Samlad effektbedömning

Transkript

1 Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter för buss har oftast karaktären av att ingå som en del av andra kommunala stadsbyggnadsprojekt eller olika typer av åtgärdspaket. Det är därför svårt att detaljplanera dessa åtgärder med lång framförhållning. Tidplanen styrs i de flesta fall av kommunernas planarbete. SL anser därför att olika beslut rörande stadsbidrag till investeringar av bytespunkter för buss bör betraktas som delar i ett åtgärdspaket och därför bör behandlas löpande. SL avser därför löpande komplettera denna översiktliga ansökan med separata ansökningar för varje objekt avseende omfattning, principutformning samt preliminärt bidragsunderlag och bidragsbelopp. BAKGRUND Nuläge Kollektivtrafikresenärernas möjligheter att göra effektiva och bekväma byten mellan olika fordon och färdmedel vid bytespunkter är mycket viktig för kollektivtrafikens attraktivitet. Ett antal bytespunkter inom kollektivtrafiken i Stockholms län är i behov av utveckling och förbättring. Brister i utformning av bytespunkterna innebär ofta obekväma, tidsödande och ineffektiva byten samt en otrivsam och otrygg miljö. Bytespunkternas bristfälliga utformning innebär även ofta att vissa funktionshindrade grupper inte kan utnyttja kollektivtrafiken samt

2 2(6) att det finns brister i trafiksäkerheten. Utvecklingen av bytespunkterna syftar till att åtgärda ovanstående brister. Problem och önskemål För att de olika delarna i kollektivtrafiksystemet ska fungera i effektiv samverkan krävs attraktiva, funktionella och kapacitetsstarka bytespunkter. Ett stort antal av SL s bytespunkter är de största i landet sett till antalet resenärer. Vid ett antal bussterminaler är kapaciteten nära sitt absoluta tak, i ytterligare några fall har taket redan nåtts. Inför framtiden gäller det att inte bara åtgärda de bytespunkter som är problematiska redan idag utan även att kunna förutse var vi kan förvänta oss stora resandeökningar så att dessa platser kan byggas ut i god tid. Utvecklingen av bytespunkter för buss syftar inte bara till att öka kapaciteten utan lika mycket till att erbjuda resenärerna ett bekvämare byte mellan olika fordon och färdmedel. Många bussterminaler upplevs även som otrygga och många resenärer framförallt kvinnor undviker därför att resa med buss på kvälls och nattetid. SL s ambition är att utveckla bytespunkterna till moderna mötesplatser som karaktäriseras av snabba och direkta förbindelser i trygga och säkra miljöer med inslag av service. I flera projekt planeras en ny bussterminal, utformad som en dockningsterminal, där bytet mellan buss och övriga trafikslag förbättras samt erbjuder kunderna en väntmöjlighet i inomhusmiljö. En dockningsterminal där kunderna inte behöver korsa vägbanan för att komma till bussen innebär en stor förbättring av av både tillgängligheten och trafiksäkerheten. Förslag till åtgärd Inom Stockholms län finns ca 15 större och 35 mindre bussterminaler som trafikeras av SLtrafiken. Bytespunkter och terminaler genomgår löpande upprustning och modernisering. Förbättringsåtgärderna innebär t ex nya terminallösningar med väntmöjlighet i inomhusmiljö, en bättre integration med övriga delar i bytespunkten såsom utbyte och nyinstallation av hissar, gångramper, rulltrappor, automatiska dörrar, trygghetsskapande åtgärder, nya ledstråk och informationssystem. SL kommer under 2008 fastställa riktlinjer för SLtrafikens fasta kundmiljöer (stationer) och för bussterminaler. Med dessa riktlinjer som grund utarbetas ett program för fortlöpande utveckling av större bytespunkter. Programmet kommer att innehålla en inventering av

3 3(6) befintlig standard, beskrivning av målstandard, bristanalys, trafik- och resenärsvolymer samt förslag till prioritering, utveckling och utbyggnadstakt. Ombyggnad av befintliga bussterminaler kan också bli nödvändiga på grund av andra faktorer som t ex förändrad markanvändning och exploatering. Under planperioden planeras de större och mindre projekt kunna genomföras som framgår av sammanställning nedan; EKONOMI OCH PLANERING Anläggningskostnad inkl. riskbedömning och ev. finansiering Uppskattad kostnad anges nedan för respektive projekt i prisnivå Finansiering av delar av projektet är fortfarande oklar. Antalet påstigande vid nedan bytespunkter/bussterminaler speglar ett vintervardagsdygn år Bussterminalerna är angivna i prioritetsordning; Danderyds sjukhus (Bytespunkt påstigande varav buss) Stort behov av ökad kapacitet och bättre funktion. Diskussioner pågår med Locum och kommunen om bytespunktens framtida läge och funktion. Kostnad ca 50 mnkr.. Byggstart tidigast Vällingby (Bytespunkt påstigande varav buss) Utrymmesbrist i terminalen samt svårigheter att tillskapa god tillgänglighet med den nuvarande utformningen. Kostnad ca 40 mnkr.. Byggstart tidigast Spånga (Bytespunkt påstigande varav buss) Kapacitetspbrist. Program-/detaljplanearbete pågår för centrum. Kommunen och är SL eniga om princip för ny utformning av bussterminalen. Kostad ca 40 mnkr. Byggstart tidigast Handen (Bytespunkt påstigande varav buss) Terminalen upplevs som otrygg och bytet mellan buss och pendeltåg behöver förbättras. Kommunen och SL är eniga om att bygga om till en dockningsterminal med bättre koppling till pendeltågsstationen och samordnat med exploatering. Kostnad ca 50 mnkr. Byggstart tidigast Norrtälje bussterminal ( 5000 påstigande) Bussterminalen har trafiksäkerhets- och kapacitetsproblem och det är svårt att tillgänglighetsanpassa den nuvarande utformningen. Ombyggnad av bussterminalen till en dockningsterminal planeras i samråd med kommunen. Kostnad ca 40 mnkr. Byggstart Kista (Bytespunkt påstigande varav buss)

4 4(6) Terminalen upplevs som otrygg och med dålig koppling till tunnelbanan. Ny utformning ska studeras och samordnas med tänkt exploatering. Kostnad 40 mnkr. Byggstart tidigast Skärholmen (Bytespunkt påstigande varav buss) Terminalen har begränsad kapacitet samt trafiksäkerhetsproblem. Nuvarande utformning är svår att tillgänglighetsanpassa. Studier pågår gemensamt mellan Stockholms stad och SL för att hitta ny utformning av bussterminalen. Kostnad 40 mnkr. Byggstart tidigast Sundbyberg (bytespunkt påstigande varav buss) Bytespunkten upplevs som otydlig och en bättre integration behövs mellan de olika trafikslagen. Den beräknade ökningen av antalet byten i bytespunkten medför ökad trängsel i trappor och på plattformar vilket bör föranleda en översyn av dessa förhållanden. Studier av hela bytespunkten bör ske i samband med att planering sker av tvärbanans nya station. Kostnad 50 mnkr. Byggstart tidigast 2013 Ekerö Centrum ( påstigande buss 2 500) Ny bussterminal planeras i samråd mellan kommunen och SL med anledning av stadsutvecklingsplaner samt för att tillskapa en bättre en bättre bytespunkt.. Kostnad 40 Mnkr Byggstart tidigast Orminge Centrum ( påstigande buss 4 200) Terminalen behöver förbättras avseende kapacitet, trafiksäkerhet och trivsel för resenärerna. Kommunen planerar en centrumombyggnad och studerar alternativa lägen för bussterminal, detaljplanearbeten startade Kostnad 40 Mnkr. Byggstart tidigast 2013 Flemingsberg (Bytespunkt påstigande varav buss) Dålig koppling mellan buss och tågtrafik. Utredning pågår av hur en bättre bytespunkt kan skapas samordnat med övriga planer i området. Kostnad 40 Mnkr. Byggstart tidigast Komplexitet och möjlighet till etappindelning En detaljerad planering av hur genomförandet ska kunna ske med bibehållen trafik och god tillgänglighet och trafiksäkerhet för resenärerna krävs. Tidshorisont Se respektive projekt ovan. Planeringsläge, fysisk och ekonomisk plan Se respektive projekt ovan. SAMMANHANG Andra förutsättningar av betydelse samt relation till andra åtgärder

5 5(6) EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Buller* (om ej med i kalkyl) Om sådana uppgifter finns, markeras annars med - Påverkan landsbygd - - Påverkan tätort stadsbild Påverkan naturområden - - Exploateringseffekter Arbetsmarknadseffekter Restidsosäkerhet/trängsel (om ej med i kalkyl) Kommersiella värden, fler och nöjdare kunder Ökad tillgänglighet/ underlättar för arbetspendling. Nya butiker behöver ny personal Minskad trängsel/enklare byten/kortare restid Ev. fler relevanta effekter/mått *För effekter som har utretts separat hänvisas till referens i referenslistan. Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): FÖRDELNINGSEFFEKTER MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Delmål: Tillgänglighet Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse Förbättringar av bytespunkter innebär bl a att gång och cykeltrafiken i anslutning till bytespunkten förbättras och förenklas. Genom att förenkla byten mellan olika trafikslag förbättras tillgängligheten vilket bl a leder till kortare

6 6(6) restid Delmål: Transportkvalitet Delmål: Säkerhet Delmål: Miljö Delmål: Regional utv. Delmål: Jämställdhet I arbetet med projekten ingår att förbättra bussarnas framkomlighet till och från bytespunkterna, vilket bidrar till trafiksystemets tillförlitlighet En dockningsterminal där kunderna inte behöver korsa vägbanan för att komma till bussen innebär en stor förbättring av säkerheten Om bytespunkterna utformas med snabba och direkta förbindelser i trygga och säkra miljöer ökar kollektivtrafikens attraktivitet vilket leder till att fler stannar kvar som kollektivtrafikkunder och att nya kunder börjar resa med SL. En utbyggd terminal som förenkla byten mellan olika trafikslag leder till kortare restid, vilket främjar arbetspendling. En bytespunkt med service/handel underlättar vardagen för både kvinnor och män. Ärenden kan utföras på vägen hem från arbetet.. Dagens bussterminaler upplevs som otrygga med undanskymda och dåligt belysta platser. En dockningsterminal med en ljus integrerad bemannad väntsal i anslutning till handel och service gör att tryggheten förbättras. Det övergripande målet* * Bedömning av såväl samhällsekonomisk effektivitet som långsiktig hållbarhet. Målkonflikter Hur väl uppfylls projektmålen? (Upprättarens bedömning av om åtgärden får önskade effekter) REFERENSER