Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Transkript

1 Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

2 Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer Sökväg: Första upplagan, april 2014

3 Förord Västtrafik vill kunna erbjuda ett hållbart och flexibelt resandealternativ. När avstånden mellan bostad och hållplats är lite längre är cykel en naturlig del av resan. Välfungerande cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken ska underlätta för människor att åka kollektivt. Denna handbok har utarbetats för att Västtrafik tillsammans med kommunerna i Västra Götaland och Trafikverket ska kunna tillhandahålla anläggningar och utrustning som främjar cykelanvändningen och ett hållbart resande. Lars-Erik Pedersén

4

5 Innehållsförteckning Förord Bakgrund och syfte 5 Ansvarsfördelning 5 Cykelparkeringsnorm 6 Placering och utformning av cykelparkeringar 7 Belysning 9 Drift och underhåll 9 Källor 10

6

7 Bakgrund och syfte Ansvarsfördelning Västtrafik arbetar långsiktigt för att öka resandet med kollektivtrafik. Ett led i detta är att underlätta för resenärer att använda cykel som en del av resan. Cykeln används främst på sträckor över 500 meter och under 5 km och cirka 90 % av alla vuxna människor i Sverige har tillgång till cykel. Att planera för cykeltrafik i samband med övrig trafik visar på en vilja och en insikt om att för framtiden skapa ett mer uthålligt samhälle. Cykelställ i anslutning till busshållplatser, spårväg och pendeltåg främjar att trafikanten tar sin cykel till och från kollektivtrafiksystemen. Detta är speciellt viktigt i stadens ytterområden och på landsbygden där avståndet mellan hållplats och bostad kan vara långt. Undersökningar visar att satsningar på bättre cykelparkeringar ökar antalet personer som väljer att resa kollektivt. Viktiga aspekter för cyklande resenärer att utgå ifrån i detta sammanhang är närhet, kapacitet, och stöldsäkerhet. Handbok för cykelparkeringar är ett komplement till Hållplatshandboken, Utrustningshandboken och Utformning av pendelparkeringar när det gäller cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken. Vid anläggandet av cykelparkeringar är ansvarsfördelning mellan Västtrafik och kommuner och väghållare/banhållare reglerat i avtal. Avtalet visar vem som svarar för investeringar i befintliga och nya anläggningar och vem som sköter drift och underhåll av vägar, körytor och markanläggningar. Kommuner och väghållare/banhållare ansvarar för iordningställande och drift och underhåll av markytan. Västtrafik tillhandahåller och sköter cykelparkeringarnas utrustning (cykelställ och eventuella väderskydd m.m.). Enligt gällande överenskommelser ansvarar markägare/väghållare för att transportera bort och omhänderta skrotcyklar. I förekommande fall levererar kommuner ström till belysning och ansvarar för investering, drift och underhåll av belysningsanläggningar. Handboken ger riktlinjer för placering och utformning av cykelparkeringar vid enskilda hållplatser, bytespunkter och bussterminaler. Cykelparkering vid resecentrum behandlas separat. Ett cykeltak och en cykelpump kan vara en extra service till dem som väljer att ta cykeln till kollektivtrafiken. Cykelparkering vid Kållereds station. Cykelparkeringen ligger nära både tåg och buss, och här finns viss andel väderskyddade cykelplatser. Parkeringsytan är försedd med stolpbelysning. 5

8

9 Cykelparkeringsnorm Vid terminaler och bytespunkter för kollektivtrafik bör det alltid finnas cykelparkering. Hit kommer många resenärer med olika behov och önskemål. Ibland kan man välja att ta cykeln till närmaste terminal eller bytespunkt istället för ett extra byte inom kollektivtrafiken. Vid enskilda hållplatser i t.ex. centrala Göteborg kan det vara svårt att skapa yta för cykelparkering, dessutom kan det finnas cykelparkering i närheten av hållplatsen som inte är knuten just till kollektivtrafiken. Utanför de allra centralaste delarna av tätorterna minskar antalet allmänna parkeringar på gatumark. Där är det viktigt att det finns tillgång till cykelparkering vid kollektivtrafiken. Vid pendelparkeringar för bil ska det även finnas parkering för cykel. Cykelparkeringen bör ligga närmare hållplatsytan och ha högre kvalitet än bilparkeringen. Det gynnar cykeln framför bilen och ger tydliga signaler om att cykeln prioriteras som transportmedel. Faktorer som inverkar på cykelparkeringsbehovet är beräknad kollektivtrafik, cykeltradition och attityder, invånarantal och bebyggelsetäthet. Även vägnät, topografi och klimat spelar in. terminaler och bytespunkter enskilda hållplatser, centralt läge i större tätorter enskilda hållplatser, ytterområden med bostäder enskilda hållplatser, ytterområden övrigt enskilda hållplatser, tätort enskilda hållplatser, landsbygd pendelparkeringar cykelplatser/100 påstigande (totalt för samtliga hållplatslägen) (exempelvis Göteborg, Borås, Trollhättan, Skövde, Uddevalla, Lidköping, Alingsås) Vid korta avstånd mellan bostäder och hållplatser (mindre än 400 m) och vid tillgång till allmänna cykelparkeringar ordnas inga särskilda cykelparkeringar i Västtrafiks regi cykelplatser/100 påstigande 10 cykelplatser/100 påstigande cykelplatser/100 påstigande 50 cykelplatser/100 påstigande lika många cykelparkeringar som bilparkeringar, dock minst 20 cykelplatser/100 påstigande Behov av cykelparkering vid hållplats bör finnas om kundunderlaget är större än 10 påstigande per dag på landsbygd eller över 20 påstigande per dag inom tätort. I större tätorter där huvuddelen av bostäderna ligger inom 400 meter från närmaste hållplats finns mindre behov av särskilda cykelparkeringar i anslutning till hållplatser. Föreslagna parkeringstal kan ses som ett riktmärke. Anpassning till aktuella förhållanden vid varje enskild hållplats kan behöva göras. Låg turtäthet eller en hållplats som är en del av en skolväg kan vara anledningar att öka antalet cykelparkeringar. Större sammanhängande cykelparkering vid Lindome station. 6

10

11 Placering och utformning av cykelparkeringar Placering Det viktigaste för att en cykelparkering ska fungera är att den ligger nära målpunkten, i detta fall hållplatsen eller terminalen. Ligger parkeringen för långt bort får man ändå parkerade cyklar närmast hållplatsytan. Gångavståndet mellan hållplats och cykelparkeringsplatsen bör inte överstiga meter. Planera för framtiden Tänk på att inte bara planera för dagens behov. Ökat antal cyklister leder till större behov av cykelplatser och det är bra om cykelparkeringens placering och utformning gör att den går att bygga ut på ett naturligt sätt. Cykelparkeringen bör placeras i direkt anslutning till hållplatsen, men väl avskild från själva hållplatsytan och anslutande gångbanor. Hänsyn till gåendes rörelsemönster till och från hållplatsen måste tas. Gångförbindelser mellan cykelparkering och hållplats ska vara så säkra som möjligt. Cykelparkeringar bör om möjligt placeras på samma sida om trafiken som hållplatsen. Om en cykelparkering betjänar flera hållplatslägen ska man eftersträva att placera parkeringen vid hållplatsläget med flest påstigande. Det omgivande cykelvägnätet påverkar var en cykelparkering bäst lokaliseras; varifrån kommer de flesta cyklisterna? Cykelparkeringen bör ligga på vägen till målet och det är bra att kunna passera igenom cykelparkeringen så att man inte behöver gå samma väg tillbaka när man har parkerat sin cykel. Vid stora cykelflöden eller vid cykeltrafik från flera håll kan cykelparkeringen med fördel delas upp på flera mindre enheter. Vid stora cykelflöden bör cykelparkeringen delas upp på flera mindre enheter. Vid Lindome station finns t.ex. cykelparkering på båda sidor om spåret. Genom att lägga parkeringen väl synlig motverkas stöldrisken. Genomströmning av folk och passerande kollektivtrafik ger trygghet och säkerhet. 7

12

13 Utformning Utformning och val av utrustning ska generellt anpassas till platsens förutsättningar. Cykelparkeringen bör vara yteffektivt utformad utan att vara för trång. Det ska vara bekvämt att ta sig in och ut ur parkeringen. Placering av cykelställsrader tvärs huvudrörelsestråket med cykeln placerad i rörelseriktningen är bra där huvudstråket är vältrafikerat. Placering direkt mot cykelstråket är bra på platser där endast ett fåtal personer rör sig genom området, se bilder till höger. En cykelparkeringsenhet bör inte vara för lång. Det är bra med genomsläpp så att cyklister och fotgängare kan passera genom anläggningen. Väderskydd Vid terminaler och bytespunkter kan det finnas anledning att anordna cykelparkeringar under tak. Att kunna parkera på en väderskyddad cykelplats upplevs som positivt och kan göra det mer attraktivt att ta cykeln till kollektivtrafiken. Det krävs dock ett större antal sammanhängande cykelplatser för att göra dessa anläggningar kostnadseffektiva. Vid terminaler bör cykeltaken inordnas i den byggda miljön och kan med fördel anläggas i direkt anslutning till byggnader. Andelen väderskyddade cykelplatser får generellt avgöras från fall till fall. Vid pendelparkeringar ska dock minst hälften av anordnade cykelplatser vara under tak. Cykling uppmuntras om det alltid finnas några lediga parkeringsplatser, beläggningsgraden bör inte överstiga 0,9. (Beläggningsgraden beräknas som kvoten mellan antalet parkerade cyklar och totalt antal cykelställ. En bra tid att kontrollera beläggningsgraden är torsdagar kl.11 under april, maj, juni, september eller oktober. Källa: GCM-handbok.) Vid behov kan cykelparkeringen avgränsas mot omgivningen med ett räcke eller dylikt. Detta kan t.ex. vara aktuellt om cykelparkeringen är placerad i direkt anslutning till en körbana. Markbeläggningen på en cykelparkering bör vara jämn och slät. Den kan bestå av t.ex. asfalt eller betongmarksten. Parkeringen bör placeras på plan mark för att minska risken för att cyklarna välter. RÖRELSESTRÅK RÖRELSESTRÅK Cykelparkeringen bör genom sin placering och utformning tala för sig själv. Skyltning särskilt för parkeringen bör undvikas. För val av cykelställ och övrig utrustning, se Utrustningshandboken. Placering av cykelställ längs med rörelsestråket är bra där endast ett fåtal personer rör sig genom området. Placering av cykelställ tvärs mot rörelsestråket är bra vid vältrafikerade stråk. Minsta lämpliga avstånd mellan cykelraderna är 2 meter. 8

14

15 Belysning Drift och underhåll För att åstadkomma en trygg och säker cykelparkering behövs någon form av belysning under dygnets mörka timmar. I första hand placeras cykelparkering på ett sådant sätt att områdets allmänbelysning även tillgodoser parkeringsytans behov. I andra hand ordnas belysning särskilt för cykelparkeringen. Belysningslösning väljs från fall till fall. Ett sätt är att fortsätta med samma typ av allmänbelysning som redan används på platsen. Ett annat kan vara att använda lägre belysningsstolpar liknande den hållplatsbelysning som finns. Lägre placerad belysning kan hjälpa till att ta ner platsens skala och på så vis öka trygghetskänslan. Drift och underhåll av cykelparkeringar innefattar renhållning och snöröjning samt byte av trasiga delar och bortforsling av övergivna fordon. Vid val av belysning ska drift- och underhållsaspekten och risken för vandalism beaktas. Exempel på lägre belysningsstolpe som används till hållplatsbelysning. Samma belysningslösning kan användas vid cykelparkeringar. 9

16

17 Källor Attraktiva pendelparkeringar, Pilotprojekt 2 K2020, Västtrafik m.fl. augusti 2010 GCM-handbok, SKL och TrV 2010 Cykelparkering vid resecentrum, TrV och Uppsala kommun november 2010 Cykelparkering, principer för utformning i Göteborg, Göteborgs Stad Trafikkontoret mars 2008 Cykelparkeringsriktlinjer samt underlag för dimensionering, Göteborgs Stad Trafikkontoret mars 2008 Gör plats för cykeln, vägledning och inspiration för planering av cykelparkering vid stationer och resecentra, Boverket 2010 Handbok för hållplatsers utformning och utrustning, Västtrafik Utformning av pendelparkeringar, Västtrafik Utrustningshandboken, Västtrafik