut - berörda resor. Berörda resor är uppdelade på berörda bilresor och berörda kollektivtrafikresor. Vi påminner om att resultaten gäller vardagsdygn. Alla vardagsresor Här redovisas alla resor på vardagar, oavsett när på dygnet de skett, fördelat enligt följande: 1) Resor över det framtida avgiftssnittet a) Med start- eller målpunkt i området för trängselskatt b) Genom området för trängselskatt 2) Resor som inte går över det framtida avgiftssnittet a) Inom området för trängselskatt b) Utanför området för trängselskatt Majoriteten (61 %) av inpendlarnas resor går till eller från det framtida området för trängselskatt och endast en mycket liten del av resorna går genom, se tabell 2.3. För resor till eller från området för trängselskatt är kollektivtrafik det vanligaste färdsättet.

21 7 Tabell 2.3 Resor över avgiftssnittet. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor (N) i de olika relationerna. Resans huvudsakliga färdmedel. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor: N= 1809 (resrelationer), N= 1797 (resrelationer och färdmedel). Andel resor med huvudfärdmedel Resor över avgiftssnittet 2005 Till/från området för trängselskatt Genom området för trängselskatt Gång Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Andel av resor på relation * 0,7 % 5,6 % * 22,9 % 69,7 % 1,1 % * 61,1 % 0 % 0 % 58,6 % 34,5 % 6,9 % 1,0 % Summa resor 62,1 % * Statistiskt signifikant skillnad på 95 % -nivån mellan år 2004 och 2005 i fetstil med riktning på för ändring. Bil är vanligast för resor utanför/förbi området för trängselskatt, se tabell 2.4. I denna kategori ingår såväl resor inom söder eller inom norr samt resor förbi området för trängselskatt med bil på Essingeleden. Tabell 2.4 Resor som inte går över avgiftssnittet. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor (N) i de olika relationerna. Resans huvudsakliga färdmedel. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor: N= 1094 (resrelationer), N= 1070 (resrelationer och färdmedel). Andel resor med huvudfärdmedel Resor som inte går över avgiftssnittet 2005 Inom området för trängselskatt Utanför/förbi området för trängselskatt Gång Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Andel av resor på relation * 46 % 2 % * 18,3 % 31,9 % 1,0 % 13,2 % * 20,7 % 5,3 % 62,3 % * 11,3 % * 0,4 % * 24,7 % * Summa resor 37,9 % * Statistiskt signifikant skillnad på 95 % -nivån mellan år 2004 och 2005 i fetstil med riktning på förändring. 40 % av bilresorna som går genom eller förbi det framtida området för trängselskatt går på Essingeleden. Andelen skiljer sig inte signifikant mellan år 2004 och år Andelen resor inom området för trängselskatt ökade mellan år 2004 och 2005, medan andelen resor utanför/förbi området för trängselskatt minskade. Vidare var det en signifikant skillnad i färdmedelsfördelningen för resor utanför/förbi området för trängselskatt där andelen bilresor minskade och andelen kollektivtrafikresor ökade mellan år 2004 och Tillsammans innebär detta att antalet bilresor för resor utanför/förbi området för trängselskatt minskat i absoluta tal. Detta ger ökat stöd för att det är andra faktorer än den utökade kollektivtrafiken som påverkat färdmedelsfördelningen för inpendlarnas resor, eftersom resor utanför området för trängselskatt (till exempel inom norr eller söder) förväntas vara relativt opåverkade av den utökade kollektivtrafiksatsningen.

22 8 Resor över avgiftssnittet under avgiftstid Andelen bilresor respektive kollektivtrafikresor har inte förändrats signifikant mellan åren för resor över avgiftssnittet under avgiftstid (se tabell 2.6). Detta ger ytterligare stöd för att den utökade kollektivtrafiken inte påtagligt påverkat inpendlares resor vad gäller bil och kollektivtrafik. Tabell 2.5 Berörda resor, dvs. resor som går över avgiftssnittet under avgiftstid. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor. Färdmedelsfördelning i procent av antal resor (N). Resans huvudsakliga färdmedel. N= Resor med huvudfärdmedel Gång Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt Resor över avgiftssnittet under avgiftstid Andel resor 0,8 % 5,6 % * 22,5 % 70,3 % 0,7 % * 100 % * Statistiskt signifikant skillnad på 95 % -nivån mellan år 2004 och 2005 i fetstil med riktning på förändring. Bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid Av de berörda bilresor som inpendlarna har gjort har 38 % utförts under högavgiftstid, se tabell 2.6. Tabell 2.6 Berörda bilresor, dvs. bilresor som går över avgiftssnittet under avgiftstid. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor. Berörda bilresor fördelat på låg-, medel- och högavgiftstid. N= 339 RVU 2005 Låg Medel Hög Totalt Andel resor 35,7 % 26,0 % 38,3 % 100 % En övervägande majoritet av de berörda bilresorna bland inpendlarna är arbets- eller skolresor, se figur 2.1. Res a/äre nde i tjänsten 7% Arbetsplatsen/ skolan 63% Fritidsaktivitet, besök 3% Inköp/service 11% Annat (inkl hämta/lämna) 16% Figur 2.1 Ärendefördelning för de bilresor som sker över avgiftssnittet under avgiftstid. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor: N=243

23 9 Kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid Nära 80 % av kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid är arbets- eller skolresor, se figur 2.2. Resa/ärende i tjänsten 3% Arbetsplatsen/ skolan 79% Fritidsaktivitet, besök 3% Inköp/service 5% Annat (inkl hämta/lämna) 10% Figur 2.2 Ärendefördelning för de kollektivtrafikresor som sker över avgiftssnittet under avgiftstid. RVU Bas=inpendlare, vardagsresor: N = Har resandet ändrats i de nya direktbusstråken? De berörda resorna som analyserats som påverkade av de nya direktbusslinjerna är de som går från upptagningsområdena längs de nya direktbusstråken över det framtida avgiftssnittet in till innerstaden under morgonens rusningstrafik och tillbaka i andra riktningen under eftermiddagsrusningen. En högre andel resor av de resor som är berörda av de nya direktbussarna sker med kollektivtrafik, men inga säkra slutsatser kan dras från resultatet eftersom skillnaderna inte är statistiskt signifikanta, se tabell 2.7. Tabell 2.7 Färdmedelsfördelning i procent av antal resor (N) i de nya direktbusstråken. Resans huvudsakliga färdmedel. Bas=inpendlare, vardagsresor: N= 161 (RVU 2005) respektive N= 458 (RVU 2004). Andel resor Gång Cykel Bil Kollektivtrafik Annat Totalt RVU % 3,9 % 20,2 % 75,9 % 0 % 100 % RVU ,0 % 3,7 % 21,5 % 72,1 % 1,6 % 100 % Signifikant skillnad* Nej Nej Nej Nej Nej * Statistiskt signifikant skillnad mellan år 2004 och 2005 på 95 % -nivån.

24 10

25 11 3. Hur har olika grupper inpendlare påverkats? 3.1 Inledning Fördelningseffekter undersöks för att få svar på hur olika grupper av inpendlare har påverkats av Stockholmsförsöket. Resultat från den senaste resvaneundersökningen (RVU 2005) jämförs med resultat från den tidigare (RVU 2004) för att se om, och i så fall hur, olika gruppers resande förändrats till följd av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket. En sammanställning av hur olika grupper kommer att beröras av trängselskatt när den införs görs också. Olika grupper i länet förväntas bli påverkade olika mycket av försöket som helhet och av olika delar av försöket. För beskrivning av de grupper som jämförs med varandra, se kapitel 4.

26 Hur många resor per person gör olika grupper? Antalet resor per inpendlare totalt samt antalet resor per inpendlare till/från samt genom/förbi det framtida området för trängselskatt redovisas. Där det finns signifikanta skillnader mellan 2004 och 2005 markeras detta i tabell 3.1 nedan. Även skillnader som är signifikanta mellan olika gruppers resande markeras. Tabell 3.1 Antal resor per person för olika grupper av inpendlare. RVU Bas=inpendlare, vardagsdygn. RVU 2005 Konsumtionsutrymme Resor per person Resor till/från området för trängselskatt per person Resor genom/förbi området för trängselskatt per person Låg 3,0 1,4 0,12 Medel 3,0 1,6 0,03 Hög 3,0 1,6 0,09 Kön Man 3,0 1,6 0,04 Kvinna 3,0 1,6 0,04 Hushållstyp Med barn 3,3* 1,6 0,04 Utan barn 2,7* 1,5 0,04 Område Norr om avgiftssnittet 2,9 1,5* 0,03 Söder om avgiftssnittet 3,0 1,6* 0,05 Ursprung Född i Sverige 3,0 1,6 0,04 Född i utlandet 2,9 1,6 0,04 Signifikanta skillnader mellan olika grupper för respektive år redovisas det med * i tabellen. I de fall det är relevant anges signifikanta skillnader mellan RVU 2005 och RVU 2004 i en särskild kolumn eller med inringning/fetmarkering av de värden som är signifikant skilda från varandra. Antal resor per person Inpendlare med barn gör fler resor per dag än inpendlare utan barn. I övrigt fanns det inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Antal resor till/från området för trängselskatt per person Inpendlare som bor söder om det framtida området för trängselskatt gjorde signifikant fler resor till/från området för trängselskatt än inpendlare norr om men skillnaden är liten.

27 Vem gör bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid? Det finns inga signifikanta skillnader av andel bilresor mellan RVU 2005 och RVU Däremot finns signifikanta skillnader mellan grupperna, till exempel att kvinnor gör signifikant färre bilresor över snittet under avgiftstid än män, se tabell 3.2. Tabell 3.2 Andel av inpendlare som gör bilresor över avgiftssnittet under avgiftstid, antal per person samt andelen i förhållande till totala antalet resor. RVU Bas=inpendlare, vardagsdygn. RVU2005 Konsumtionsutrymme Andel som gör berörda bilresor Antal berörda bilresor per person Andel av alla resor Låg 7 % 0,11 4 % Medel 20 % 0,34 11 % Hög 27 % 0,49 16 % Kön Man 28 %* 0,48* 16 % Kvinna 15 %* 0,23* 8 % Hushållstyp Med barn 23 % 0,38 12 % Utan barn 20 % 0,32 12 % Område Norr om avgiftssnittet 22 % 0,37 13 % Söder om avgiftssnittet 21 % 0,34 11 % Ursprung Född i Sverige 21 % 0,36 12 % Född i utlandet 21 % 0,31 11 % Signifikanta skillnader mellan olika grupper för respektive år redovisas det med * i tabellen. I de fall det är relevant anges signifikanta skillnader mellan RVU 2005 och RVU 2004 i en särskild kolumn eller med inringning/fetmarkering av de värden som är signifikant skilda från varandra. 3.4 Vem gör kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid? Även i vilken grad inpendlarna gör berörda kollektivtrafikresor -. kollektivtrafikresor över det framtida avgiftssnittet under avgiftstid - enligt RVU 2005 har analyserats, se tabell 3.3. De som gör berörda kollektivtrafikresor tillhör de som gynnas av den utökade kollektivtrafiken och som därmed kan antas ha påverkats av satsningen.

28 14 Tabell 3.3 Andel av inpendlare som gör kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid, antal per person samt andelen i förhållande till totala antalet resor. RVU Bas=inpendlare, vardagsdygn. Även signifikanta skillnader jämfört med RVU 2004 redovisas. Konsumtionsutrymme Andel som gör berörda kollektivtrafikresor Signifikant skillnad mellan RVU 2005 och RVU 2004 Antal berörda kollektivtrafikresor per person Andel av alla resor Låg 78 % Nej 1,22 41 % Medel 70 % Ökning från 64% 1,13 38 % Hög 62 % Nej 1,00 33 % Kön Man 59 %* Nej 0,96* 32 % Kvinna 76 %* Nej 1,22* 41 % Hushållstyp Med barn 70 % Ökning från 61% 1,16 35 % Utan barn 67 % Nej 1,06 39 % Område Norr om avgiftssnittet 66 %* Nej 1,07 37 % Söder om avgiftssnittet 72 %* Nej 1,15 38 % Ursprung Född i Sverige 68 % Nej 1,10 37 % Född i utlandet 71 % Ökning från 61% 1,12 39 % Signifikanta skillnader mellan olika grupper för respektive år redovisas det med * i tabellen. I de fall det är relevant anges signifikanta skillnader mellan RVU 2005 och RVU 2004 i en särskild kolumn eller med inringning/fetmarkering av de värden som är signifikant skilda från varandra. En större andel av inpendlare med medelkonsumtionsutrymme, med barn liksom inpendlare födda i utlandet gjorde kollektivtrafikresor över avgiftssnittet under avgiftstid 2005 jämfört med Det fanns också signifikanta skillnader mellan grupperna, till exempel att kvinnor reser kollektivt över snittet under avgiftstid i högre utsträckning än män, och att de söder om det framtida området för trängselskatt reser mer kollektivt än de som bor norr om. 3.5 Direktbussarnas påverkan Försök har gjort för att undersöka om de inpendlare som bor inom 600 m från en ny direktbusslinjehållplats har ändrat sitt resande till följd av de nya direktbusslinjerna. Materialets storlek har dock inte räckt till för sådana analyser.

29 15 4. Beskrivning av svarsgrupperna I detta kapitel beskrivs den viktade svarsgruppen som skall motsvara inpendlarna i länet. Siffrorna nedan grundar sig på dem som har haft mätdag en vardag i resvaneundersökningen hösten 2005 (RVU 2005) respektive hösten 2004 (RVU 2004). 4.1 Demografi Kön och ålder Det är ingen skillnad i könsfördelning totalt sett mellan RVU 2005 och RVU I RVU 2005 är det en signifikant större andel i åldern år, medan det är en mindre andel år, jämfört med RVU 2004, se tabell 4.1. Tabell 4.1 Ålders- och könsfördelning, RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardag. N=1146, N=2064 RVU 2005 RVU 2004 Åldersgrupp Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt 12-18år 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 19-24år 0,5 % 1,3 % 1,8 % 0,3 % 1,2 % 1,5 % 24-39år 19,1% 17,8 % 37,0 % 15,6 % 17,6 % 33,2 % 40-64år 27,1 % 32,9 % 60,1 % 28,4 % 35,6 % 64,0 % 65+ år 0,9 % 0,3 % 1,1 % 0,8 % 0,5 % 1,3 % Totalt 47,7 % 52,3 % 100 % 45,1 % 54,9 % 100 % Ursprung Majoriteten av de svarande är svenska medborgare och födda i Sverige. Det är mindre andel svenska medborgare, födda i Sverige i RVU 2005 än i RVU 2004 och större andel svenska medborgare, födda i utlandet, men skillnaderna är små, se tabell 4.2.

30 16 Tabell 4.2 Födda i Sverige respektive utlandet samt svenska respektive utländska medborgare. RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardag. N=1146, N=2064 Ursprung RVU 2005 RVU 2004 Svenska medborgare, födda i Sverige 82,0 % 84,9 % Svenska medborgare, födda i utlandet 10,9 % 8,6 % Utländska medborgare, födda i utlandet 6,0 % 5,6 % Utländska medborgare, födda i Sverige 1,2 % 0,9 % Totalt 100 % 100 % Hushållens sammansättning Sammanboende vuxna med eller utan barn utgör majoriteten av inpendlarna. Det är ingen signifikant skillnad i hushållets sammansättning mellan RVU 2005 och RVU 2004, se tabell 4.3. Tabell 4.3 Ensamhushåll samt hushåll med och utan barn, RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardag. N=1137, N=2051 Hushållssammansättning, andelar per kategori RVU 2005 RVU 2004 En vuxen utan barn 2 eller fler vuxna utan barn En vuxen och ett eller flera barn 2 eller fler vuxna med barn 18,5 % 17,6 % 35,8 % 37,4 % 3,7 % 5,1 % 42,0 % 39,8 % Totalt 100 % 100 % Boendeform Mer än hälften av inpendlarna bor i eget hus radhus eller villa. Det är en signifikant större andel i RVU 2005 än i RVU 2004 som bor i bostadsrätt i flerfamiljshus, se tabell 4.4. Tabell 4.4 Boendeform, RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardag. N=1135, N=2062 Andel med olika boendeform RVU 2005 RVU 2004 Flerfamiljshus (hyr) 21,5 % 23,0 % Flerfamiljshus (bostadsrätt) 24,5 % 19,6 % Radhus\villa\enfamiljshus (hyr) 2,6 % 3,6 % Radhus\villa\enfamiljshus (bostadsrätt\äger själv) 51,4 % 53,8 % Totalt 100% 100%

31 17 Inkomst Hushållens inkomst skiljer signifikant åt mellan RVU 2005 och RVU 2004 med mindre andel med inkomsten och högre andel med inkomsten kr per månad. Hushållets inkomst är dock inte särskilt intressant i sammanhanget eftersom försörjningsbördan kan variera väldigt mycket beroende på hushållets sammansättning, se tabell 4.5. Tabell 4.5 Hushållets inkomst per månad före skatt. RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardagar. N=1123, N=2021 Hush.inkomst\mån RVU 2005 RVU kr kr kr kr kr kr kr Mer än kr 0,3 % 0,3 % 0,2 % 0,3 % 1,7 % 1,5 % 12,4 % 14,9 % 21,1 % 24,0 % 25,9 % 25,3 % 20,8 % 17,7 % 17,6 % 16,0 % Totalt 100% 100% 4.2 Tillgång till färdmedel och parkering Tillgång till körkort, bil och parkering är bland de viktigaste faktorerna att påverka hur människor reser. Nedan presenteras tillgången till olika färdmedel och parkering för inpendlarna i RVU 2005 och RVU Körkort och tillgång till bil En stor del av de svarande har körkort för personbil. Skillnaden mellan åren är obetydligt 87 % respektive 88 %, se tabell 4.6. Tabell 4.6 Körkort för personbil. RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardagar. N=1135, N=2057 RVU 2005 RVU 2004 Körkort 87 % 88 % 82 % respektive 81 % av de svarande uppger att de själva eller någon annan i hushållet äger eller disponerar bil. Skillnaden mellan åren är obetydligt, se tabell 4.7.

32 18 Tabell 4.7 Hushållets tillgång till bil. RVU 2005 respektive RVU Bas=inpendlare, vardagar, N=1127, N=2059 RVU 2005 RVU 2004 Hushållet äger eller disponerar bil 82 % 81 % Tillgång till p-plats vid bostad Av dem som äger eller disponerar en bil uppger nästan alla - 99 % - att de hade möjlighet att parkera nära bostaden under mätdagen. Det finns ingen skillnad i tillgång till parkering vid bostaden för inpendlarna i RVU 2005 och RVU Svarsfrekvensen på denna fråga är dock låg, se tabell 4.8. Tabell 4.8 Parkeringsmöjligheten vid bostaden under mätdagen. Bas=inpendlare, de som äger/disponerar bil, vardagar. N=783, N=529 RVU 2005 RVU 2004 Parkeringsmöjlighet mätdagen 99 % 98 % Tillgång till färdbevis i kollektivtrafiken I RVU 2005 uppger 89 % att de för närvarande har förköpt färdbevis antingen kort eller remsa som kan användas för resor med SL. I RVU 2004 uppgav 82 % att de hade tillgång till förköpt färdbevis, men då ingick inte remsa som alternativ i enkäten vilket kan förklara den högre andelen som svarat att de har tillgång till SL-kort i RVU 2005, se tabell 4.9. Tabell 4.9 Tillgång till SL-kort. Bas=inpendlare, vardagar. N=1131, N=2059 RVU 2005 RVU 2004 Tillgång till SL-kort 89 % 82 % Tabell 4.10 nedan visar vilken typ av färdbevis man har haft tillgång till. I tabellen nedan är alternativet remsa bortplockat eftersom det bara förekom i RVU Med detta alternativ borttaget finns inga skillnader mellan RVU 2005 och RVU Klart vanligast är det med månadskort/30-dagarskort. 18 % av de svarande i RVU 2005 uppger att de har haft tillgång till remsa. Tabell 4.10 Typ av SL-kort. Bas=inpendlare, kortinnehavare, vardagar. N=819, N=1620 RVU 2005 RVU 2004 Månadskort 80 % 78 % Säsongs-/årskort 19 % 20 % Terminskort 1 % 1 % Turistkort 0 % 1 % Totalt 100% 100%

33 Grupper som jämförs med varandra Antalet svar i RVU 2005 i de grupper som jämförs i kapitel 3 redovisas i tabell Där redovisas även varje grupps andel av inpendlarna (där svaren viktats). Observera att summan av grupperna i konsumtionsutrymme inte blir 100 %, vilket beror på att medellåg och medelhög inte redovisas. Tabell 4.11 Grupper som jämförs med varandra, antal personer som resultaten baseras på samt respektive grupps andel av inpendlarna. Bas=inpendlare, vardagsdygn. Grupper som jämförs Konsumtionsutrymme Antal svar (N), oviktat, RVU 2005 Andel, viktat RVU 2005 Låg 40 4 % Medel % Hög 81 7 % Kön Man % Kvinna % Hushållstyp Med barn % Utan barn % Område Norr om avgiftssnittet % Söder om avgiftssnittet % Ursprung Född i Sverige % Född i utlandet % Alla inpendlare % Konsumtionsutrymme Begreppet konsumtionsutrymme kan behöva en förklaring. Konsumtionsutrymmet beräknas genom att fördela hushållsinkomsten (per månad före skatt) på hushållets medlemmar enligt en särskild viktning som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Alla utgifter ökar inte proportionerligt med antalet personer i hushållet och det tar man hänsyn till vid denna beräkning. För denna analys har tre nivåer använts: låg avser ett konsumtionsutrymme som motsvarar kr per person och månad, mellan ett konsumtionsutrymme som motsvarar kr per person och månad och hög ett konsumtionsutrymme som motsvarar över kr per person och månad.

34

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Buller vid Trädgårdsstaden

Buller vid Trädgårdsstaden RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2008:10 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 28:1 VERSION 1. Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på Visingsö Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Öasvängen på

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag! RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Besökares resor till och från Väla handelsområde

Besökares resor till och från Väla handelsområde TRAFFIC AB RAPPORT 2011:39 VERSION 1.1 Besökares resor till och från Väla handelsområde sammanställning av resultat från resvaneundersökning Dokumentinformation Titel: Besökares resor till och från Väla

Läs mer

Buller vid Burlövs egna hem

Buller vid Burlövs egna hem Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Resvane- undersökning 2011

Resvane- undersökning 2011 Resvaneundersökning 2011 Dokumenttitel: Resvaneundersökning, 2011 Utförande part: Göteborgs Stad Trafikkontoret Kontaktperson: Ingela Lundgren Sandberg Västsvenska paketet en väg mot nya resvanor Syftet

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS DELRAPPORT II EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRSTA HALVLEK EN PRELIMINÄR ANALYS AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ DETALJHANDELN DELRAPPORT II AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) KORT SAMMANFATTNING AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) har sedan

Läs mer

Vägbuller Industrivägen och Björbovägen

Vägbuller Industrivägen och Björbovägen Rapport: 2015:60 / Version: 1.0 Vägbuller Industrivägen och Björbovägen Björbo, Gagnef Dokumentinformation Titel: Vägbuller Industrivägen och Björbovägen Björbo, Gagnef Serie nr: 2015:60 Projektnr: 999

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Eslöv den 20121020. Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material.

Eslöv den 20121020. Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material. Eslöv den 20121020 2012-10- 2 h Till Länsstyrelsen i Skåne. Vi, de boende på Rapsgatan i Eslöv, vill överklaga Eslövs Kommuns Gata Trafik och Parks beslut att inte fortsätta att bygga en vall som skydd

Läs mer

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012 Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN UPPFÖLJANDE MÄTNING PRIVATANSTÄLLDA ARBETARE (SAF-LO) Beställare: AMF Kontakt AMF: Emelie Ericson (emelie.ericson@amf.se) Kontaktperson Novus: Anna

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering

Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-05-12, info punkt 14 Regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 - lägesrapportering Ärendebeskrivning Information

Läs mer

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Resvaneundersökning - jämförelserapport Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare:

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2)

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2) 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period? efter Fr1_1 efter Fr1_1 Fr1_1 Antal Summa % Fr1_1 Antal Summa % ja 187 98 ja 383 96 nej 4 2 nej

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Motion om kollektivtrafiken

Motion om kollektivtrafiken 2008-03-31 67 154 Kommunstyrelsen 2008-08-11 163 223 Arbets- och personalutskottet 2008-06-02 147 350 Dnr 08.179-008 marskf31 Motion om kollektivtrafiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1: Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2001 2015 (procent) Hos föräldrar 24 24 26 23 26 26 29 28 Tabell 2:

Läs mer

Utvärdering av försök med SL-kortens giltighet för kollektivtrafik på Stockholms inre vatten, pilotprojekt SjöVägen, hittills 2011.

Utvärdering av försök med SL-kortens giltighet för kollektivtrafik på Stockholms inre vatten, pilotprojekt SjöVägen, hittills 2011. 1 (6) Datum 2011-08-11 Identitet TN 1108-170 Trafiknämnden Utvärdering av försök med SL-kortens giltighet för kollektivtrafik på Stockholms inre vatten, pilotprojekt SjöVägen, hittills 2011. Bakgrund Genom

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Trängselskatten har effekt Bilresandet över trängselskattesnittet har minskat

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 Tillväxt, miljö och regionplanering Fakta om undersökningen Mottagare: Ett slumpmässigt urval om 3 000 personer 18 år eller äldre och bosatta i

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer