Ingen skolväg är den andra lik

Transkript

1 Det skulle finnas flera vägar till skolan, en för bussar, en för bilar och en för elever och lärare Ingen skolväg är den andra lik En uppföljning av EU-projektet SMILES Cykla och gå till skolan-komplettering FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012

2 SAMMANFATTNING Barnen fortsätter använda cykelhjälmen flitigt Majoriteten av barnen använder, enlig föräldrarna, alltid cykelhjälm när de cyklar. Detta bekräftas av barnens svar, där majoriteten (89 procent) också svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar. Jämför vi föräldrarnas svar med elevernas svar är det fler bland föräldrarna som svarar att barnen alltid använder cykelhjälm. 22 procent av föräldrarna använder själva alltid cykelhjälm när de cyklar, vilket är två procentandelar färre än i den föregående mätningen. Tillgång till cykel- och gångväg gör säker skolväg 61 procent av föräldrarna anser att deras barns skolväg är ganska eller mycket trygg och säker. Medelvärdet på samma fråga är 3,5. Eleverna upplever sin skolväg som mer trygg och säker än vad föräldrarna gör. Medelvärdet från eleverna på samma fråga är 4,5 och hela 89 procent av eleverna anser att deras skolväg är ganska eller mycket trygg och säker. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 2

3 Vad som gör en skolväg säker/trygg, enligt föräldrarna, är främst tillgången till cykel- och gångväg och det som främst gör att den upplevs som osäker/otrygg är att barnen måste korsa trafikerad väg till skolan. Eleverna själva uttrycker att en säker/trygg skolväg är när det inte finns några orosmoment på vägen, samt tillgång till cykel- och gångbanor. Att skapa säkrare övergångsställen är det som föräldrarna främst anser skulle kunna göra deras barns skolväg säkrare/tryggare. Ytterligare åtgärder skulle kunna vara tillgång till cykel- och gångvägar samt bättre sikt längs skolvägen. En bra skolväg enligt eleverna innebär främst att det finns tillgång till cykel- och gångbanor, mindre biltrafik, samt underhåll av cykel- och gångvägar. Skjutsande i bil vintertid minskar Enligt föräldrarna är det vanligaste färdsättet till skolan fortfarande att barnen blir skjutsade i bil under hela året. Vi konstaterar däremot att skjutsande i bil på vintern minskar i årets mätning var det 42 procent av föräldrarna som svarade att barnen får skjuts i bil till skolan och motsvarande siffra i årets mätning är 37 procent. Det främsta skälet till att föräldrarna väljer att skjutsa sina barn i bil, både höst/vår och vinter, är att skolan ändå ligger på vägen till deras arbetsplats/slutdestination. 47 procent av föräldrarna har 10,1 km eller längre till sin arbetsplats/slutdestination. Alternativa färdsätt finns Om vi bortser från de föräldrar som svarar att de redan använder alternativa färdsätt (gå/cykla/åka skolskjuts) på frågan om de anser att det finns andra möjliga färdsätt för deras barn att ta sig till skolan, ser vi att hela 81 procent svarar att deras barn skulle kunna ta sig till skolan på annat sätt än vad de gör idag. För att föräldrarna ska välja ett alternativt färdsätt till skolan krävs enligt en stor andel respondenter att de bryter sina egna invanda mönster och vanor. Här kan vi se en ökning från 23 procent 2010, till 29 procent i årets mätning av föräldrar som anger att det handlar om förändringar i vanor. Föräldrarna svarar med anledning av frågan även att tillgång till övergångsställen, samt tillgång till cykel- och gångvägar skulle underlätta en förändring. Eleverna vill cykla eller gå till skolan 57 procent av eleverna själva svarar att de helst vill cykla eller gå med bara kompisar till skolan. Av dessa vill 33 procent cykla och 24 procent vill gå till skolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 6 Syfte... 6 Genomförande... 6 Bortfallsanalys... 8 STATISTIKBESKRIVNING... 8 Bakgrundsvariabler RESULTAT OM BARNETS SKOLVÄG Avstånd till skolan Uppfattning om skolvägen Åtgärder som förbättrar säkerheten enligt föräldrarna FÄRDSÄTT TILL SKOLAN Färdsätt höst och vår Färdsätt vinter Önskat färdsätt till skolan Föräldrarnas avstånd till arbete eller slutdestination Möjlighet att välja alternativa färdsätt till skolan Analys Jämförelsefaktorer 2010 och Få förändringar i hjälmanvändande från Skillnader i elever och föräldrars syn på säkerhet Osäkra faktorer varierar Uppfattningen om skolvägen relativt oförändrad Färdsätt till skolan Färdsätten skiftar med årstiderna Genus och trafiksäkerhet Gång- och cykelvägar ett generellt utvecklingsområde? summa summarum Intern och extern kommunikation Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Enkät föräldrar Öppna svar säker/osäker väg Föräldrar Tabell över annat, Åtgärder A t t i t y d i K a r l s t a d A B 4

5 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Kategoriserad motivering till upplevelse av skolvägen Föräldrar och Elever Diagram säker/osäker väg uppdelad på föräldrar och elever. Enkät Elever Öppna svar Säker/osäker väg Elever Samtliga citat Vad är en bra skolväg Elever Diagram referensskolor/övriga skolor A t t i t y d i K a r l s t a d A B 5

6 Bakgrund Karlstad ingår, som en av sex städer i Europa i EU-projektet SMILES. SMILES står för Sustainable Mobility Involving Learning and Experiences och syftar till att genom ökad trafiksäkerhet på skolvägar och attityd- och beteendepåverkan få fler barn att gå och cykla till skolan. Det är ett treårigt projekt och en av de främsta målsättningarna i projektet är att minska omfattningen av föräldrars skjutsande av barnen till och från skolan med bil. Dels i syfte att förbättra barnens hälsa, dels öka trafiksäkerheten omkring skolorna, men även för att förbättra miljön. Som avstamp i projektet gjordes 2010 en nulägesbeskrivning och som en del i denna behövde en undersökning genomföras för att kartlägga hur skoltransporterna i Karlstad sker idag. Projektet omfattar tolv skolor i Karlstad, varav tre referensskolor, med elever i årskurs 1 till 4 och deras föräldrar. Årets mätning är en uppföljning på den som gjordes 2010 för att mäta om det skett förändringar sedan förra mätningen. Attityd i Karlstad genomförde första kartläggande undersökningen och har fått i uppdrag att även genomföra uppföljningen. Kontaktperson på Karlstad kommun var Jan Bengtsson och projektledare på Attityd har varit Åsa Johansson. SYFTE Syftet med undersökningen är att se om det har skett några förändringar sedan den förra mätningen gällande hur barnen i Karlstad kommun tar sig till och från skolan samt barn och föräldrars uppfattning om vägen till skolan. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och har två olika målgrupper, dels elever i årskurs 1-4, dels deras föräldrar. Enkäten som tagits fram av Attityd i samarbete med Karlstads kommun genomfördes med hjälp av en webbenkät till eleverna, vilken de fyllde i under skoltid med stöd av sin lärare. Webbenkäten till eleverna konstruerades och administrerades helt genom Karlstad kommuns webbverktyg. Föräldraenkäten genomfördes som en pappersenkät som trycktes av Karlstad kommun och distribuerades och samlades in via lärare i respektive klass i de aktuella skolorna. Datainsamlingen har skett helt genom kommunens egen försorg till båda målgrupperna, i två omgångar. Första datainsamlingsomgången ägde rum under perioden 22 maj -15 juni Efter att datainsamlingen avslutats och Attityd påbörjat resultatbearbetningen konstaterades att resultat från elever på tre av skolorna saknades. Resultatet sammanställdes, men efter övervägande beslutades att en kompletterande datainsamling skulle genomföras för att få ett heltäckande resultat i SMILES-projektet. Denna kompletterande datainsamling genomfördes under oktober månad A t t i t y d i K a r l s t a d A B 6

7 Vidare har Attityd hanterat datainmatning av föräldraenkäten, samt resultatbearbetning och sammanställning av både föräldra- och elevenkät. Resultaten presenteras parallellt i rapporten för att underlätta en jämförelse. Föräldraenkäten återfinns i bilaga 1, medan elevenkäten återfinns i bilaga 6. De tolv skolor i Karlstads kommun som omfattas av undersökningen är: Vålbergsskolan Edsvallaskolan Fredricelundsskolan Gruvlyckeskolan Västerstrandsskolan Orrholmsskolan Kvarnbergsskolan Kroppkärrsskolan Skåreskolan * Stockfallets skola Skattkärrsskolan * Herrhagsskolan * Skåreskolan, Skattkärrsskolan, samt Herrhagsskolan har varit referensskolor i projektet, vilket innebär att på dessa skolor har inga aktiviteter inom ramen för projektet SMILES genomförts. Detta för att tydliggöra eventuell påverkan av projektets aktiviteter på övriga skolor. Resultat uppdelat på referensskolor kontra övriga skolor presenteras i diagram i bilaga 9. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 7

8 BORTFALLSANALYS Bruttourvalet i denna undersökning var 1448 personer. Det vill säga, så många föräldraenkäter har delats ut via skolorna vilket också innebär att 1448 elever har fått möjlighet att svara. Av dessa har 834 föräldraenkäter lämnats in igen och 1087 elevenkäter har besvarats. I tabellen nedan presenteras svarsfrekvensen per skola. Skola Utdelade Antal svar Procent Antal svar Procent - enkäter föräldrar föräldrar elever elever Vålbergsskolan % 51 39% Edsvallaskolan % 47 87% Fredricelundsskolan % 89 67% Gruvlyckeskolan % 21 78% Västerstrandsskolan % % Orrholmsskolan % % Kvarnbergsskolan % % Kroppkärrsskolan % % Skåreskolan % 48 38% Stockfallets skola % % Skattkärrsskolan % % Herrhagsskolan % 96 52% Summa % % Svarsfrekvens per skola. De värden som anges som bruttourval är något osäkra eftersom klasslistorna som antalet utdelade enkäter per skola bygger på redan uppdaterats inför nästa läsår då de kom Attityd tillhanda. Det innebär i praktiken att vi räknat och sammanställt elevantalen som fanns angivna för årskurs två till fem (förra terminens årskurs ett till fyra) utan att veta med säkerhet hur många elever som flyttats till, eller tillkommit från, andra skolor. STATISTIKBESKRIVNING I resultatet presenteras respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 8

9 Framgår om aktuellt vid respektive diagram. Vid frågor där respondenterna kan svara flera svarsalternativ kan inte detta test göras. Då skriver vi istället att det finns en skillnad, men det innebär inte att vi kan säga att den är statistiskt signifikant. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 9

10 BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent och summerat antal personer som svarat. Tabellerna visar fördelningen i svar uppdelat på svaren från föräldraenkäten, samt svaren från elevenkäten, samt uppdelat på respektive insamlingsår. Mitt barn är/jag är Föräldrar Föräldrar Elever Elever Pojke Flicka Summa procent Summa antal Frekvens av frågan Mitt barn är/jag är. Fördelningen mellan pojkar och flickor är relativt jämn enligt föräldrarnas svar, dock något fler flickor än pojkar. Fördelningen i elevsvaren är också relativt jämn där är det något fler pojkar än flickor. Jag som svarar är Föräldrar 2012 Man 16 Kvinna 67 Vi har svarat tillsammans 17 Summa procent 100 Summa antal 830 Frekvens av frågan Jag som svarar är. Frågan är ny för 2012 års undersökning. 67 procent av de som svarat på föräldraenkäten är kvinnor och 16 procent är män. 17 procent har svarat på enkäten tillsammans. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 10

11 Skola Föräldrar Föräldrar Elever Elever Skattkärrsskolan Kroppkärrsskolan Västerstrandsskolan Herrhagsskolan Fredricelundsskolan Kvarnbergsskolan Vålbergsskolan Skåreskolan Stockfallets skola Edsvallaskolan Gruvlyckeskolan Orrholmsskolan Summa procent Summa antal Frekvens av frågan På vilken skolan går ditt barn/vilken skola går du på?. 19 procent av de svarande föräldrarna har barn som går på Skattkärrsskolan och något färre, 16 procent, går på Kroppkärrsskolan. Tio procent vardera går på Västerstrandsskolan, Herrhagsskolan respektive Fredricelundsskolan. Bland de svarande eleverna är det 22 procent som går på Kroppkärrsskolan, 13 procent går på Skattkärrsskolan och tolv procent går på Västerstrandsskolan. Elevenkät Årskurs: På Kroppkärrskolan är det något fler i årskurs 4 som svarat på enkäten, i jämförelse med de övriga årskurserna. Förälder eller elev: Det är fler elever än föräldrar som svarar från Kroppkärrsskolan. Elevenkät Insamlingsår: Det är färre elever i årets mätning som svarar från Vålbergsskolan. Föräldraenkät Insamlingsår: Det är något färre svar från föräldrar vars barn går på Kroppkärrskolan i årets mätning. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 11

12 Årskurs Föräldrar Föräldrar Elever Elever Åk Åk Åk Åk Summa procent Summa antal Frekvens av frågan I vilken årskurs går ditt barn/i vilken årskurs går du?. I föräldraenkäten är det en relativt jämn fördelning i svaren sett till vilken årskurs deras barn går i. Det är något fler i årskurs 4, 30 procent och något färre i årskurs 1, 21 procent. Fördelningen bland elevsvaren är jämn sett till årskurs 2 och 4, 27 procent respektive 28 procent. I årskurs 3 återfinns 25 procent av eleverna och i årskurs 1, 20 procent. Elevenkät Insamlingsår: Det är fler elever i årets mätning som går i årskurs 4. Användande cykelhjälm barn Föräldrar Föräldrar Elever Elever Ja, alltid Ja, oftast Nej, aldrig 0, Vet ej 0,5-0,5 - Summa procent Summa antal Frekvens av frågan När ditt barn cyklar, använder han/hon cykelhjälm då?/när du cyklar, använder du cykelhjälm då?. Majoriteten, 96 procent, av barnen använder alltid cykelhjälm enligt föräldrarna. I elevsvaren ser vi att siffran är lägre än i föräldrarnas svar. 89 procent av eleverna svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar och ytterligare tio procent av eleverna svarar att de oftast använder cykelhjälm. Elevenkät Kön: Det är fler bland flickorna som svarar att de alltid använder cykelhjälm när de cyklar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 12

13 Förälder eller elev: Det är något fler föräldrar än elever som svarar att barnen alltid använder cykelhjälm när de cyklar. Barnen å andra sidan svarar i större utsträckning än föräldrarna att de oftast använder cykelhjälm när de cyklar. Använder inte - orsak Föräldrar Föräldrar Elever Elever Barnen glömmer/struntar i cykelhjälm Kompisar använder inte cykelhjälm Vill inte ha cykelhjälm* Har ingen cykelhjälm som passar Det är obekvämt med cykelhjälm** Det är inte coolt att ha cykelhjälm** Annan anledning Vet ej Summa procent Summa antal Frekvens av frågan Om ditt barn inte alltid använder cykelhjälm, hur kommer det sig/om du inte alltid använder cykelhjälm, hur kommer det sig?. *) svarsalternativ endast i föräldraenkäten, **) svarsalternativ endast i elevenkäten. Det främsta skälet, enligt 68 procent av föräldrarna, till att barnen inte alltid använder cykelhjälm när de cyklar är att barnen glömmer/struntar i cykelhjälmen. Motsvarande siffra bland eleverna är 51 procent. Användande cykelhjälm - förälder Föräldrar 2012 Föräldrar Ja, alltid Ja, när barnet är med 12 9 Nej, aldrig Summa procent Summa antal Frekvens av frågan Använder du själv cykelhjälm när du cyklar?. Endast ställd i föräldraenkäten. 67 procent av föräldrarna använder aldrig cykelhjälm när de cyklar, medan 22 procent alltid använder cykelhjälm när de cyklar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 13

14 RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen. Resultatet behandlar frågeområdena Om barnets/din skolväg och Färdsätt till skolan. Frekvensfördelningen av varje fråga presenteras i ett diagram och med en beskrivande text. Om det föreligger någon statistisk signifikant skillnad i svar mellan bakgrundsvariablerna kön, skola, årskurs, förälder/elev, samt insamlingsår, presenteras även dessa i anslutning till respektive fråga. Bakgrundsvariabeln förälder/elev har använts enbart i de frågor som både föräldrar och elever svarat på. De öppna frågorna har kategoriserats och presenteras i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Samtliga öppna svar från föräldraenkäten återfinns i sin helhet i bilaga 2, 3 och 4 och de öppna svaren från elevenkäten återfinns i bilaga 7 och 8. För de frågor som besvarats på en femgradig skala tar vi även upp medelvärde. OM BARNETS SKOLVÄG Avstånd till skolan Frekvens av frågan Ungefär hur långt har ditt barn till skolan/ungefär hur långt har du till skolan hemifrån dig?. Föräldrar 2010 n=868, föräldrar 2012 n=821, elever 2010 n=960, elever 2012 n=1080. Enligt 67 procent av föräldrarna har deras barn upp till 1 km till skolan. 18 procent har mellan 1,1 3 km och det är 16 procent som har 3,1 km eller längre till skolan. Fördelningen i elevsvaren är relativt lik den i föräldrarnas svar. 62 procent av eleverna har upp till 1 km till skolan, 21 procent har 1,1 3 km och det är 17 procent som har 3,1 km eller längre mellan hem och skola. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 14

15 Förälder eller elev: Det är något fler elever, än föräldrar, som svarar att de har mellan 501 m-1 km till skolan. Barnen fick göra en egen bedömning av hur de upplever avståndet till skolan. Det visar sig att 72 procent av eleverna anser att de har nära till skolan. Motsvarande siffra 2010 var 76 procent. Elevenkät Skola: Det är främst elever på Edsvallaskolan som svarar att de tycker att de har långt till skolan. Uppfattning om skolvägen Frekvens av frågan Vad tycker du om ditt barns väg till skolan/vad tycker du om din väg till skolan?. Föräldrar 2010 n=878,föräldrar 2012 n=770, elever 2010 n=954, elever 2012 n=1086. Tre femtedelar av föräldrarna anser att deras barns skolväg är mycket eller ganska trygg och säker, medan 23 procent svarar att den är ganska eller mycket otrygg och osäker. Sammantaget anser 89 procent av eleverna att deras väg till skolan är trygg och säker. Det är fyra procent vardera av eleverna som svarar varken eller, respektive att skolvägen är ganska eller mycket otrygg och osäker. Föräldraenkät Skola: Samtliga föräldrar vars barn går på Gruvlyckeskolan svarar att de anser att deras barns skolväg är ganska eller mycket trygg. Tätt efter kommer föräldrar vars barn går på Orrholmsskolan där majoriteten också anser att deras barns väg till skolan är ganska eller mycket trygg. Mest otrygg skolväg har, enligt föräldrarna, barn som går på Edsvallaskolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 15

16 Elevenkät Kön: Det är fler pojkar än flickor som svarar att deras skolväg är mycket trygg och säker. Elevenkät Skola: Det är främst elever på Gruvlyckeskolan följt av elever på Orrholmsskolan som svarar att de anser att deras skolväg är mycket trygg. De elever som går på Västerstrandsskolan, följt av elever på Edsvallaskolan svarar i större utsträckning att deras skolväg är ganska trygg och säker. Elevenkät Insamlingsår: Eleverna i årets mätning svarar i större utsträckning att de anser att deras skolväg är ganska trygg och säker och det är något färre elever i årets mätning som svarar att skolvägen är mycket trygg och säker, Förälder eller elev: Föräldrarna svarar i större utsträckning att barnens skolväg är otrygg medan det är fler bland barnen som svarar att skolvägen är trygg. Medelvärdet på frågan i föräldraenkäten är 3,5 och medelvärdet för eleverna är 4,5. Se tabell nedan för medelvärde över uppfattningen om skolvägen redovisat per skola. Skola Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde föräldrar 2012 föräldrar 2010 elever 2012 elever 2010 Orrholmsskolan 4,5 4,7 4,8 4,9 Fredricelundsskolan 4,2 4,2 4,6 4,5 Stockfallets skola 4,2 4,0 4,5 4,5 Gruvlyckeskolan 4,3 4,0 4,7 4,5 Kroppkärrsskolan 3,7 3,5 4,5 4,4 Skattkärrsskolan 3,1 3,3 4,5 4,4 Vålbergsskolan 3,3 3,2 4,5 4,7 Västerstrandsskolan 3,3 3,2 4,3 4,4 Herrhagsskolan 3,2 3,1 4,6 4,5 Kvarnbergsskolan 3,2 3,0 4,3 4,2 Edsvallaskolan 1,6 2,2 4,1 4,3 Skåreskolan 3,4-4,5 - Totalt 3,5 3,4 4,5 4,5 Tabell över medelvärden per skola, samt totalt, av frågan Vad tycker du om ditt barns väg till skolan/vad tycker du om din väg till skolan?. Bedömningen gjord på en femgradig skala där 5 motsvarar mycket trygg och säker och 1 motsvarar mycket otrygg och osäker. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 16

17 Vad gör en skolväg säker eller osäker I n g e n s k o l v ä g ä r d e n a n d r a l i k Motivering Föräldrar 2012 Föräldrar 2010 Elev 2012 Elev 2010 Korsar trafikerad väg Cykel- och gångväg Orosmoment på vägen till skolan Trafik på vägen som barnen använder Hög hastighet/körs för fort Lugn gata/lite trafik Nära Kör barnen/skolskjuts till skolan Låg hastighet Inga orosmoment på vägen till skolan Har sällskap/känner till folk längs vägen* ,5-7 - Övergångsställe finns* Känner till/igen vägen* Vet ej/inte tänkt på det Summa procent Summa antal (som svarat på frågan) Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga. *) nya svarsalternativ i 2012 års mätning. För att göra den stora mängden öppna svar mer överskådlig har vi valt att kategorisera svaren grovt, då en detaljerad kategorisering skulle skapa för många kategorier. Samtliga svar finns istället redovisade i sin helhet i bilaga 2 (Excelfil). I diagrammen som följer redovisas de öppna svaren grupperade utifrån föräldrarnas, respektive elevernas svar på föregående fråga det vill säga deras uppfattning om skolvägen. Svaren har delats upp i osäker väg (uppbyggd av betyg 1 och 2, mycket och ganska osäker och otrygg) neutral väg (betyg 3, varken eller) och säker väg (betyg 4 och 5, mycket och ganska säker och trygg). De tre nya grupperingarna presenteras i varsitt A t t i t y d i K a r l s t a d A B 17

18 diagram och redovisas uppdelat på föräldrar respektive elever. Vet ej svaren från föräldraenkäten redovisas ej i diagrammen då de är så få till antalet. Som en inledning till hur följande diagram ska tolkas vill vi belysa att vi som individer har olika sätt att se på säkerhet och vad man upplever som otryggt är väldigt individuellt. Det blir mycket tydligt i denna fråga då till exempel kategorin trafik på vägen som barnen använder, förekommer som motivering i både säker och osäker väg. En förklaring till detta kan vara att föräldern i det här fallet anser att barnets väg till skolan är säker i stort, men på grund av att det finns biltrafik längs vägen, så bedömer föräldern vägen som ganska säker och trygg (betyg 4), istället för helt säker (betyg 5). Andra föräldrar bedömer vägen till skolan som osäker eftersom deras barn faktiskt måste dela vägen med biltrafik oavsett hur skolvägens förhållanden ser ut för övrigt. Somliga anser att det är otryggt att korsa en väg, även om det finns trafikljus, medan andra tänker tvärt om vägen är säker eftersom det finns trafikljus. Det finns med andra ord dels en skillnad i hur två olika föräldrar kan uppfatta samma väg, dels en gradskillnad inom säker respektive osäker i och med att vi slagit samman betyg 5 och 4 för alternativet säker väg, samt betyg 1 och 2 för alternativet osäker väg. Dessutom kan man konstatera att respondenterna egentligen inte svarar på frågan som sådan det vill säga varför de upplever vägen som säker eller osäker, de tenderar snarare att ge förklaringar till varför de ger ett betyg framför ett annat. I sammanhanget ska man även ha i åtanke att en kategorisering av svar innebär att svaret tas något ur sin kontext och förkortas förklaringar till resonemangen kommer inte fram i en kategorisering. Därför finns i bilaga 2 (Excelfil) samtliga citat i sin helhet, uppdelat per skola, samt på om föräldrarna anser att barnen har en säker eller osäker väg till skolan. Vi rekommenderar att ni går in i detta dokument för att få en mer detaljerad bild av vad som gör skolvägen säker respektive osäker. Motsvarande uppdelning från elevenkäten finns i bilaga 7 (Excelfil). A t t i t y d i K a r l s t a d A B 18

19 Motivering säker skolväg Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som säker. Föräldrar 2012 n=376, elever 2012 n=802. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 19

20 Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som säker. Föräldrar 2010 n=392, elever 2010 n=601. Det som föräldrarna främst upplever ger en trygg och säker skolväg är att deras barn kan ta sig till skolan via cykel- och gångväg, enligt 53 procent. Det näst största svarsalternativet bland föräldrarnas motiveringar, med 17 procent, är att barnen har få trafikerade vägar att korsa. Här finns svar som att barnen har endast en väg att korsa och att resten av vägen är cykelväg, eller att de måste korsa trafikerad väg, men övergången är bevakad med trafikljus. Vidare är det nio procent av föräldrarna som svarar att det är nära som motiveringar till varför de anser skolvägen vara säker. Vad gäller elevernas egna motiveringar i den tidigare frågan så visar de att eleverna upplever sin skolväg som ganska eller mycket trygg och säker främst med motiveringen att det inte finns några orosmoment på skolvägen, med 17 procent. 15 procent av eleverna svarar att de har tillgång till cykel- och gångväg och för ytterligare 14 procent A t t i t y d i K a r l s t a d A B 20

21 upplevs skolvägen trygg och säker på grund av att de åker på en lugn gata med lite trafik. Motivering neutral skolväg (varken säker eller osäker) Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som neutral. Föräldrar 2010 n=131, föräldrar 2012 n=113, elever 2010 n=37, elever 2012 n=35. Att barnens skolväg, enligt föräldrarna upplevs som neutral dvs inte helt trygg och säker, men inte heller otrygg och osäker, motiverar föräldrarna främst (62 procent) med en förklaring som faller in inder kategorin korsa en trafikerad väg. 26 procent svarar att det är trafik på vägen som barnen använder. 21 procent anser att det finns orosmoment på vägen till skolan och 17 procent av föräldrarna svarar att de tycker att bilarna kör fort längs barnens skolväg. Elevernas motivering till sitt neturala svar på föregående fråga faller främst, med 31 procent, in under kategorin trafik på vägen som de använder till skolan. 26 procent av eleverna svarar att det finns orosmoment på vägen till skolan. För eleverna kan dessa A t t i t y d i K a r l s t a d A B 21

22 orosmoment handla om att cykelvägen är i dåligt skick, det kan saknas belysning på vinterhalvåret då det blir mörkt, eller det kan finnas människor längs vägen som barnen upplever som obehagliga. Det är elva procent av eleverna som motiverat sitt svar med att de måste korsa trafikerad väg. Motivering osäker skolväg Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som osäker. Föräldrar 2012 n=184, elever 2012 n=36. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 22

23 Frekvens av frågan Vad är det som gör att du tycker att skolvägen är säker/osäker/varför svarar du så? Kan du förklara vad det är som gör att du tycker att din skolväg känns trygg/otrygg?. Öppen fråga uppdelad på om föräldrar och elever upplever skolvägen som osäker. Föräldrar 2010 n=221, elever 2010 n=37. Föräldrarnas främsta motivering till att skolvägen är osäker, enligt 55 procent, är att barnen måste korsa en trafikerad väg. 52 procent av föräldrarna upplever också att vägen känns otrygg eftersom det är trafik på vägen som barnen använder till skolan. Det är 27 procent som anser att bilarna kör fort och 23 procent svarar att det finns orosmoment på vägen till skolan av olika slag. Som orosmoment anges till exempel dålig sikt vid vägkorsningar, parkerade bilar, eller bilar som backar ut över barnens väg till skolan. Bland eleverna är det 33 procent som svarar att deras skolväg känns otrygg och osäker eftersom det finns är trafik på vägen de använder medan 22 procent svarar att vägen känns otrygg och osäker på grund av olika orosmoment längs skolvägen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 23

24 Svårigheter längs skolvägen Frekvens av frågan Finns det något särskilt som du inte tycker om på din väg till skolan?. Flervalsfråga. Frågan endast ställd i elevenkäten n=492, 2012 n=624. Det som eleverna främst inte tycker om är, enligt 32 procent, att det är mycket trafik längs skolvägen. 24 procent svarar att de inte tycker om att de måste korsa stora vägar och det är 20 procent som inte tycker om att det är mycket trafik vid skolan. Under svarsalternativet annat nämns till exempel bilar som inte stannar vid övergångsställen, backar att forcera, och obehagliga människor längs skolvägen. Samtliga öppna svar redovisas i tabellen nedan. Annat; Svårigheter skolväg Antal Backar. 9 Underhåll av väg till skolan. 9 Bilar som inte stannar vid övergångsstället. 4 Obehagliga människor längs vägen. 4 Jobbigt/trött. 4 Slingriga/krångliga vägar. 4 Cyklister. 4 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 24

25 Dålig sikt. 3 Många bilvägar. 3 Bussväg. 3 Smala vägar. 2 Vägarbeten/ombyggnationer. 2 Lite trafik. 2 Bilister ser sig/tänker sig inte för. 2 Avgaser luktar illa. 1 Att små barn får cykla själva när de inte kan trafikregler. 1 Bilar och korsningen. 1 Läskigt att gå hem på vintern. 1 Ormar. 1 Små vägar. 1 Dike. 1 Mörk tunnel med skräp i. 1 Hundbajs på trottoaren. 1 Ibland överkörd. 1 Ja, lite. 1 Gillar inte när bilar kör. 1 Läskigt med skogen. 1 Läskigt ibland. 1 Man kan få böter. 1 Mobbare och glas på skolan. 1 Många fartdårar. 1 Del av väg känns inte bra. 1 Tar tid att köra om traktor. 1 Signal saknas vid övergång. 1 Tågen korsar och åker långsamt. 1 Det åker tåg vid en räls. 1 Tabell över annat på frågan Finns det något särskilt som du inte tycker om på din väg till skolan?. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 25

26 Åtgärder som förbättrar säkerheten enligt föräldrarna Frekvens av frågan Vilka åtgärder ser du skulle kunna göra ert barns skolväg mer säker och trygg?. Flervalsfråga n=826, 2012 n=775. I diagrammet redovisas endast föräldrarnas svar. För att göra barnens skolväg mer säker och trygg skulle säkrare övergångsställen, enligt 31 procent av föräldrarna, vara en bra åtgärd. Sammantaget handlar 57 procent av svaren om övergångsställen. Det är 23 procent av föräldrarna som svarar tillgång till cykel- och gångväg och nästan lika många, 22 procent som svarar att bättre sikt skulle göra skolvägen säkrare. Föräldraenkät Årskurs: Det är främst föräldrar till barn i åk 3, följt av åk 4, som svarar att belysning skulle kunna göra deras barns skolväg mer säker och trygg. Föräldrar till barn i åk 2 svarar i större utsträckning säkrare övergångsställen/passager på frågan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 26

27 Definition av en bra skolväg enligt eleverna I n g e n s k o l v ä g ä r d e n a n d r a l i k Frekvens av frågan Hur tycker du att en bra skolväg ska vara? n=795, 2012 n=933. Frågan är endast ställd i elevenkäten. Öppen fråga. En bra skolväg enligt 21 procent av eleverna utgörs främst av att den har tillgång till cykel- och gångvägar. 18 procent av eleverna svarar att en bra skolväg har mindre biltrafik och 17 procent vardera svarar att skolvägen ska kännas trygg och säker, respektive underhåll av cykel- och gångvägar. I svarsalternativet underhåll av cykel- och gångvägar nämner eleverna bland annat om att det helst inte ska vara gupp och sprickor i asfalten, att vägen ska vara rak och att den ska ha bra belysning. Under svarsalternativet annat nämner eleverna till exempel någon att sitta bredvid på bussen, farthinder på vägar med mycket trafik, att det ibland dyker upp djur på vägen med mera. Samtliga öppna svar under kategorin annat redovisas i tabellen nedan. Elevenkät Kön: Flickorna svarar i större utsträckning än pojkarna att en bra skolväg är när man har tillgång till cykel- och gångvägar. Elevenkät Årskurs: Elever som går i årskurs 1 svarar i större utsträckning än övriga att en bra skolväg är när det är nära mellan hem och skola. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 27

28 Annat; Bra skolväg Den skall vara rolig. Man cyklar/går på rätt sida. Högre hastighet på motorvägen då jag åker där då jag bor en bit utanför. Att bilförarna inte ska titta på deras mobiltelefoner. Godisland Den skulle vara roligare. Den vanliga. Långt eller kort. Häljebolsgatan 5. Godisland. Bo på leklandet. Godisväg. Pizza varje dag. Det skulle finnas flera vägar till skolan, en för bussar, en för bilar och en för elever och lärare. En rolig väg genom skogen. Flygplan. Lite hopp ramper ramptunnlar stup som man kan hoppa ner för 2m stup med landning. Det är en stor uppförsbacke. Att bilarna är mer uppmärksamma. Skyltat mer så ingen bryter mot lagen eller kamera. Ibland kommer det djur. Farthinder på vägar med mycket bilar Någon att sitta bredvid på bussen. Bälte ska man ha. Inga gupp i vägen, att han inte ska köra fort i kurvorna Det ska vara lugnt och inget bråk på bussen Utan djur på vägen Att bussen kommer i tid och stannar vid alla hållplatser Det ska inte finnas djur på vägen Rondeller för bilar att köar runt i. Bra hållplatser där man inte behöver vänta länge på bussen Inte sena bussar Tabell över annat på frågan Hur tycker du att en bra skolväg ska vara?. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 28

29 FÄRDSÄTT TILL SKOLAN Färdsätt höst och vår Frekvens av frågan På vilket sätt tar sig ditt barn oftast till skolan på hösten och våren/hur tar du dig oftast till skolan på hösten och våren? (Välj det alternativet som är vanligast förekommande). Föräldrar 2010 n=781, föräldrar 2012 n=713, elever 2010 n=955, elever 2012 n=1069. Det är en fjärdedel vardera av föräldrarna som svarar att barnen, under höst och vår, skjutsas i bil till skolan respektive går själv till skolan. Något färre, 24 procent svarar att barnen cyklar själv eller tillsammans med syskon/kompis. Eleverna svarar främst, 28 procent, att de under höst och vår cyklar själv eller tillsammans med syskon/kompis till skolan. 27 procent svarar att de går själva eller tillsammans med syskon/kompis, medan 18 procent skjutsas i bil till skolan. Föräldraenkät Skola: Det är främst elever på Edsvallaskolan, Vålbergsskolan samt Skattkärrsskolan som blir skjutsade i bil till skolan, under höst och vår. Går gör eleverna främst till Orrholmsskolan och Gruvlyckeskolan och cyklar till skolan gör eleverna på Kroppskärrsskolan i större utsträckning än på de övriga skolorna. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 29

30 Föräldraenkät Årskurs: Ju lägre årskurs barnen går i desto fler föräldrar är det som svarar att de under höst och vår skjutsar sina barn i bil till skolan. Ju högre årskurs barnen går i desto vanligare är det att de tar sig till skolan genom att cykla själv eller tillsammans med syskon/kompis. Elevenkät Kön: Flickorna svarar i större utsträckning att de cyklar själv eller tillsammans med syskon/kompis till skolan under höst och vår. Det är fler bland pojkarna som svarar att de går till skolan själv eller tillsammans med syskon/kompis. Elevenkät Skola: Det är främst elever som går i Skattkärrsskolan som svarar att de blir skjutsade i bil till skolan under höst och vår. Det är fler bland eleverna på Kroppkärrsskolan, jämfört med de andra skolorna, som svarar att de cyklar till skolan själv eller tillsammans med syskon/kompis. Det är främst elever på Edsvallaskolan som svarar att de åker skolskjuts till skolan under höst och vår. Elevenkät Årskurs: Ju lägre årskurs eleverna går i, desto vanligare är det att de under hösten och våren blir skjutsade i bil till skolan. Ju högre årskurs eleverna går i desto fler är det som cyklar själv eller med syskon/kompis till skolan. Elevenkät Insamlingsår: Det är färre bland eleverna i årets mätning, jämfört med 2010 års mätning, som svarar att de blir skjutsade i bil till skolan. Vi ser även tendenser till att fler i årets mätning svarar att de cyklar till skolan själv eller med syskon/kompis, under höst och vår. Förälder eller elev: Föräldrarna svarar i större utsträckning än eleverna att de, under höst och vår, skjutsar barnen i bil till skolan. Det är fler bland barnen som svarar att de cyklar till skolan själv eller med syskon/kompis. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 30

31 Frekvens av frågan Vilket är främsta skälet till att ni väljer att skjutsa ert barn med bil till skolan under höst och vår?. Frågan endast ställd i föräldraenkäten n=191, 2012 n=173. Det främsta skälet, enligt 54 procent av föräldrarna, till att de skjutsar sina barn i bil till skolan under höst och vår är att skolan ligger på vägen till jobbet. 16 procent svarar att det är för långt att cykla/gå och elva procent svarar att de ändå skjutsar syskon. Annat; Skäl skjutsa i bil - höst/vår Antal Föräldrarnas arbetstider styr. 6 Osäker skolväg. 6 Skolbussen går för tidigt. 1 Får skjuts till skolan men går hem. 1 Spara tid och säkerhet. 1 Mycket pollen i luften. 1 Tabell över annat på frågan Vilket är främsta skälet till att ni väljer att skjutsa ert barn med bil till skolan under höst och vår?. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 31

32 Färdsätt vinter Frekvens av frågan På vilket sätt tar sig ditt barn oftast till skolan på vintern/hur tar du dig oftast till skolan på vintern? (Välj det alternativet som är vanligast förekommande). Föräldrar 2010 n=835, föräldrar 2012 n=731, elever 2010 n=956, elever 2012 n=1066. Vintertid är det 38 procent av föräldrarna, som svarar att deras barn går själv eller tillsammans med syskon/kompis och 37 procent svarar att deras barn skjutsas i bil till skolan. 38 procent av eleverna svarar att de blir skjutsade i bil till skolan under vintern och 37 procent svarar att de går själv eller tillsammans med syskon/kompis. Föräldraenkät Skola: Det är främst elever på Edsvallaskolan och Vålbergsskolan som blir skjutsade i bil till skolan under vintern. Orrholmsskolan är den skolan där eleverna i större utsträckning, än de övriga skolorna, går till skolan vintertid. Föräldraenkät Årskurs: Ju lägre årskurs barnen går i desto fler föräldrar är det som svarar att de under vintern skjutsar sina barn i bil till skolan. Ju högre årskurs barnen går i desto vanligare är det att de tar sig till skolan genom att gå själv eller tillsammans med syskon/kompis. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 32

33 Elevenkät Årskurs: Ju lägre årskurs eleverna går i är desto vanligare är det att de under vintern blir skjutsade i bil till skolan. Ju högre årskurs eleverna går i desto fler är det som går själv eller med syskon/kompis till skolan. Föräldraenkät Insamlingsår: Det är färre föräldrar i årets mätning som svarar att de skjutsar sina barn i bil till skolan vintertid, jämfört med mätningen som gjordes Elevenkät Insamlingsår: Det är färre elever som skjutsas i bil till skolan vintertid i årets mätning, jämfört med förra året. Förälder eller elev: Det är något fler bland eleverna som svarar att de på vinterhalvåret får skjuts i bil till skolan. Frekvens av frågan Av vilket skäl väljer ni att skjutsa ert barn med bil till skolan under vintern?. Frågan endast ställd i föräldraenkäten n=290, 2012 n=239. Det främsta skälet enligt 53 procent av föräldrarna till att de skjutsar sina barn i bil till skolan under vintern, är att skolan ligger på vägen till jobbet. 14 procent svarar att det är för långt att cykla/gå och tolv procent svarar att väder och väglag under vintern gör att de väljer att skjutsa barnen till skolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 33

34 Annat; Skäl skjutsa i bil - vinter Antal Föräldrarnas arbetstider styr. 6 Osäker skolväg. 6 Skolbussen går för tidigt. 1 Får skjuts dit men går hem. 1 Sparar tid och säkerhet. 1 Kompisarnas föräldrar skjutsar. 1 Både smidigt och eftersom det är så mörkt så tidigt på morgonen. 1 Tabell över annat på frågan Vilket är främsta skälet till att ni väljer att skjutsa ert barn med bil till skolan under vintern?. Önskat färdsätt till skolan Frekvens av frågan Hur skulle du helst vilja ta dig till skolan om du fick välja (vilket är roligaste sättet, välj ett svarsalternativ)?. Frågan är endast ställd i elevenkäten n=959, 2012 n=1054. Eleverna själva vill främst cykla och gå till skolan. En tredjedel av eleverna svarar att de helst vill ta sig till skolan genom att cykla med bara kompisar och 24 procent av eleverna vill helst gå tillsammans med bara kompisar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 34

35 Annat; Önskat färdsätt Antal Kickboard/sparkcykel/longboard/skateboard. 13 Cykla/gå själv eller med syskon/kompisar. 13 Limousin. 9 Flyga. 6 Båt. 3 Flodhästnoshörning/häst. 3 Moped/cross. 4 Skidor. 2 Cykla med bara en vuxen. 2 Det beror på. 1 Cykla med kompisarna och åka bil 1 Om det är kallt, åka bil. 1 För det är kul. 1 Inget. 1 Har en fyrhjuling och en cross, vill åka något av dem 1 Skjuts på vintern, cykla med kompis på sommaren. 1 Linbana. 1 Snöskoter på vintern. Cykla på sommaren. 1 Springa. 1 SUPER MARIOS BIL. 1 Åka bil hos pappa och gå hos mamma. 1 Åka bil, cykel och gå. 1 Flygplan eller limousin. 1 Åka traktor till skolan. 1 Åka fyrhjuling 1 Tabell över annat på frågan Hur skulle du helst vilja ta dig till skolan om du fick välja (vilket är roligaste sättet, välj ett svarsalternativ)?. Elevenkät Kön: Det är något fler bland flickorna som svarar att de skulle vilja cykla med kompisar och en vuxen till skolan. Pojkarna svarar i något högre utsträckning att de vill cykla själva till skolan. Elevenkät Årskurs: Ju högre årskurs eleverna går i desto fler är det som vill cykla med bara kompisar till skolan. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 35

36 Elevenkät Insamlingsår: Det är färre i årets mätning, jämfört med mätningen 2010, som svarar att de helst skulle vilja cykla till skolan med bara kompisar Föräldrarnas avstånd till arbete eller slutdestination Frekvens av frågan Hur långt har du det till jobbet/din slutdestination? Ange avståndet i antal kilometer.. Frågan endast ställd i föräldraenkäten n=136, 2012 n=177. Nära hälften, 47 procent av föräldrarna har 10,1 km eller längre till sin arbetsplats/slutdestination. 27 procent vardera har upp till 5 km respektive 5,1 10 km. Föräldraenkät Skola: Föräldrar vars barn går på Vålbergsskolan, Skattkärrsskolan och Edsvallaskolan är de som i har längst till sina arbeten/slutdestinationer, 10,1 km eller längre. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 36

37 Möjlighet att välja alternativa färdsätt till skolan I n g e n s k o l v ä g ä r d e n a n d r a l i k Frekvens av frågan Om ni skjutsar ert barn med bil, oavsett årstid, finns det andra möjliga färdsätt för ert barn att ta sig till skolan?. Frågan endast ställd i föräldraenkäten n=816, 2012 n= procent av föräldrarna, vars barn blir skjutsade i bil till skolan, svarar att de redan använder alternativt färdsätt för deras barn att ta sig till skolan. 28 procent svarar att det finns andra möjliga färdsätt till skolan och åtta procent anser att det inte finns något alternativt färdsätt. Föräldraenkät Skola: Det är främst föräldrar vars barn går på Skattkärrskolan och Vålbergsskolan som svarar att det finns andra möjliga färdsätt för deras barn att ta sig till skolan. Föräldrar vars barn går på Edsvallaskolan svarar i större utsträckning nej på frågan om det finns alternativa färdsätt. Föräldraenkät Årskurs: Det är främst föräldrar till barn i åk 3 och åk 4 som svarar att de använder redan alternativt färdsätt. Det är fler bland föräldrarna till barn i åk 1 och åk 2 som svarar att det finns andra möjliga färdsätt. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 37

38 Frekvens av frågan Vad skulle få dig att låta ditt barn använda ett alternativt färdsätt, det vill säga gå/cykla eller åka skolskjuts till skolan, istället för att skjutsa barnet med bil?. Flervalsfråga. Frågan endast ställd i föräldraenkäten n=338, 2012 n=286. Att bryta sina invanda mönster och vanor skulle kunna få föräldrarna att låta sina barn använda ett alternativt färdsätt (cykla/gå eller åka skolskjuts) till skolan. 21 procent svarar tillgång till övergångsställen och nästan lika många, 19 procent, svarar tillgång till cykel- och gångbanor. Annat; Alternativt färdsätt Antal Säkerhet 19 Föräldrarnas arbetstid styr 10 Farthinder 6 Sällskap 4 Bättre tider för skolskjuts 3 Lägre hastighet 2 Närmare till buss 2 Trafikvakt vid övergångsställe 1 Separata körfält på cykelbanorna. 1 From åk 4 kommer min son att gå till och från skolan i och med att han inte går på fritids. 1 A t t i t y d i K a r l s t a d A B 38

39 Går alltid hem, och får välja till skolan. 1 Bonusbarnen körs i bil till Kil måste jag ta bilen. När barnet blir äldre kan hon gå/cykla själv. 1 Mindre trafik runt skolan. 1 Att det andra barnet blir äldre. 1 Nedtagning av stora häckar intill cykelvägen. 1 Gångtunnel. 1 Skjutsar bara vid snöväglag, annars cykel. 1 Att han lärde sig att cykla. 1 När han slutar fritids så kommer han att cykla/gå. 1 Vad sägs om en cykelkväll på skolan så att man får en push om detta som förälder? 1 Bättre möjlighet att kombinera olika busslinjer i stadstrafiken. 1 När vi jobbar så åker han bil med sin pappa eller cyklar med mig. 1 Mer tid!!! 1 Tabell över annat på frågan Vad skulle få dig att låta ditt barn använda ett alternativt färdsätt, det vill säga gå/cykla eller åka skolskjuts till skolan, istället för att skjutsa barnet med bil?. Föräldraenkät Kön: Föräldrar till flickor svarar i större utsträckning att kortare skolväg skulle få dem att använda ett alternativt färdsätt till skolan. Föräldraenkät Årskurs: Det är främst föräldrar till barn i åk 2 och åk 3 som svarar att bättre tillgång till/säkrare övergångar/passager, skulle kunna göra att de skulle låta barnen använda sig av ett alternativt färdsätt till skolan. Föräldraenkät Insamlingsår: Det är något fler föräldrar i årets mätning som svarar att de genom att bryta sina egna vanor/mönster skulle kunna låta sina barn använda sig av ett alternativt färdsätt till skolan. Det är färre i årets mätning som anger om det fanns cykel/gångbanor som svar. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 39

40 ANALYS I följande avsnitt lämnar vi våra avslutande kommentarer och rekommendationer till det framkomna resultatet. Här för vi också ett resonemang om resultatet kopplat till våra tidigare erfarenheter, sekundärdata, samt vad som framkommit i vår diskussion med er som uppdragsgivare. I analysen som följer behandlar det sammantagna resultatet från både elever och föräldrar. Det gör vi för att påvisa och förklara eventuella skillnader och likheter mellan barn och föräldrars svar. Våra egna reflektioner och slutsatser till resultatet presenteras bakom en pilmarkering. Karlstad ingår som en av sex städer i Europa i EU-projektet SMILES. SMILES står för Sustainable Mobility Involving Learning and Experiences och syftar till att genom ökad trafiksäkerhet på skolvägar och attityd- och beteendepåverkan få fler barn att gå och cykla till skolan. Projektet har löpt under tre års tid och under projektets första år, 2010, genomförde Attityd en noll-mätning och denna följs nu upp i samband med att projektet avslutas under Jämförelsen mellan mätningarna ska ge svar på om de insatser som gjorts haft någon inverkan, bland annat på i vilken omfattning barnen blir skjutsade i bil till skolan. Grundidén är att ett minskat skjutsande med bil dels kan förbättra barnens hälsa, dels öka trafiksäkerheten omkring skolorna, men även samtidigt skona miljön. Analysen som följer kommer främst att ha fokus på förändringar i de delar av resultatet som berör skjutsande i bil utifrån olika infallsvinklar, detta med tanke på att det är den främsta målsättningen med hela SMILES projektet. JÄMFÖRELSEFAKTORER 2010 OCH 2012 Inledningsvis vill vi lyfta några generella skillnader mellan de olika mätningarna som kan inverka på resultatet. Jämfört med 2010 är den procentuella andelen äldre barn något fler i årets mätning. Det är även procentuellt sett färre elever i årskurs 1 och 2, samt procentuellt sett färre föräldrar med barn i åk 1 och 2 som svarat. Detta kan vara en faktor som påverkar svaret i olika riktningar. Dels kan det vara rimligt att tro att föräldrar får mer förtroende för sina barns säkerhetsuppfattning och kapacitet i trafiken ju äldre de blir, men också att äldre barn kan ha ett större självförtroende i trafiken. En annan viktig faktor som vi vill poängtera som kan påverka ett resultat både i stort och särskilt för enskilda skolor, vikten av att få upp svarsfrekvenserna i den här typen av undersökningar. I årets undersökning fick en kompletterande datainsamling lov att genomföras då både föräldraenkäter och elevenkäter uteblivit från flera skolor. Kompletteringen räddade upp resultatet, men fortfarande är det så att svarsfrekvensen är A t t i t y d i K a r l s t a d A B 40

41 låg på några av skolorna. Uteblivna respondentgrupper och låga svarsfrekvenser kan försämra möjligheterna att mäta hur och om i det här fallet, SMILES-projektet haft någon inverkan på den reella och upplevda trafiksäkerheten till och från kommunens skolor. Det gör det också svårare att dra slutsatser om förbättringsområden. På längre sikt kan det även tänkas försvåra implementering av ett resultat. I detta fall bedömer vi, efter kompletteringen, att underlagen är tillräckliga för att presentera ett fullgott resultat, men för framtida undersökningar vill vi understryka vikten av att alla inblandade parter i ett undersökningsprojekt förstår att konsekvenserna av utblivet undersökningsmaterial kan undergräva trovärdigheten för hela projekt. Få förändringar i hjälmanvändande från 2010 Precis som 2010 svarar föräldrarna i större utsträckning än barnen själva att barnen alltid använder cykelhjälm. Bland föräldrarna svarar 96 procent att deras barn alltid använder cykelhjälm, medan samma siffra bland barnen är 89 procent. Det är även fler bland barnen själva svarar att de oftast använder cykelhjälm. Liksom konstaterades i 2010 års undersökning finns även i år en liten, men noterbar, skillnad mellan föräldrars antagande om barnens hjälmbruk och vad barnen faktiskt själva uppger. Det är generellt sett fler barn som struntar i hjälmen än vad föräldrarna antar. Är det rimligt att tro att det är tendenser som uppvisas när barnen blir äldre och, kan antas, mer upproriska och vill frigöra sig? Grupptryck skulle även kunna vara en påverkande faktor. På frågan om orsaken till varför barnen inte använder hjälm ser elevernas svar förhållandevis lika ut som de gjorde 2010, med undantag av en ökning från 43 till 51 procent på svaret att man glömmer eller struntar i hjälmen. Den förväntade utvecklingen borde ha varit tvärt om kan tyckas - med tanke på den kampanj som bedrivits under projektets gång borde kunskapen och medvetenheten snarare ha ökat och därmed medverkat till en positiv förflyttning. Även om hjälmanvändandet totalt sett inte förändrats nämnvärt har det skett en procentuell förskjutning mellan orsakerna som uppges till varför barnen inte använder hjälm. Bland föräldrarna är det tillexempel ingen som uppger att barn avstår hjälm på grund av kompisar jämfört med elva procent I årets undersökning väljer ingen förälder svarsalternativet ingen cykelhjälm som passar medan vet ej-alternativet i år får elva procent jämfört med tre procent i den tidigare mätningen. Vidare har både alternativet vill inte ha cykelhjälm och annan anledning ökat från åtta procent till elva procent i år. Är skillnaderna mellan 2010 och 2012 i föräldrarnas svar på varför barnen inte använder hjälm kan vara en indikation på att föräldrar har ganska dålig insikt i sina barns hjälmvanor? Att det finns stora variationer i uppfattningar av detta slag i ett A t t i t y d i K a r l s t a d A B 41

42 intervall av två år, tolkar vi som en osäkerhet eller kanske bristande vetskap om barnens vanor, snarare än som en trend. Skillnader i elever och föräldrars syn på säkerhet. Precis som i tidigare undersökning så är det stor skillnad i hur elever och föräldrar upplever vägen till skolan. Även om det procentuellt sett är något lägre, 56 procent i årets mätning, jämfört med 60 procent föregående år, så anser fortfarande en majoritet av eleverna att deras skolväg är mycket trygg och säker. Bland föräldrarna är motsvarande siffra 18 procent (15 procent 2010). Barnen upplever alltså i betydligt högre grad än sina föräldrar skolvägen som trygg och säker. Liksom påpekats i tidigare undersökning kan det finnas flera bakomliggande orsaker till varför elever och föräldrar betraktar skolvägen på så olika sätt. Givetvis har vuxna och barn olika perspektiv och förståelse för risker i trafiken. Dock uppvisar barnen i undersökningen trots allt stor förståelse för de faktorer som kan tänkas göra vägen till skolan osäker till exempel medtrafikanter eller farliga trafiklösningar. Man kan därför argumentera att föräldrars perspektiv på skolvägen präglas lika mycket av generell oro för sina barns säkerhet, som en objektiv bedömning av trafiksituationen. Attityds tolkning är, liksom underströks i föregående undersökning att barnen är medvetna, men inte rädda, vilket vi ser som positivt, även om uppfattningen totalt sett egentligen inte förändrats något sedan mätningen Osäkra faktorer varierar Även om riskfaktorerna längs skolvägen, jämfört med föregående mätning, totalt sett är ganska lika finns ändå en hel del interna skillnader. Procentuellt sett är det betydligt färre elever som anser att korsandet av trafikerad väg gör deras skolväg osäker, från 45 procent 2010 till 19 vid årets undersökning. Bland föräldrarna har trafik på vägen som barnen använder gått från 37 procent vid föregående mätning till 49 procent vid årets. Gällande faktorn orosmoment på vägen till skolan så går tendenserna mellan föräldrar och elever isär. Hos föräldrar har det procentuella antalet som anser att orosmoment gör skolvägen osäker gått från 39 procent 2010 till 24 i årets undersökning, orosmomenten har med andra ord minskat enligt föräldrarna. Bland eleverna är dock trenden omvänd; från 21 procent år 2010 till 25 procent i denna undersökning Att faktorerna som gör skolvägen osäker varierar mellan åren kan naturligtvis ha flera förklaringar. Men ser vi till exempel till faktorn orosmoment på vägen så kan vi konstatera att åtgärder kan ha vidtagits som förbättrat situationen i vissa avseenden och då fokuserar man som vuxen trafikant istället på andra problem. Å andra sidan kan samma åtgärder, som ur ett vuxet perspektiv ses som förbättrande, uppfattas som skrämmande och nya ur ett barns perspektiv. En övergång som de tidigare behärskat och känt väl till ser nu annorlunda ut och kan då för barnen te sig som ytterligare ett orosmoment som tillkommit. Samtidigt kan förbättrande A t t i t y d i K a r l s t a d A B 42

43 åtgärder göra att medvetenheten om en risk, som man kanske tidigare inte reflekterat så mycket över, ökar. UPPFATTNINGEN OM SKOLVÄGEN RELATIVT OFÖRÄNDRAD Uppfattningen om huruvida skolvägen är otrygg är förhållandevis oförändrad jämfört med 2010, sett till medelvärdet för respektive skola. Det är förhållandevis små förändringar i medelvärde mellan åren bland både föräldrar och elever. Majoriteten av skolorna ligger kvar på oförändrade medelvärden, alternativt har höjt sig en aning. Fem skolor har däremot sänkt sina värden, varav två skolor fått försämrade värden från både föräldrar och elever. Orrholmen har högst medelvärdena i årets mätning, 4,5 från föräldrar och 4,8 från eleverna, men de har även sänkt sig jämfört med 2010 i båda grupperna. Edsvallaskolan har det klart lägsta värdet från föräldrarna med 1,6 och från eleverna med 4,1 och de är den andra skolan som i år fått försämrade värden från båda grupperna. Medelvärdet 1,6 för Edsvalla är att jämföra med 2,2 från föregående undersökning Vi ser alltså att toppnoterande och lägst noterande skolor är de som i årets mätning försämrat sina värden från såväl föräldrar som elever, om än inte i någon stor omfattning vad gäller Orrholmen. Ombyggnationen av Edsvallaskolan har inneburit att elever slussas med buss från Edsvalla till Vålberg, vilket förmodligen har bidragit till att skolvägen upplevs som än mer otrygg i år. Barnen i Edsvalla är även de som i störst utsträckning av alla upplever sin skolväg som lång. Ser vi till Edsvalla som samhälle kan vi även konstatera att det sedan 2010 skett en handfull trafikolyckor, samt ingripanden för rattfylla i Edsvalla med omnejd, vilket också kan tänkas påverka föräldrarnas uppfattning om vägen åt det negativa hållet. Varför Orrholmen försämrar sina värden vet vi inte, men det kan vara intressant att analysera vidare. För övrigt tycks önskade trafiksäkrande åtgärder generellt sett vara desamma i årets mätning som Se tabellen nedan över de främsta önskemålen från föräldrarna vid respektive skola. Skola Önskad åtgärd 2012 Önskad åtgärd 2010 Edsvalla Att det fanns cykel-/gångbanor Att det fanns cykel-/gångbanor Fredricelund Bättre underhåll av cykel-/gångbanor Säkrare övergångsställen/passager Gruvlyckeskolan Bättre underhåll av cykel-/gångbanor Lägre hastighet vid skolan Herrhagsskolan Säkrare övergångsställen/passager Säkrare övergångsställen/passager Kroppkärrsskolan Bättre sikt i korsningar längs vägen Säkrare övergångsställen/passager Kvarnbergsskolan Säkrare övergångsställen/passager Säkrare övergångsställen/passager Orrholmsskolan Belysning/Lägre hastighet vid Belysning skolan/säkrare övergångsställen/ passager Skattkärrsskolan Säkrare övergångsställen/passager Säkrare övergångsställen/passager A t t i t y d i K a r l s t a d A B 43

44 Skåreskolan Belysning Säkrare övergångsställen/passager Stockfallets skola Bättre underhåll av cykel-/gångbanor Belysning Säkrare cykel-/gångbanor Vålbergsskolan Att det fanns cykel-/gångbanor Att det fanns cykel-/gångbanor Västerstrandsskolan Säkrare övergångsställen/passager Bättre sikt i korsningar/ Säkrare övergångsställen/passager Tabell över de främsta önskemålen per skola för ökad säkerhet längs skolvägen. Som tabellen ovan indikerar ser orosmomenten längs skolvägen fortfarande ungefär likadana ut vid en jämförelse med den tidigare mätningen detta trots att åtgärder vidtagits vid flera skolor. För att kunna uppnå en tryggare skolväg är dessa åtgärder de konkreta, reella insatser som ligger respondenterna i de olika områdena närmast. Men sett till respondenternas sammantagna svar kan man också argumentera för att mycket förbättringsarbete skulle göras med relativt små medel för att förbättra respondenternas upplevelse av skolvägen. En återkommande punkt är säkra övergångsställen, eller helt enkelt den rena existensen av övergångsställen, som vi ser återkommer i flera frågor genom undersökningen. När föräldrarna får ange vilka åtgärder som skulle kunna förbättra säkerheten längs skolvägen handlar hela 57 procent om övergångsställen. Andra exempel på åtgärder skulle kunna vara att tydligt markera cykelvägar och skilja vägen med motorburen trafik från cykelvägen med markörer så som till exempel buskage, vilket skulle kunna ge en större känsla av trygghet. Ser vi till de faktorer som enligt föräldrarna gör att de idag uppfattar en skolväg som säker, så är de genomgående främsta faktorerna tillgången till cykel-/gångvägar och trottoarer, samt övergångsställen. FÄRDSÄTT TILL SKOLAN Färdsätten skiftar med årstiderna Precis som undersökningen 2010 påvisade finns det även i årets mätning vissa skillnader i färdsätt baserat på årstid. Men vi ser även att fördelningen i färdsätt har förändrats jämfört med föregående mätning. Under höst och vår ser vi i årets mätning att färre elever blir skjutsade i bil till skolan, jämfört med mätningen 2010, medan andelen som cyklar själv/med syskon eller kompis ökar. Ingen av dessa förändringar är statistiskt signifikant, men tendensen finns där likväl. Det här skulle kunna bero på en positiv förändring i attityder och vanor, men det kan även vara så att vi har en påverkan på resultatet genom det faktum att vi har fler äldre barn i årets undersökning än i den föregående mätningen. Ju äldre barnen blir desto vanligare är det nämligen att de får cykla själva, medan det tvärt om är så att yngre barn i större omfattning blir skjutsade med bil. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 44

45 Vintertid ser vi i år en rejäl minskning av skjutsandet i bil till skolan jämfört med 2010, samtidigt som andelen det procentuellt sett är betydligt färre, både bland föräldrar och eleverna själva, som anger att de cyklar vintertid jämfört med Bara fyra procent av eleverna svarar att de cyklar vintertid i år, antingen själva, med kompis eller syskon eller med en vuxen, jämfört med 17 procent På samma sätt har den procentuella andelen föräldrar som anger att deras barn cyklar vintertid gått från 22 procent till fyra procent. Frågan är varför andelen vintercyklare minskar så mycket i årets mätning? Vi ser fortfarande att det sätt barnen själva helst skulle vilja ta sig till skolan på fortfarande är genom att cykla. Vintern 2011/2012 var dessutom mild med nederbörd något under det normala, så vädret borde inte vara en avgörande faktor. Det uppenbarar sig en motsatt trend vad gäller alternativen skolskjuts, samt att gå till skolan vintertid. Det visar sig att betydligt fler, både bland eleverna själva och bland de vuxna i årets mätning, svarar att de använder dessa båda färdsätt till skolan. Tio respektive elva procent anger att de nyttjar skolskjuts i år, jämfört med en respektive två procent För alternativet gå till skolan är det 49 respektive 47 procent i år jämfört med 35 respektive 36 procent i förra mätningen. Även här en positiv utveckling som båda bidrar till att minska biltrafiken omkring skolorna. Kanske har projektet skapat en större medvetenhet i frågan. Medvetenhet eller inte vad anger föräldrarna då för motiv till att de väljer att skjutsa sitt barn med bil? Den främsta anledningen är densamma oavsett årstid föräldrarna motiverar sitt skjutsande med att skolan ligger på vägen till jobbet/slutdestinationen. Svaret tyder på att det beror på ett visst mått bekvämlighet eller invanda mönster. Det stärks även av att det endast är åtta procent av föräldrarna som skjutsar i bil som uppger att de inte har några andra alternativ. Övriga föräldrar medger själva istället att det finns alternativa färdsätt, samt att man även till viss del redan använder alternativa färdsätt. Bland dem som menar att det finns alternativ, men att de inte använder dem, ställde vi frågan vad som skulle krävas för att de skulle låta barnen använda det alternativa färdsättet. Svaret blev förutom en del praktiska åtgärder som större tillgång till övergångsställen och cykel- och gångvägar, att det främst handlar om att bryta invanda mönster. Den viktiga frågan blir därför hur ni kan jobba vidare för att få dessa föräldrar att faktiskt använda alternativen, eller använda dem i större utsträckning än de redan gör? GENUS OCH TRAFIKSÄKERHET I resultatet från 2010 såg vi att föräldrar vars barn är pojkar i större utsträckning låter sina barn cykla själva eller tillsammans med syskon eller kompis till skolan, medan de vars A t t i t y d i K a r l s t a d A B 4 5

46 barn är flickor låter sitt barn cykla eller gå, men då tillsammans med förälder eller annan vuxen. Det var också vanligare att man skjutsade flickor med bil än pojkar, oavsett årstid. Årets resultat uppvisar inte alls dessa skillnader i samma omfattning, vilket vi ser som mycket positivt, men vad det beror på är svårt att säga. Förhoppningsvis är en medvetenhet väckt bland föräldrarna som gjort att skillnaderna utjämnats? Det vi däremot fortfarande kan se är att det finns en liten skillnad mellan hur pojkar och flickor och även deras föräldrar upplever skolvägen. Pojkar och föräldrar till pojkar upplever skolvägen som säkrare och tryggare än vad flickor och deras föräldrar gör. Bland föräldrarna svarar 61 procent att skolvägen är mycket trygg och säker, att jämföra med 51 procent bland föräldrar till flickor. Liksom vi påtalade i analysen till 2010 års rapport anser Attityd att skillnader som de här egentligen föranleder en diskussion som är större än projektet i sig men som inte desto mindre bör belysas ur projektets perspektiv. Nu är inte skillnaderna så framträdande i årets resultat som de var 2010, men likväl vill vi beröra ämnet. I resultatet ser vi alltså att flickor i större utsträckning än pojkar upplever skolvägarna som mer osäkra. Är det ett resultat av att de varit föremål för en mer beskyddande tillsyn än sina manliga jämnåriga? Om det är så att flickor, medvetet eller omedvetet, förutsätts behöva mer skydd än pojkar, skulle det kunna bidra till att man som flicka ser mer hinder, problem och faror i trafiken än vad pojkar gör? I det långa loppet är detta som sagt en mycket större diskussion, men i frågor som rör mobilitet och möjligheter att känna sig trygg i det offentliga rummet tror vi att det finns anledning att ytterligare diskutera projektets resultat ur ett genusperspektiv. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR ETT GENERELLT UTVECKLINGSOMRÅDE? Resultatet visar att gång och cykelvägar är viktiga för att både elever och föräldrar ska kunna tänka sig att gå och cykla till skolan i större utsträckning än idag. I Karlstads kommun finns nära nog 25 mil gång- och cykelväg av varierande art, vanliga cykelvägar, enkelriktade cykelbanor och cykelfält. Förutom att det sker ett kontinuerligt underhåll av gång och cykelvägarna finns det tillgång till cykelpumpar på strategiskt valda punkter i staden, samt att det sedan 2010 finns två stycken så kallade cykelbarometrar i centrala Karlstad som räknar antalet cyklister. Men dessa tilltag till trots så är gång- och cykelvägarna ett av de kommunala ansvarsområden som medborgarna är minst nöjda med. Detta märks dels genom svar och kommentarar i denna undersökning, men Karlstads kommuns gång- och cykelvägar får även generellt sett dåligt betyg i SCB:s medborgarundersökning I undersökningens Nöjd-Medborgar-Index hamnar gång- och cykelvägar i den samling kommunala ansvarsområden som medborgarna är minst A t t i t y d i K a r l s t a d A B 46

47 nöjda med. Gång- och cykelvägar omnämns också som en verksamhet som bör prioriteras i den kommunala dagordningen 1. Utifrån det underlag som presenteras både i årets SMILES-rapport och i sammanställningen från 2010, samt i SCB:s statistik, kan man argumentera för att Karlstads cykelvägnät är ett generellt förbättringsområde. Även om det genomförts flera åtgärder med avsikt att förbättra gång- och cykelmöjligheter i staden under de senaste åren, så verkar det inte påverka medborgarnas attityd och upplevelse av situationen. Varför denna skepsis undrar Attityd? Ur studiens perspektiv skulle det vara intressant att på ett mer allmänt plan studera vad det är som gör att medborgarna inte är nöjda med Karlstads kommuns gång- och cykelvägar, trots att flera åtgärder har vidtagits för att förbättra desamma. SUMMA SUMMARUM Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det fortfarande föreligger stora skillnader mellan olika skolor vad gäller uppfattningen om säkerheten längs skolvägarna. Det behövs riktade praktiska insatser av olika slag mot olika skolor, men det behövs även ett samlat grepp med informationsinsatser om allmän trafiksäkerhet. Detta ansvar åligger i och för sig inte enbart skolan, föräldrarna bär egentligen det största ansvaret för att lära sina barn hur man beter sig i trafiken. Men vi ser att skolan kan vara ett stort stöd och en stor påverkare både för föräldrar och för barn. SMILES-projektet är ett mycket bra initiativ och vi hoppas att projektets initiativ, föresatser och tankar kommer att leva kvar på skolans agenda, även om projektet i sig avslutats. Vi ser att om skolan kan påverka föräldrarna till att cykla eller gå till jobbet i större utsträckning, så kommer det även att föra med sig att barnen cyklar och går i större utsträckning. Barnen är inte de som bromsar denna utveckling de vill helst cykla till skolan! INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION Vi rekommenderar er att sprida en sammanfattning av undersökningsresultatet dels internt inom kommunen, men även ut på de olika skolorna till berörda lärare och föräldrar. Den här undersökningen belyser viktiga frågor omkring skoltransporter och barnens säkerhet och det är viktigt att alla som på något sätt berörs och kan påverka utfallet får ta del av resultatet. Det kan på många sätt bli en ögonöppnare för ansvariga på skolorna, men kanske framförallt hjälper det föräldrarna att komma till insikt och arbeta med att förändra sina vanor. I sammanfattningen kan ni lyfta fram de resultat som ni tycker är viktiga, de förflyttningar som skett i resultatet sedan 2010 och även koppla det till respektive skolas specifika situation och de eventuella åtgärder som ni redan vidtagit, 1 Karlstads-kommun.pdf A t t i t y d i K a r l s t a d A B 47

48 eller planerar utifrån resultatet. Lyft även fram vem som har ansvar för att följa upp resultatet och driva frågan vidare. Att sprida resultatet till respondenterna, i det här fallet föräldrarna, tillsammans med en åtgärdsplan för ytterligare planerade aktiviteter ger positiva signaler till dem som tagit sig tid att besvara enkäten. Det visar att ni arbetar med problemen och är måna om barnen. A t t i t y d i K a r l s t a d A B 48