Besökares resor till och från Väla handelsområde

Transkript

1 TRAFFIC AB RAPPORT 2011:39 VERSION 1.1 Besökares resor till och från Väla handelsområde sammanställning av resultat från resvaneundersökning

2 Dokumentinformation Titel: Besökares resor till och från Väla handelsområde sammanställning av resultat från resvaneundersökning Serie nr: 2011:39 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Emeli Adell, Leif Linse, Robin Billsjö, Christer Ljungberg, Beställare: Arriva Kontaktperson: Camilla Lundberg, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Komplettering med totaluppgifter Beställare Slutversion Beställare Komplettering med EU-logga Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax TRAFFIC AB

3 Förord Våren 2011 fick i uppdrag av Arriva att genomföra en resvaneundersökning bland besökare på Väla centrum och IKEA på Väla handelsområde utanför Helsingborg. Trivector har ansvarat för utformning och upplägg av datainsamling, förberedelser, utbildning av fältpersonal och kodning av inkomna svar samt analys. Arriva har ansvarat för fältpersonal. Uppdraget har utförts av tekn. dr. Emeli Adell (projektledare), civ. ing. Leif Linse och civ. ing. Robin Billsjö. Arbetet har kvalitetsgranskats av Christer Ljungberg. Lund Maj 2011 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Syfte 1 2. Metodik Metod och genomförande Bearbetning och analys 2 3. Beskrivning av svarsgruppen Kön och ålder Bostadsort Tillgång till bil Tillgång till kollektivtrafikkort 9 4. Förutsättningar för besöksresor till och från Väla handelsområde Syfte med besöket Behov av att ta hem varor Huvudsaklig målpunkt på handelsområdet Resor inom området - Besök till fler affärer Är resan till Väla handelsområde del i en annan resa? Återkommande besökare Besöksresor till Väla handelsområde Färdmedelsfördelning Att välja mellan olika färdmedel Förslag till förbättringar av kollektivtrafiken till och från Väla handelsområde Sammanfattning Svar på frågeställningarna Förändringspotential Figur- och tabellförteckningar Figurförteckning Tabellförteckning 33 Bilaga 1) Besökares tips för att öka kollektivtrafikresandet

6 1 1. Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Inom Tillhåll 2, Delprojekt 13, hållbara transporter i handelsområden gör man en översyn av kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik i fler olika handelsområden i Skåne. Man vill hitta metoder och verktyg för att öka andelen inköpsresor med andra färdsätt än bil. Kunskapen är dock mycket begränsad kring hur och varför besökarna reser till och från området. Bättre kunskap om dagens besökstrafik till och från området är viktig grundinformation i arbetet med att påverka färdmedelsfördelningen. Informationen är dessutom avgörande när det gäller målsättning och uppföljning av olika åtgärder. Förutom detta kan ökad kunskap ge uppslag till förändringar/aktiviteter för att höja kollektivtrafikresandet. För att få bättre kunskap om besökstrafiken till och från Väla handelsområde (främst Väla centrum och IKEA) samt orsaker till varför besökarna reser så som de gör genomförs en resvaneundersökning bland besökare. 1.2 Syfte Syftet med resvaneundersökningen är att ge underlag till att besvara följande frågeställningar: Färdmedelsfördelning (hur stor andel av besökarna kommer till Väla handelsområde till fots, med cykel, med kollektivtrafik samt med bil) Varifrån kommer besökarna? Hur ofta besöker man Väla handelsområde? Vilket är det huvudsakliga syftet med besöket? Besöker man flera målpunkter? Vilken typ av varor tar man med sig hem? Varför väljer man det färdmedel man valt?

7 2 2. Metodik 2.1 Metod och genomförande Undersökningen genomfördes genom intervjuer på plats på Väla centrum och IKEA. Intervjuer genomfördes vid entré 2, 3 och 4 på Väla centrum samt i IKEAs entré under mars Datainsamling genomfördes i två omgångar. I första omgången ombads besökare till Väla centrum och IKEA svara på en kort intervju kring färdmedel, ärende, bostadsort, kön och ålder. Därefter tillfrågades de om de ville svara på en kort enkät och då vara med och tävla om öresundrunt-kort, jojokort, biobiljetter eller blomstercheckar. Trots pilottest gav detta för få enkätsvar, och en ytterligare datainsamling genomfördes. I den andra omgången inkluderades alla frågor i en intervju. Totalt genomfördes ca 65 timmars datainsamling på Väla centrum och 50 timmar på IKEA. I möjligast mån fördelades denna tid jämt över dagen 1 och veckan 2. Sammanlagt inkom drygt 1600 svar, ca 950 svar från Väla centrum och ca 650 svar från IKEA. 2.2 Bearbetning och analys Databearbetning och analys av svaren har gjorts med det statistiska programmet SPSS. SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) är en programvara för analys och bearbetning av statistiskt material. Diagram har gjorts i Excel. Viktning av materialet Misstanken om olika färdemedelsfördelningar vid de olika entréerna till Väla centrum bekräftades, se Figur Förmiddag: 10:00-12:00; Lunch: 12:00-13:00; Eftermiddag: 14:00-16:30, Kväll: 17:00-20:00 2 Vardag (måndag till torsdag); Fredag; Helg (lördag och söndag)

8 Helg Vardag 3 Entré 2 86% 8% 3% Entré 3 94% 4% Entré 4 75% 19% 2% 3% Entré 2 92% 6% 3% Entré 3 85% 8% 2% Entré 4 77% 17% 3% Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat Figur 2-1 Färdmedelsfördelning beroende på entré till Väla. N= För att ta hänsyn till detta, samt kompensera för att datainsamling inte kunde genomföras i entré 1 och 5, viktades svaren från Väla centrum med avseende på andelen besökare per entré, se Tabell 2-1. På grund av hållplatslägena till kollektivtrafiken antas färdmedelsfördelningen för entré 1 och 5 vara mest lik färdmedelsfördelningen i entré 2, se Figur 2-2. Svar från entré 2 viktas därmed upp för att inkludera även entré 1 och 5. Tabell 2-1 Statistik över antal besökande på Väla köpcentrum vecka 9 som använt de olika entréerna. Entre Besök, vardag Besök, helg Antal Andel Antal Andel Väla % 717 5% Väla % % Väla % % Väla % % Väla % % Totalt % %

9 4 Figur 2-2 Entrélägen och hållplatslägen vid Väla centrum. Vid skattning av genomsnittsresultat för Väla centrum och IKEA tillsammans har en viktning av de olika områdena gjorts med hänsyn till antalet besökare per vecka, månad och år. Dessa visar alla ett förhållande på 30-70, där Väla centrum har den högre andelen besökare.

10 5 3. Beskrivning av svarsgruppen 3.1 Kön och ålder Kvinnor utgör knappt 60 % av besökarna till Väla centrum och IKEA. Majoriteten av besökarna är i åldersgruppen år. Åldersfördelningen för kvinnor och män för besökare till Väla centrum och IKEA för vardagar respektive helg redovisas i Figur 3-1. Figur 3-1 Åldersfördelning för besökare till Väla centrum/ikea på vardagar. N = Bostadsort Besökarna bor i huvudsak i Helsingborg och nordvästra Skåne, se Figur 3-2 och Figur 3-3 samt Tabell 3-2 nedan.

11 6 Figur 3-2 Besökarnas bostadsadresser.

12 7 LAHOLM BÅSTAD ÖRKELLJUNG ÅSTORP KLIPPAN PERSTORP BJUV SVALÖV LANDSKRONA Figur 3-3 Majoriteten av besökarnas bostadsadresser (postadresser). Tabell 3-1 Andel av besökarna som kommer från olika områden. N = 619, 323, 441, 218 samt Område, bostad Väla IKEA Totalt Vardag Helg Vardag Helg Helsingborg 50 % 43 % 44 % 36 % 45 % Skåne nordväst (exl. Helsignborg) 37 % 38 % 35 % 34 % 36 % Skåne övrigt 8 % 11 % 12 % 11 % 10 % Sverige övrigt 6 % 7 % 9 % 18 % 9 % Utland 0 % 1 % 0 % 0 % 0 %

13 8 Inom Helsingborg har en uppdelning i fyra områden: centralt, nord, öst och syd gjorts, se Figur 3-4. Därtill kommer området Helsingborg övrigt som avser de postnr och skrivna områdesnamn som inte kunnat härledas till en geografisk plats i Helsingborg. Figur 3-4 Geografisk indelning av Helsingborg

14 9 Av besökare från Helsingborg kommer den största andelen från Helsingborg nord och de lägsta andelarna från södra och centrala Helsingborg, se Tabell 3-2. Tabell 3-2 Andel av Helsingborgsbesökarna som kommer från olika områden i Helsingborg. N = 310, 138, 193, 79 samt 720. Område, bostad Väla IKEA Totalt Vardag Helg Vardag Helg Helsingborg centralt 14 % 21 % 11 % 11 % 14 % Helsingborg nord 44 % 36 % 41 % 47 % 42 % Helsingborg öst 21 % 23 % 31 % 27 % 24 % Helsingborg syd 14 % 17 % 13 % 14 % 14 % Helsingborg övrigt 8 % 2 % 4 % 1 % 5 % 3.3 Tillgång till bil Besökare till Väla centrum och IKEA har i mycket stor utsträckning tillgång till bil, Figur 3-5. Helgbesökare verkar i lägre utsträckning ha tillgång till bil än besökare på veckodagar. Figur 3-5 Tillgång till bil för besökare till Väla. N = Tillgång till kollektivtrafikkort Totalt sett anger ca 60 % av besökarna till Väla centrum och 50 % av besökarna till IKEA att de har tillgång till ett kollektivtrafikkort. Det mest dominerande kortet bland samtliga besökare är JOJO reskassa, se Figur 3-6 till Figur 3-8. Skillnaden mellan vardags- och helgbesökare på Väla centrum verkar vara liten. Helgbesökare på IKEA verkar dock ha högre tillgång till kollektivtrafikkort jämfört med vardagsbesökare. Observera att flera svar var möjliga varför staplarna inte summerar till 100.

15 10 Väla centrum Figur 3-6 Andel av besökarna till Väla centrum som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 115, 26 IKEA Figur 3-7 Andel av besökarna till IKEA som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 184,20

16 11 Totalt Figur 3-8 Andel av besökarna som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 299, 46 Om man ser till de besökare som kommit med bil respektive kollektivtrafik blir skillnaden i tillgång till kollektivtrafikkort uppenbar, se Figur 3-9 och Figur Av kollektivtrafikresenärerna har i princip alla besökare tillgång till något kollektivtrafikkort. Bland de bilburna besökarna är det knappt 50 % som inte har tillgång till något kort, ca 40 % har tillgång till JOJO reskassa. Bilister Figur 3-9 Andel av bilburna besökare som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 252,28

17 12 Kollektivtrafikresenärer Figur 3-10 Andel av kollektivtrafikresande besökare som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 34,12

18 13 4. Förutsättningar för besöksresor till och från Väla handelsområde 4.1 Syfte med besöket I Figur 4-1 framgår syftet med besöket vid Väla centrum/ikea. Inom alla grupper är att handla det vanligaste syftet med resan, vilket syns ännu tydligare bland helgbesökarna. Allra tydligast koppling till att handla har helgbesökarna till IKEA där 85 % uppger handel som huvudsakligt syfte. För besökare till IKEA är syftet äta mat, besöka restaurang vanligare än för besökare till Väla centrum. En fjärdedel av vardagsbesökarna till IKEA uppger detta syfte. Observera att flera svar var möjliga varför staplarna inte summerar till 100. Figur 4-1 Angiven anledning till besöket. N= Behov av att ta hem varor Av de besökare som ska handla på Väla centrum/ikea planerar majoriteten av besökarna inte att handla mer än vad de enkelt kan bära, se Figur 4-2. Även för besökare som svarat ganska mycket, men går att bära 200 m utan hjälp bör kollektivtrafiken kunna vara ett reellt alternativ ur denna aspekt. Gruppen som planerar handla så mycket att de själva inte klara av att bära varorna är större till IKEA än till Väla centrum, men även för IKEA handlar det som mest om 35 %. Generellt sett planerar IKEA-besökarna att handla mer jämfört med besökarna till Väla centrum. Tendensen i båda grupperna är att fler handlar mycket under helg än under vardagar. Välas helgbesökare sticker ut genom att 3 av 10 besö-

19 14 kare inte vet hur mycket de ska handla. Detta kan sannolikt kopplas till ett mer nöjesbetonat besök vilket enligt ovanstående avsnitt är huvudsyftet för 17 % inom denna grupp. Figur 4-2 Behov av att ta hem varor för besökare som ska handla. N= Huvudsaklig målpunkt på handelsområdet Bland de som besökte Väla centrum en vardag hade 85 % sin huvudsakliga målpunkt inom köpcentret medan 6 % uppgav IKEA och 5 % andra affärer. Bland helgbesökarna till Väla centrum hade endast 62 % sin huvudsakliga målpunkt inom köpcentret medan IKEA och andra målpunkter uppgavs av 15 % vardera. IKEA-besökarna hade en lite annan fördelning. Bland de som besökte IKEA en vardag uppgav 7 av 10 att detta var deras huvudsakliga målpunkt medan 11 % uppgav Väla centrum och 16 % uppgav andra målpunkter. Bland IKEAs helgbesökare var det endast hälften som hade IKEA som huvudsaklig målpunkt medan 3 av 10 uppgav Väla centrum och resterande 20 % fördelade sig jämnt mellan andra affärer och övriga målpunkter. 4.4 Resor inom området - Besök till fler affärer Bland vardagsbesökarna till Väla centrum uppgav 36 % att de skulle besöka fler affärer i området. Bland helgbesökarna var samma siffra något högre, 43 % skulle besöka fler affärer. Bland IKEAs besökare var det större andel som hade fler affärer som mål. 53 % av vardagsbesökarna och 52 % bland helgbesökarna uppgav att de även skulle besöka andra affärer i området.

20 15 Totalt för Väla centrum och IKEA innebär detta att ca 40 % av vardagsbesökarna till Väla centrum och IKEA besöker fler affärer i området och ca 45 % av helgbesökarna. 4.5 Är resan till Väla handelsområde del i en annan resa? Bland de som besökte Väla centrum en vardag gjorde 30 % detta på vägen till eller från en annan aktivitet, se Figur 4-3. Bland helgbesökarna uppgav 24 % att besöket var del av en annan aktivitet. Bland IKEAs besökare gjordes också 30 % av besöken på väg till eller från en annan aktivitet. Bland helgbesökarna var det sammanlagt 15 % som uppgav att de besökte IKEA på väg till/från någon annan aktivitet. Figur 4-3 Andel av besöken som är del i en annan resa. N= Återkommande besökare I Figur 4-4 visas hur ofta man återkommer som besökare. Drygt en fjärdedel av besökarna på till Väla centrum och IKEA uppger att de återkommer minst en gång i veckan. I övrigt återkommer IKEAs besökare mer sällan än besökare till Väla centrum. Figur 4-4 Fördelning mellan hur ofta man återkommer som besökare. N=

21 16 Tabell 4-1 Hur ofta man återkommer som besökare uppdelat på åldersgrupper (observera antal, inte procent). N=365 mer än 1 ggr/vecka Hur ofta besöker du Väla handelsområde? ggr/vecka 2-6 ggr/år 1 ggr/år Total ggr/månad Under 18 år år år år och äldre Total

22 17 5. Besöksresor till Väla handelsområde 5.1 Färdmedelsfördelning I följande avsnitt redovisas färdmedelsfördelningen beroende på ett antal olika parametrar. Färdmedelsfördelning Väla centrum och IKEA I Figur 5-1 visas färdmedelsfördelningen för alla besöksresor till och från Väla centrum respektive IKEA. Bilen används i något större utsträckning på helg än vardag och något mer för resor till IKEA än till Väla centrum. Sammantaget väljs bilen för nästan 9 av 10 resor medan stads- eller regionbuss väljs för knappt 1 av 10 resor. Figur 5-1 Färdmedelsfördelning N=

23 Helg Vardag Helg Vardag 18 Färdmedelsfördelning för män respektive kvinnor Skillnaden mellan färdmedelsfördelningen för manliga respektive kvinnliga besökare till Väla centrum märks framförallt på helger då ca 1 av 10 kvinnor reser med kollektivtrafiken mot drygt hälften så stor andel bland männen. Väla centrum Män 85% 10% 2% Kvinnor 86% 8% 3% Män 90% 6% 3% Kvinnor 86% 10% 2% Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat Figur 5-2 Färdmedelsfördelning beroende på kön för besökande till Väla. N= Bland besökarna till IKEA är skillnaderna mycket små mellan kvinnor och män. På vardagar är det något fler män än kvinnor som reser kollektivt medan situationen är den omvända på helgerna. IKEA Män 87% 5% 5% 2% Kvinnor 89% 8% Män 90% 6% 3% Kvinnor 89% 8% Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat Figur 5-3 Färdmedelsfördelning beroende på kön för besökande till IKEA. N=

24 Helg Vardag 19 Totalt Figur 5-4 Färdmedelsfördelning beroende på kön. N= Färdmedelsfördelning uppdelat på åldersgrupper I nedanstående figurer illustreras färdmedelsfördelningen beroende på ålder. Totalt sett åker gruppen unga vuxna mest kollektivt. Att denna grupp åker mer kollektivt har troligen att göra med mindre tillgång till bil, självständiga resor (utan föräldrar) och en livssituation som generellt sett är mindre tidspressad än för de något äldre. När hämta/lämna barn i större utsträckning ska passas in i reskedjan (vilket gäller i högre utsträckning för de något äldre) blir bil ett mer vanligt färdmedel. Att bilåkandet lätt fortsätter även när livssituationen ändrar sig är väl känt. Väla centrum Ungdomar (<18) 80% 20% Unga vuxna (18-29) 67% 30% 2% Vuxna (30-64) 89% 4% 3% Äldre (65+) 94% 3% Ungdomar (<18) 80% 20% Unga vuxna (18-29) 70% 25% 3% Vuxna (30-64) Äldre (65+) 94% 94% 2% 2% 6% Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat Figur 5-5 Färdmedelsfördelning beroende på ålder för besökande till Väla. N=

25 Helg Vardag 20 IKEA Ungdomar (<18) 75% 13% 13% Unga vuxna (18-29) 70% 17% 12% Vuxna (30-64) Äldre (65+) 93% 89% 3% 8% Ungdomar (<18) 75% 25% Unga vuxna (18-29) 79% 11% 5% 5% Vuxna (30-64) 93% 6% Äldre (65+) 85% 10% 5% Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat Figur 5-6 Färdmedelsfördelning beroende på ålder för besökande till IKEA. N= Det kan framstå som om ungdomar till stor andel reser kollektivt till IKEA på helgen, men gruppen består endast av fyra besökare, varför det är svårt att säga något om deras färdmedelsfördelning. Totalt Figur 5-7 Färdmedelsfördelning beroende på ålder. N= Färdmedelsfördelning uppdelat på bostadsort Då färdmedelsfördelningen studeras beroende på bostadsområde märks att bland Väla centrums besökare har bilen en relativt låg andel, 7 av 10 resor, i Helsingborg Nord och Helsingborg centralt.

26 21 Figur 5-8 Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde, Väla. N= (exkl. utland, endast 1 besökare) Bland IKEA:s besökare återfinns lägst andel bil bland de boende i centrala Helsingborg. Figur 5-9 Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde, IKEA. N=9-230 (exkl. utland, endast 2 besökare)

27 22 Figur 5-10 Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde. N= (exkl. utland, endast 3 besökare) 5.2 Att välja mellan olika färdmedel Hur självklart är valet av färdmedel I Figur 5-11 och Figur 5-12 illustreras hur självklart valet av färdmedel är beroende på vilket färdmedel som använts. Det är uppenbart att de flesta besökare sitter fast i sitt vanliga färdmedel, för den absoluta majoriteten är färdmedelsvalet inget man reflekterar över innan resan. Bland både bilister och kollektivresenärer finns dock de som inte ser valet som självklart. Resenärer som reflekterar över sitt val har ofta lättare att ändra sitt färdmedel, det gäller så väl för bilister som för kollektivtrafikresenärer. Antalet besökare med regionbuss, cykel, gång och annat är mycket få. Resultaten för dessa grupper ska tolkas med stor försiktighet.

28 Helger IKEA Vardagar Helg Väla Vardag 23 Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat: Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel 87% 85% 100% 100% 100% 100% 80% 75% 100% 100% 13% 15% 20% 25% Helt självklart Ganska självklart Inte alls självklart Figur 5-11 Hur självklart valet av färdmedel var för besökare till Väla. N=1-95. Bil Stadsbuss Regionbuss Cykel Gång Annat: Bil Stadsbuss Cykel Gång Annat: 67% 94% 94% 100% 100% 100% 91% 100% 100% 100% 100% 33% 6% 6% 9% Helt självklart Ganska självklart Inte alls självklart Figur 5-12 Hur självklar valet av färdmedel var för besökare till IKEA. N=1-157.

29 24 Figur 5-13 Hur självklar valet av färdmedel var för besökare. N= Alternativa färdmedel Bland de som valde bil för sina resor till Väla och IKEA var det mer än 9 av 10 som inte funderat över alternativa färdmedel (Väla: 95 %; IKEA: 93 %). De som funderat på andra färdmedel överväger framförallt kollektivtrafik. Av besökare till Väla uppger 6 % att de övervägt kollektivtrafik (hälften stadsbuss och hälften regionbuss). 4 % av besökarna till IKEA överväger kollektivtrafik (alla har angett stadsbuss). Orsaker till att välja Största anledningen till att välja bilen som färdmedel anges vara att det är bekvämt och snabbt, se Figur Från IKEA är också en viktig faktor att man vill ha möjlighet att transportera hem det man handlat. Ungefär 15 % upplever att de saknar bra kollektivtrafik. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara sant. Om man tror man saknar bra alternativ, underminerar det kraftigt viljan att prova något annat. Även vanans makt spelar, enligt besökarna själva, relativt stor roll.

30 25 Figur 5-14 Orsaker till varför man valt att åka bil. N= Att få bilister att åka mer kollektivt Hur benägen man är att ändra sitt beteende? I nedanstående figurer illustreras förändringsbenägenheten bland de bilburna besökarna. I staplarna har fem svarsalternativ på frågan om hur de ser på sitt bilresande kategoriserats efter förändringsbenägenhet. Den första stapeln omfattar de som reser med bil och som är nöjda med det eller som inte upplever sig ha några alternativ. Den mellersta stapeln omfattar de som reser med bil men som funderar på att ändra sitt beteende medan den sista stapeln omfattar de som redan gör väldigt få bilresor. Följande svarsalternativ har använts: Alternativ 1: Jag varken äger eller har tillgång till bil så en minskad bilanvändning är inte aktuell för mig Alternativ 2: Jag har tillgång till bil men jag använder andra färdsätt så mycket det går. Jag kommer att behålla eller minska min redan låga bilanvändning de närmaste månaderna. Alternativ 3: Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar om hur jag ska göra det. Alternativ 4: Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag skulle vilja minska min bilanvändning. Just nu är det dock inte möjligt för mig. Alternativ 5: Jag använder bil för de flesta av mina resor. Jag är nöjd med detta och ser inga skäl att minska bilresandet. Stapeln som illustrerar förändringsbenägna kan ses som en indikation på hur stor förändring som kan uppnås i bilanvändandet till följd av exempelvis förändrade förutsättningar.

31 26 Majoriteten av de bilburna vardagsbesökarna är inte förändringsbenägna. Många ser inte heller några skäl att minska sin bilanvändning (alt. 5). För att få dessa besökare att ändra sitt färdmedel krävs ofta mycket stora resurser. Ofta är det endast radikalt förändrade förutsättningar (t ex bli av med körkortet) som kan få dem att byta färdmedel. De förändringsbenägna bilisterna (alt. 3) är de bilister som har lättast att byta färdmedel från bil. Insatser för denna grupp får ofta bättre effekt än för övriga grupper. Vill man nå denna grupp bör insatserna anpassas för denna målgrupp. Andelen förändringsbenägna bilister är ungefär lika stor på vardagar och som på helg. Däremot är gruppen icke förändringsbenägna betydligt större på vardagar (70 %) än på helger (47 %). Även andelen som inte ser någon anledning att ändra sitt bilbeteende (alt. 5) är större på vardagar. Figur 5-15 Förändringsbenägenhet för bilburna besökare vardagar. N=244. Figur 5-16 Förändringsbenägenhet för bilburna besökare vardagar. N=28.

32 27 Vad skulle få besökarna att åka (mer) kollektivt? De besökare som åkt bil till Väla handelsområde ombads uppge vad som skulle få dem att åka (mer) kollektivt till området. De vanligaste anledningarna var färre byten mellan deras hem och Väla handelsområde och billigare kollektivtrafik, se Figur Under annat angavs bland annat kortare restid, dyrare bensin, direktlinjer, möjlighet att åka tåg och minsta körkortet/bilen. Figur 5-17 Vad som skulle få bilister att åka mer kollektivt. N= De förändringsbenägna bilisterna uppger i genomsnitt fler anledningar till att åka mer kollektivt. Den vanligaste förändringen som, enligt besökarna själva, skulle leda till att de åkte mer kollektivt är färre byten mellan hem och Väla handelsområde. Det märks också under kategorin annat där många föreslagit direktbussar och kortare restid/färre antal stopp och velat precisera vilka sträckor som borde trafikeras/förbättras. Billigare kollektivtrafik (15 %) är något som man också säger skulle påverka, liksom ökad turtäthet mellan hemmet och Väla handelsområde (14 %). Den verkliga effekten av t ex sänkta biljettpriser kan dock inte utläsas av detta. Under annat kommer önskemål om högre turtäthet på lördagar. Att det är lättare att ta sig till/från busshållplatser på Väla handelsområde påverkar ca 10 % av de förändringsbenägna bilisterna. Lika stor grupp anger att kortare avstånd till hållplatser skulle påverka dem positivt. Att underlätta för besökare att ta sig till/från busshållplatserna på Väla handelsområde kräver en relativt begränsad insats, medan att korta avstånden till hållplatser vid hemmet är betydligt mer krävande.

33 28 Figur 5-18 Vad som skulle få förändringsbenägna bilister att åka mer kollektivt. N= Förslag till förbättringar av kollektivtrafiken till och från Väla handelsområde Viktigaste punkterna Ungefär 4 av 10 besökare tycker att kollektivtrafiken till/från Väla handelsområde är bra som den är, se Figur För de som anger förbättringsåtgärder är pris, antal byten och restid centrala aspekter. För besökarna verkar inte punktlighet, antalet sittplatser och kvalité/komfort på hållplatser vara områden som behöver förbättras i något större utsträckning. Figur 5-19 Hur besökarna tycker att kollektivtrafiken kan förbättras. N=

34 29 Bästa tipsen för att öka kollektivtrafikresandet (tävlingen) Besökarnas bästa tips för att öka kollektivtrafikresandet finns i bilaga 1. Följande kategorier förekom som tips: Tidtabeller/punktlighet Bättre anpassade tidtabeller till resenärernas behov Bättre punktlighet Billigare Billigare under lågtrafik Gratis att ta med sig cykel på tåg och bussar Ökad turtäthet Ökad kapacitet/fler bussar Förenkla för kollektivtrafikresenärer Undvika byten Lägg hållplatser närmre än p-platser Kortare restider Kortare restid genom centrum Färre stopp Busskörfält Bättre täckningsgrad Nya linjer Justeringar i befintliga linjer Nära till hållplatsen Högre standard på bussarna Underhållning Temabussar Fungerande säkerhetsanordningar Bra service ombord Mer plats för gods, barnvagnar mm Bättre/mer information Få folka att prova på Några gratisdagar per år Försvåra för bilismen Bättre uppförande hos trafikanterna Generellt sett kan sägas att punktlighet, turtäthet och busskörfält (hög framkomlighet) hör till grundbultarna för bra kollektivtrafik. Dessa förslag fångar därmed centrala aspekter och är mycket goda av den anledningen. Effekten av billigare kollektivtrafik är ofta överskattad, även om det vore önskvärt att förenkla färdmedelsbyten genom till exempel låta det vara gratis att ta med sig cykeln på bussen.

35 30 En central aspekt för kollektivtrafikens konkurrenskraft är också jämförelsen med bil. Vid val av färdmedel väljer individen det som ur ett antal olika aspekter verkar mest fördelaktigt. Genom att försämra för biltrafiken förbättras därmed kollektivtrafikens chanser att vinna resenärer. Även förslag kring att placering av busshållplatser ska vara närmre än parkeringsplatser går i den här riktningen. Spännande förslag är också temabussar (t ex rockn roll, blomsterbuss, bokbuss, tidningar på bussen) och förslag kring upplevelser på bussen. Att få fler att prova att åka buss genom att ha några gratisdagar per år är också ett mycket intressant förslag. De förslag som föreslås premieras, samt vad de önskat vinna finns markerade med fet text i bilaga 1.

36 31 6. Sammanfattning 6.1 Svar på frågeställningarna Vilken färdmedelsfördelning har besökarna till Väla? Färdmedelsfördelningen till Väla centrum och IKEA domineras kraftigt av bil. En kraftig majoritet av besökarna till både Väla centrum och IKEA kommer med bil (knappt 90 %). Mellan 8-10 % åker kollektivt och endast ett fåtal går eller cyklar till området. Besökare från Helsingborg nord och Helsingborg central har den lägsta andelen bil. Från Helsingborg nord förekommer gång och cykeltrafik. Varifrån kommer besökarna? Besökarna bor i huvudsak i Helsingborg (knappt 50 %) och nordvästra Skåne. Vanliga bostadsorter utanför Helsingborg är Landskrona, Ängelholm och Höganäs. Omkring 20 % bor utanför nordvästra Skåne. Hur ofta besöker man Väla handelsområde? Den vanligaste besöksfrekvensen till både Väla centrum och IKEA är 1-2 gång per månad. Men en fjärdedel av besökarna besöker området ofta, minst en gång per vecka. IKEAs besökare verkar återkomma något mer sällan än Väla centrums besökare. Vilket är det huvudsakliga syftet med besöket? Det absolut vanligaste syftet för besöket till både Väla centrum och IKEA är att handla. Att äta mat och fönstershoppa/träffa vänner är också relativt vanliga syften med besöket. Besöker man flera målpunkter? Besökarna passar i relativt stor utsträckning på att besöka andra affärer när de ändå befinner sig på Väla handelsområde och gör därmed en hel del resor inom området. Ungefär 40 % av besökarna på Väla centrum och 50 % av besökarna till IKEA uppger att de ska besöka fler affärer i området. Behov av att ta hem varor Majoriteten av besökarna förväntar sig inte ha särskilt mycket varor med sig hem (bärs i alla fall lätt i en eller två plastkassar). Mellan 7 och 20 % förväntar sig ha ganska mycket att bära, men klarar av att bära det till t ex en busshållplats (200 m).

37 32 Besökare till IKEA planerar i genomsnitt att ta med sig mer varor hem jämfört med Väla centrum. Bland besökarna till IKEA är gruppen som inte klarar av att bära varorna själv också relativt stor (14-20 %). Behovet av att ta med sig varor hem är större på helgen än på vardagen. På helgen är man också mer osäker på hur stort behov att ta hem varor man kommer ha. Varför väljer man det färdmedel man valt? Besökarna väljer bilen för att det är bekvämt och snabbt. Från IKEA är också en viktig faktor att man vill ha möjlighet att transportera hem det man handlat. 6.2 Förändringspotential Runt 20 % av bilisterna uppger att de är förändringsbenägna de har som mål att minska sitt bilresande. Detta kan ses som en indikation på hur stor förändring som kan uppnås i bilanvändandet till följd av exempelvis förändrade förutsättningar. Trots dessa 20 % förändringsbenägna bilister är bilen det självklara valet för en kraftig majoritet av besökarna och det är det få bilburna besökare som överväger andra färdmedelsalternativ. De bilister som funderar över alternativ överväger i princip alltid kollektivtrafik (stadsbuss eller regionbuss). Att besöket på Väla handelsområde i liten utsträckning är en del i en reskedja med andra aktiviteter gör det generellt sett lättare att erbjuda konkurrenskraftig kollektivt. Av de besökare som ska handla uppger 67 och 85 % av besökarna uppger att de inte planerar att ta med särskilt mycket varor hem, eller att det i alla fall går att bära 200 meter utan hjälp, dvs gå till/från en busshållplats. Knappt hälften av besökarna planerar att besöka fler affärer när de befinner sig på Väla handelsområde (40-50 %). För dessa kan bilen erbjuda både transportmedel och vara avlastningsplats (trots att de flesta inte handlar några stora mängder) på ett sätt som kollektivtrafiken ensam har svårt att göra. Om denna service vill erbjudas även de som åker kollektivtrafik krävs samverkan med andra aktörer.

38 33 7. Figur- och tabellförteckningar 7.1 Figurförteckning Figur 2-1 Färdmedelsfördelning beroende på entré till Väla. N= Figur 2-2 Entrélägen och hållplatslägen vid Väla centrum Figur 3-1 Åldersfördelning för besökare till Väla centrum/ikea på vardagar. N = Figur 3-2 Besökarnas bostadsadresser Figur 3-3 Majoriteten av besökarnas bostadsadresser (postadresser) Figur 3-4 Geografisk indelning av Helsingborg... 8 Figur 3-5 Tillgång till bil för besökare till Väla. N = Figur 3-6 Andel av besökarna till Väla centrum som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 115, Figur 3-7 Andel av besökarna till IKEA som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 184, Figur 3-8 Andel av besökarna som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 299, Figur 3-9 Andel av bilburna besökare som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 252, Figur 3-10 Andel av kollektivtrafikresande besökare som har tillgång till olika typer av kollektivtrafikkort. N = 34, Figur 4-1 Angiven anledning till besöket. N= Figur 4-2 Behov av att ta hem varor för besökare som ska handla. N= Figur 4-3 Andel av besöken som är del i en annan resa. N= Figur 4-4 Fördelning mellan hur ofta man återkommer som besökare. N= Figur 5-1 Färdmedelsfördelning N= Figur 5-2 Färdmedelsfördelning beroende på kön för besökande till Väla. N= Figur 5-3 Färdmedelsfördelning beroende på kön för besökande till IKEA. N= Figur 5-4 Färdmedelsfördelning beroende på kön. N= Figur 5-5 Färdmedelsfördelning beroende på ålder för besökande till Väla. N= Figur 5-6 Färdmedelsfördelning beroende på ålder för besökande till IKEA. N= Figur 5-7 Färdmedelsfördelning beroende på ålder. N= Figur 5-8 Figur 5-9 Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde, Väla. N= (exkl. utland, endast 1 besökare) Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde, IKEA. N=9-230 (exkl. utland, endast 2 besökare) Figur 5-10 Färdmedelsfördelning beroende på bostadsområde. N= (exkl. utland, endast 3 besökare) Figur 5-11 Hur självklart valet av färdmedel var för besökare till Väla. N= Figur 5-12 Hur självklar valet av färdmedel var för besökare till IKEA. N= Figur 5-13 Hur självklar valet av färdmedel var för besökare. N= Figur 5-14 Orsaker till varför man valt att åka bil. N= Figur 5-15 Förändringsbenägenhet för bilburna besökare vardagar. N= Figur 5-16 Förändringsbenägenhet för bilburna besökare vardagar. N= Figur 5-17 Vad som skulle få bilister att åka mer kollektivt. N= Figur 5-18 Vad som skulle få förändringsbenägna bilister att åka mer kollektivt. N= Figur 5-19 Hur besökarna tycker att kollektivtrafiken kan förbättras. N= Tabellförteckning Tabell 2-1 Statistik över antal besökande på Väla köpcentrum vecka 9 som använt de olika entréerna Tabell 3-1 Andel av besökarna som kommer från olika områden. N = 619, 323, 441, 218 samt Tabell 3-2 Andel av Helsingborgsbesökarna som kommer från olika områden i Helsingborg. N = 310, 138, 193, 79 samt Tabell 4-1 Hur ofta man återkommer som besökare uppdelat på åldersgrupper (observera antal, inte procent). N=

39 34

40 35 Bilaga 1 besökares tips för att öka kollektivtrafikresandet Tips givna av besökare för att öka kollektivtrafikresandet. De bästa förslagen belönas med vinster. att anpassa tidtabellen efter resenärernas behov!!! att bussarna går oftare, är lite billigare och håller tiderna lite bättre att bussen går fler går fler gånger i timmen och nära intill väla att det går snabbare Att det går även på landsbygden Att slippa byta bussar, är jobbigt om man har mycket kassar och sådant. Avgifterna bör sänkas avgiftsfritt bensinkostnad billigare Billigare Billigare pris, tätare turer och fortsätta försvåra för bilism Billigare priser under låg trafik billigare resor Billigare resor Billigare resor, trevligare busschaufförer (pratar svenska) Billigare resor, tätare och fler avgångar BILLIGARE SNABBARE TÄTARE billigare trafik Billigare, fler hållplatser där vi bor billigare! Bor i Hjärnarp. Pga indragna bussturer från Margaretetorp via Hjärnarp kan vi i mindre omfattning åka buss 507 till Bra som det är, kanske mer info om tillgång till kollektivtrafiken. buss gå oftare buss mellan ekeby och väla buss nr 2 från Ödåkra behöver fler avgångar på morgonen och 08.15, där är så mycket folk buss till Väla från Jonstorp, annars är det bra som det är Bussarna ska gå oftare Bättre bussar Bättre bussförbindelse mellan Centrum - Pålsjö - Sofiero bättre bussförbindelser från ekeby Bättre förbindelser för Helsingborgs centrum + billigare

41 36 Bättre information som snabba linje, tex från knutpunkten bättre information, punktlighet, trevlig personal Bättre möjlighet med barnvagn, speciellt mellan klippan och väla bättre pris på resor till och från olika zoner. trevliga busschaufförer/taxi har ni redan! Bättre punktlighet och tätare turer bättre vet hos trafikanterna Den gula bussen 506 gör en sväng in på Väla-området och sen ut på motorvägen igen. (Öresundrunt) det ska vara gratis att ha med cykel på tåg och bussar (biobiljett) det är bra Direkt från Häganäs Direktbuss Landskrona-Väla Direktbuss som inte stannar på alla hållplatser Egen fil på gatorna, på vissa sträckor färre hållplatser, enhetstaxa (200 kr reskassa) Enklare Expressbuss eventuellt gratis just på den sträckan fler avgångar Fler bussar vid rusningstid fler förbindelser till ängelholm Fler ställen att kunna ta kollektivtrafiken. För min del måste jag ta bilen för att komma till närmsta busshållplat fri resa fria resor, särskilt för resenärer Få byten, många avgångar få ner priserna, lätilgängligt ge fritt till alla närmare hållplats gratis Gratis kollektivtrafik Gratis kollektivtrafik för pensionärer gratis matarbuss till väla gratis! Göra det till en upplevelse, tex. TV på bussen (biobiljett) Göra resan med buss eller tåg roligare (underhållande) och billigare (200 kr reskassa) hålla tiderna, täta turer och trevliga chaufförer Införa några gratisdagar per år (200 kr reskassa) Jag tycker att det är väldigt viktigt att busschaufförerna är trevliga, att bussen är i tid och att priserna sänks. Jag tycker att kollektivtrafiken är bra, jag jämför med Spanien där jag bott i 25 år och har precis flyttat till Sv

42 37 Kollektivtrafiken är väldigt bra, tror bara folk behöver få upp ögonen för det. Mer info/utskick?? Kortare färdtider och skönare stämning i bussarna. Kortare restid kortare restid på de längsta resorna inom tätbebyggt område Kunna spänna fast barnvagnen Lågt pris! Lägg busshållplatserna närmare väla än bilparkeringen. Linje från södra delen av stan (Ramlösa/Raus osv.) direkt (200 kr reskassa) Med en glad och trevlig chaufför blir det trevligt att stiga på bussen. Det förgyller iallafall min dag. mer plats för varor om man vill handla något större (200 kr reskassa) mycket billigare, lite oftare turer Möjlighet att som senior åka från helsingborg till ängelholm senare på kvällen n/a närmare busskurer, snabbare bussar oftare turer, tillgänglighet Pendelbuss Väla köpcenter/ikea till Ödåkra station, igång/timad med tågen Punktlighet Rabattkort vid 70 år Ringlinje för stadsbussar Snabba förbindelser utan många stopp snabbare bussar snabbare genomgång genom centrum (Öresundrunt) Snabbare restid Större bussar, trevligare personal, dataskärmarna i bussarna stämmer svårt att säga, plocka bort tåget så blir resan optimal, så mitt enda tips är att tågen behöver hjälp. buss funkar Säker övergång vid 111:an vid byte från 119 till 120 (Domsten-Viken), Bälte på alla platser, om inte heller trasiga säkerheter vid avstigningar för ex barn som springer vilt sänk priser Sänk priserna och ha en buss som heter Väla express från de mindre närliggande orterna som går en gång om dagen. Sänka resekostnaderna Sänkta priser skulle vara bra när bensinen går upp Sänkta priser, mindre byten Sätta in trafiken där jag bor, ta bort parkeringsplatserna temabussar, exempelvis rockn roll, blomsterbuss, bokbuss, tidningar på bussen (200 kr reskassa)

43 38 tillgängligheten, inget krångel Trevliga busschaufförer Trevliga busschaufförer, och hålla tiderna bättre! Trevligt bemötande Tydlig marknadsföring mellan tåg (Knutpunkten) och buss till Ikea Tåg direkt till väla (Öresundrunt) tätare mellan avgångar Tätare trafik Tätare trafik mellan örkelljunga --> Helsingborg, särskiljt i helgen :) tätare turer Tätare turer tätare turer från Klippan tätare turer även kvälls- och nattetid, gäller bussar överhuvudtaget tätare turer, alltså mindre folk på bussen Tätare turer, lättare att byta buss Tätare turer, utöka 22:an utöka buss 22:s resturer (morgon & kväll) utöka från närområden med direkt bussar vänligare chaufförer och billigare resor Värdar på bussar/tåg som ser till att gamla får sitta, håller ordning på buset, fötter på säten m.m. är själv beroende av bil pga gångsvårigheter öka turtätheten, kortare restid Ökad turtäthet