Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Transkript

1 Barns skolvägar

2 Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB

3 Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens Vägverket genomför vart tredje år, med start 2000, en undersökning om föräldrars uppfattning om hur säker deras barns väg till skolan är. Eftersom det gått tre år sedan den senaste mätningen önskar Vägverket genomföra en ny mätning. Undersökningens syfte är att ge Vägverket bättre kunskap om föräldrars upplevelser av deras barns skolvägar. Resultatet skall kunna ligga till grund för beskrivningar i Vägverkets års- och sektorsredovisningar. Undersökningen skall ge en bild av läget idag, men även visa på om det skett några förändringar över tid. Undersökningen är giltig för föräldrar till barn som under hösten börjat förskoleklass fram till de som går i åk 9. Alltså barn och ungdomar födda mellan Motsvarande urval gjordes medan man i undersökningen endast gjorde enkäten till föräldrar med barn upp till årskurs 6. Informationen har samlats in med hjälp av postala enkäter, som skickats ut i tre steg. I det första steget en enkät, inklusive missiv och frankerat svarskuvert, efter ca tio dagar skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Efter ytterligare ca tio dagar skickades ny enkät och frankerat svarskuvert till dem som då inte svarat. Det första utskicket gick ut den och svar som inkommit t o m har tagits med i undersökningen. Då målgruppen för undersökningen varit personer under 16 år har tillstånd från SPAR för undantag från personuppgiftslagen (PUL) erhållits. Utskicken har adresserats Till målsman för [barnets namn]. t gick enkäten ut till 200 personer. Av dessa kom 2 st i retur. Vid fältarbetsperiodens slut hade 197 enkäter inkommit vilket innebär en svarsfrekvens på 71,% vilket tyder på ett bra engagemang i dessa frågeställningar. Barnets skolväg Nästan två av tre (6%) skolbarn bor mindre än två kilometer från sin skola. Detta gäller framförallt de barn som bor i storstadsregionerna (6%). Mellan övriga regioner är inte skillnaderna så stora. Ett undantag finns dock för skogslänen i inlandet där 13% bor mer än tio kilometer från skolan, jämfört med 6% för landet som helhet. Majoriteten, 3% av barnen (% ), har mindre än 10 minuters resväg till skolan. 6% (9% ) har en restid som överstiger 30 minuter och det gäller i ännu högre grad i skoglänen i inlandet där 11% (1% ) har en så lång restid. Andelen som upplever att barnens skolväg är säker när de går eller cyklar till skolan har ökat från 0% i tidigare mätningar till % i årets mätning. En så stor andel som 1% (% ) upplever dock alltjämt skolvägen som osäker även om alltså en viss förbättring skett. Något fler, 73%, upplever dock skolvägen som helt eller ganska trygg. Även här kan vi utläsa en förbättring från den motsvarande siffran som innebar att 66% då var helt eller ganska trygga när det gäller barnens skolväg. Andelen som upplever skolvägen som otrygg har visserligen minskat men hela 26% upplever den dock alltjämt som ganska eller mycket otrygg. Andelen otrygga i skoglänen tenderar att vara något fler än i resten av landet (29%). Förbättringar har skett över hela landet men en något större ökning av andelen trygga tycks skett i storstadsregionerna (+ procentenheter). Andelen föräldrar som uppfattat att de barn som åker buss har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen har minskat från 73% till 66% i årets mätning. Minskningen gäller framförallt speciellt anordnad skolskjuts där 2% bland de som åkte buss jämfört med 33% i årets mätning. Alltså är det tydligt att färre av de som åker buss har rätt till skolskjuts i årets mätning vilket också visas av att 1% av samtliga som svarat i år har rätt till skolskjuts jämfört med 26% år. Minst andel med rätt till skolskjuts återfinns i storstadsregionerna (1%) och störst andel i regionen, inland (33%). 1

4 Såväl vinter- och sommartid är det vanligast att barnen går till skolan även om det under sommartid är nästan lika vanligt att de cyklar. Sommartid går 3% av barnen och vintertid 2%. Anledningen till den skillnaden är att barnen sommartid istället tar cykeln. 1% cyklar vintertid men det ökar till 32% under sommaren. Den största förändringen i materialet är att fler väljer att gå till skolan under sommarhalvåret jämfört med. Då gick 29% av barnen och den siffran har i årets mätning ökat till 3%. Andelen som åker buss/kollektivt under sommarhalvåret har istället sjunkit, från 19% i års mätning till 16% i årets mätning. Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är mycket tydliga när det gäller hur man tar sig till skolan. De yngsta åker framförallt i betydligt högre grad i privat bil. Detta även om andelen sjunkit något med några få procentenheter. Bland de yngsta ökar dock andelen som går till skolan med sju procentenheter såväl under vinterhalvåret som under sommarhalvåret. Under sommarhalvåret har istället främst andelen som åker buss minskat (från 11% till 6% ). Även under vinterhalvåret har andelen bussåkande minskat men lika mycket har andelen som åker med privat bil minskat bland de yngsta (med fyra procentenheter). Även bland de övriga åldersgrupperna tycks bussåkandet minska och andelen som går och/eller cyklar till skolan öka. Buss till skolan 3 av barn (7%) har mindre än 00 meter till busshållplatsen och 12% har mellan 00 meter och en kilometer att gå till hållplatsen. Andelen som har mer än 1 km till hållplatsen är 9% i årets mätning (% ). De allra flesta barn (2%) går eller cyklar själva till busshållplatsen. Övriga har sällskap av en vuxen eller får skjuts. Det är inga större förändringar jämfört med resultatet. Att det införts nya hastighetsregler blir tydligt när vi studerar vilka hastighetsgränser som gäller vid busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen. Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. Andelen barn som stiger på bussen vid en hållplatsficka har ökat från till 2% i årets mätning. Även andelen barn som stiger på bussen där det finns väderskydd har ökat från 3 till 0% i årets mätning. Positivt är att allt fler får en sittplats där det också finns bilbälte. Trängseln i bussarna har dock inte minskat utan fortfarande får drygt var fjärde (26%) ofta eller ibland stå i bussen. Andelen som ofta får stå i bussen har dessutom ökat från 3 till %. Den största förändringen i år beror på att fler i framförallt storstäderna tagit ställning till vad de tycker om skolskjutsen, alltså att färre har angivit svarsalternativet vet inte Om vi på den totala nivån räknar på de som satt ett betyg mellan mycket dåligt till mycket bra så är andelen som svarat mycket eller ganska bra i årets mätning 7% omräknat på de som tagit ställning i frågan. Motsvarande siffra för var 7% varför man kan säga att det varken blivit bättre eller sämre på en total nivå, när det gäller hur skolskjutsen upplevs fungera överlag. När det gäller vägen från hemmet till påstigningsplatsen, själva påstigningen samt bussfärden så upplever i år föräldrarna resan till skolan som säkrare. Däremot själva avstigningen vid skolan och vägen från att man stigit av fram till att man kommit fram till skolan upplevs i år som något mindre säker än tidigare. Alltjämt är det dock så att även om vägen mellan hemmet och påstigningsplatsen samt påstigningsplatsen upplevs som farlig av under 20% (en förbättring med procentenheter) så upplevs ändå dessa som något farligare än avstigningsplatsen och vägen mellan avstigningsplats och skola. Dessa skillnader har dock minskat betydligt i och med årets undersökning. Trenden när det gäller färden hem från skolan liknar den som gäller för vägen till skolan. Färden från skolan till påstigningsplatsen samt själva påstigningen vid skolan upplevs visserligen som säkrare än avstigningsmomentet och vägen från avstigningsplatsen till hemmet men är ändå den del av resan som i år upplevs som något mindre säker jämfört med. Andelen som upplever bussfärden fram till att man kommit hem som helt eller ganska säker har istället ökat även om förbättringarna var större när det gäller vägen till skolan. Knappt var femte barn (1%) behöver göra ett bussbyte. Det är vanligare med bussbyten i storstadsregionerna och mindre vanligt i skogslänen och då framförallt i inlandet. 2

5 Precis som är de tre viktigaste aspekterna vid skolbussresan säkerheten vid hållplatsen, att vägen är säker mellan hemmet och hållplatsen samt att det finns säkerhetsbälte i bussen. En aspekt som upplevs som viktigare än tidigare är att det finns säkerhetsbälte i bussen. Detta tyckte 63% var mycket viktigt i mätningen. I årets mätning upplever 70% det som en mycket viktig aspekt. Taxi till skolan När vi analyserar denna grupp måste vi samtidigt ta hänsyn till att endast 3 st av de tillfrågade åker taxi (1% av de tillfrågade på viktat material) och har därmed svarat på frågorna. När det är sagt kan vi konstatera att andelen som åker taxi med en direkt anslutning tycks ha minskat något, från 6% till 1% i årets mätning. Gruppens storlek gör dock att siffran inte kan betraktas som statistiskt säkerställd men ändå som en stark tendens. Det är en stark tendens att färre föräldrar i år upplever platsen där barnet väntar på taxin som en mindre osäker plats jämfört med. Andelen som tycker att platsen är ganska eller mycket osäker har sjunkit från 1% till % i årets mätning. Liksom är de två viktigaste aspekterna enligt föräldrarna säkerhetsbältet och en säker väg mellan hemmet och påstigning. Ser man till de som tagit ställning till frågan (om man räknar bort de som svarat vet inte ) är även chaufförens körsätt en av de viktigaste aspekterna som det också var. Privat bil till skolan 1% av barnen blir skjutsade till skolan. Liksom är det vanligaste skälet till att man skjutsar barnet till skolan att det är praktiskt för familjen. Därefter är det vanligaste skälet att man upplever trafiken som farlig eller att det är långt att gå/cykla. Annat skäl har ökat något jämfört med tidigare. De vanligaste andra skälen är att man lämnar på väg till jobbet, att barnet börjar på fritids innan skolan börjar, att man lämnar syskon/andra barn samtidigt eller att man anser att barnet är för litet för att gå själv. Barnens trafikmiljö Säkrast upplever föräldrarna att det är för barnen att ta sig till ett grönområde, en lekplats eller till lekkamrater. Mer osäkert och farligare upplever man att det är för barnen att ta sig till sim/bad, bio eller bibliotek. Överlag har dock andelen som känner sig helt eller ganska säker ökat något jämfört med tidigare mätningar. De ställen som ansågs säkra att gå till är också de ställen flest föräldrar släpper iväg sina barn själva till och tvärtom. Tendensen överlag är dock att man är mindre benägen att släppa iväg sina barn utan vuxet sällskap. Detsamma som gällde för att gå gäller för att cykla till olika ställen utan vuxet sällskap. Slutintryck 1. Skolvägen upplevs som säkrare och tryggare än tidigare - Andelen som upplever barnens skolväg som en säker väg har ökat från 0% till % i år. - 73% upplever i år skolvägen som ganska eller helt trygg jämfört med 66%. Andelen som upplever den som ganska eller mycket otrygg är dock alltjämt 26% (31% ). 2. Färre barn som åker buss uppges ha rätt till skolskjuts som betalas av kommunen - Andelen föräldrar vars barn åker buss och som uppfattat att de har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen, har minskat från 73% till 66% i årets mätning. 3. Fler barn tar sig till fots till skolan - Fler barn går till skolan än tidigare. Under sommarhalvåret har andelen barn som går till skolan ökat till 3% jämfört med 29% i års mätning och det är bland de yngsta barnen som ökningen varit som störst. Där har andelen barn som går till skolan ökat med sju procentenheter såväl under sommarhalvåret som under vinterhalvåret.. Hastigheterna sjunker vid påstigningsplatsen och vägen dit - Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. - Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. 3

6 . Fler får sittplats med bälte när de åker buss men trängseln i bussarna har inte minskat - Som regel får 39% numer en sittplats på bussen där det finns ett bilbälte vilket är en förbättring från 30%. - Trängseln har dock inte minskat och andelen som ofta får stå i bussen har ökat från 3% till % i årets mätning. 6. Vägen till påstigningsplatsen och vägen dit upplevs som lite mindre farlig, medan miljön vid skolan känns farligare och mer osäker - Den del som upplevs som mest osäker och farlig är när barnet tar sig mellan hemmet och till skolskjutsen och vice versa. En tendens är dock att den här delen av resan till och från skolan blir något säkrare (förbättring med åtta procentenheter) medan situationen runt skolan och på- och avstigningsplatsen där upplevs som alltmer osäker.

7 Innehållsförteckning KAP 1 OM UNDERSÖKNINGEN OCH BAKGRUNDSDATA BAKGRUND OCH SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT URVAL OCH SVARSFREKVENS BAKGRUNDSDATA... 9 KAP 2 BARNETS SKOLVÄG AVSTÅNDET MELLAN HEMMET OCH SKOLAN RESTID MELLAN HEMMET OCH SKOLAN SKOLVÄGENS UPPLEVDA SÄKERHET GÅNG/CYKEL SKOLVÄGENS UPPLEVDA TRYGGHET RÄTT TILL SKOLSKJUTS FÄRDSÄTT TILL SKOLAN FÄRDSÄTT TILL SKOLAN UPPDELAT PÅ ÅRSKURS KAP 3 BUSS TILL SKOLAN AVSTÅND MELLAN HEM OCH BUSSHÅLLPLATS TRANSPORTSÄTT TILL BUSSHÅLLPLATSEN HASTIGHET PÅ VÄGEN/VÄGARNA VID HÅLLPLATSEN HASTIGHET PÅ VÄGEN/VÄGARNA TILL HÅLLPLATSEN FÖREKOMST AV HÅLLPLATSFICKA FÖREKOMST AV VÄDERSKYDD FÖRHÅLLANDET PÅ BUSSEN UPPLEVELSE AV HUR SKOLSKJUTSEN FUNGERAR BETYG PÅ VÄGEN MELLAN HEM OCH SKOLA BETYG PÅ HEMVÄGEN BUSSBYTE OLIKA ASPEKTERS VIKTIGHET AVSEENDE BARNENS BUSSRESA... 2 KAP TAXI TILL SKOLAN AVSTÅND MELLAN HEM OCH TAXIPLATS SÄKERHET PÅ DEN PLATS DÄR BARNET TAR TAXIN OLIKA ASPEKTERS VIKTIGHET AVSEENDE BARNENS TAXIRESA KAP PRIVAT BIL TILL SKOLAN ANLEDNING TILL ATT SKJUTSA BARNET KAP 6 BARNETS TRAFIKMILJÖ TRAFIKMILJÖN MELLAN HEMMET OCH OLIKA PLATSER VART BARNET FÅR GÅ UTAN VUXET SÄLLSKAP VART BARNET FÅR CYKLA UTAN VUXET SÄLLSKAP... 3 KAP 7 SLUTINTRYCK... 36

8 KAP TABELLER KÖN, ÅLDER OCH BOSTADSORT BOSTADENS PLACERING OCH SKOLA BARNETS SKOLVÄG RESTID TILL SKOLAN OCH RÄTT TILL SKOLSKJUTS FÄRDSÄTT SÄLLSKAP AV VUXEN TILL SKOLAN VÄGEN TILL BUSSHÅLLPLATSEN FÖRHÅLLANDET VID OCH TILL BUSSHÅLLPLATSEN FÖRHÅLLANDET PÅ BUSSEN BEDÖMNING AV BARNETS SKOLVÄG FRÅN HEMMET TILL SKOLAN BEDÖMNING AV BARNETS SKOLVÄG FRÅN SKOLAN TILL HEMMET BEDÖMNING AV VIKTIGA ASPEKTER I SAMBAND MED BUSSRESA BARN SOM ÅKER TAXI BEDÖMNING AV VIKTIGA ASPEKTER I SAMBAND MED BARNETS TAXIRESA SKÄL TILL ATT SKJUTSA BARNET BETYG PÅ TRAFIKMILJÖN OM BARNET FÅR GÅ TILL OLIKA PLATSER UTAN VUXEN....1 OM BARNET FÅR CYKLA TILL OLIKA PLATSER UTAN VUXEN... 6 Bilagor Korstabellbilaga, sid 7 Följebrev och enkät, sid 2 6

9 Kap 1 Om undersökningen och bakgrundsdata 1.1 Bakgrund och syfte Vägverket genomför vart tredje år, med start 2000, en undersökning om föräldrars uppfattning om hur säker deras barns väg till skolan är. Eftersom det gått tre år sedan den senaste mätningen önskar Vägverket genomföra en ny mätning. Undersökningens syfte är att ge Vägverket bättre kunskap om föräldrars upplevelser av deras barns skolvägar. Resultatet skall kunna ligga till grund för beskrivningar i Vägverkets års- och sektorsredovisningar. Undersökningen skall ge en bild av läget idag, men även visa på om det skett några förändringar över tid. 1.2 Tillvägagångssätt Undersökningen är giltig för föräldrar till barn som under hösten börjat förskoleklass fram till de som går i åk 9. Alltså barn och ungdomar födda mellan Motsvarande urval gjordes medan man i undersökningen endast gjorde enkäten till föräldrar med barn upp till årskurs 6. Jämförelser finns inlagda även för men dessa är tveksamma att göra på många frågor eftersom urvalen inte består av samma åldersintervall som för mätningarna gjorda och. Enkäten justerades dessutom inför mätningen varför jämförelser med i vissa fall helt saknas. Helt jämförbart är dock materialet när det gäller frågor som endast ställts till de som går i årskurs 6 och lägre. Informationen har samlats in med hjälp av postala enkäter, som skickats ut i tre steg. I det första steget en enkät, inklusive missiv och frankerat svarskuvert, efter ca tio dagar skickades en påminnelse till dem som inte svarat. Efter ytterligare ca tio dagar skickades ny enkät och frankerat svarskuvert till dem som då inte svarat. Det första utskicket gick ut den och svar som inkommit t o m har tagits med i undersökningen. Efter det första utskicket upptäcktes att kryssrutor på svarsalternativet bio saknades på frågorna 31 till 33. Detta korrigerades i det andra och tredje utskicket varför dessa frågor baseras på ungefär halva svarsantalet, alltså bara de enkäter där rutorna funnits med vilket gör att antalet svar ändå är fullt tillräckligt för att ge en god bild av hur många som besöker bio och även ger en god bas för att jämföra över tid. Då målgruppen för undersökningen varit personer under 16 år har tillstånd från SPAR för undantag från personuppgiftslagen (PUL) erhållits. Utskicken har adresserats Till målsman för [barnets namn]. 7

10 1.3 Urval och svarsfrekvens Urvalet har dragits ur Centrala Befolkningsregistret och fördelas över fyra, av Vägverket definierade, geografiska regioner. Resultaten har viktats efter folkmängd i de fyra regionerna enligt samma viktmatris som användes vid de tidigare undersökningarna, se tabell nedan. Tabell: Urval och viktning Urvalets storlek Antal Viktmatris %, inland 900 3,7, övrigt 900 1,9 Storstadsregioner 00 3,6 Övriga Sverige 00 2, Summa t gick enkäten ut till 200 personer. Av dessa kom 2 st i retur. Vid fältarbetsperiodens slut hade 197 enkäter inkommit vilket innebär en svarsfrekvens på 71,% vilket tyder på ett mycket bra engagemang i dessa frågeställningar.

11 1. Bakgrundsdata Följande tabell beskriver hur de svarande fördelar sig över ett antal olika bakgrundsvariabler. Samtliga data har viktats efter ovan beskrivna viktmatris. inland övrigt Region Storstadsregion Övriga landet Antal 62 Antal 63 Antal 31 Antal 32 Antal 197 % % % % % Kön Pojke Flicka Var finns bostaden? Vilket år är barnet fött Barnet går i I centrum/stadskärnan I ett ytterområde På landsbygden Ej svar Ej svar Den kommunala skolan/6- årsverksamheten som barnet genom bostadens läge hör till Annan kommunal skola/6- årsverksamhet Friskola, d.v.s. skola/6- årsverksamhet fristående från den vanliga kommunala skolverksamheten I vilken typ av ort bor barnet? Ej svar I Storstockholm, Göteborg eller Malmö I en tätort med invånare I en tätort med invånare I en tätort med invånare I en tätort med invånare På ren landsbygd eller i en ort med mindre än invånare Ej svar

12 Vilken skola och/eller barnomsorg deltar barnet i? 6-årsverksamhet Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs 10 7 Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Annat Ej svar

13 Kap 2 Barnets skolväg 2.1 Avståndet mellan hemmet och skolan Bas: Samtliga 0-1 km km km 3- km km 3-10 km >10 km Procent Fig. 2.1 Hur långt är det mellan hemmet och skolan? (Fråga 7) Nästan två av tre (6%) skolbarn bor mindre än två kilometer från sin skola. Detta gäller framförallt de barn som bor i storstadsregionerna (6%). Mellan övriga regioner är inte skillnaderna så stora. Ett undantag finns dock för skogslänen i inlandet där 13% bor mer än tio kilometer från skolan, jämfört med 6% för landet som helhet. 11

14 2.2 Restid mellan hemmet och skolan Bas: Samtliga 0- min 6-10 min 11-1 min min min 31- min Ej svar Procent Fig. 2.2 Hur lång tid tar det för ditt barn att komma till skolan, från det att barnet lämnar hemmet till ankomst till skolan? (Fråga 10) Majoriteten, 3% av barnen (% ), har mindre än 10 minuters resväg till skolan. 6% (9% ) har en restid som överstiger 30 minuter och det gäller i ännu högre grad i skogslänen i inlandet där 11% (1% ) har en så lång restid. 12

15 2.3 Skolvägens upplevda säkerhet gång/cykel Bas: Samtliga % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Säker väg Osäker pga trafiken Osäker pga andra orsaker Ej svar Fig. 2.3 Hur bedömer du att ditt barns skolväg är om det går eller cyklar till skolan/6-årsverksamheten? (Fråga ) Andelen som upplever att barnens skolväg är säker när de går eller cyklar till skolan har ökat från 0% i tidigare mätningar till % i årets mätning. En så stor andel som 1% (% ) upplever dock alltjämt skolvägen som osäker även om alltså en viss förbättring skett. 13

16 2. Skolvägens upplevda trygghet Bas: Samtliga t Skoglän, inland , övriga Storstad Övriga landet % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Helt trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej Fig. 2. Upplever du att ditt barn har en trygg eller otrygg skolväg? (Fråga 9) % upplevde alltså skolvägen som säker. Något fler, 73%, upplever dock skolvägen som helt eller ganska trygg. Även här kan vi utläsa en förbättring från den motsvarande siffran som innebar att 66% då var helt eller ganska trygga när det gäller barnens skolväg. Andelen som upplever skolvägen som otrygg har visserligen minskat men hela 26% upplever den dock alltjämt som ganska eller mycket otrygg. Andelen otrygga i skogslänen tenderar att vara något fler än i resten av landet (29%). Förbättringar har skett över hela landet men en något större ökning av andelen trygga tycks skett i storstadsregionerna (+ procentenheter). 1

17 2. Rätt till skolskjuts Bas: Se figur nedan (bas samtliga) (bas åker buss) (bas samtliga) (bas åker buss) (bas åker buss) % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja, speciellt anordnad Ja, vanliga kollektivtrafiken Annat sätt/specialbuss Nej Vet ej/ej svar Fig. 2. Har barnet rätt till skolskjuts, d.v.s resa till och från skolan som betalas av kommunen? (Fråga 11) Andelen föräldrar som uppfattat att de barn som åker buss har rätt till skolskjuts som betalas av kommunen har minskat från 73% till 66% i årets mätning. Minskningen gäller framförallt speciellt anordnad skolskjuts där 2% bland de som åkte buss jämfört med 33% i årets mätning. Alltså är det tydligt att färre av de som åker buss har rätt till skolskjuts i årets mätning vilket också visas av att 1% av samtliga som svarat i år har rätt till skolskjuts jämfört med 26% år. Minst andel med rätt till skolskjuts återfinns i storstadsregionerna (1%) och störst andel i regionen, inland (33%). 1

18 2.6 Färdsätt till skolan Bas: Samtliga Gå Cykla Buss/kollektivt Taxi Sommar Sommar Vinter Vinter Privat bil Annat Ej svar Procent Fig. 2.6 På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under vinterhalvåret (november-mars)? (Fråga 12) På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under sommarhalvåret (april-oktober)? (Fråga 13) Såväl vinter- som sommartid är det vanligast att barnen går till skolan även om det under sommartid är nästan lika vanligt att de cyklar. Sommartid går 3% av barnen och vintertid 2%. Anledningen till den skillnaden är att barnen under sommartid istället tar cykeln. 1% cyklar vintertid men det ökar till 32% under sommaren. Den största förändringen i materialet är att fler väljer att gå till skolan under sommarhalvåret jämfört med. Då gick 29% av barnen och den siffran har i årets mätning ökat till 3%. Andelen som åker buss/kollektivt under sommarhalvåret har istället sjunkit, från 19% i års mätning till 16% i årets mätning. 16

19 2.7 Färdsätt till skolan uppdelat på årskurs Bas: Samtliga 6-års/åk 1-3 sommar sommar vinter vinter åk -6 sommar sommar vinter vinter åk 7-9 sommar sommar vinter vinter % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Gå Cykla Buss Taxi Privat bil Annat/ej svar Fig. 2.7 På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under vinterhalvåret (november-mars)? (Fråga 12) På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/ 6-årsverksamheten under sommarhalvåret (april-oktober)? (Fråga 13) Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är mycket tydliga när det gäller hur man tar sig till skolan. De yngsta åker framförallt i betydligt högre grad i privat bil. Detta även om andelen sjunkit något med några få procentenheter. Bland de yngsta ökar dock andelen som går till skolan med sju procentenheter såväl under vinterhalvåret som under sommarhalvåret. Under sommarhalvåret har istället främst andelen som åker buss minskat (från 11% till 6% ). Även under vinterhalvåret har andelen bussåkande minskat men lika mycket har andelen som åker med privat bil minskat bland de yngsta (med fyra procentenheter). Även bland de övriga åldersgrupperna tycks bussåkandet minska och andelen som går och/eller cyklar till skolan öka. 17

20 Kap 3 Buss till skolan 3.1 Avstånd mellan hem och busshållplats Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 0-2 m m m m m m m >3000 m Ej svar Procent Fig. 3.1 Hur långt är det mellan hemmet och hållplatsen där barnet stiger på bussen? (Fråga 1) 3 av barn (7%) har mindre än 00 meter till busshållplatsen och 12% har mellan 00 meter och en kilometer att gå till hållplatsen. Andelen som har mer än 1 km till hållplatsen är 9% i årets mätning (% ). 1

21 3.2 Transportsätt till busshållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret Fots/cykel utan vuxen Fots/cykel med vuxen 7 1 Skjutsad med bil Annat sätt Ej svar Procent Fig. 3.2 Hur brukar barnet oftast ta sig till hållplatsen? (Fråga 16) De allra flesta barn (2%) går eller cyklar själva till busshållplatsen. Övriga har sällskap av en vuxen eller får skjuts. Det är inga större förändringar jämfört med resultatet. 19

22 3.3 Hastighet på vägen/vägarna vid hållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 30 km/h km/h km/h 90 km/h km/h 0 0 Vet inte Procent Fig. 3.3 Vilken hastighetsgräns gäller vid busshållplatsen/ påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen? (Fråga 17a) Att det införts nya hastighetsregler blir tydligt när vi studerar vilka hastighetsgränser som gäller vid busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen. Andelen som stiger på bussen vid en väg som har en hastighetsgräns på 70 eller 90 km/h har minskat från 3% i års mätning till 29% i årets mätning. 20

23 3. Hastighet på vägen/vägarna till hållplatsen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret 30 km/h km/h km/h 90 km/h km/h Vet inte Procent Fig. 3. Vilken hastighetsgräns gäller på vägen/vägarna till busshållplatsen/påstigningsplatsen där barnet stiger på bussen på morgonen? (Fråga 17b) Även när det gäller andelen barn som behöver ta sig till busshållplatsen på en väg med 70 eller 90 km/h har sjunkit från 31% i års mätning till 2% i årets mätning. 21

24 3. Förekomst av hållplatsficka Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fig. 3. Finns det hållplatsficka där barnet stiger på bussen (vid hemmet) på morgonen.? (Fråga 1) Andelen barn som stiger på bussen vid en hållplatsficka har ökat från till 2% i årets mätning. 3.6 Förekomst av väderskydd Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret % 10% 20% 30% 0% 0% 60% 70% 0% 90% 100% Ja Nej Vet ej Fig. 3.6 Finns det något väderskydd (väntkur) där barnen väntar på bussen.? (Fråga 1) Även andelen barn som stiger på bussen där det finns väderskydd har ökat från 3 till 0% i årets mätning. 22

25 3.7 Förhållandet på bussen Bas: Åker oftast buss under sommarhalvåret Det händer ofta att mitt barn får stå i bussen 3 Det händer ibland att mitt barn får stå i bussen Alla får som regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla Alla får som regel sittplats och det finns bilbälten åt alla Vet ej Procent Fig. 3.7 Vilket av följande stämmer in när ditt barn åker buss? (Fråga 20) Positivt är att allt fler får en sittplats där det också finns bilbälte. Trängseln i bussarna har dock inte minskat utan fortfarande får drygt var fjärde (26%) ofta eller ibland stå i bussen. Andelen som ofta får stå i bussen har dessutom ökat från 3 till %. 23