Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Transkript

1 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

2

3 Innehåll 1 Inledning och syfte Metod Pendling till och från Arboga kommun Regional busstrafik Resandet till och från Arboga med tåg år Tågtrafik på Svealandsbanan Tågtrafik på Mälarbanan Inställda avgångar Av- och påstigande Resandemönster över tiden 12 5 Slutsatser 13 3

4 4

5 1 Inledning och syfte I Arboga kommun strålar Svealandsbanan och Mälarbanan samman. Mälarbanan trafikerar Stockholm via Västerås och vidare mot Örebro. Svealandsbanan trafikerar från Stockholm via Eskilstuna med slutstation Arboga. SJ utför tågtrafikeringen både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. Tillgången till järnväg och tågtrafik är av mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av kommunen. Framförallt möjliggör den det dagliga resandet för utpendlare som har arbete på annan ort och för inpendlare som arbetar i Arboga men bor i en annan kommun. Syftet med rapporten är bland annat att följa hur resandet med tåg till och från Arboga kommun utvecklas över tiden men också för att visa Arboga kommuns behov av en väl fungerande tågtrafik. 1.1 Metod År 1993 utfördes den första så kallade resanderäkningen på Arboga station. Sedan Svealandsbanans tillkomst år 1997 har resanderäkningar utförts under en vecka varje år. Vid räkningen antecknas hur många personer som kliver av respektive på de olika avgångarna. Samtliga avoch påstigande under veckans fem vardagar registreras. Mätveckan har under åren varierat något men sker alltid under årets första kvartal. Resanderäkningen år 211 utfördes mellan den april. Resanderäkningen ger endast svar på i vilken riktning resenärerna åker mot eller kommer från. Räkningen ger exempelvis inga uppgifter om resenärer som stiger på tåget mot Stockholm på Mälarbanan går av i Köping, Västerås eller Stockholm. Detsamma gäller för dem som reser på Mälarbanan västerut mot Örebro/Hallsberg/Göteborg eller på Svealandsbanan mot Kungsör/Eskilstuna/Stockholm. Layout: Arboga kommun 5

6 2 Pendling till och från Arboga kommun Arboga kommun har en nettoutpendling av arbetskraft vilket betyder att det är fler som pendlar ut från kommunen än som pendlar in. Den senaste statistiken över pendlingen är från 29 och den visar att drygt 37 procent (2 81 personer) av de förvärvsarbetande pendlar ut till en annan kommun för att arbeta. Störst är utpendlingen till Köping och Örebro men många pendlar även till Västerås, Kungsör och Eskilstuna (se figur 1). Inpendlarna svarar för 32 procent av de förvärvsarbetande i Arboga (1 68 personer) och är störst från Köping, Örebro, Kungsör och Eskilstuna. År 29 minskade utpendlingen från Arboga, främst till Köping och Kungsör, vilket kan bero på lågkonjunkturen och nedgången i tillverkningsindustrin. Däremot ökade inpendlingen något vilket visar att Arbogas näringsliv klarade sig ganska bra i konjunkturnedgången. In- och utpendling år Utpendling Inpendling 5 Antal personer Köping Örebro Västerås Kungsör Eskilstuna Lindesberg Stockholm Figur 1: De största pendlingsströmmarna till och från Arboga år 29.Källa SCB. Totalt reser över 45 procent av utpendlarna och 53 procent av inpendlarna över en länsgräns för att arbeta (se figur 2). Idag är länsgränsen ett mått för kollektivtrafikens utbud och taxor vilket orsakar problem för pendlare i Mälardalen som dagligen gör arbets- och studieresor över länsgräns. Utpendling Antal Procent Inpendling Antal Procent inom eget län % inom eget län % utanför eget län % utanför eget län % Totalt % Totalt % Figur 2: Pendling till och från Arboga kommun år 29. 6

7 2.1 Regional busstrafik Som komplement till tågen går det bussar på sträckorna Arboga-Köping (linje 551) och Götlunda-Arboga-Kungsör (linje 552). Totalt kliver omkring 31 personer per dag på linje 551 och 13 personer på linje 552. Ungdomar som reser med skolkort dominerar på bussarna. 1 1 Påstigningar per färdbevis i april 21. Källa: Västmanlands lokaltrafik 7

8 3 Resandet till och från Arboga med tåg år 211 Under år 211 avgick 42 turer från Arboga station. Det är en minskning jämfört med år 21 då det avgick 44 turer. 3.1 Tågtrafik på Svealandsbanan På Svealandsbanan avgår 11 turer från Arboga mot Eskilstuna medan antalet turer från Eskilstuna till Arboga är 13. På flertalet turer körs tågtrafiken mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel med ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Detta upplevs av många som en försämring från tidigare år. Övriga turer fortsätter genom Arboga till och från Örebro/Hallsberg/Göteborg. 3.2 Tågtrafik på Mälarbanan Från Stockholm mot Örebro ankommer 17 turer. Åt motsatt håll, det vill säga från Örebro mot Stockholm, avgår 14 turer. 3.3 Inställda avgångar Totalt under mätveckan ställdes 2 avgångar in. Några avgångar ställdes in dagligen under hela veckan. De resenärer som skulle åkt med de inställda avgångarna finns således inte med i statistiken. 3.4 Av- och påstigande Antalet resenärer under mätveckan, det vill säga från måndag till fredag, var i genomsnitt 766 avstigande och 775 påstigande per dag. Resanderäkningen ger inte svar på om det är dagliga arbetspendlare, veckopendlare eller sällanresenärer som reser. Men genom att titta på det genomsnittliga antalet påstigande per dag uppdelat på avgångstider går det att göra en del antaganden. Totalt sett är det flest påstigande resenärer på morgonen vilket tyder det på att de flesta resenärer är pendlare på väg till arbete eller studier. Det är också en något större andel resenärer på eftermiddagen, när arbetsdagen oftast slutar. Flest resenärer tycks det vara måndag och fredag. Figur 3 visar att flest påstigande resenärer väljer avgången 7.2 mot Västerås. Total åker drygt 8 personer med den avgången dagligen. Även mot Eskilstuna har avgången 7.3 flest antal påstigande. Därefter är det tidsmässigt långt avstånd till nästa tåg som inte går förrän 9.34 (se figur 4). Till Örebro är resorna något mer spridda över morgonen även om avgången 7.3 har flest antal påstigande (se figur 5). Antalet avstigande resenärer är något mer spritt under dagen från alla tre riktningarna. Flest avstigande är det på morgonen och eftermiddagen. 8

9 Påstigande per dag mot Västerås/Stockholm Inställt Avstigande per dag från Västerås/Stockholm Inställt Figur 3: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 9

10 Påstigande per dag till Eskilstuna/Stockholm Avstigande per dag från Eskilstuna/Stockholm Figur 4: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 1

11 Påstigande per dag till Örebro/Hallsberg/Göteborg Inställt Avstigande per dag från Örebro/Hallsberg/Göteborg Inställt Figur 5: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 11

12 4 Resandemönster över tiden År 24 fick tågen på Svealandsbanan slutstation Arboga istället för att fortsätta hela vägen mot Örebro. Det medförde att resenärerna fick byta tåg i Arboga för vidare resa mot Örebro/Hallsberg/Göteborg eller mot Eskilstuna och därför räknas de i statistiken som både av- och påstigande. Sedan år 21 är några få turer återigen genomgående på Svealandsbanan till/från Örebro och Hallsberg vilket innebär något färre antal omstigningarna på Arboga station. Det kan till viss del förklara att antalet resenärer under mätveckan 21 minskade. Dessutom var det stora trafikstörningar i tågtrafiken under vintern 9/1 och vintern 1/11 och ersättningsbussar sattes in under flera veckor. Troligen valde många därmed att fortsättningsvis ta bilen vilket kan förklara den stora minskningen av antalet påstigande på Svealandsbanan. Figur 6 visar utvecklingen av antalet påstigande på Arboga station mellan åren 2 och Antal påstigande Genomsnittligt antal påstigande per dag och riktning Kungsör/Eskilstuna Köping/Västerås Örebro Figur 6: Utvecklingen av antalet påstigande på Arboga station Under hela mätveckan år 23 var det trafikstörningar på Svealandsbanan vilket gör resultatet det året otillförlitligt. Detsamma gäller för år 24 då skolorna i Örebro hade sportlov under mätveckan. 12

13 5 Slutsatser En av Arboga kommuns stora fördelar är närheten till större städer med mer varierade arbetsmarknader och flera högskolor. Resultatet av resanderäkningen visar att tågförbindelserna fyller en mycket viktig funktion för de boende i Arboga kommun att nå sitt arbete, sina studier eller för fritidsresor men även för inpendlare till Arboga kommun. En stor del av det dagliga pendlandet i Mälarregionen sker över en länsgräns. Arboga kommun ligger i gränszonen mellan länen Västmanland, Örebro och Sörmland. Olika subventioner och nivåer på utbud i länen gör att resorna, såväl med buss som med tåg, både är dyrare och färre för resenärer som pendlar till Örebro och Eskilstuna än för de som pendlar till Västerås, trots att sträckan är densamma. Därför är det mycket viktigt att snarast åstadkomma en gemensam syn i regionen på det framtida trafikutbudet samt skapa ett gemensamt taxesystem för länsöverskridande resor. Då SJ, som trafikerar både på Svealandsbanan och på Mälarbanan, endast bedriver tågtrafik som de finner kommersiellt lönsam är det i dagsläget svårt för regionen att påverka utbudet av tågtrafik. Funderingar finns därför på om regionen i framtiden själva måste ta ansvar för tågtrafiken för att säkerställa att utbudet är anpassat efter de behov som finns. Och under förutsättning att tågförbindelserna inte försämras borde det också finnas underlag för att fortsätta öka andelen tågresenärer jämfört med övriga trafikslag. Resor med kollektivtrafik är visserligen ett alternativ som av fler anledningar inte passar alla men tåget har oftast en konkurrenskraftig restid (förutsatt att det inte är försenat) gentemot bilen och är ett miljövänligare sätt att resa på. I den kommunala planeringen är det därför viktigt att möjliggöra för fler att resa kollektivt, exempelvis genom att planera för bostäder i stationsnära lägen. 13