Resvaneundersökning Anderstorp

Transkript

1 Resvaneundersökning Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län Yta för bild eller mönster 1

2 Dokumenttitel: Resvaneundersökning Anderstorp Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV2010/77848A Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anna-Lena Strömwall Uppdragsledare: Rune Karlberg Tyréns AB Utredare/Kontaktperson: Lisa Stridsman Tyréns AB Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte STUDIEN Urval Genomförande RESULTAT Svarsfrekvens Sysselsättning Förvärvsarbete och studenter Hushållens sammansättning Hushållens bilinnehav Körkortsinnehav Tillgång till bil vid behov Förflyttning med personbil Cykel Cykelhjälm Cykelfrekvens Tillgång till cykel Kollektivtrafik Andel bussresenärer och könsfördelning Busskort Bussfrekvens Inköpsresor för dagligvaror Nya gång- och cykelvägar i Skellefteå Gång- och cykelväg mellan Anderstorp och Stackgrönnan Gång- och cykelbro över Skellefteå älven öster om E4:an SLUTSATSER... 15

4

5 Sammanfattning En resvaneundersökning har genomförts i Skellefteå bland boende i några bostadsområden under december månad Enkäten skickades ut till 50 % (2640 stycken) av befolkningen i områdena som var mellan år. Det var en svarsfrekvens på 52 % som var jämnt fördelat mellan båda könen. Enkäten innehöll frågor om vardagliga resor såsom arbetspendling och inköpsresor men även frågor om de två nya gång- och cykelvägarna i Skellefteå. Svaren från enkäten har analyserats och presenteras i den här rapporten. Det är många som reser i vardagen med hjälp av bil och en stor orsakt till detta kan vara att det är låg kostnad per månad för att parkera sin bil vid arbetet eller skolan. De flesta gör sina arbets- och skolpendlingsresor med bil. Men det finns även de som cyklar eller promenerar. De som promenerar tenderar att göra det hela året jämfört med de som cyklar. Hälften av cyklisterna väljer att byta färdsätt till promenad eller bil under vintern. Men det finns stor potential att öka andelen resor som genomförs genom promenad eller cykel i bostadsområdena då många arbetar eller studerar inom 5 km från sin bostad. De nya satsningarna som görs inom gång- och cykeltrafik i Skellefteå kommer att påverka utvecklingen positivt. Det finns störst potential att få folk att använda den nya gång- och cykelbron då det är många som har ärenden i det området. Den ligger centralt till och knyter samman båda sidor om älven. Men för att få fler att se fördelarna med hållbart resande behövs prioriterat underhåll av vägarna samt information till befolkningen. 1

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Skellefteå har och kommer nya gång- och cykelvägar att byggas för att främja hållbart resande som promenader och cykelturer. Trafikverket har under 2010 byggt en gång- och cykelväg mellan Anderstorp och Stackgrönnan och Skellefteå kommun bygger under vintern en gång- och cykelbro över Skellefteåälven öster om E4:an. Bron kommer att knyta ihop bostadsområdena med centrum. Den beräknas bli invigd under sommaren Med anledning av dessa byggnationer inom gång- och cykeltrafik genomförs en resvaneundersökning i några bostadsområden för att få ett underlag till olika typer av påverkansåtgärder för att öka cykelfrekvensen hos befolkningen i områdena. 1.2 Syfte Kartlägga hur befolkningen i bostadsområdena Andertorp, Mörön, Älvbacka och Norrböle genomför sina resor samt hur benägna de är att gå och cykla. 2

7 2 Studien 2.1 Urval Den geografiska avgränsningen i undersökningen är gjort till bostadsområdena Anderstorp, Morön, Älvbacka och Norrböle som alla ligger i Skellefteå. Av de som bor i de utvalda bostadsområdena har ett 50 % systematiskt urval gjorts i åldrarna år där varje åldersgrupp är representerad med sin procentuella andel av den totala befolkningen i bostadsområdena och det är även jämnt fördelat mellan de båda könen. 2.2 Genomförande Undersökningen är genomförd via en enkät som skickats ut med posten till 2640 stycken personer under vecka 49. För att få så hög svarsfrekvens som möjligt har två påminnelse skickats ut under svarstiden. Första påminnelsen var ett vykort och den andra påminnelsen ett brev med tillhörande ny enkät. Undersökningen avslutades under vecka 50 och alla svar som inkommit till och med vecka 51 har avlästs digitalt och sammanställts i ett dokument. Analysen av undersökningen är genomförd i statistikprogrammet SPSS. 3

8 3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens Den totala befolkning i urvalsområdet bestod av 5280 personer i åldrarna år. Resvaneundersökningen skickades ut till hälften av befolkningsurvalet, 2640 stycken personer som var jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Svarsbortfallet blev 2 %, personerna hade antingen flyttat från adressen och inte angett eftersändning eller så kontaktade de oss och lät meddela att de ej önskade svara på enkäten av olika orsaker. Diagram 1: Åldersfördelning i urvalsområdet Diagram 2: Åldersfördelning bland respondenterna Undersökningen besvarades av 1368 stycken personer vilket ger en svarsfrekvens på 52 %. Könsfördelning var relativt jämnt fördelat, det var 729 stycken (53,3 %) kvinnor som svarade på enkäten och 639 stycken (46,7 %) män. I diagram 2 ser man att åldersgrupperna 80 och 50-talisterna är de som har tappat flest i sin åldersgrupp jämfört med andelen i diagram 1. 4

9 Tabellen nedan visar både hur ålders- och könsfördelningen ser ut. Kvinnor Män Totalt 40-talister 103 st 93 st 196 st 50-talister 209 st 199 st 408 st 60-talister 166 st 146 st 312 st 70-talister 127 st 107 st 234 st 80-talister 115 st 89 st 204 st 90-talister 9 st 5 st 14 st Totalt 729 st 639 st 1368 st Könsfördelning 53 % 47 % Tabell 1: Ålders- och könsfördelning I undersökningen ställdes frågan om i vilket bostadsområde de var bosatta och resultatet blev enligt diagram 3 till höger. Den största andelen, 35 %, var bosatta i Anderstorp. Därefter bor flest personer i undersökningen i Morön (21 %), Älvbacka (19 %) och Norrböle (8 %). Diagram 3: Andel respondenter per bostadsområde 5

10 3.2 Sysselsättning Tabell 2 nedan visar hur sysselsättningen är fördelad bland de som svarat på enkäten. Den största andelen, 70 %, är förvärvsarbetare och därefter är det 8 % som är pensionärer. Nuvarande sysselsättning Antal Procentuell andel Förvärvsarbetar 954 st 70 % Pensionär 106 st 8 % Arbetssökande 82 st 6 % Studerar 55 st 4 % Annat 35 st 3 % Sjukskriven 29 st 2 % Föräldraledig/ tjänstledig 21 st 1,5 % Svar saknas 86 st 6 % Tabell 2: Sysselsättning Förvärvsarbete och studenter Det är 70 % som förvärvsarbetare och 4 % som studerar vilket totalt sett är 1009 stycken personer. Dessa två grupper reser till och från sin arbetsplats och skola frekvent och därför har det ställts extra frågor om deras resvanor till och från arbetet och skolan Arbets och studietider För den grupp som förvärvsarbetar eller studerar är det 51 % som svarar att startiden på morgonen är klockan Efter det är det näst vanligast, 31 %, att starttiden är klockan på morgonen. Undersökningen visar att det är vanligast att arbeta 8 timmar per dag då sluttiden för dagen harmonierar väl med starttiden på morgonen. Den största andelen, 44 %, slutar dagen klockan och den näst största andelen, 28 %, slutar klockan

11 Diagram 4: Starttid för arbete & skola Diagram 5: Sluttid för arbete & skola Resväg och frekvens av arbets/skolpendling 66 % av har 5 km eller kortare resväg till sin arbetsplats eller skola. Hur ofta de genomförs resor till och från arbetsplatserna och skolorna tydliggörs i diagram 7 här nedan. 69 % arbetar/studerar enligt en traditionell arbetsvecka, 5-7 dagar per vecka. Därefter är det 15 % som åker till sin arbetsplats/skola 2-4 dagar per vecka. Diagram 6: Avstånd till arbete & skola Diagram 7: Antal resor per vecka till arbete & skola 7

12 Val av färdsätt Det är vanligast att cykla eller åka bil till sin arbetsplats och skola under barmarksperioden. Totalt 40 % använder sig av bilen som färdsätt och 46 % cyklar. Under vinterperioden ökar andelen som promenerar samt åker bil och andelen som cyklar sjunker. Bilresenärerna har ökat till 51 %, cyklisterna minskat till 20 % och de som promenera under vintern ökat till 23 %. Det är låg andel som väljer bussen som färdsätt, detta gäller under hela året. Diagram 8: Färdsätt till arbete & skola under barmarksperioden Diagram 9: Färdsätt till arbete & skola under vinterperioden De som inte cyklar eller promenerar till arbetet/skolan säger att orsaken till detta är att avståndet är för långt samt det tar för lång tid. Det är även bekvämmare att köra bil till arbetet och en del måste ha bilen i arbetet. Väderförhållanden och snö är ibland också orsaker till att de inte cyklar eller promenerar Tillgång till parkering Det är 90 % som säger sig ha tillgång till parkering vid sin arbetsplats/skola. Avgiften på parkeringsplatserna varierar men det vanligaste, 55 %, är att det är gratis att parkera sin bil. Bland de som betalar för sin parkeringsplats varierar priset. Från att betala under 100 kronor per månad till att det kostar flera hundra kronor. Bland de som betalar för en parkeringsplats är det 10 % som betalar under 100 kr per månad och 19 % som betalar kr per månad. 8

13 Diagram 10: Tillgång till parkeringsplats vid arbete & skola Diagram 11: Kostnad för parkeringsplats per månad 3.3 Hushållens sammansättning Hushållen i urvalet består till största delen av 2 personers hushåll, det är totalt sett 38 % som svarar att deras hushåll är i den storleken. Därefter kommer 1 personers hushåll, 4 personers hushåll och 3 personers hushåll. Det är mindre vanligt med större familjer såsom 5-9 personer i ett hushåll. Diagram 12: Antal personer i hushållen Diagram 13: Bilinnehav i hushållen 3.4 Hushållens bilinnehav Det är vanligast att hushållen innehar en bil, 63 % har det. Ungefär vart femte hushåll har även en extra bil i hushållet. Det är mindre än 1 % om svarat att de inte har någon bil i hushållet. Bland de som svarat att de har leasing/tjänste/firma bil i hushållet är det 7,5 % av hushållen som har en bil och mindre än 1 % av hushållen som har två stycken. 9

14 3.5 Körkortsinnehav Körkortsinnehavet är högt. Totalt sett är det endast 10 % som inte har körkort varav det är 7 % kvinnor och 3 % män. 3.6 Tillgång till bil vid behov Alltid tillgång till bil när de behöver det har 59 % och 27 % har det nästan alltid. Det är endast 8 % som inte har tillgång till bil när de behöver det. Tillgång till personbil när det behövs? Nej 8 % Ja, sällan 5 % Ja, nästan alltid 27 % Ja, alltid 59 % Svar saknas 1 % Tabell 3: Tillgång till personbil när det behövs 3.7 Förflyttning med personbil Att använda personbil vid förflyttning gör 45 % 3-10 gånger i veckan. Därefter är det 22 % som gör förflyttningar upp till 2 gånger i veckan. De som aldrig eller sällan förflyttar sig med personbil står för 14 %. Diagram 14: Använder personbil för att förflytta sig Diagram 15: Körkortsinnehav 10

15 3.8 Cykel Cykelhjälm Bland de tillfrågade är cykelhjälmsanvändningen låg. Endast 15 % svarar att de använder cykelhjälm och 81 % säger sig aldrig göra det. Svaren skiljer sig inte så mycket åt mellan de båda könen. Bland kvinnorna är det 82 % som inte använder cykelhjälm och 86% bland männen. Diagram 16: Cykelhjälmsanvändning Diagram 17: Cykelfrekvens Cykelfrekvens På frågan om hur ofta de cyklar när de cyklar som mest under året svarade 38 % att de cyklar mellan 3-10 gånger i veckan. De som använder cykeln upp till 2 gånger i veckan står för 14 % och de som cyklar mer än 10 gånger per vecka står för 21 %. De som svarade att de sällan eller aldrig cyklar står för 25 % Tillgång till cykel Bland de tillfrågade var det totalt sett 86 % som kunde disponera en cykel i hushållet och 5 % som inte kunde det. Det var 9 % som inte svarade på frågan. Det är att 36 % av hushållen som disponerar 2 stycken cyklar, det är det vanligast. Efter två cyklar är det vanligast att ha en cykel (20 %), tre cyklar (15 %), fyra cyklar (13 %) och övriga antal 8 %. Det var 8 % som inte svarade på frågan. Diagram 18: Tillgång till cykel 11

16 3.9 Kollektivtrafik Andel bussresenärer och könsfördelning Det är 27 % som åker buss. Det är större andel kvinnor än män som åker buss. 18 % kvinnor och 8 % män av den totala mängden säger sig åka kollektivt Busskort Diagram 19: Andel bussresenärer Diagram 20: Könsfördelning bland bussresenärer Bland de som är bussresenärer är det 162 stycken som säger sig ha tillgång till busskort och 204 stycken som betalar kontant på bussen. Bland icke bussresenärerna är det 7 stycken som har tillgång till busskort men som inte åker buss. Har INTE tillgång till busskort Har tillgång till busskort Icke bussresenär Bussresenär Tabell 4: Tillgång till busskort Bland de som har uppgett vilket busskort de har tillgång till visar det sig att det är vanligast att ha rabattkort och därefter periodkort, båda på lokaltrafiken. 12

17 Periodkort Lokaltrafiken Periodkort Länstrafiken Rabattkort Lokaltrafiken Rabattkort Länstrafiken Annat kort Icke bussresenär Bussresenär Tabell 5: Antal busskort Bussfrekvens Det är låg frekvens av bussåkning, den stora andelen åker sällan buss. Bland de som säger sig åka buss är det endast 5 % som åker mer än 10 gånger i veckan. Den stora andelen, 62 %, säger sig åka mer sällan. Mer sällan Åker upp till 2 ggr/v Åker 3-10 ggr/v Åker mer än 10 ggr/v Icke bussresenär 128 st 3 st 0 st 1 st Bussresenär 225 st 60 st 61 st 17 st Tabell 6: Bussfrekvens Varför åker man inte buss? Orsaken till att de inte åker buss är många. 56 % har annan orsak än de orsakerna som föreslagits. I de öppna svaren svarar många att de inte åker buss på grund av bekvämlighet, det är enklare att köra bil. Många har nära till arbete och andra platser, de cyklar eller går hellre. Flera behöver bilen i arbetet och kör då även bil till arbetsplatsen. Bland de redan föreslagna orsakerna är det biljettpriset som styr 14 % att inte åka buss och 8 % anser att det är tidtabellensom gör att de inte åker. Diagram 21: Orsak till att inte åka buss 13

18 Morot till ökad bussfrekvens På frågan vad som skulle få de att åka mera buss är det varierande svar. Men de flesta svarar att det ska passa arbetstiderna bättre, tätare avgångar samt kväll och helgtrafik. Många önskar att det vore billigare eller gratis att åka buss. Flera anser inte att det finns någonting som skulle göra att de skulle börja åka buss samtidigt som en del skulle kunna tänka sig att börja åka buss om det var längre sträcka till arbetet Inköpsresor för dagligvaror Inköps av daglig varor genomförs av 48 % mellan 2-4 dagar per vecka. Därefter är det 33 % som genomför inköpsresor 1 dag per vecka. Färdsättet varierar beroende på årstid. Under barmarksperioden väljer 66 % att köra bil och 25 % cyklar till affärerna. Under vinterperioden väljer fler att Diagram 22: Frekvens av inköpsresor åka bil och det är 80 % som gör det. Cyklisterna minskar under vinterperioden och det är 7 % som cyklar för att göra inköpsresor för daglig varor. De andra färdsätten är väldigt lika under båda perioderna av året. Diagram 23: Färdsätt vid inköpsresor under vinterperioden Diagram 24: Färdsätt vid inköpsresor under barmarksperioden 14

19 3.11 Nya gång- och cykelvägar i Skellefteå Gång- och cykelväg mellan Anderstorp och Stackgrönnan Trafikverket har byggt en ny gång- och cykelväg mellan Anderstorp och Stackgrönnan under Det är bra kännedom om den då 89 % visste att den fanns. På frågan om den nya gång- och cykelvägen skulle öka cykelfrekvensen var det 69 % som inte ansåg att de skulle cyklar mera tack vare att den nya vägen fanns och 27 % svarade att de skulle börja cykla mera. Diagram 25: Kännedom om ny gång- och cykelväg Diagram 26: Nyttjande av ny gång- och cykelväg Gång- och cykelbro över Skellefteå älven öster om E4:an Skellefteå kommun bygger en ny gång- och cykelbro över Skellefteå älven öster om E4:an och den beräknas bli invigd under sommaren Det är 93% som kände till att den ska byggas. 45 % tror att den nya bron kommer att göra att de kommer att cyklar mer. 48 % tror inte att bron påverkar deras cyklade. Tabell 27: Kännedom om ny gång- och cykelbro Tabell 28: Nyttjande av ny gång- och cykelbro 15

20 4 Slutsatser Gratis p-platser, bra eller dålig? Bilberoendet i Skellefteå beror till stor del på de låga kostnader som man betalar för sin parkeringplats på arbetet eller skolan där nio av tio har tillgång till en parkeringsplats. Lite drygt än varannan person har gratis parkeringsplats och 10 % betalar under 100 kronor i månaden. Eftersom många bilister inte ser bilens verkliga kostnader blir kostnaden för att åka buss tydligare än en parkeringsplats som kanske kostar bråkdelen av månadskostnaden för parkeringsplatsen. Bland de som har gratis parkeringsplats är det 60 % som väljer att köra bil under barmarksperioden och 75 % fortsätter även med det under vinterperioden. De bilister som väljer att köra bil mindre under barmarksperioden väljer då istället att cykla som färdsätt. Har avståndet till arbetsplatsen och skolan någon betydelse? Sju av tio säger sig ha 5 km eller kortare till sitt arbete eller skola. En stor andel av dessa tar bilen till arbetet eller skolan. Förutsättningarna för att påverka dessa att välja hållbara färdsätt som att gå eller cykla är därför stora. Under vinterperioden är det hälften som tar bilen till arbetet och det är 20% som cyklar, 23 % som promenerar och 5 % som åker buss. Under barmarksperioden ökar cyklisterna till 46 % och de som promenerar minskar till 9 %. Dock är det fortfarande var fjärde som väljer att köra bil till arbetet. Bland de som går när det är barmark, är det åtta av tio som fortsätter att promenera även under vintern. Avståndet till arbetet/skolan verkar vara avgörande för att man väljer att gå under hela året, då 85 % har mindre än 4 km till sin arbetsplats/skola. De som cyklar när det är barmark är mer benägna att välja andra färdmedel under vintern. I den här gruppen är det 40 % som fortsätter att cyklar under vintern, 30 % börjar promenera, 25 % kör bil och 5 % åker buss eller annat färdmedel. Könsfördelningen bland barmarkscyklisterna är lite ojämn då det är 65 % kvinnor och 35 % män. 16

21 Piska eller morot? När det är barmark cyklar den största delen till arbetet och skolan. Vad är det som gör att de inte fortsätter under vinterperioden och hur ska man göra för att få de att fortsätta? Påverkansåtgärder såsom information och morötter skulle kunna få fler att fortsätta det hållbara resandet såsom cykla eller promenad under vinterperioden istället för att ta bilen. Det är viktigt att visa på tidsåtgången då många anser att det tar för lång tid att ta sig fram via gång eller cykel. Många beskriver det som tidsödande och jobbigt att cykla. Arbetsgivarens inställning till hur de ser på kostnaden för en parkeringsplats kan få en stor inverkan på hur anställda tar sig till och från jobbet. Varför ska jag gå, cykla eller ta bussen även om jag skulle kunna det om parkeringsplatsen är gratis? Morötterna skulle behöva kompletteras med piskor, där en väg kan vara att Trafikverket eller kommunen tar en dialog med större arbetsgivare om parkeringsplatsens vara eller inte vara. Samt visa på vilka alternativ som finns som bidrar till ett hållbart resande till och från arbetet. Prioriterat vägunderhåll på gång- och cykelvägar är viktigt. En bilist som kör i lite snömodd blir inte svettigare än när vägen är fint plogad. För en cyklist som cyklar i lite snömodd kan detta bli avgörande som gör att man väljer bort cykeln. Kvaliten på snöröjningen är oerhört viktig för att få folk att cykla även på vintern. Blande de som cyklar som mest under året är det var fjärde person som cyklar 3-10 gånger i veckan och var femte som cyklar mer än 10 gånger i veckan. Denna grupp har förutsättningarna för att cykla oftare än de 25 % som säger sig sällan eller aldrig cykla. Det kan vara svårt att få alla att börja cykla eller gå till jobbet men buss är ett alternativ för många bilister. De flesta har arbetstider mellan klockan Detta ger bra förutsättningar för en bra busstrafik som måste utgå från en hög turtäthet och raka linjesträckningar för att bussen ska bli ett alternativ till bilen för arbetsresor. En viktig sak i påverkansarbetet är att få fler att använda cykelhjälm då endast 15 % säger sig använda cykelhjälm när de cyklar. Orsakerna till att inte använda cykelhjälm kan vara många och varierar mellan olika personer. Många anser sig inte behöva cykelhjälm på grund av att de cyklar så sällan eller att de är vana cyklister. Andra tycker inte att det är snyggt att använda hjälm och att det är en onödig kostnad. Olyckor när det skulle vara bra med en cykelhjälm händer andra, inte mig! Var sjunde person som kör bil är man och var tredje kvinna. Däremot är åldersfördelningen väldigt varierande, det går inte att plocka ut någon viss årsgrupp utan alla är respresenterade. Men män är den grupp som bör öppna ögonen för andra mer hållbara färdsätt. Många kvinnor ser redan alternativen idag och väljer att variera sig mer i sina färdsätt än vad männen gör. 17

22 Har alla tillgång till bil? De flesta har tillgång till bil när de behöver. 59 % säger sig alltid ha tillgång till bil när de behöver det och 27 % säger sig nästan alltid ha det. De som nästan alltid har tillgång till bil och de som sällan har det är den målgrupp där man kan få de största förändringarna mot andra alterntiv till bilen. Hushållen i bostadsområdena har bra tillgång till bil, det är endast 1 % som inte säger sig ha någon bil. I 63 % av hushållen finns det en bil och 19 % har två stycken. För många hushåll så är extra bilen mindre i trafik än den andra. Får man hushållen att se andra transportslag som alternativ och visa på både de ekonomiska fördelarna och hälsovinsterna med att cykla eller gå istället för att ha en extra bil kan många överväga att sälja andra bilen. Inköpsresor för daglig varor Inköpsresorna för daglig varor genomförs under vinterperioden med färdsättet bil av 80 % och 66 % under sommaren. Cyklisterna är mest aktiva under sommaren då 25 % cyklar till affären jämfört med bara 7 % under vintern. Cyklisterna väljer under vinterperioden att köra bil till affären istället för att cykla. De som promenerar gör inte så stora skillnader under året jämfört med de som cyklar och kör bil. Inköpsresor är en resa som de flesta genomför med bil och det är svårt att ändra på detta. Externhandelsområden gör att man måste ha bil för att göra många av sina inköp. Att dessa områden också planeras för att folk ska kunna cykla eller ta bussen är viktiga delar för att minska biltrafiken. Vilken effekt får den nya cykelbron? Många känner till de två nya gång- och cykelvägarna i Skellefteå. Den nya gångoch cykelvägen mellan Anderstorp och Stackgrönnan känner 89 % till. Däremot är det få som tror att de kommer att nyttja den. Endast 27 % tror att den nya vägen gör att de kommer cykla mer. Trafikanterna som använder sig av denna gång- och cykelväg har olika resmål men det är främst olika utflyktsmål, motion och till viss del arbetspendling från Stackgrönnan. Den nya gång- och cykelbro som byggs över Skellefteåälven öster om E4:an känner 9 av 10 till. Här är det dock fler som tror att de kommer att nyttja bron. 45 % tror att den nya bron gör att de kommer cykla mer. Gång- och cykelbron knyter ihop båda sidor om älven. Många uppskattar att inte behöva åka jämnsides med den trafikerade E4:an. De som kommer att använda sig av den nya bron har främst dessa resmål i sikte; motionera broarna runt, in till centrum för shopping, hälsa på vänner samt till arbetet. Hur vägvisning är till bron och information om den, är viktigt för att påverka att fler Skellefteåbor upptäcker hur mycket kortare det blir för gående och cyklister. 18

23 Trafikverket, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon: