Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Transkript

1 1(10) Handläggare Jens Plambeck Trafiknämnden , info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende om trafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Ärendet beskriver utredningens genomförande avseende upplägg, tidplan mm. Ytterligare återrapportering planeras i samband med samråd och remiss. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 14 januari 2015 Godkännande av förstudie inför upphandling av avtal för pendeltågstrafik (E24) (SL ), 29 april Beslut om samverkansavtal och allmän trafikplikt för regional tågtrafik i östra Sverige (TN ), 11 mars Sammanfattning Trafiknämnden har uppdragit åt förvaltningschefen att återkomma med utredning om hur pendeloch regionaltågstrafiken inom Stockholms län och över länsgränsen ska organiseras. Utredningen drivs tillsammans med UL och MÄLAB då ansvaret för trafiken delas mellan parterna. Utredningsarbetet genomförs i nära samarbete med Trafikverket. För var och en av samarbetsparterna utgör trafikutredningens resultat viktiga strategiska grundförutsättningar för hur trafiken ska utformas, fordon och depåkapacitet anskaffas och infrastrukturen utvecklas. För Stockholms läns landsting finns en direkt koppling till trafikupphandlingen för pendeltågstrafiken, E24, och eventuellt optionsavrop för tillkommande fordon. På grund av kopplingarna till trafik- och ev. fordonsupphandling är tidplanen för beslutsfattande känslig och kräver god samverkan bland politiker och tjänstemän mellan de berörda organisationerna. Utredningen studerar två principiella trafikupplägg för pendeltågstrafiken som samverkar med regionaltågstrafiken. Det ena trafikupplägget bygger på dagens struktur där alla tåg stannar vid alla stationer. Det andra trafikupplägget bygger

2 2(10) på regionpendelkonceptet lanserat i RUFS där några tåg går som så kallade skip-stoptåg. Trafikuppläggen utvärderas sedan inom pågående utredning utifrån kostnader, resenärsnyttor, intäkter, påverkan på annan trafik och måluppfyllelse av regionala mål för transportsystemet. Målformuleringarna hämtas från regionala trafikförsörjningsprogram och liknande. Under vintern/våren 2015 kommer tidiga samråd med kommuner och andra berörda organisationer att ske. Därefter arbetas en mer formell remissutgåva fram som sedan skickas ut på remiss mot slutet av våren Beslut om strategisk inriktning för pendeloch regionaltågstrafiken bör sedan fattas under tidig höst Den nya tågtrafiken beräknas kunna genomföras från december Bakgrund Trafiknämnden beslutade att uppdra åt förvaltningschefen att återkomma till trafiknämnden med en studie av vilken roll pendeltågen i SLregi lämpligast ska ha i relation till den storregionala pendlingen efter att Citybanan öppnat för trafik. Beslut fattades även om att genomföra en studie av hur pendeltågstrafiken kan utvecklas genom bl.a. nattrafik samt andra innovativa lösningar i samarbete med kommuner och angränsande län. Trafiknämnden och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen har ingått en politisk överenskommelse om att upphandla ett gemensamt regionaltågsystem, med bl.a. egna fordon och ett gemensamt taxesystem. Överenskommelsen beslutades av trafiknämnden För sträckan Uppsala-Stockholm anges att det exakta utbudet fastställs efter fortsatt utredning. 1 SL Godkännande av förstudie inför upphandling av avtal för pendeltågstrafik (E24) 2 TN Beslut om samverkansavtal och allmän trafikplikt för regional tågtrafik i östra Sverige

3 3(10) ABC-området avgränsas till storstadsområdet Uppsala, Bålsta, Västerhaninge och Södertälje 3 Syftet med föreliggande utredning är att svara upp mot ovanstående utredningsuppdrag. Trafikförvaltningen (SLL), Kollektivtrafikförvaltningen UL och MÄLAB har kommit överens om att genomföra en trafikutredning för trafikutveckling i ABC-området med utblickar mot angränsande trafik 3 Överväganden 3.1 Utredningens mottagare År 2017 planeras Citybanan öppna för trafik vilket skapar nya möjligheter att trafikera pendeltågsnätet och regionaltågen i Mälardalen. I en rad olika sammanhang behövs beslut om hur trafikeringen av pendeltågsnätet i kombination med regionaltågstrafiken ska se ut med Citybanan i drift. Pendeltågstrafikeringen är styrande för investering och trafikdrift inom Stockholms läns landsting, Trafikverket, andra regionala kollektivtrafikmyndigheter och i viss utsträckning den kommunala planeringen. Utredningen ger även underlag till länens regionala trafikförsörjningsprogram och nödvändiga beslut om allmän trafikplikt i samband med etablering av trafik. På lång sikt utgör den här utredningen ett bidrag till det arbete med regional systemanalys som görs inom ramen för En bättre sits-processen SLL För trafikförvaltningen är utredningen också underlag till: Utvecklingsplaner för pendeltåg och buss Utvecklingsplanerna är en del av trafikförvaltningens strategiska ramverk som beskriver nuläge, beslutad utveckling och behov av ytterligare utveckling för de olika trafikslagen Program pendeltåg Inom program pendeltåg är ett antal projekt samlade som berör pendeltågsystemet däribland fordonsanskaffning, depåförsörjning, kravställning, samverkan och följdinvesteringar gentemot Trafikverkets infrastrukturprojekt. Skulle en utökad trafik kräva ytterligare fordonsanskaffning finns en option för avrop av ytterligare pendeltågsfordon. Optionen går ut i mars Det finns därför behov av att fastställa inriktning för fordonsanskaffning under tidig höst 2015, vilket sätter en tidsram för utredningen. Trafikupphandling för pendeltågstrafiken, E24 3 RUFS 2010 s127

4 4(10) Trafikavtalet för pendeltågstrafiken är en av trafikförvaltningens största affärer. Beslut om tilldelning planeras till december 2015 och trafikstart sker december I trafikavtalet finns en volymmässigt beskriven trafikutökning med start Finns beslut om hur den trafikökningen ser ut under tidig höst 2015 minskar osäkerheterna i förhandlingarna med anbudsgivarna till E24. Det ökar i sin tur möjligheten för trafikförvaltningen att vara en affärsmässig beställare, vilket även det sätter en tidsram för utredningen. Motsvarande effekter finns i en rad aktuella busstrafikupphandlingar inom pendeltågens influensområde. Mälardalstrafik AB För MÄLAB och dess ägare utgör utredningen underlag till hur regionaltågstrafiken ska utformas mellan Stockholm och Uppsala. Det styr i sin tur program Ny trafik inom MÄLAB. Inom det programmet samlas alla projekt som berör genomförandet av den överenskomna regionaltågstrafiken såsom fordonsanskaffning, trafikupphandling och Mälardalstaxan 4. I överenskommelsen regleras hur kostnader, beslut och ansvar fördelas mellan ägarlänen. Upplands Lokaltrafik För UL utgör utredningen underlag för en samordnad trafikplanering, eventuell fordonsanskaffning och del i gemensam trafikdrift med SLL. Trafikverket För Trafikverket utgör utredningen en samlad bild över trafikeringsambitionerna hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i regionen. Med det som underlag kan verkningsfulla prioriteringar göras av medel för trimning och nyinvestering i regionens järnvägsnät. Bland annat finns ca 300 MSEK för närtidsåtgärder på Ostkustbanan. Givet att en entydig trafikbild finns kan dessa medel bidra till en ombyggnad/upprustning av Märsta station. 3.2 Utredningens genomförande Trafikförvaltningen, Kollektivtrafikförvaltningen UL och MÄLAB driver utredningen som ett gemensamt projekt. Beslutsfattande relaterat till utredningen behöver därför ske parallellt hos respektive part. Inom projektet har en styrgrupp på tjänstemannanivå bildats. En viktig samarbetspartner i utredningen är Trafikverket. Konsultstöd har upphandlats avseende utredning. 3.3 Utredningens syfte och mål Ett primärt syfte med utredningen är att fastställa en strukturbild för pendeloch regionaltåg som svarar upp mot de mer övergripande målen i 4 En central del av överenskommelsen är att inrätta en gemensam taxa där biljetter för regionaltågsresande även gäller på anslutande och parallellgående trafik, se samverkansavtal för regional tågtrafik bilaga D

5 5(10) utredningsområdet. Inom den valda strukturen kan sedan fördjupade analyser rörande trafikens omfattning göras. På så sätt avses exempelvis förtätad trafik till Bro behandlas. Utredningsområdet avgränsas av pendeltågssystemets stråk och den tågtrafik som passerar Stockholm C och Citybanan. Konsekvenser för busstrafik ska beaktas. Trafik som inte direkt passerar Citybanan/Stockholm C behandlas som utblickar eftersom sådan trafik är lite mer oberoende av strukturbildens utseende. På så sätt avses exempelvis pendeltågstrafik Södertälje-Nykvarn behandlas. Utredningen har två utredningsetapper. Indelningen i etapper har gjorts för att kunna prioritera tidskritiska frågeställningar. Den första utredningsetappen avser trafikupplägg år 2017/2018. Den andra utredningsetappen är mer långsiktig och har målår Målet för etapp 1 är att: Formulera mål och krav för kollektivtrafiken i utredningsområdet, med utgångspunkt från bland annat regionala utvecklingsplaner och trafikförsörjningsprogram Analysera och utvärdera alternativa trafikeringsupplägg för o pendeltåg/regionaltåg 2017/2018 o Föreslå inriktning för trafikering för behandling hos projektets parter 3.4 Utredningspaket och trafikscenarier Utredningen har delats in följande utredningspaket: 1. Mål och funktionella krav 2. Nuläge/utmaningar 3. Trafikscenarier och infrastrukturpåverkan 4. Konsekvenser på anslutande och avlastande busstrafik 5. Nytto- och kostnadseffekter 6. Bedömning av måluppfyllelse Utformningen av trafikscenarier tar sin utgångspunkt i exempelvis regionala trafikförsörjningsprogram, regionala utvecklingsplaner och trafikplaner. För de olika trafikscenarierna görs en effektbedömning som omfattar resenärseffekter (restidsvinster), ekonomi (trafikproduktion, trafikeringskostnader, investering, intäkter) och konsekvenser för busstrafik. Trafikscenarierna utvärderas sedan mot hur väl de bidrar till målen. Här ingår också att redovisa ägarfördelning av kostnader/intäkter utifrån nuvarande fördelningsmodell.

6 6(10) Pendeltågstrafiken Utredningen har två principiella trafikscenarier för pendeltågstrafiken. Jämn trafikering Den jämna trafikeringen innebär att fortsätta dagens trafikstruktur. Basen i trafiken är två linjer i 10-minuterstrafik som går under mellan 5 - och högtrafik. Under högtrafik förstärks trafiken med insatståg 6 I de yttre delarna av nätet och under lågtrafik körs trafiken glesare. Alla tåg stannar på alla stationer, alla stationer blir lika viktiga Trafikupplägget betonar turtäthet före kort restid. Trafiken kräver något fler fordon i omlopp jämfört med skip-stop alternativet Det är svårare att lägga in tåg som byter linjegren utanför högtrafiken. Uppsalatrafiken går separerad från resten av systemet. Busstrafiken behöver anpassas till 10- eller 20-minuterstrafik Skip-stoptrafikering Skip-stoptrafikeringen innebär att bygga en ny trafikstruktur och kan sägas vara inspirerade av regionpendelkonceptet beskrivet i RUFS Trafikeringsprincip för regionpendeln beskriven i RUFS Basen i trafiken är fyra linjer i 15-minuterstakt som går under mellan- och högtrafik. Två av linjerna är snabbtågslinjer som går hela vägen ut till de yttre 5 Med mellantrafik avses perioden mellan rusningstrafiken, tidig vardagkväll och dagtid helger. Övrig tid utanför rusningstrafiken kallas för lågtrafik 6 Med insatståg avses tåg som endast går under rusningsperioden för att avlasta stomtrafiken. 7 RUFS 2010 s 144.n

7 7(10) delarna av pendeltågsystemet. Skip-stoplinjerna byter linjegren. De två övriga linjerna fokuserar på de inre delarna av pendeltågsnätet och betjänar samtliga stationer. Under högtrafik förstärks trafiken med insatståg. I de yttre delarna av nätet körs trafiken glesare. Under lågtrafik förlängs tågen som gör uppehåll vid samtliga stationer till de yttre delarna av pendeltågsnätet och ersätter skipstoplinjerna som dras in under lågtrafik. En stationshierarki uppstår där viktigare stationer får mer trafik än andra stationer. Den stationshierarkin behöver hänga ihop med motsvarande planer för stadsbyggnaden. Trafikupplägget betonar kort restid före turtäthet. Trafiken kräver något färre fordon i omlopp jämfört med jämn trafikering. Skip-stoptågen måste byta linjegren i förhållande till de tåg som stannar på alla stationer Uppsalatrafiken är integrerad del av tågen som stannar på alla stationer Busstrafiken kan ligga kvar enligt dagens struktur. Regionaltågstrafiken För regionaltågstrafikeringen är utgångspunkten MÄLAB:s trafikplan 2017 och det däri manifesterande intresset för genomgående regionaltåg mellan Södermanland och Uppland via Stockholm C. I samverkansavtalet mellan MÄLAB och ägarna anges att regionaltågens utbud mellan Uppsala och Stockholm fastställs efter fortsatt utredning, vilken den aktuella utredningen syftar till. Idag finns inget avtal mellan regionen och operatören SJ som reglerar regionaltågstrafiken Stockholm Uppsala. Trafikplan 2017 utgår i sin tur från regionens uttalade mål och behov för transportsystemet, vilket bland annat skett genom Systemanalysen från Arlanda är i Systemanalysen utpekat som en grundläggande funktion för ökad internationell, nationell och regional tillgänglighet där transportsystemets tillgänglighet till Arlanda är utpekad att vara god, särskilt med kollektivtrafik på spår. Avseende grundläggande funktioner anges även ett integrerat kollektivt transportsystem för arbetspendling mellan de storregionala kärnorna i Stockholm-Mälarregionen. Syftet med de genomgående regionaltågen är att: Stärka Arlandas attraktivitet, Stärka den södra läns- och regionhalvans tillgänglighet till Arlanda och Uppsala och därigenom stärka den regionala sammanhållningen Förbättra trafikekonomin genom att merutnyttja regionaltåg anskaffade för regionaltågstrafiken söder om Stockholm C Basen i regionaltågstrafiken är tågen på Svealandsbanan som förlängs från Stockholms C via Arlanda och Knivsta till Uppsala C och integreras med den

8 8(10) nuvarande regionaltågstrafiken Stockholm Uppsala. Trafiken går med 60- minuterstakt Arboga-Eskilstuna-Stockholm Uppsala dagtid, i högtrafik trafikeras även Örebro. Mellan Uppsala och Stockholm förstärks trafiken till 30- minuterstakt som under högtrafik förlängs till Eskilstuna. Under högtrafik förstärks Stockholm Uppsala med insatståg. För regionaltågen prövas även om uppehåll ska ske på ytterligare stationer i Stockholmsområdet, exempelvis Solna och Älvsjö. Ambitionen är att teckna periodkortsgiltighet för Mälardalstaxan för kommersiella regionaltåg Östergötland Stockholm Arlanda Gävle. Det ger i så fall en viss komplettering av trafikutbudet. Relationen Märsta Knivsta Uppsala försörjs med Upptåget alternativt med SL-pendeltåg. Trafikeringsskiss enligt Trafikplan Samråd Samråd kommer att ske med viktiga intressenter såsom Berörda kommuner, samarbetsinitiativ (ABC, ABCU och Södertörnskommunerna), Trafikoperatörer, Resenärsorganisationer Trafikverket Regionala kollektivtrafikmyndigheter Andra myndigheter. Swedavia En samrådsversion planeras skickas ut för synpunkter under mitten av 2015.

9 9(10) 3.6 Fortsatt arbete Då starka beroenden finns kopplade till trafikupphandling för pendeltågstrafiken (E24) och eventuella fordonsavrop inom program pendeltåg, är utredningens tidplan känslig för förseningar. Förseningar i tidplanen påverkar trafikförvaltningens förmåga att genomföra affärsmässiga upphandlingar. Förutom kopplingen till trafik- och fordonsupphandling finns ett korsberoende med beslutsfattande hos kollektivtrafiknämnden i Uppsala län och MÄLAB:s styrelse. För att tidplanen ska fungera krävs en god samverkan bland politiker och tjänstemän inom de berörda organisationerna. Övergripande tidplan är enligt nedan: Maj 2015: Utskick av remissversion och samråd Hösten 2015: Inriktningsbeslut för pendeloch regionaltågstrafiken, samt eventuella tilläggsbeslut. Med en beslutad inriktning kan sedan respektive organisation arbeta vidare med erforderliga anskaffningsbeslut. Den nya trafiken planeras för genomförande från december Tidplan för utredningens etapp 2 (målår 2030) är ej fastlagd. Ekonomiska konsekvenser De trafikeringsupplägg som studeras kommer att ha olika ekonomiska konsekvenser avseende driftkostnader och intäkter för både spår- och busstrafik. Ekonomiska konsekvenser för respektive part, utifrån nuvarande fördelningsmodeller, kommer att analyseras i utredningen. Sociala konsekvenser Trafikeringsuppläggen påverkar resmöjligheter och tillgänglighet inom Stockholm-Mälarregionen såväl storregionalt som mer lokalt. Hur olika trafikeringsupplägg kan bidra till de övergripande sociala mål som finns i regionen ingår som en del i utredningen. I detta ligger framförallt att analysera tillgänglighetseffekter i form av förändrade restider. Under utredningens gång kommer samråd att ske med olika resenärsorganisationer. Konsekvenser för miljön I detta utredningsskede är det framförallt relevant att en utvecklad kollektivtrafik har potential att bidra positivt till minskad miljöpåverkan genom att kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen stärks.

10 10(10) Hur olika trafikeringsupplägg kan bidra till de övergripande miljömål som finns i regionen ingår som en del i utredningen. Däribland märks trafikförsörjningsprogrammets mål om ökad kollektivtrafikandel. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling