Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Transkript

1 Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

2 Halmstads Resecentrum etapp 2

3 Etapp 2:

4 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket bidrog med medel till rapporten.

5 MM i byggskedet Bild över Viktoriagatan vid stuphål i vägen öster ut. De främsta anledningarna att använda sig av MM är att: minska trängsel bibehålla kundnöjdheten

6 Mål med MM i byggskedet Mål: - att minska negativ påverkan på tillgänglighet under byggskedet Effekt: - kan ha en planerad positiv och bestående effekt efter byggskedet. Varje åtgärd bidrar med några enstaka procents trafikreduktion, Sammantaget kan ett MM-program skapa stora effekter.

7 Vinster med MM i byggskedet Vinster (förbättrad framkomlighet och tillgänglighet) för trafikanter blir större ju fler trafikanter som: gör hållbara transportval väljer alternativa vägar andra restider För arbetsplatser som ligger i anslutning till vägbyggen kan ett MMprogram minska risken för att deras anställda, besökare och varuleveranser fastnar i köer.

8 Vinster även för entreprenörerna Minskat trafikflöde genom byggarbetsplatsen kan skapa: mer effektivt bygge bättre arbetsmiljö höjd säkerhet ökad trafiksäkerhet Samverkan mellan trafikhuvudmannen och övriga aktörer ger även snabbare beslut.

9 Miljöeffekter Genom att underlätta för gång, cykel och kollektivtrafik skapas miljöeffekter: - på kort sikt kan åtgärderna leda till minskade utsläpp. - på lång sikt krävs att kollektivtrafik, cykel och gång är konkurrenskraftiga mot bilen även efter avslutad byggnation.

10 Lyckade exempel med MM i byggskedet Ombyggnationen av väg 155 i Göteborg. Under byggperioden: minskade trafikmängden med 12 procent i morgonrusningen andelen kollektivtrafikresor ökade I Nederländerna och Storbritannien har MM åtgärder lett till: bättre flöden resa med andra färdmedel andra tider låtit bli att resa på den aktuella sträckan över huvud taget. Förändrade resvanor har delvis bestått efter slutfört projekt.

11 Byggskedet för vägprojekt leder ofta till försämrad framkomlighet Fokus ligger på framkomlighet för biltrafiken. Gång-, cykel- och kollektivtrafik har ofta lägre prioritet: Cykelbanor kan stängas av utan att ersättas med alternativa vägar Busstrafiken fastnar i bilköerna. Istället krävs det ett utbud av attraktiva och färdsätt, konkurrenskraftig till bilen.

12 Vilka prioriteras i Halmstad? Genomtänkt för bilister Svårare för gående och cyklister att hitta rätt och kortaste vägen

13 Kombination av mjuka och hårda åtgärder Med detta som bakgrund behöver MM i byggskedet omfatta både mjuka och hårda åtgärder. Det bör ingå: 1. Åtgärder som förbättrar för hållbara transportval genom förbättrad Utformning och Utbud. 2. Beteendepåverkande åtgärder såsom Styrning och Information

14 Att hitta rätt (utan hjälp) är inte lätt! Först stod här en skylt, men sedan var det ont om dem. Se upp för kanten!

15 Förändringsbenägenhet Människor är mest förändringsbenägna när yttre förändringar påverkar deras livsmönster och resbehov. Exempel: vid en flytt byte av arbetsplats när ett byggprojekt skapar störningar som försvårar att ta sig fram den vanliga vägen. Dessa förändringar ställer krav på människor att se över sitt resande och att eventuellt hitta nya sätt att resa.

16 Att byta perspektiv kan ge en ny syn på tillvaron!

17 MM i samband med byggskeden är effektivt då byggnationer inkräktar på människors invanda vardagsresande. Kortvariga störningar ger större acceptansen för stora uppoffringar hos trafikanterna. Långvarig störning skapar motivation för en mer hållbar förändring. Om de hållbara transportvalen fortsätter att vara attraktiva efter byggtiden kan förändringseffekterna hålla i sig länge.

18 Morötter och piskor Ekonomiska styrmedel påverkar. Morötter kan vara att subventionera andra färdsätt än bilen genom: gratis eller billigare kollektivtrafik möjlighet att ta med cykel på tåget gratis lånecyklar subventioner av cyklar och kringutrustning Piskorna är exempelvis: vägavgifter höjda parkeringsavgifter korttidsparkering

19 Utformning Det är viktigt att gång, cykel, kollektivtrafik och även samåkande i bil har god framkomlighet och tillgänglighet under byggtiden.

20 Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik Bussar behöver: prioriteras före biltrafiken. komma fram lättare och snabbare än bilen inte fastna i några köer. Lämpliga åtgärder är: kollektivtrafikkörfält tillfälliga hållplatser i lättillgängliga lägen system för styrning och ledning av trafik, exempelvis variabla meddelandeskyltar (VMS) och vägvisningar

21 Framkomlighet för buss

22 Attraktivt och framkomligt för gående och cyklister Planeringen för gångtrafikanter och cyklister måste ske med omsorg. För ökad attraktivitet: befintlig kapacitet upprätthålls ny kapacitet skapas genom att cykel- och gångbanor hålls öppna respektive nya (tillfälliga) byggs. Nödvändigt med samplanering av cykelframkomligheten vid olika byggnationer längs samma pendlingsstråk.

23 Framkomlighet för gående och cyklister Farligt i dagsljus värre i mörker

24 Det finns tips att få! (Tänk på att inte göra kanten för markerad)

25 Entreprenörernas behov och vanor

26 Ett annat vis att planera för gods/byggtrafik ywhgnpi&feature=youtu.be

27 Information behöver lämnas tidigt och se olika ut beroende på målgrupp.

28 Behov av arbetspendling och hur? Samarbeten kan leda till: förbättrade villkor för distansarbete resfria möten samåkning minskad tillgång till bilparkeringsplatser tillgång till bilpool/cykelpool bättre förutsättningar för cykelpendling (cykelgarage, ombytesrum, dusch, skyltning etc). Kan leda till märkbart minskat bilpendlande.

29

30 Möjligheter i Halmstad Bidrag för MM åtgärder i byggskedet. Naturvårdsverket - Klimatklivet Flera olika typer av åtgärder

31 Kollektivtrafikutbud Utbudsförbättringar för kollektivtrafik kan vara: anpassade linjesträckningar direktbussar genom eller förbi byggområdet utökad turtäthet för bussar och spårbunden trafik utökade förbindelser till/med spårbunden kollektivtrafik och bussar i form av exempelvis matarbussar eller tillfälliga uppehåll.

32 Vi har flera cykelprojekt på gång. Elcyklist i Halmstad

33 Parkering

34 Vinster för oss alla Vinster för väghållaren Färre trafikstörningar Lägre kostnader Goodwill Vinster för trafikanterna Ökad framkomlighet Ökad tillgänglighet Fler valmöjligheter Vinster för byggansvariga Bättre arbetsmiljö Lägre kostnader Ökad goodwill bland kunder och anställda Vinster för näringslivet/arbetsgivare Bättre tillgänglighet för godstransporter och Mer effektivt byggande arbetspendlare

35 Långsiktiga vinster för samhället Ändring av människors resvanor och färdmedelsval: bidrar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen ökad transporteffektivitet förbättrad samverkan mellan myndigheter och andra aktörer bättre planeringsunderlag minskat behov av fysiska åtgärder lägre kostnader lägre CO2-utsläpp ökad energieffektivitet

36