Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Transkript

1 Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

2 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 1 (6) Bakgrund Under perioden 1-15 juni 27 genomförde Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap en undersökning för att kartlägga studenternas vanor, attityder och förändringspotential när det gäller resor till och från studieplatsen. Undersökningen genomfördes som en webbenkät med inbjudningar via e-post till 4942 studenter. När undersökningen avslutades hade svar inkommit från 766 personer. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 15 procent. Demografi Bland de svarande dominerar kvinnorna. 86 procent är kvinnor och 14 procent är män. 46 procent är yngre än 26 år, vilket inte är förvånande med tanke på att alla är studenter. Det är 2 procent som har barn under 8 år hemma. De flesta av de svarande studerar på Pedagogen City vid Hvitfeltsplatsen (86 procent). Var de som svarat på enkäten är bosatta framgår av bilderna nedan. Figur 1 Illustration av var i regionen studenterna bor

3 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 2 (6) Figur 2 Förtydligande illustration av var i Göteborgsområdet studenterna bor Resor till skolan i allmänhet En faktor som naturligtvis har stor betydelse för resandet är tillgången till bil. 55 procent har tillgång till bil i hushållet. Många av studenterna vid Utbildningsvetenskap bor nära sin skola, men en stor del bor också relativt långt bort. 33 procent bor inom 5 kilometer från skolan och ytterligare 22 procent bor 5-1 kilometer från skolan. 26 procent har över 3 kilometer. Det genomsnittliga avståndet till skolan uppskattas till 21 kilometer. Det klart vanligaste sättet för studenterna att ta sig till skolan är att åka kollektivt, som 61 procent av studenterna gör. Näst vanligast är det att cykla, 16 procent, och att gå, 8 procent. Enbart 6 procent kör bil till institutionen. Jämfört med de anställda vid Utbildningsvetenskap så åker studenterna mer kollektivt och promenerar mindre.

4 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 3 (6) Diagram 1 Vilket är ditt vanligaste färdsätt till institutionen? (n=766) Åker kollektivt 61% Cyklar 16% Går 8% Kör ensam i bil Kombinerar Samåker Varierar efter väder Varierar Annat 6% 4% 2% 1% 1% % % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Bland dem som har allra närmast till skolan (kortare än 2 km) promenerar de flesta (51 procent) och i alla andra grupper är det vanligast att åka kollektivt. Bilåkandet ökar med avståndet till skolan från att vara ingen bland dem som har kortare än 2 km till att vara kring 1 procent bland dem som har över 1 km till skolan. Andelen kollektivt är störst bland dem som bor längst bort från institutionen. Diagram 4 Skillnaden mellan hur man reser till institutionen beroende på avståndet mellan hemmet och skolan (antal personer per färdmedel, n=764) Över 5 km, N= km, N= km, N= km, N= km, N= Under 2 km, N= % 2% 4% 6% 8% 1% Bil Samåker Kollektivt Cyklar Går Kombinerar Varierar Kollektivtrafikanterna De 464 svarande som åker kollektivt till och från institutionen gör det i första hand för att det är snabbt, bekvämt och av miljöskäl. 135 personer åker kollektivt därför att de inte har tillgång till bil. På frågan om vad fakultetsledningen kan göra för att uppmuntra fler att resa kollektivt föreslår många billigare kollektivtrafikbiljetter.

5 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 4 (6) Cyklisterna 125 studenter svarade att cykel varit deras vanligaste färdsätt till institutionen det senaste året. Dessa angav att de cyklar främst för att det är billigt, för att få motion och att det är bekvämt och snabbt. Bara 13 personer motiverade cykelturen med att de inte har tillgång till bil. En tredjedel uppger att de alltid använder cykelhjälm. På frågan om vad fakultetsledningen skulle kunna göra för att uppmuntra fler att cykla till skolan svarar 52 personer bättre cykelparkering med väderskydd och möjlighet att låsa fast cykeln. 33 personer tror att bättre möjligheter att byta om på skolan skulle öka cyklandet. Bland fritextsvaren i tabellbilagan finns också förslag om tillgång till luftpump som på Medicinarberget och skåp för att låsa in hjälm mm. Fotgängarna Tack vare att många bor så nära som inom 5 kilometer från studieplatsen har många studenter möjlighet att promenera till skolan, vilket ger flera goda effekter. Av dem som svarade på enkäten var det 64 personer som angav att man promenerade. Anledningen till att man går var i första hand att det ger möjlighet till motion och att det är billigt. Samåkarna De 18 studenter som samåker (som förare eller passagerare) motiverar detta främst med att det är snabbt, bekvämt och billigt. Samåkningen sker i de flesta fallen med en studiekamrat. Några av samåkarna föreslår en anslagstavla på väggen eller på nätet för hjälp att hitta samåkningspartners och på så sätt öka samåkningen. Andra föreslår att de som bor nära varandra ska vara i samma seminariegrupp och därmed ha samma start- och sluttider för att underlätta samåkning. Bilpendlarna 6 procent av de svarande (44 personer) kör ensamma i bil till institutionen. Det är en avsevärt lägre andel än bland anställda på arbetsplatser i Göteborg som genomfört motsvarande resvaneundersökning. De vanligaste anledningarna till att åka bil till skolan är att det är snabbt/bekvämt, att man har andra ärenden på vägen och att man saknar bra kollektivtrafik. Bara 11 av 44 personer uppger att det inte finns något som skulle kunna få dem att mer sällan ta bilen till institutionen. Bland övriga är det främst bättre möjlighet att studera hemma som skulle göra det möjligt att inte ta bilen så ofta följt av flexiblare studietider. Bland de många annat -svaren finns sju som vill ha billigare kollektivtrafik och sju som vill ha bättre kollektivtrafik, till exempel tätare turer.

6 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 5 (6) Diagram 7 Finns det något som skulle få dig att inte ta bilen till institutionen så ofta? (58 svar från 44 personer) Bättre möjlighet att studera hemma 13 Nej, inget 11 Flexiblare studietider 7 Bättre möjligheter att samåka 4 Bättre kollektivtrafikinformation på institutionen 2 Bättre möjligheter att cykla (cykelställ, möjlighet att låsa fast cykeln, duscha eller byta om på jobbet etc) 1 Annat Resor i samband med studier eller praktikplats Många av studenterna vid Utbildningsvetenskap gör resor i samband med studier eller praktikplats. Nära hälften gör sådana resor någon gång per månad eller oftare. Det vanligaste sättet att resa på dessa resor är kollektivt (64 procent av dem som svarat) följt av privat bil med milersättning (18 procent). Övriga cyklar eller går. Attityder och motion 72 procent av studenterna tycker att institutionen bör bry sig om studenternas resor till och från skolan. 7 procent håller inte med och övriga vet ej. På frågorna om studenternas motionsvanor svarade 96 procent att de regelbundet motionerar minst en gång i veckan, men bara drygt hälften får den rekommenderade dagliga dosen på 3 minuter minst 4 dagar per vecka. 54 procent tycker att de i stor eller ganska stor utsträckning får tillräckligt med motion.

7 Resvaneundersökning Utbildningsvetenskap - Studenter Sida 6 (6) Diagram 13 Hur många dagar i veckan motionerar du vanligtvis? (n=766) 1 dag per vecka 9% Mer sällan 4% 6-7 dagar per vecka 28% 2-3 dagar per vecka 29% 4-5 dagar per vecka 3% Det finns en viss koppling mellan hur man tar sig till skolan och mycket man rör sig. En mindre andel av dem som vanligtvis åker bil eller kollektivt får sin dagliga dos motion minst 4 dagar per vecka att jämföra med fler än fyra femtedelar av de som cyklar eller går. Nästan hälften säger sig inte få tillräckligt med motion och vanliga orsaker är ofta att de inte har tid eller att det bara inte blir av. Mer information Många vill ha mer information om alternativa resesätt. Mest efterfrågat var information om cykling och cykelvägar (165 personer), kollektivtrafik (151) följt av sparsamt körsätt (eco-driving, 74 personer). Denna information skickades ut anonymt genom Trafikkontorets försorg efter det att undersökningen avslutats. Sammanställning och åtgärdsförslag av SWECO VBB / Björn Carlsson, Helena Sjöstrand. Uppdrag