REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad"

Åke Hansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget Västmanland för yttrande. Kollektivtrafiknämnden har behandlat remissen vid sammanträde Nämndens yttrande har legat till grund för nedan yttrande från Landstinget Västmanland. Inledning Länets trafiknät utgör en viktig stomme för kollektivtrafiken och då främst för att nå målen i länets trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik, med vidgade arbetsmarknader och ett långsiktigt hållbart resande. Trafiknätet är också av betydelse för näringslivets behov av godstransporter. Det finns ett stort behov och en stark vilja att utveckla kollektivtrafiken. Detta har Västerås stad visat genom finansiering av den nyligen genomförda trafikomläggningen av busstrafiken i Västerås. Kollektivtrafikmyndigheten har utökat antalet turer på flera regionala busslinjer i länet. Det finns även en vilja att genomföra målsättningen med Utbud Trots dessa satsningar gäller att om kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig måste infrastrukturens utformning följa med i utvecklingen och vara anpassad till människors behov och ett långsiktigt hållbart resande. Trafikplaner och investeringsplaner måste samordnas för att nå länets och kommunernas mål med hållbara transporter och tillgänglighet. Tidig kostnadsberäkning Vi delar i stort utredningens uppfattning om dess mål för framtidens trafik och anser att utredningen på ett föredömligt sätt pekar på kollektivtrafikens betydelse för ett hållbart samhälle. Utredningen har inte i uppdrag att ange investeringsbehov utifrån angivna mål och strategier. Det är emellertid vår uppfattning att investeringsplaner till infrastruktur för kollektivtrafik och cykel bör tas med tidigt i trafikplaneringen. Trafiknät och framkomlighet Det är vår förhoppning att den förtätning av bostäder och arbetsplatser som utredningen pekar på, samt placering av service sker utefter befintliga eller planerade kollektivtrafikstråk och att kollektivtrafikmyndigheten ges möjlighet

2 REMISSYTTRANDE 2 (4) Datum Vår beteckning LTV att vara med i tidigt planskede. Dessa stråk bör också utrustas med hållplatser som är enkla att nå och attraktiva utifrån tillgänglighet och bekvämlighet. Trafiknätet bör också utformas så att det ökar resenärens och kollektivtrafikens framkomlighet. Trafikplanens ambition att öka gång, cykel och kollektivtrafikens andel av trafikarbetet är positiv, likväl som målet att mängden biltrafik totalt ska hållas nere. Såväl det kortväga som det långväga resandet har ökat och prognoser visar att det kommer att fortsätta öka. Allt fler av dessa resenärer väljer redan idag att åka kollektivt. Det är därför av betydelse att det för framkomligheten planeras för byggande av cykelbanor och särskilda körfält för kollektivtrafiken. För busstrafiken i staden har körtiderna blivit allt längre. Det beror främst på att de trafiksäkerhetsåtgärder som genomförts på stadens gator för att dämpa bilens hastighet drabbar bussens körtider. Detta resulterar i att resenären har längre restid med kollektivtrafiken idag jämfört med tidigare år. För busstrafiken är det särskilt viktigt med egna körfält på såväl stadslinjerna som vid infarterna till staden och dess matarleder. Resenärer med stomlinjer, förortslinjer och stadslinjer skulle tjäna mycket restid och kollektivtrafikens attraktivitet öka med ökad framkomlighet. Sammantaget skulle åtgärder för ökad framkomlighet ge bussen en konkurrensfördel framför bilen. Redan idag har Västerås stad investerat i flertalet ljussignaler med bussprioritering, vilket ger en konkurrensfördel mot bilen. Vi ser gärna att det sker ytterligare sådana investeringar för både buss och cykel. Med den förväntade kraftiga tillväxten av invånare i Västerås stad finns, trots ambitiösa åtgärder för ökad kollektivtrafik och cyklande, risk för ökande kapacitetsproblem på delar av E18 genom staden. Detta gäller främst vid Skallbergsmotet (E18 Rv56) som redan idag är ett stort problem för bussarnas framkomlighet på grund av trafiken från E18 upp på Rv56 vid rusningstid. Detta är en angelägen fråga att lösa inom en inte allt för avlägsen framtid. Det är viktigt för busstrafiken att moten fungerar väl för att uppnå korta restider. Precis som det anges i trafikplanen så är bekvämlighet, tillförlitlighet och snabbhet faktorer som gör att bilen oftast väljs före kollektivtrafiken när det gäller kombinationsresor mellan bostad, arbete och fritid. Det här är en utmaning som särskilt bör beaktas i trafikplaner och trafiksystem. Tillgänglighet Trafikplanen pekar på att transportsystemets främsta uppgift är att tillhandahålla tillgänglighet. Den enskilt största faktorn för att öka tillgängligheten till kollektivtrafik och valet av färdsätt är hur den byggda miljön i form av gång och cykelanslutningar till hållplatser och bytespunkter är utformade. Det är också av betydelse att dessa är utrustade med cykelställ

3 REMISSYTTRANDE 3 (4) Datum Vår beteckning LTV och belysning. Detta bör planeras med god framförhållning för att komma med i såväl Västerås stads investeringsplan som i den regionala investeringsplanen för infrastruktur. Västerås en attraktiv regionstad Kollektivtrafikmyndigheten delar trafikplanens skrivning om att smidiga lösningar för pendling gör Västerås till en del av en fruktbar arbetsmarknadsregion. Västerås är en av landets större städer och dess geografiska närhet till Stockholm gör staden extra attraktiv att bo och verka i. Västerås är också ett nav i Mälardalens storregionala tågtrafiksystem och resecentrum har här en särskild roll som nav för den regionala tåg och busstrafiken inom länet och till omgivande län. Arbetet inom 3B har stor betydelse för hur resecentrum utformas och används som bytespunkt för resenärer. Resultatet av det arbetet kommer att påverka kollektivtrafikens attraktivitet i Västerås, men även i hela länet med omland. Västerås stad är också ett nav för arbets och skolpendlare från andra kommuner, men även för annat vardagsresande till och från övriga länet. Här är inte gång och cykel ett lika självklart alternativ. Idag väljer många av dessa bilen, vilket har stor påverkan på det totala trafikarbetet i staden. City City är den gemensamma mötesplatsen för många, inte bara västeråsarna. Trafikplanen tar upp att city ska vara tryggt, vackert och lättillgängligt. Det är vår uppfattning att det i stort också är så. Det vi vill framhålla är att det ska vara enkelt för alla att i city hitta information om kollektivtrafikens linjer och turer. Det ska också vara tryggt och säkert för alla att vänta vid hållplatserna. Vidare ska bil och busstrafik separeras så långt möjligt. Det säkraste sättet att färdas är med buss. Landsbygden Kollektivtrafiken är det i särklass tryggaste och säkraste färdsättet på landsbygden och från landsbygd till staden eller andra serviceorter. Kollektivtrafikmyndigheten vill tillsammans med Västerås stad och trafikverket arbeta för större hållplatser i anslutning till målpunkter på landsbygden. Det är vår uppfattning att en sådan hållplats/bytespunkt ska vara utrustad med pendlarparkering för bil och cykel. Väderskyddet ska vara utrustat med infravärme och det ska finnas gång och cykelväg därifrån till målpunkten. Attraktiv kollektivtrafik, och samhällsnytta Vi delar trafikplanens uppfattning att Med en attraktiv kollektivtrafik kommer ett ökande resandeunderlag. En stor del av attraktiviteten består i trafikens utbud, tillgänglighet, miljövänlig, trygg och enkel. En betydande del av detta är utbudet och därmed budgetfrågor och samhällsnytta. Vi menar att

4 REMISSYTTRANDE 4 (4) Datum Vår beteckning LTV det i arbetet med klimatkonsekvensbeskrivningar och trafikplaner även tas med den samhällsekonomiska nyttan som kollektivtrafik ger. Tack vare stadsbusstrafiken sparade exempelvis samhället 17,5 miljoner kronor i trafikolyckskostnader under Den totala samhällsekonomiska vinsten i Västmanland, inom trafiksäkerhet och miljö, uppgick år 2012 till 57,4 miljoner kronor. Miljö En stor påverkan för att främja klimatmålen är att få människor att resa med miljövänlig kollektivtrafik framför att resa med bil. Trafikplanen anger inte i vilken takt utfasning av dieseldrivna bussar till förmån för biogasbussar eller hybridbussar bör ske. Det finns möjlighet för arbetsgivare att skattevägen subventionera de anställda vid köp av färdbevis till kollektivtrafiken. Det är alltså möjligt för Västerås stad att föregå med gott exempel i kommunen genom att erbjuda de anställda den möjligheten. Skolskjutstrafik Kollektivtrafikmyndigheten ställer sig bakom utredningens förslag om att linjelägga skolskjutstrafiken (s43). Myndigheten har enbart positiva erfarenheter från att ha linjelagt skolskjutstrafiken i andra kommuner i länet. Det är vår uppfattning att detta bör ske så snart möjligt för att på så vis stärka linjetrafiken på landsbygden. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

Relevanta dokument

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss