Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september Regeringskansliet. Näringsdepartementet Stockholm

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm"

Nils Jakobsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell plan för transportsystemet Vi har tidigare i brev till Trafikverket, den 3 maj 2013, gett våra mycket kritiska synpunkter på planerna för spårväg i Lund. Sedan dess så sent som den 15 september har vi övergått från att vara en löst sammansatt aktionsgrupp till att bli en fast organiserad förening. Helt naturligt koncentrerar vi oss i huvudsak på de frågor som rör Lund, särskilt då frågan om spårväg, men vi vill också ge några allmänna synpunkter. Trafikverket har tagit ett helhetsgrepp på behovet av investeringar på trafiksidan under den ifrågavarande tidsperioden, och det finner vi vara mycket lovvärt. Man har avstått från att satsa på rubrikskapande projekt och i stället föreslagit en behövlig upprustning på många områden, ett vårdande av befintlig infrastruktur. Vi stöder Trafikverkets prioritering: väg- och järnvägsstråk för godstransporter, möjligheterna till arbetspendling, kollektivtrafik, gång och cykel samt ökade möjligheter till trafikslagsövergripande användning av transportsystemet. Inte minst vill vi peka på det positiva att man satsar också på cykelvägar och att man lyfter fram gång- och cykeltrafikens goda hälsoeffekter. Det är korrekt att cykeltrafikens hastighet ökar och att man därför i växande grad behöver särskilja gång- och cykeltrafik. Det är utmärkt att man söker fokusera på samordning av biljett- och betalsystem. Här finns mycket att göra. Till exempel när det gäller köp av biljett till utlandet får lundabon fara till Malmö för inköpet.

Sedan dess så sent som den 15 september har vi övergått från att vara en löst sammansatt aktionsgrupp till att bli en fast organiserad förening.

2 Det är bra att man vill eftersträva attraktiva stationsmiljöer. Lund som landets fjärde största tågstation när det gäller resenärer kan långtifrån erbjuda en sådan attraktiv miljö, detta oavsett om stationen i framtiden ska vara en nod i ett kollektivsystem med elbussar eller i kombination med en lokal spårväg. Vi sätter frågetecken för antagandet att när det gäller persontransporter biltransportarbetet ska öka mest fram till år 2030, med 34 procent. Uppgifter tyder på att även om antalet bilar ökar så ökar biltransporterna marginellt. Vi övergår så till synpunkter på föreslagna åtgärder i södra Sverige. Här konstateras att Öresundsregionen har en god resandeutveckling i kollektivtrafiken. Det är angeläget att denna utveckling ska bevaras och förstärkas. Det är utmärkt att det föreslås en utbyggnad till fyra spår för tågtrafiken mellan Flackarp och Arlöv, detta för ökat kollektivtrafikresande. Här möjliggörs också en ny station, Lund södra. Med tillfredsställelse noterar vi att här finns en positiv skrivning om snabbcykelväg mellan Malmö och Lund liksom åtgärder för att stimulera ökat cyklande. I fråga om Spårväg i Lund föreslår Trafikverket inga medel, däremot en fördjupad utredning avseende samhällsekonomisk nytta och finansiering. I den avsiktsförklaring som Trafikverket undertecknade våren 2013 tillsammans med Lunds kommun och Region Skåne står det att det är ett nationellt intresse att spårvägen byggs. MAX IV och ESS är nationella och internationella angelägenheter, däremot inte spårvägen till dessa anläggningar. Det rör sig om drygt 200 personer vid MAX IV och ESS som kan förväntas åka kollektivt till och från arbetsplatsen. De bör i likhet med andra verksamma vid Lund NE och boende inom stadsdelen Brunnshög utnyttja befintlig eller framtida utbyggd kollektivtrafik med miljöbussar (laddningsbara elhybrid- dito). Det finns ingen anledning att staten med skattemedel ska subventionera denna 5 km korta kommunala spårväg.

elbussar eller i kombination med en lokal spårväg. Vi sätter frågetecken för antagandet att när det gäller persontransporter biltransportarbetet ska öka mest fram till år 2030, med 34 procent.

3 Aktion för Spårvägsfritt Lund vill också understryka den osäkerhet som råder beträffande såväl direkta som indirekta kostnader till följd av ett realiserande av spårvägsplanerna. För den första etappen kan kostnaderna beräknas till långt över 1 miljard kronor: mkr enligt kalkylen för kommun och stat; Region Skånes kostnader på 180 mkr för byggnation av spårvagnsdepå och 200 mkr för inköp av spårvagnar à 25 mkr. Till detta kommer idag okända kostnader för motorvägspåfart och omläggning av ledningar i gator och torg, ombyggnad av Lund C samt åtgärder för att skydda befintlig vetenskaplig utrustning för störningar från de elektromagnetiska fält som uppstår kring spårvägen inom LU/LTH- området och BMC (för minst 50 mkr). Här har i Lund under det senaste halvåret varit en intensiv debatt om nyttan och effekterna av spårväg, i första hand mellan Lund C och Lund Nordost (Brunnshög). Mellan de politiska partierna i Lund har hittills rått en ganska stor enighet om att man önskar en spårväg. Samtidigt finns ett starkt och växande folkligt motstånd mot spårvägsplanerna. Argumenten mot spårväg är av flera slag: - Spårväg behövs inte. Moderna bussar kan klara behovet. - Spårväg är en oflexibel lösning jämfört med busstrafik. - Spårväg har negativa miljökonsekvenser. - Satsning på spårväg blir mycket dyr. Lunds kommun räknar med i sin kalkyl att kommunen själv ska stå för 360 miljoner kronor och staten för samma summa. Om detta kan sägas att Lunds kommuns ekonomi redan idag är dålig och en skattehöjning inför år 2014 verkar ofrånkomlig. Dessutom kommer Lund att i hög grad förlora på den planerade omläggningen av det kommunala skatteutjämningssystemet. Även Region Skåne har en svag ekonomi med stora behov inom sjukvården. Vår argumentering kan göras lång, och debattinläggen mot spårväg har varit många. Vi nöjer oss här med att bifoga några klargörande dokument.

och 200 mkr för inköp av spårvagnar à 25 mkr.

4 - Remissyttrande från Aktion för Spårvägsfritt Lund över planförslag som gäller spårvägens sträckning. - Debattartikel i Dagens Nyheter av den 14 september från Aktion för Spårvägsfritt Lund. - Debattartikel av den 18 september av Bo Lundgren, tidigare skatteminister och generaldirektör för Riksgäldskontoret. - Lunds universitets yttrande över planförslag gällande spårvägens sträckning. Sveriges kommuner och regioner har starka önskemål om statliga satsningar på infrastrukturen. Långtifrån alla önskemål kan tillgodoses. Vi vill på det bestämdaste avstyrka statliga medel för spårväg i Lund. Framtidsperspektiv De som hela tiden varit skeptiska till en spårvägslösning i Lund för att lösa trängselproblemen vid Lund C och det förmodade kapacitetsbehovet för kollektivtrafiken utmed Lundalänken har efterlyst en teknikneutral jämförelse mellan spårvagn och elbuss. Någon sådan har inte Lunds kommun och Region Skåne presenterat inför beslutet om en spårvagnslösning för Lund. Vi ser det som angeläget att sådana studier genomförs och finner det naturligt att Trafikverket kan vara initiativtagare och finansiär till ett sådant arbete. Lund är en lämplig plats för ett utvecklingsarbete i samverkan mellan intressenter och utförare. Förutom Trafikverket, kommunen och Region Skåne kan forskningen vid LTH och det nya Kollektivtrafikforskningsinstitutet, K 2, involveras i arbetet. Om Trafikverket är berett att pröva så kallat BRT (Bus Rapid Transport)- system i full skala så skulle det öppna för medverkan av svensk industri. Elbussar och elhybridbussar av olika storlekar fungerar idag kommersiellt på den internationella marknaden genom en snabb utveckling av batterier och för ändamålet lämpliga motorer. Teknik och kapacitet finns redan, och företag med svensk FoU- anknytning, Volvo och Scania, är bland de ledande på dessa områden i världen. Båda företagen har i olika sammanhang uttryckt intresse av att medverka konkret

Sveriges kommuner och regioner har starka önskemål om statliga satsningar på infrastrukturen. Långtifrån alla önskemål kan tillgodoses.

5 och på kommersiella villkor i utveckling av kollektivtrafiksystem med den senaste tekniken för olika typer av elbussar. Göteborg och snart också Stockholm har bussar med olika former av eldrift med snabbt laddningsbara batterier. Förtecken för utvecklingsarbetet och fullskaleförsöken skulle kunna vara Det Hållbara Lund, som för övrigt präglat hela planeringsarbetet för den nya stadsdelen Brunnshög, också platsen för forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Vänliga hälsningar Aktion för Spårvägsfritt Lund Sverker Oredsson Börje Hed Christer Hjort ordf v ordf sekr -

Förtecken för utvecklingsarbetet och fullskaleförsöken skulle kunna vara Det Hållbara Lund, som för övrigt präglat hela planeringsarbetet för

Relevanta dokument

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens