Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Transkript

1 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Dnr V Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN , lämnar härmed ett remissvar med fokus på kommunikationer och infrastruktur. Stockholms universitet, SU ansluter till yttrandet och Akademiska Hus i Stockholm AB, AHS ställer sig bakom svaret. Samrådsförslaget RUFS 2010 syftar bland annat till att skapa förutsättningar för täta och kunskapsintensiva miljöer och en attraktiv region. För den regionala tillväxten är det viktigt med ett tillgängligt och efter behoven anpassat utbildningssystem. Regionen växer i snabb takt. Det är en planeringsmässig utmaning att hantera befolkningstillväxt parallellt med att kapacitetsbrister måste åtgärdas och att åstadkomma detta utan att negativt påverka miljö, invånarnas livskvalitet och andra värden. I dessa delar har den högre utbildningen en tydlig roll. För att utbildningssystemet ska kunna leva upp till sina åtaganden i den samlade regionala utvecklingen fordras: Tydlighet, stabilitet och realism i planeringen av grundläggande infrastruktur som klargör förutsättningar, tidsperspektiv och rollfördelningar. Insatser som syftar till att både förbättra tillgängligheten för den lokala situationen i och kring /SU, kring kopplingen inom staden, och för koppling till omvärlden. I båda fallen är universiteten beroende av förutsättningar man inte själv råder över. Hit hör framför allt kollektivtrafiken, övrig transportinfrastruktur, regional och internationell tillgänglighet, bostäder och attraktiva miljöer. Vidare är det av stor vikt att förutsättningar finns för ytterligare samverkan inom universitetsområdet dels inom staden och kommunen, men också i storregionala, nationella och internationella sammanhang. Sådana förutsättningar skapas delvis av fysiska strukturer, men kanske i ännu större utsträckning av icke-fysiska strukturer som nätverk, forum, arenor och andra verktyg för att säkra ett långsiktigt och stabilt utbyte av Triple Helix-karaktär.

2 Trafiktillgänglighet inom staden och regionen KOPPLINGAR TILL STUDENTBOSTADSOMRÅDEN De ökade ambitioner som finns i RUFS 2010 kring utbyggnad av den högre utbildningen innebär fler studenter som eftersöker studentbostäder eller andra former av boende som är attraktivt för studenter med en begränsad ekonomi. För /SU är det angeläget att det finns bra kommunikationer mellan campusområdet och de bostäder som erbjuds studenterna. Illustration nedan enligt Stiftelsen Stockholms studentbostäder. Det är också viktigt med goda förbindelser med andra bostadsområden i staden som erbjuder prisnivåer som är rimliga för studenter. Kartan anger med röda markeringar universitet och högskolor samt med blå markeringar de områden där stiftelsen Studentbostäder tillhandahåller studentbostäder. Källa: Stiftelsen studentbostäders hemsida. KOPPLINGAR TILL STÖRRE ORTER I MÄLARDALEN Det är av vikt att det finns bra möjligheter för studenter att nå orter i Mälardalen. Många studenter i Mälardalen väljer att påbörja högre utbildning i Stockholm och pendlar det första året och flyttar först därefter till Stockholmsregionen. Fungerande kommunikationer med de större orterna i Mälardalen kan ha avgörande betydelse för den enskilde studenten inför valet att påbörja en högre utbildning. KOMMUNIKATIONER MELLAN OLIKA CAMPUSOMRÅDEN INOM STADEN Det finns idag flera olika campusområden inom staden. Ett exempel är, där områden och lokaler finns vid Valhallavägen, i Kista samt i Flemingsberg. Det finns stort behov av att förflytta sig mellan dessa områden, vilket bör uppmärksammas vid prioritering av olika tillgänglighetsförbättrande åtgärder inom staden. 2 (2)

3 KOPPLING TILL KUNSKAPSINTENSIVA OCH INNOVATIVA MILJÖER På likartat sätt finns starka kopplingar mellan forskningen vid SU och och företag, och då särskilt kunskapsintensiva företag, som valt att lokalisera sig i andra miljöer i staden. Exempel på områden utöver den centrala kärnan är Kista och Telefonplan. Det kan också handla om kopplingar till områden mer perifert i regionen, exempelvis Uppsala Science Park. KOMMUNIKATIONER MED ARLANDA Den långsiktiga kvaliteten och konkurrenskraften vid svenska universitet är beroende av ett tätt samarbete och intensiva kontakter med omvärlden vilket också beskrivs i Samrådshandlingen. Detta gäller för såväl studenter som fakultet. Internationell tillgänglighet är en av grundstenarna för ett konkurrenskraftigt och innovativt lärosäte. Tillgängligheten till och på Arlanda är en viktig förutsättning för universiteten. Utbyggd och prisvärd spårbunden kollektivtrafik mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda har potential att bli ett kunskapståg för utbyte mellan lärosäten i Sverige och utomlands. Kommunikationer med övriga delar av regionen och nationen är också viktiga. Tillgängligheten till Arlanda framstår som en prioriterad fråga. Också i ett ökande samspel med näringslivet är Arlandakontakten betydelsefull för utbildningssystemet. I detta inryms internationell tillgänglighet, viktigt för att regionen ska kunna konkurrera om forskare och studenter, om företagslokaliseringar, kapital och arbetskraft. 3 (3)

4 Lokal trafiktillgänglighet UTBYGGNAD I ALBANO Stockholms universitet (SU), Kungliga Tekniska Högskolan () och Akademiska hus planerar för utbyggnad i Albanoområdet. Albano sammanbinder Universitet och vid AlbaNova/ Fysikcentrum där mycket goda möjligheter till samordning mellan olika lärosäten finns. Området planeras för att ge dynamiska, kreativa miljöer för högre utbildning och forskning. Möjligheter att nå Albano med kollektiva färdmedel, spårburen trafik och buss, liksom med cykel och bil är viktigt för planeringen och utvecklingen av Albano. Albano behöver integreras bättre med innerstaden och nå tunnelbanenätet mer direkt än det gör nu. UNIVERSITETSBÄLTET Albanoområdet har mycket stor potential för att bli ett viktigt och centralt tillskott till Universitetsbältet med Karolinska Universitetssjukhuset (KS) och Karolinska Institutet (KI) i Solna, SU och samt många andra högskolor som finns i området. Forskningssambanden mellan KI, SU och med sina olika kompetensområden är under stark utveckling och av betydelse nationellt och internationellt. Såväl KI som finns även i andra delar av länet som t ex Flemingsberg, Haninge och Kista. För att stimulera samordning och integrering av verksamheterna är det viktigt att skapa god tillgång till kollektivtrafik även inom länet, regionen och till Centralstationen och Arlanda. KOLLEKTIVTRAFIK I ALBANO För att Albano ska bli det utvecklingsområde som dess läge mitt i Universitetsbältet ger möjlighet till fordras högklassig, spårburen kollektivtrafik. Albanos läge möjliggör en förstärkning av kollektivtrafiken mellan dels KI,, SU och AlbaNova, men även mellan dessa och övriga universitet och högskolor i Stockholmsregionen, Mälardalen, nationellt och internationellt vilket blir möjligt genom att den spårburna trafiken byggs ut. TVÄRBANAN RUFS 2010 har två alternativa förslag, Fördelad och Tät. I förslag Fördelad finns en förlängning av Tvärbanan från Solna station till Universitetet och vidare till Ropsten. Här kan en station enkelt placeras vid Albano på Tvärbanan. I förslag Tät föreslås Tvärbanan sluta vid Universitetet. I förslag Tät skulle Tvärbanan istället kunna dras en station till och sluta vid Albano. I båda RUFS-förslagen bör Albano få en koppling till Tvärbanan. T-BANAN En ny tunnelbanestation i Albano på nuvarande tunnelbanegren till Mörby centrum, mellan Tekniska högskolan och Universitetet är möjlig och skulle ge en bra kollektivtrafikkoppling för de nya lokaler för undervisning och forskning som kommer att byggas i Albano. Denna nya station nämns inte i RUFS 2010, men är en viktig del i god kollektivtrafikförsörjning till Albano och även mellan Stockholms universitet-albano-. Denna tunnelbanestation skulle ge möjligheter att samordna undervisning mellan lärosätena. En ny tunnelbanestation vid Albano bör finnas i båda RUFS-förslagen. I RUFS 2010 förslag Tät finns en ny tunnelbanesträckning av tunnelbanan från Liljeholmen via Fridhemsplan, Odenplan, Universitetet och vidare norrut till Täby och vidare till Arninge. Här kan Albano få en tunnelbanestation både om det blir en ny tunnelbanesträckning genom Albano och om nuvarande spår angörs vid Albano. Denna tunnelbanekoppling ger Albano och därmed även norra delarna av -området god kollektivtrafikaccess till Odenplan där nya Citybanan får en station. Via denna station kan Karolinska institutet i Huddinge och Södertörns högskola i Flemingsberg och Haninge nås med pendeltågen. Även tågförbindelser till Arlanda via Solna station blir lätt åtkomliga. Solna station planeras bli en bytespunkt för tåg till Arlanda enligt RUFS En tunnelbanekoppling mellan Liljeholmen-Fridhemsplan-Odenplan (med Citybanestation)- Albano-Universitet är mycket viktig för att förstärka Universitetsbältets attraktivitet i landet och internationellt. Den skulle minska avstånden till alla högskolor och universitet. 4 (4)

5 SAMLAD KOLLEKTIVTRAFIK För att ge Albano bra kollektivtrafik behövs även en ny hållplats på Roslagsbanan i Albano. Detta stationsläge bör samordnas med Tvärbanans förlängning från Universitetet och, med den nya tunnelbanestationen bilda en attraktiv bytespunkt för tre olika spårförbindelser såväl som med bussar på Roslagsvägen och innerstadsbusslinjer som kan dras ned till Albano när kompletterande infrastruktur med bro till byggts. För att få en bättre spårburen kollektivtrafik till KI skulle en tvärbanelinje även på Värtabanan med hållplats i Albano kunna byggas. En ny station på Roslagsbanan vid Albano behövs. En bra belägen bytespunkt skapas med tunnelbanestation, Tvärbanestation, Roslagsbanestation och innerstads- och regionalbusslinjer vid Albano. s svar har utarbetats av Campus arkitekt Kristina Johansson, universitetsförvaltningens stab. Peter Gudmundson Bilaga: illustrerad trafikförsörjning 5 (5)