SKOLBARNS RESEKEDJOR

Transkript

1 SKOLBARNS RESEKEDJOR Vägverket Hösten 2003 ARS P0479

2 SAMMANFATTNING Teknisk sammanfattning av undersökningen Skolbarns resekedjor syftar till att ge Vägverket ett underlag för ett fortsatt arbete inom trafikfrågor. Undersökningens resultat kommer också att användas vid Vägverkets sektorsredovisning för regeringen. Målgruppen för undersökningen är skolbarn i åldern 6 12 år. Eftersom det rör sig om en så pass ung målgrupp har enkäten besvarats av målsman till barnet. Dispens söktes så att utskicken kunde adresseras Till målsman för Barnets namn. På så sätt framgick det klart och tydligt för vilket barn undersökningen gällde. Undersökningen omfattar hela Sveriges rike och är ett stratifierat urval vars indelning är gjord enligt Vägverkets tidigare definierade fyra regioner. Dessa består av Skogslän inland (Urval: 900 individer), Skogslän övrigt (Urval: 900 individer), Storstadsregioner (500 individer) och Övriga Sverige (500 individer). Vägning har materialet är gjort utefter Vägverkets fyra definierade regioner. Fältarbetsperioden sträckte sig från 11 september, 2003, till 17 oktober, Redan efter två påminnelser var svarsfrekvensen mycket hög och beslut togs att inte skicka ut en tredje påminnelse till dem som ännu inte besvarat enkäten. Efter fältarbetets avslut uppnåddes en svarsfrekvens på 78 %. Ytterliggare 61 svar har inkommit efter fältarbetet avslutats fram till den 29 oktober Resultaten i sammandrag Hälften (50 %) av Sveriges föräldrar till barn i åldern 6-12 år som går i skola upplever att deras barn har en trygg resväg till skolan. Nästan lika många (45 %) upplever att deras barn har en osäker väg och att det beror på trafiken. 5 % av dessa föräldrar upplever att deras barn har en osäker resväg till skolan men av andra orsaker än trafiken. Föräldrarna ombads besvara huruvida de upplever att deras barn har en trygg skolväg idag på det sätt som barnet vanligen färdas till skolan eller 6-årsverksamheten. Åtta av tio föräldrar anser att resvägen i kombination med deras barns nuvarande färdsätt att ta sig till skolan på är trygg. Åtta av tio barn har en resväg till skolan som tar mellan 0 och 15 minuter för dem. Ett av tio barn har mellan minuter och ett av tio barn har mer än 20 minuter till skolan. 37 % av barnen går till skolan, 29 % cyklar, 19 % skjutsas i privat bil, 13 % åker skolskjuts, 4 % åker med kollektivtrafiken och 2 % åker taxi till skolan. En av tre föräldrar anser att biltrafik med hög hastighet är den riskfaktor som deras barn främst utsätt för på deras väg till skolan. Nästan lika många svarar tät trafik. Avsaknad av övergångsställen med ljussignaler och/eller cykel- och gångbanor utgör ytterligare riskfaktorer för barnets resväg till skolan. Fyra av tio barn som går eller cyklar till skolan brukar ta sig hela vägen till skolan på egen hand. Det vill säga utan vuxens eller i kamraters sällskap. Av barnen som åker skolskjuts/kollektivtrafik till skolan har 58 % en skolskjuts som är speciellt anordnad för skolbarn. 30 % har en skolskjuts som är samordnad med den vanliga kollektivtrafiken. En av tio föräldrar betalar själva och barnet åker med den ordinarie kollektivtrafiken. Barnen som åker buss/kollektivtrafik har drygt 300 meter till hållplatsen. 76 % av barnen går eller cyklar P0479 2

3 denna väg på egen hand, utan vuxens sällskap. Den huvudsakliga hastigheten på vägen till busshållplatsen för barnet är för 15 % 30 km/h, för 31 % 50 km/h, för 36 % 70 km/h och för 7 % 90 km/h. 28 % har ett väderskydd vid busshållplatsen. 42 % har en hållplatsficka där barnet kan stiga på eller av bussen i närheten till hemmet. 59 % av barnen som åker skolskjuts/kollektivtrafik får i regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla. 17 % av barnen får i regel sittplats med bilbälte. Ett av tio barn får ibland stå i bussen. Totalt får skolskjutsen ett bra betyg. 78 % anser att den fungerar bra. I region Skogslän övrigt ger föräldrarna det bästa omdömet där 94 % anser att barnens skolskjuts fungerar bra. Andelen barn som åker taxi är liten, endast två procent. Sju av tio barn som åker taxi hämtas upp i direkt anslutning till hemmet. 6 % har mer än 1000 meter att gå för att bli upphämtade av taxi. Åtta av tio anser att upphämtningsplatsen är säker för barnet. Ett av fem barn får skjuts i privat bil till skolan. Den främsta anledningen är av praktiska skäl för familjen. Det svarar 36 % av de föräldrar som kör sina barn till skolan. 28 % anser att trafiken är för farlig för att låta sina barn gå till skolan och 11 % menar att det är för lång för barnet att gå/cykla. 45 % av föräldrarna som skjutsar sina barn skulle låta sitt barn gå eller cykla till skolan om skolvägen var säker. P0479 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Målgrupp Metod Urval och omfattning Fältarbetsperiod Resultat av fältarbetet RESULTATREDOVISNING Barnens skolväg Transportmedel till skolan Gå och cykla Buss Taxi Privat bil Annat sätt Problem i samband med barnens väg till skolan Ditt barns trafikmiljö Bakgrundsfrågor P0479 4

5 1 INLEDNING Rapporten inleds med en kort sammanfattning av undersökningens bakgrund och syfte samt undersökningsmetod. Därefter följer en genomgång av resultaten som i stort följer frågeordningen i formuläret. Intressanta skillnader mellan delgrupper lyfts fram och kommenteras i text. Längre fram, i bilaga, följer också en tabell med detaljresultat och uppdelning efter, kön, årskurs, bostadens läge, avstånd till skolan och område. Signifikanta, statistiskt säkerställda, skillnader mot totalkolumnen är markerade med ett (+) eller med ett (-) tecken i datatabellerna. (+) betyder att skillnaden är signifikant högre än totalkolumnen och vise versa gäller för siffror markerade med (-). Tabellbilagan innehåller också svaren från de öppna frågorna. I bilaga bifogas frågeformuläret och kommentarer som respondenter har valt att skicka in per post. 1.1 Bakgrund Vägverket arbetar med att förbättra skolbarns tillgänglighet till vägtransportsystemet. En viktig del av detta är barnens väg till och från skolan. Av speciellt intresse nu är att identifiera olika reskedjor och studera kritiska (svaga) punkter för dessa, till exempel vad gäller trafiksäkerhet och väntetider. Med reskedjor avses hela resan till och från skolan, från dörr till dörr. Länkarna i reskedjan kan bestå av olika transportsätt, till exempel gång, cykel, eller buss. Vägverket har låtit göra en enkätundersökning för att få bättre kunskap om barns skolresor. 1.2 Syfte Undersökningen syftar till att ge underlag för det fortsatta arbetet inom trafikfrågor på Vägverket. Undersökningens resultat skall även användas vid Vägverkets sektorsredovisning för regeringen. 1.3 Målgrupp Målgruppen för undersökningen är skolbarn 6 12 år. Enkäten besvarades av målsman. P0479 5

6 1.4 Metod Undersökningen är genomförd som en kvantitativ urvalsundersökning. Insamlingen av data har skett med postal enkät med två påminnelser. Svarsfrekvensen var redan efter två påminnelser hög varför en tredje påminnelse bedömdes ej behövas. 1.5 Urval och omfattning Undersökningen omfattar hela riket uppdelat på fyra, av Vägverket definierade, regioner. De fyra regionerna är: Skogslän inland, Skogslän övrigt, Storstadsregioner och Övriga Sverige. Vägverket har tillhandahållit en lista med Sveriges kommuner fördelade över de fyra regionerna. Kommunerna klassificerades till respektive region genom kommunkoder tagna från Statistiska Centralbyrån. Datamaterialet är vägd mot region enligt viktmatris i tabellen nedan. Urvalet har följande omfattning: Region Urvalets storlek Viktmatris Skogslän inland 900 individer 3,7 % Skogslän övrigt 900 individer 14,9 % Storstadsregioner 500 individer 38,6 % Övriga Sverige 500 individer 42,8 % ARS ombesörjde urvalsdragningen via Centrala befolkningsregistret. Svensk lagstiftning (PUL) medger dock inte urval med personnamn av personer under 12 år, utom i speciella skäl. Eftersom denna undersökningen inte är av kommersiellt intresse riktat mot barn, utan snarare för att öka deras trafiksäkerhet gavs dispens från PUL så att personnamn kunde fås i urvalet. Enkäterna adresserades enligt följande: Till målsman för Barnets namn. På så sätt framgick det klart och tydligt vilket barn enkäten gällde i de fall familjen har fler än ett barn. 1.6 Fältarbetsperiod Fältarbetsperioden sträckte sig mellan 11 september 2003 och 17 oktober Resultat av fältarbetet Efter två påminnelser gått ut uppnåddes en svarsfrekvens på 78 %. Svarsfrekvensen är hög (över 70 %) i samtliga områden. Ytterliggare 61 svar har kommit in efter fältarbetet avslutats fram till den 29 oktober Då några svar inkommit anonymt kan vi inte härleda dem till en specifik region och därför är summan av inkomna svar totalt något högre än redovisade svar per region. P0479 6

7 Total Skoglän inland Skoglän övrigt Storstadsregioner Övriga Sverige Bruttourval A-bortfall Postretur Avflyttad 1 1 Ej boende i Sverige 1 1 Talar ej svenska 1 1 Nettourval B-bortfall Vägran Antal inkomna svar vid fältarbetets slut Svarsfrekvens 78% 80% 77% 73% 77% Inkomna efter fältarbetets slut (031029) 61 P0479 7

8 2 RESULTATREDOVISNING Nedan följer en genomgång av resultaten som i stort följer frågeordningen i formuläret. Intressanta skillnader mellan undergrupper kommenteras i text. 2.1 Barnens skolväg I syfte att få en bild av hur föräldrar generellt uppfattar sitt barns skolväg ställdes följande fråga: 8. Hur bedömer du att ditt barns skolväg är om barnet går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? Hälften (50 %) av föräldrarna anser att deras barn har en säker väg till skolan, vare sig de går eller cyklar. Nästan lika många (45 %) upplever å andra sidan att deras barn har en osäker väg till skolan på grund av trafiken. Ytterliggare 5 % anser att deras barns resväg till skolan är osäker men av andra orsaker än trafiken. Nedanstående diagram presenterar resultaten grafiskt. 8. Hur bedömer du att ditt barns skolväg är om det går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? Bas: Samtliga Jag upplever att mitt barn har en säker väg 50 Jag upplever att mitt barn har en osäker väg p.g.a. trafiken 45 Jag upplever att mitt barn har en osäker väg men det beror inte på trafiken utan har andra orsaker 5 Ej svar Generellt på undergruppsnivå kan vi säga att ju äldre barn (d.v.s ju högre årskurs barnet går i) desto säkrare upplever deras föräldrar att resvägen till skolan är. För de allra äldsta (årskurs 6) upplevs barnets resväg till skolan som säker för sex av tio föräldrar. Tydligt är också att desto närmare barnet har till skolan ju säkrare upplevs skolvägen vara för barnen, frånsett om man bor i innerstad med tät trafik. Sju av tio föräldrar anser att deras barns resväg är säker då barnet har mellan 0-1 km till skolan. 45 % av de som bor centralt/i stadskärna anser barnen har en säker skolväg. För de som bor mellan 1-3 km från skolan anser sex av tio föräldrar att resvägen är osäker p.g.a. trafiken och mellan 3-5 km anser åtta av tio föräldrar att deras barns resväg är osäker. Sex av tio föräldrar som har barn som har längre än 5 km till skolan upplever en osäkerhet i skolvägen p.g.a. trafiken. P0479 8

9 Hälften av föräldrarna upplever deras barns skolväg som osäker p.g.a. trafiken. För att få svar på huruvida den lösning barnet har att transportera sig till skolan på upplevs som trygg ställdes följande fråga (Frågan besvaras av samtliga föräldrar oavsett som barnet inte brukar gå eller cykla till skolan eller 6-års verksamhet): 9. Upplever du att ditt barn har en trygg eller otrygg skolväg på det sätt som barnet vanligen färdas till skolan/6- årsverksamheten? Totalt upplever åtta av tio (77 %) föräldrar en trygghet på det sätt som barnet vanligen färdas till skolan på. 20 %, eller en av fem, upplever å andra sidan en otrygghet. Nedanstående diagram presenterar resultatet på totalnivå och per område. Upplevd trygget till skolvägen 9. Upplever du att ditt barn har en trygg eller otrygg skolväg på det sätt som barnet vanligen färdas till skolan/6-årsverksamheten? Bas: Samtliga Vet ej/ej svar Medelvärde Total ,0 Skogslän Inland ,9 Skogslän Övrigt ,9 Storstadsregioner ,1 Övriga Sverige ,0 Otrygg Trygg Bland föräldrar vars barn har en resväg mellan 0-1 km till skolan upplever signifikant fler (82 %) än generellt att resvägen och färdsättet är tryggt för barnet. Åtta av tio föräldrar som bor i ytterområden upplever att deras barn har en trygg skolväg, medan sju av tio föräldrar i stadskärna anser att resvägen är trygg för barnet. Bland föräldrar med barn i årskurs fyra upplever sju av tio att deras barns väg till skolan är trygg. Detta är signifikant lägre än generellt för samtliga årskurser. Ett antagande kan vara att barnen nyligen börjat cykla till skolan eller i vart fall bytt transportsätt för att ta sig till skolan och därför känner något fler föräldrar en ökad oro. Nedan presenteras ytterliggare ett diagram för frågeställningen. Det visar en mer nyanserad bild än ovanstående diagram då de olika rankningarna visas var för sig. Medelvärden är presenterade till höger om diagrammet. P0479 9

10 Upplevd trygget till skolvägen 9. Upplever du att ditt barn har en trygg eller otrygg skolväg på det sätt som barnet vanligen färdas till skolan/6-årsverksamheten? Bas: Samtliga Medelvärde Total Skogslän Inland ,9 Skogslän Övrigt ,9 Storstadsregioner ,1 Övriga Sverige % 20% 40% 60% 80% 100% Helt trygg Ganska trygg Vet ej/ej svar Ganska otrygg Mycket otrygg Det är inte uteslutande sträckan till skolan som är viktig utan också hur lång tid barnet måste spendera ute i trafiken för att ta sig till skolan. Frågan har följande formulering. 10. Hur lång tid tar det för ditt barn att komma till skolan från det att barnet lämnar hemmet till det att barnet kommer fram till skolan? Tre av tio (27 %) har mellan 0 och 5 minuter till skolan. En tredjedel (34 %) har mellan 6-10 minuter. Ett av fem (18 %) barn har mellan minuter till skolan. Detta betyder att åtta av tio barn har från 0 till 15 minuter för att ta sig till skolan. 10 % har mellan minuter och ytterliggare 10 % har mer än 20 minuter till skolan. 10. Hur lång tid tar det för ditt barn att komma till skolan från att barnet lämnar hemmet till ankomst till skolan? Bas: Samtliga Mellan 0-5 min Mellan 6-10 min Mellan min 10 Mellan min 6 Mellan min 4 Mer än 31 min 1 Ej svar P

11 Det finns en tydlig korrelation mellan avståndet till skolan och den tid det tar för barnet att ta sig dit. Desto kortare avstånd barnet har ju fortare går det i regel för barnet att ta sig till skolan. Även om barnet inte brukar gå eller cykla till skolan eller 6-årsverksamhet så ombads samtliga föräldrar att besvara följande fråga. 11. Vilka risker anser du att ditt barn främst utsätts för om det går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? Föräldrarna angav ungefär 2,7 olika risker de främst anser deras barn utsätts för till och från skolan, då barnet går eller cyklar dit. Var tredje (33 %) förälder anser att hastighetsgränserna på barnets väg till skolan är höga och utgör därför en risk. Nästan lika många (29 %) anser att biltrafiken är tät längs med skolbarnets resväg. Var fjärde (26 %) förälder upplever en avsaknad av övergångsställen med ljussignaler. Nästan lika många (25 %) anser att om det fanns en gång- och cykelväg till skolan skulle detta minska riskerna deras barn utsätts för. Var femte (21 %) upplever att övergångsställen saknas i deras barns resväg till skolan. 11. Vilka risker anser du att ditt barn främst utsätts för om det går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? Bas: Samtliga Biltrafik med hög hastighet längs med vägen 33 Tät biltrafik längs med vägen 29 Övergångställen med ljussignaler saknas Gång- och cykelbana saknas Tät biltrafik i korsningar Övergångställen saknas 21 Trottoar saknas Hastighetssäkrade övergångsställen saknas Biltrafik med hög hastighet i korsningar Cykel- eller mopedtrafik med hög hastighet 16 Tät cykel- eller mopedtrafik 14 Det saknas bro/tunnel för cyklister/fotgängare 12 Skymd sikt Tung trafik (lastbilar, bussar) 2 2 Parkeringen bredvid skolan Parkerade bilar Dålig belysning Smal väg Övrigt P

12 Vägar med hög hastighet finns främst på landsbygden. 70 % av föräldrar till barn boende på landsbygd upplever detta som ett problem. De saknar också trottoarer och gång- och cykelbanor i högre utsträckning än generellt. Föräldrar till barn boende i stadskärna upplever däremot den täta biltrafiken både längs med vägen och i korsningar som ett orosmoment. Men även tät moped- och cykeltrafik anses av föräldrarna utgöra ett riskelement för barnet. Nedan ges en bild av hur barn i Sverige brukar ta sig större delen av vägen till skolan/6- årsverksamheten under sommarhalvåret, definierat från april till oktober. Föräldern ombads ange ett svarsalternativ. Frågan lyder: 12. På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten under sommarhalvåret (april-oktober)? Det vanligaste sättet att ta sig till skolan är genom att gå. 37 % av barnen går till skolan. Tre av tio (29 %) barn cyklar och ett av fem (19 %) barn skjutsas med privat bil till skolan/6- årsverksamheten. 13 % åker skolbuss och 4 % åker kollektivt. 2 % anger att de åker taxi och under 1 % anger att de använder ett annat färdsätt under dessa månader. 12. På vilket sätt brukar Ditt barn oftast tas sig större delen av vägen till skolan/6- årsverksamheten under sommarhalvåret? Bas: Samtliga % Gå Cykla Skolbuss Kollektivtrafik Taxi Skjuts med privat bil Annat Ej svar Nedan presenteras undergruppsresultaten grafiskt i ett diagram. Diagrammet visar hur stor andel i varje årskurs som färdas på det ena eller andra sättet till skolan. T.ex. för barn i årskurs sex är det vanligast att gå (40 %) eller cykla (38 %) till skolan. Medan för barn i 6- årsverksamheten skjutsas 36 % med privat bil eller går (40 %). Av diagrammet framgår också att det är främst mellan årskurs tre och fyra som cykeln introduceras som ett alternativt färdmedel, istället för att gå, för barnen. P

13 12. På vilket sätt brukar Ditt barn oftast tas sig större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten under sommarhalvåret? Bas: Samtliga 100% 90% 80% 70% 60% % 40% % 20% 10% % Åk 6 Åk 5 Åk 4 Åk 3 Åk 2 Åk 1 6-års verksamhet Total Gå Cykla Skolbuss Kollektivtrafik Taxi Skjuts Transportsättet för barnen beror också till stor del på hur långt de har från hemmet till skolan. Har barnet kortare väg än en kilometer går sex av tio barn, tre av tio cyklar och en av tio skjutsas i privat bil. Mellan 1-3 km går ett av fem barn, 43 % cyklar, 10 % får skolskjuts och 30 % skjutsas i privat bil. Nedanstående tabell visar resultaten på avståndsnivå. Total 0-1 km 1-3 km 3-5 km 5+ km Gå Cykla Skolbuss Kollektivtrafik Taxi Skjuts med privat bil Ej svar Transportmedel till skolan Fråga 12 utgör en filterfråga inför denna del Transportmedel till skolan. Beroende på vilket färdsätt föräldern angivit att deras barn i huvudsak använder för att ta sig till skolan/6- årsverksamheten ställdes kompletterande frågor som berör det aktuella färdsättet Gå och cykla Om barnet går eller cyklar ställdes följande fråga som lyder. P

14 13. Brukar ditt barn ha sällskap någon del av vägen till skolan/6-årsverksamheten? Välj det alternativ som är det vanligaste för ditt barn. Fyra av tio (41 %) barn får sällskap av syskon eller kamrater till eller från skolan. Ett av fem (19 %) barn har sällskap av vuxen och fyra av tio (40 %) barn brukar ta sig hela vägen till skolan på egen hand. 13. Brukar ditt barn ha sällskap någon del av vägen till skolan/6-årsverksamheten? Bas: Barnet går/cyklar Ja, av vuxen 19 Ja, av syskon och/eller kamrater 41 Nej, barnet brukar ta sig hela vägen till skolan på egen hand Desto yngre barnet är i desto högre utsträckning har de också sällskap av antingen vuxen, syskon eller kompisar. 18 % av barnen i sexårsverksamheten tar sig dock till skolan på egen hand, d.v.s. utan sällskap av vuxen, syskon eller kompis. Det framgår också genom analysen på undergrupperna att ju längre barnet har till skolan i desto högre utsträckning brukar barnet ta sig till skolan på egen hand. Oavsett hur barnet tar sig till skolan/6-årsverksamheten ombads respondenterna vars barn har sällskap till skolan besvara följande fråga 14. Varför går eller cyklar barnet inte hela vägen på egen hand? Flera svar kan lämnas. Fyra av tio barn vill ha sällskap till skolan av klasskamrater/syskon eller skolkompis. Det faller sig lika naturligt som de fyra av tio som svarar att det är flera barn som går samtidigt till skolan och därför gör de följe. 18 % anser däremot att det är p.g.a. trafikrisken som barnet inte får ta sig på egen hand till skolan. % P

15 14. Varför går eller cyklar barnet inte hela vägen på egen hand? Bas: Barnet har sällskap på vägen Barnet vill ha sällskap av klasskamrat/skolkamrat/syskon Det är flera barn som går samtidigt till samma skola Trafiken är för farlig för att gå/cykla själv Barnet vill ha sällskap av vuxen Det finns andra risker på vägen till skolan om barnet skulle gå/cykla själv Lättare för barnet att komma i tid Praktiskt för familjen (skolan ligger nära arbetet etc.) Barnet har skolskjuts Bekvämt för barnet att åka med bil (ej skolskjuts) Får inte cykla själv vid den åldern För liten att gå själv Vill ha den kontakten med personalen Barnet är funktionshindrat Lämnar barn på dagis samtidigt Föräldrarna vill att syskonen går tillsammans Ej svar Föräldrar till barn som bor i stadskärna anser i högre utsträckning att det är p.g.a. av den täta trafiken i barnets resväg till skolan som gör att de inte får åka själva. 32 % anser detta. På landsbygden svarar föräldrarna i högre utsträckning att barnet önskar ha sällskap till skolan eller att det är flera barn som samtidigt åker till skolan och de av den anledningen gör sällskap. Analysen på undergrupper visar att barnen verkar önska sällskap i högre utsträckning till och från skolan i samband med att de börjar årskurs fyra. % Buss Nedanstående del behandlar olika frågeområden kring skolbussen för barnen. Den första frågan lyder. 15. Har barnet rätt till skolskjuts, d.v.s. resa till och från skolan som betalas av kommunen? Sex av tio (58 %) barn som åker buss har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen. Tre av tio (30 %) barn har skolskjuts som är samordnad med den vanliga kollektivtrafiken och ett av tio (11 %) barn har föräldrar som betalar för att barnet ska kunna åka med den ordinarie kollektivtrafiken. P

16 15. Har barnet rätt till skolskjuts? Bas: Barnet åker skolskjuts/kollektivtrafik Ja, skolskjuts speciellt anordnad för skolbarn 58 Ja, skolskjuts samordnad med den vanliga kollektivtrafiken 30 Nej, vi betalar själva och barnet åker med den ordinarie kollektivtrafiken 11 Ja, men vi har ordnat på annat sätt Specialbuss p.g.a. rullstol Har ej rätt till skolskjuts Bor nära skolan Ej svar Mellan undergrupperna är det fler (71 %) som bor på landsbygden som har rätt till betald skolskjuts. De resterande 29 procenten på landsbygden åker skolskjuts som är samordnad med den vanliga kollektivtrafiken. Det är främst föräldrar till barn som bor i stadskärna som betalar kollektivtrafiken för sina barn ur egen ficka. 37 % av föräldrar boende i stadskärna gör detta för sina barn. % Nedan ombeds föräldern uppskatta avståndet från hemmet till den hållplats som barnet använder för att stiga på bussen till skolan. Frågan har följande formulering. 16. Hur långt är det mellan hemmet och hållplatsen där barnet stiger på bussen? Barnen har drygt 300 meter till hållplatsen för skolskjutsen. Ett av fem barn har 0 25 meter till hållplatsen, ett av fyra barn har meter, ett av fem barn har meter. De barn som har mycket långt till hållplatsen drar upp det genomsnittliga avståndet. P

17 25 Hur lång är det mellan hemmet och hållplatsen där barnet stiger på skolskjutsen? Bas: Barnet åker skolskjuts/kollektivtrafik meter meter meter meter meter meter meter 1 Mer än 3000 meter Ej svar Barn boende i stadskärna har kortast sträcka i antal meter till närmaste hållplats. Dessa barn har i genomsnitt 172 meter. Barn boende i ytterområden har i genomsnitt 289 meter och barn boende på landsbygden har i genomsnitt 338 meter till hållplatsen för skolskjutsen. Intressant blir då att veta hur barnen tar sig till hållplatsen. Frågan lyder. 17. Hur brukar barnet oftast ta sig till hållplatsen? Tre av fyra barn går till fots eller cyklar utan vuxens sällskap. 14 % går eller cyklar i vuxens sällskap och åtta procent blir skjutsade i privat bil. 17. Hur brukar barnet oftast ta sig till hållplatsen? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Till fots eller med cykel utan sällskap av vuxen 76 Till fots eller med cykel med sällskap av vuxen 14 Blir skjutsad med bil 8 Taxi 0 Ej svar Nästan hälften (48 %) av barnen som går i 6-årsverksamhet går eller cyklar utan vuxens sällskap till hållplatsen. 39 % av dessa barn får sällskap med vuxen. I och med att barnet börjat årskurs tre tenderar barnen att i högre utsträckning ta sig på egen hand till hållplatsen än tidigare. P

18 De föräldrar vars barn får sällskap till hållplatsen ombads besvara följande fråga. 18. Vilket är det huvudsakliga skälet till att barnet inte går eller cyklar till hållplatsen på egen hand? Fyra av tio föräldrar anser att trafiken är för farlig, 17 % tycker det är mer praktiskt för familjen om barnet åker med dem i bilen. Det rör sig om ett litet bastal i denna fråga och av den anledningen bör resultaten tolkas med försiktighet. Av denna anledning kommenteras inte resultaten i undergrupperna eftersom antalet intervjuer där är för litet för att kunna generaliseras. Orsaker som nämnts av föräldrarna presenteras i nedanstående tabell och i två kolumner som ligger bredvid varandra. Då procentsatsen är 0 betyder detta att under en procent har angivit just denna orsak. Orsak Andel i % Orsak Andel i % Trafiken är för farlig för att gå/cykla själv 41 För liten 3 Praktiskt för familjen (skolan ligger nära arbetet etc) 17 Dålig belysning 3 Det är för långt att gå/cykla 8 Vill inte gå själv/vill ha sällskap 2 Det är flera barn som går samtidigt till samma skola 8 Trivsam familjegemenskap 1 Barnet har skolskjuts 6 Vill följa med till bussen 1 Det finns andra risker på vägen till skolan om barnet skulle gå/cykla själv 3 Barnet är funktionshindrat 0 Lättare för barnet att komma i tid 3 Dålig belysning 0 Bekvämt för barnet att åka med bil (ej skolskjuts) 3 Djur/Vilt 0 Ej svar 1 Kommande fråga berör den huvudsakliga hastighetsgränsen på den väg som barnet använder till busshållplatsen/påstigningsplasten för skolskjutsen varje morgon. Frågan lyder. 19. Vilken huvudsaklig hastighetsgräns gäller på vägen/vägarna till busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på skolskjutsen på morgonen? Var tredje barn går/cyklar längs en väg med en hastighetsgräns på 50 km/h. 36 % av barnen tar sig till sin hållplats på en väg vars huvudsakliga hastighet är 70 km/h. P

19 19. Vilken huvudsaklig hastighetsgräns gäller på vägen/vägarna till busshållplatsen/påstigningsplats där barnet stiger på skolskjutsen på morgonen? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik km/h (eller mindre) 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej/ej svar 0 I vissa utav undergrupperna rör det sig om ett fåtal intervjuer. Detta förefaller ligga i de grupper som antingen bor centralt eller har mindre än 3 km till skolan. På landsbygden eller för barn som har mer än 3 km till skolan är antalet genomförda intervjuer för denna fråga större. Det har också framgått av undersökningen att barn som bor på landsbygden i högre utsträckning åker buss/skolskjuts till skolan än vad barn som bor i stadskärna gör. Varför det är naturligt att vi får fler svar från gruppen som bor på landsbygden. 20. Finns det hållplatsficka där barnet stiger på bussen vid (hemmet) på morgonen? Till denna fråga ingick ett förtydligande till respondenten som lyder enligt följande: Med hållplatsfickor menar vi platser där fordonet svänger av så att det inte står på körbanan medan barnen stiger på eller kliver av. 42 % har en sådan hållplatsficka och 53 % har det inte. 5 % av föräldrarna vet inte ifall deras barns hållplats har en sådan ficka eller inte. 20. Finns det hållplatsficka där barnet stiger på bussen vid (hemmet) på morgonen? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Vet ej/ej svar 5% Ja 42% Nej 53% P

20 21. Finns det något väderskydd (väntkur) där barnen väntar på bussen? 28 % av de barn som åker skolbuss eller kollektivt har också en väntkur på hållplatsen. 68 % har det inte. 4 % har svarat vet ej på frågan. 21. Finns det något väderskydd (väntkur) där barnen väntar på bussen? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Vet ej/ej svar 4% Ja 28% Nej 68% 22. Kommer bussen på utsatt tid när barnet ska åka till skolan på morgonen? 85 % anser att bussen oftast kommer på utsatt tid. 8 % svarar att det är ungefär lika ofta som bussen kommer i tid som den inte gör det. 4 % anser att den sällan kommer på utsatt tid. 22. Kommer bussen på utsatt tid när barnet skall åka till skolan på morgonen? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Ja, alltid Ja, oftast Bussen kommer lika ofta i tid som den inte gör det Nej, sällan Nej, aldrig Vet ej/ej svar 4 P

21 23. Vilket av följande stämmer in när ditt barn åker buss? Sex av tio barn har som regel en sittplats, men det finns inte tillräckligt med bilbälten för alla barnen. 17 % av barnen får sittplats med bilbälte till. 10 % av barnen får ibland stå i bussen och ytterligare fem procent händer motsvarande för ofta. 23. Vilket av följande stämmer in när ditt barn åker buss? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Det händer ofta att mitt barn får stå i bussen Det händer ibland att mitt barn får stå i bussen Alla får som regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla Alla får som regel sittplats och det finns bilbälten åt alla Vet ej/ej svar 24. Hur uppfattar du som förälder att skolskjutsen för ditt barn fungerar överlag? Överlag får skolskjutsen ett bra betyg. 78 % svarar att den fungerar Ganska bra eller Mycket bra. Skolskjutsen erhåller ett medelvärde på 4,2 totalt. I nedanstående diagram redovisas också omdömena per region. 24. Hur uppfattar du som förälder att skolskjutsen för ditt barn fungerar överlag? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Medelvärde Övriga Sverige ,2 Storstadsregioner ,2 Skogslän övrigt ,3 Skogslän inland ,0 Total ,2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Vet ej/ej svar Ganska dåligt Mycket dåligt I region Skogslän övrigt får skolskjutsen det bästa omdömet av de fyra regionerna. I Skogslän övrigt anger 94 % av föräldrarna antingen 4 (Ganska bra) eller 5 (Mycket bra) på den femgradiga skalan. P

22 25. Behöver ditt barn göra ett bussbyte till eller från skolan? 6 % av barnen som åker skolskjuts behöver göra ett bussbyte till eller från skolan. 89 % behöver inte göra några byten och 5 % av föräldrarna vet inte ifall deras barn behöver byta buss på vägen till eller från skolan. 25. Behöver ditt barn göra ett bussbyte till eller från skolan? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Vet ej/ej svar 5% Ja 6% Nej 89% 14 % av barnen som bor i ytterområden måste göra ett bussbyte och 13 % av barnen som bor i storstadsregioner måste göra också minst ett byte. Nedan bryts barnets skolväg ner i dess olika delar varav föräldern ombeds bedöma de olika delarna utifrån dess säkerhet för barnet. Frågan lyder. 26. Hur bedömer du ditt barns skolväg från hemmet och till skolan om man delar upp den i delarna a) till e) nedan? Åtta av tio ( 82 %) föräldrar bedömer skolans avstigningsplats som säker. Fyra av tio (40 %) anser den vara mycket säker och fyra av tio (42 %) ganska säker. 10 % anser skolans avstigningsplats är farlig. Sju av tio (72 %) föräldrar anser att barnet har en säker väg från hemmet till påstigningsplatsen. En av fyra (23 %) bedömer vägen som farlig för barnet. Avstigningsplats anses av åtta av tio (79 %) föräldrar som säker, 14 % bedömer den som farlig för barnet. 84 % av föräldrarna anser att bussen är säker för barnen, 67 % svarar ganska säker och 17 % helt säker. Två av tre (63 %) föräldrar anser deras barn har en säker påstigningsplats till bussen. Nedan presenteras fördelningen i svaren grafiskt på frågan. P

23 26. Hur bedömer du ditt barns skolväg från hemmet och till skolan? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik e) Avstigningsplats till skolan a) Hemmet till påstigningsplats d) Avstigningsplats c) På bussen b) Vid påstigningsplats % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Helt säker Ganska säker Vet ej/ej svar Ganska farlig Mycket farlig 27. Hur bedömer du ditt barns skolväg från skolan till hemmet om man delar upp den i delarna a) till e) nedan? Åtta av tio föräldrar anser att vägen från skolan till påstigningsplats är säker. 13 % uppfattar den som farlig. Åtta av tio anser situationen vid påstigningsplatsen är säker för barnet. 10 % bedömer att deras barn har en farlig påstigningsplats. Tre av fyra (73 %) upplever att avstigningsplatsen till hemmet är säker. 21 % uppfattar däremot den som farlig för barnet. 84 % anser att bussen är säker för barnen. 6 % tycker den är farlig för barnet. Resultaten presenteras nedan i diagrammet. 27. Hur bedömer du ditt barns skolväg från skolan till hemmet? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik a) Skolan till påstigningsplats b) Vid påstigningsplats e) Avstigningsplats till hemmet d) Avstigningsplats c) På bussen % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Helt säker Ganska säker Vet ej/ej svar Ganska farlig Mycket farlig P

24 Hur betydelsefulla är de olika aspekterna kring barnens bussresor till och från skolorna för föräldrarna? För att ta reda på vad föräldrarna lägger vikt vid när det gäller deras barns bussresa ställdes följande fråga. 28. Hur viktiga bedömer du följande aspekter i samband med barnets bussresa? Nedan presenteras resultatet av frågan och delfrågor sammanslaget. Det vill säga Mycket viktigt och Ganska viktigt har lagts ihop och bildar diagrammets högra sida för vad som är Viktigt. Motsvarande har gjorts för vad som uppfattas som oviktigt och presenteras i diagrammets vänstra sida. Andelen Vet ej svar står till höger om diagrammet. Samtliga aspekter upplever föräldrarna som viktiga i samband med barnets bussresa. Det som dock kan anses vara av mindre betydelse är att det är samma chaufför varje dag som kör skolbussen. Däremot är chaufförens sätt att köra bussen självfallet viktigt, så den framförs säkert. 28. Hur viktiga bedömer du följande aspekter i samband med barnets bussresa? Bas: Barnet åker skolbuss/kollektivtrafik Vet ej/ej svar Vägen mellan hemmet och hållplatsen är säker Säkerhet vid hållplatsen Chaufförens sätt att köra Bussen är punktlig Föräldrar har möjlighet att påverka skolskjutsning Lugn och ro på bussen God information från skolan angående skolskjutsnin Säkerhetsbälte finns och används i bussen Samma chaufför varje dag Oviktigt Viktigt Taxi Andelen barn som åker taxi till skolan är mycket liten. Knappt två procent av samtliga barn åker taxi till skolan. Av denna anledning blir det vägda bastalet 40 medan det faktiska antalet genomförda intervjuer är 71 för denna del. Med andra ord bör resultaten tolkas med försiktighet och analys på undergrupper ger för osäkra värden för att kommenteras. Den första frågan lyder. 29. Hur långt är det mellan hemmet och platsen där barnet väntar på taxin? P

25 Sju av tio (72 %) hämtas upp direkt i anslutning till bostaden. 8 % har upp till 100 meter att gå. En av tio (11 %) får gå mellan meter. 6 % har mer än en kilometer att gå och 29. Hur långt är det mellan hemmet och platsen där barnet väntar på taxi? Bas: Barnet åker taxi Direkt i anslutning till bostaden Upp till 100 meter meter meter Mer än 1000 meter Ej svar 30. Hur bedömer du platsen där barnet väntar på taxin ur trafiksäkerhetssynpunkt? Åtta av tio anser att den plats där barnet väntar på taxin är säker. Sju av tio hämtas upp direkt i anslutning till hemmet varför siffran inte förvånar. En av tio anser att den plats där barnen blir upphämtade är osäker. 30. Platsen där barnet väntar på taxin Bas: Barnet åker taxi Varken säker eller osäker 9% Ganska osäker 7% Mycket osäker 3% Ej svar 2% Ganska säker 21% Mycket säker 58% P

26 31. Kommer taxin på utsatt tid när barnet ska åka till skolan morgonen? För fyra av tio kommer taxin alltid samma tid. För ytterliggare fyra av tio kommer taxin nästan alltid i tid. 14 % upplever att taxin inte följer tidsplanen konsekvent. 31. Taxin kommer på utsatt tid Bas: Barnet åker taxi Taxin kommer aldrig samma tid 0% Vet ej/ej svar 4% Taxin kommer nästan aldrig samma tid 6% Taxin kommer lika ofta i tid som den inte gör det 8% Taxin kommer alltid samma tid 41% Taxin kommer nästan alltid samma tid 32. Hur viktiga bedömer du följande aspekter i samband med barnets taxiresa? Det mesta är viktigt i samband med barnets taxiresa. Resultatet liknar det för skolskjutsen då det är av mindre betydelse relativt de andra aspekterna att det är samma chaufför varje dag som kör. 32. Hur viktiga bedömer du följande aspekter i samband med barnets taxiresa? Bas: Barnet åker taxi Vet ej/ej svar Vägen mellan hemmet och platsen där barnet väntar Chaufförens sätt att köra Säkerhetsbälte finns och används i bussen Taxin är barnanpassad God information från skolan angående skolskjutsnin Föräldrar har möjlighet att påverka skolskjutsning Det finns skolskjutsskylt på taxin Taxin är punktlig Samma chaufför varje dag Oviktigt Viktigt P

27 2.2.4 Privat bil Denna del vänder sig till de föräldrar som skjutsar sina barn till skolan/6-årsverksamheten. Av samtliga utgör dessa nästan 19 %, d.v.s. var femte barn skjutsas i privat bil till skolan. Bastalet för frågorna i denna del är därför högre än för t.ex. barn som åker taxi och det vägda bastalet motsvarar 403 stycken medan det ovägds bastalet motsvarar 411 svar. Den första frågan lyder. 33. Vilket är det huvudsakliga skälet till att du skjutsar ditt barn till skolan? Föräldern fick instruktionen att endast ange ett svar (Några respondenter har angett fler svar) i frågeformuläret och det vanligaste svaret blev att trafiken är för farlig för att barnet ska kunna gå eller cykla till skolan själv. En av tio anser att det är alldeles för långt för barnet att gå eller cykla och därför skjutsar föräldern dem. Det vanligaste svaret är att det är mest praktiskt för familjen, det tycker 36 % av de svarande. 33. Vilket är det huvudsakliga skälet till att du skjutsar ditt barn till skolan? Bas: Barnet får skjuts med privat bil Praktiskt för familjen 36 Trafiken är för farlig för att gå/cykla själv 28 Det är för långt att gå/cykla 11 Bekvämt för barnet att åka med bil 7 Lättare för barnet att komma i tid 5 För liten 4 Det finns andra risker på vägen till skolan om barnet skulle gå/cykla själv 3 Går på fritids 2 Barnet är funktionshindrat 1 Skjutsar även syskon 1 Trygghet, vet att hon kommit fram 1 Får inte cykla själv vid den åldern 1 Ej svar % P

28 34. Om ditt barn skulle haft en god trafiksäkerhet på skolvägen, skulle barnet fått gå eller cykla då? 45 % svarar Ja på frågan och menar att om trafiksäkerheten vore bättre skulle barnet kunna ta sig på egen hand till skolan. Var fjärde förälder anser att det inte skulle vara tillräckligt med en säker trafik för att barnet själv ska ta sig till skolan. 30 % vet inte vad de ska svara. 34. Om ditt barn skulle haft en god trafiksäkerhet på skolvägen, skulle barnet fått gått eller cyklat då? Bas: Barnet får skjuts med privat bil Vet ej/ej svar 30% Ja 45% Nej 25% Bland de föräldrar som har sitt barn i sexårsverksamhet svarar hälften Nej på frågan, troligen därför de anser att barnet är för litet för att på egen hand ta sig till skolan. 39 % bland de föräldrar vars barn har längre än fem kilometer till skolan svarar också nej på frågan Annat sätt Totalt har fyra stycken (ovägd) barn andra sätt att ta sig till skolan på. Det vägda antalet är 3 barn. Dessa åker antingen kickboard eller färdtjänst till skolan. Deras anledningar beror på att en av dem är handikappad, en tycker det går snabbare med kickboarden än att gå och framförallt för att det är för långt att gå till skolan. 2.3 Problem i samband med barnens väg till skolan Denna del är gemensam för alla respondenterna, vilket betyder att bastalet för frågedelen är samtliga eller 2160 respondenter. Den första frågan lyder följande och har ett öppet svarsalternativ. 37. Vilket problem anser du vara det största i samband med ditt barns väg till skolan? De orsaker som kommit in redovisas i nedanstående tabell. Procenttal som är 0 betyder att under en procent av respondenterna har angivit detta problem. P

29 Problem % Problem % Barnet har inga problem på väg till eller från skolan 35 Bristande utbildning/uppmärksamhet hos barnet 1 Bilisterna kör fort/höga hastigheter 12 Dåligt underhåll vintertid 1 Tät trafik 8 Järnvägsövergången 1 Måste korsa bilväg 7 Det finns inga bälten i bussen/taxin 1 Trafiken 7 Farthinder saknas/dåliga farthinder 1 Ingen cykelbana/ Delvis ingen cykelbana 4 Dåliga busstider/förseningar i trafiken 1 Mopeder/cyklister som kör fort 4 Parkerade bilar 1 Tung trafik 3 Resan tar lång tid 1 En/flera korsningar 3 Mobbning/elaka barn och vuxna/bråkigt/stökigt 0 Övergångsställe saknas 3 Saknar bro/tunnel 0 Ingen gångbana/trottoar 3 Vägbyggen 0 Förare som inte respekterar regler 3 Fula gubbar 0 Inga trafikljus vid övergångsställe/ 3 Parkeringen 0 Långt avstånd 3 Onyktra/påverkade förare 0 Skymd sikt 3 Inte tillräckligt med sittplatser i bussen/taxin 0 Övrigt 2 Inga skyltar/ljussignaler 0 Busshållplatsen/Av- och påstigningsplatsen 2 Busschaufförerna/taxichaufförerna kör för fort 0 Smal väg 2 Säkerheten 0 Dålig belysning 2 Dåligt skötta vägar 0 För liten/barnets ålder 1 Djur/Vilt 0 Ej svar 11 % Nedan har varje enskilt problem lagt ihop med andra gemensamma problem i faktorer eller dimensioner som omfattar de enskilda problemområdena. På så sätt får vi sju olika problemområden att arbeta med. Det vanligast förekommande problemet är med andra trafikanter som 38 % av respondenterna återger som ett problem i samband med deras barns väg till skolan. Därefter följer trafikmiljön för barnet. Det vill säga om barnet måste korsa andra bilvägar, saknar övergångsställen eller av andra orsaker har en sämre trafikmiljö på sin väg till skolan. Denna typ av problem återger 31 % av föräldrarna. Ytterliggare fem faktorer identifierades och presenteras nedan. Faktor Andra trafikanter % Faktor Trafik miljö % Bilisterna kör fort/höga hastigheter 12 Måste korsa bilväg 7 Tät trafik 8 En/flera korsningar 3 Trafiken 7 Övergångsställe saknas 3 Mopeder/cyklister som kör fort 4 Ingen gångbana/trottoar 3 Tung trafik 3 Inga trafikljus vid övergångsställe/ 3 Förare som inte respekterar regler 3 Skymd sikt 3 Parkerade bilar 1 Busshållplatsen/Av- och påstigningsplatsen 2 Onyktra/påverkade förare 0 Smal väg 2 Totalt 38 Dålig belysning 2 Järnvägsövergången 1 Farthinder saknas/dåliga farthinder 1 Saknar bro/tunnel 0 Parkeringen 0 Inga skyltar/ljussignaler 0 Totalt 31 P

30 Faktor Barnets kapacitet % Faktor Vägunderhåll % För liten/barnets ålder 1 Dåligt underhåll vintertid 1 Bristande utbildning/uppmärksamhet hos barnet 1 Vägbyggen 0 Totalt 2 Dåligt skötta vägar 0 Totalt 2 Faktor Färdmedlet % Faktor Restid % Busschaufförerna/taxichaufförerna kör för fort 0 Resan tar lång tid 1 Det finns inga bälten i bussen/taxin 1 Långt avstånd 3 Dåliga busstider/förseningar i trafiken 1 Totalt 2 Totalt 4 Faktor Andra människor % Mobbning/elaka barn och vuxna/bråkigt/stökigt 0 Fula gubbar 0 Totalt 1 Ej svar 11 % 2.4 Ditt barns trafikmiljö I nedanstående del ombeds respondenten ta ställning till tio olika platser som barnet kan tänkas gå till och hur pass säker trafikmiljön är för barnet när den ska ta sig dit. Frågans lydelse. 38. Vad anser du om trafikmiljön för ditt barn om det skulle gå till: Tre av fyra bedömer barnets trafikmiljö till grönområden som säker. En av tio anser den är farlig för barnet. Två av tre föräldrar anser att barnets väg till lekplatsen är säker och 13 % anser den är farlig för barnet. Då barnet ska gå till sina lekkamrater anser 67 % av föräldrarna att vägen dit är säker. 20 % upplever dock att barnet har en farlig väg att ta sig igenom för att komma till sina lekkamrater. Sex av tio barn har en säker väg till skolan och ett av fyra barn har en farlig väg till skolan enligt deras föräldrars bedömning. Intressant är att barnets resväg i en isolerad frågeställning anses av ett färre antal föräldrar (50 %) som säker, medan den i jämförelse med andra trafikmiljöer uppfattas som mer säker (Se fråga 8). 44 % anser barnet har en säker väg till fritidshemmet och 17 % anser vägen dit för barnet är farlig. För tre av tio barn är det inte aktuellt att gå dit. Knappt hälften av föräldrarna anser deras barn har en säker väg att gå till affären. Tre av tio anser den är farlig och för 18 % av barnen är det inte aktuellt att gå dit. 43 % av barnen har en säker väg till sin/a idrottsplats/idrottsplatser. 31 % har en farlig väg dit och för 18 % är det inte aktuellt att gå dit. 34 % av barnen har en säker väg till bibliotek och lika många har en farlig väg dit. För 25 % är det inte aktuellt att gå dit. 27 % av föräldrarna anser att deras barns resväg till simhall/badplats är säker och var tredje förälder upplever den som farlig. För 33 % är det inte aktuellt att gå dit. 15 % av barnen har en säker väg till bion. 29 % har en farlig väg enligt deras föräldrar och för 46 % är det inte en aktuellt att gå dit. Resultaten finns rangordnade efter Helt säker i nedanstående diagram. P

31 38. Vad anser du om trafikmiljön för ditt barn om det skulle gå till: Bas: Samtliga f) Grönområde c) Lekplatser g) Lekkamrater a) Skola b) Fritidshem i) Affär d) Idrottsplatser h) Bibliotek e) Simhall/badplats j) Bio % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 4) Helt säker 3) Ganska säker Vet ej/ej svar Inte aktuellt att gå dit 2) Ganska farlig 1) Mycket farlig Grönområde: Det är fler föräldrar som bor med sina barn i stadskärna som anser att vägen till grönområde är farlig för barnet. För barn boende på landet är det i högre utsträckning inte aktuellt att gå dit. Lekplatser: Föräldrar som bor i stan eller på landsbygden med sina barn upplever i högre utsträckning än totalt att deras barns resväg till lekplatsen är farlig. 19 % i stadskärnan anser vägen är farlig och 23 % på landsbygden. Lekkamrater: Återigen ser vi samma mönster som i ovanstående områden. I stan upplevs vägen till lekkamraterna mer farlig och för barn som bor på landet. Skola: Barnens resväg till skolan upplevs som mer farlig för de som bor i stadskärna och för de som bor på landet. 32 % respektive 35 % upplever att deras barns resväg till skolan är farlig i dessa områden. Ju yngre barn desto mer känslig är föräldern varför föräldrar vars barn deltar i 6-årsverskamhet eller årskurs 1 anser i högre utsträckning att deras barns resväg till skolan är farlig. Vi såg också tidigare att barnen i dessa åldrar skjutsas av sina föräldrar i högre utsträckning just p.g.a. att vägen till skolan upplevs som farlig (Se fråga 12). Fritidshem: Barnets resväg till fritidshem upplevs av de som bor på landet som mest farlig relativt de andra två grupperna stadskärna och ytterområde. 22 % av föräldrar med barn boende på landsbyggen anser att barnets resväg till fritidshemmet är farlig. Ett snarlikt mönster som ovan vad gäller barnets ålder och förälderns uppskattning om vägens farlighet visar sig även här. Desto yngre barn, ju farligare uppfattas vägen vara av föräldrarna. Eller omvänt, ju yngre barn desto högre krav har föräldrarna på trafiksäkerheten. Affär: För barn som bor i stadskärna eller i ytterområde anser 57 % respektive 56 % att resvägen till affären är säker. Bor barnet på landsbygden är det inte aktuellt för 52 % av barnen att gå till affären. P

32 Idrottsplatser: Bor barnet på landsbygden är det inte aktuellt för 45 % av dem att ens gå till en idrottsplats. 15 % av föräldrarna på landsbygden anser att deras barns resväg dit är säker medan 34 % upplever den som farlig för barnet. För barn som bor i stadskärna eller ytterområde är det inte aktuellt att gå till en idrottsplats för 12 % respektive 10 %. I ytterområden anser 53 % av föräldrarna att barnets resväg till idrottsplatsen är säker och i stadskärna är motsvarande siffra 45 %. Bibliotek: Barn som bor på landsbygden har i lägre utsträckning möjlighet att gå till ett bibliotek. För 57 % av barnen på landsbygden är det inte aktuellt. Medan motsvarande siffra för ett barn som bor i stadskärna är 11 % eller i ytterområde 19 %. Simhall/badplats: 31 % av föräldrar som bor i stadskärna eller ytterområde anser deras barn har en säker väg till simhallen/badplatsen. Något fler anser å andra sidan i båda grupperna att vägen dit är farlig för barnet (38 % resp. 33 %). För sex av tio barn på landsbygden är det inte aktuellt att gå till en simhall/badplats. Bio: För 24 % av barnen som bor i stadskärna upplever deras föräldrar att resvägen till bio är säker. För flertalet är det dock inte aktuellt att gå dit, oavsett om barnet bor i stadskärna, ytterområde eller landsbygd. Nedan ombeds föräldern ta ställning till om barnet få gå till olika platser utan vuxens sällskap. Frågan har följande formulering. 39. Får barnet gå utan vuxens sällskap till Mer än hälften av barnen får gå utan vuxens sällskap till lekkamrater (80 %), Grönområde (75 %), Lekplats (71 %), Skola (63 %) och affär (52 %). Mindre än hälften av barnen får gå utan vuxens sällskap till Fritidshem (44 %), Idrottsplats (43 %), Bibliotek (35 %), Simhall/badplats (23 %) och Bio (14 %). 39. Får barnet gå utan vuxens sällskap till... Fr 5 Bas: Samtliga g) Lekkamrater f) Grönområde c) Lekplats a) Skola i) Affär b) Fritidshem d) Idrottsplats h) Bibliotek e) Simhall/badplats j) Bio % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Inte aktuellt att gå dit Ej svar P