Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN Per-Erik Hahn Dnr KS Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till Samhällsbyggnadsnämndens beslut: Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till svar på motion. Förslag till Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen tillstyrker Samhällsbyggnadsnämndens beslut. Förslag till Kommunfullmäktiges beslut: Beträffande färgmarkerade cykelfält avstyrks motionen med hänvisning till kontorets redovisning Beträffande cykelboxar avstyrks motionen med hänvisning till kontorets redovisning. Beträffande trafiksignaler avstyrks motionen med hänvisning till kontorets redovisning. Beträffande införande av fler cykelgarage tillstyrks motionen Beträffande införande av hyrcykelsystem tillstyrks motionen Beträffande införande av trafikstad avstyrks motionen med hänvisning till kontorets redovisning Beträffande Kreativ och spännande cykelinfrastruktur avstyrks motionen med hänvisning till kontorets redovisning. SAMMANFATTNING Kristina Edlund och Mari Hultgren vill att Linköping ska vara en cykelstad dvs en stad där man i första hand väljer cykeln som transportmedel. Motionärerna vill bygga vidare på en cykelkultur som främjar miljö, hälsa och ekonomi. För att öka andelen cykelresor i Linköpings innerstad och för att Linköping ska bli en tryggare, säkrare och bättre cykelstad så ser Kristina Edlund och Mari Hultgren behov av ett antal insatser för att förbättra trafiksäkerhet, trygghet och smidighet för cyklister i Linköpings innerstad med väl fungerande cykelbanor, cykelboxar och i otydliga

2 2 (5) korsningar markera cykelbanan med avvikande färg. Tillgången till cykelparkeringar, cykelgarage och luftpumpar behöver bli större och även underlätta cyklande till kollektivtrafiken för de som har långt till närmaste hållplats. Genom att mer trafik sker med cykel så ökar attraktiviteten för Linköpings stadsmiljö och ökar tryggheten och trivseln. Att jobba med nyskapande och konstnärliga cykelparkeringar och cykelpumpar kan också bidra till att utveckla Linköping som attraktiv cykelstad. Att bygga upp en trafikstad för att hjälpa Linköpings barn och unga att tidigt ska träna sina trafikkunskaper under lekfulla former. Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på att socialdemokraterna vill skapa förutsättningar för att Linköping ska fortsätta vara en Sveriges bästa cykelstäder där man som cyklist upplever attraktiva och väl fungerande cykelförhållande så att fler väljer cykel som transport i framtiden. UTREDNING 1. Färgmarkerade cykelfält I Cykelplanen för Linköping , antagen i Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden den 31 januari 2008, 31, står det att cykelnätet ska vara sammanhängande, enhetligt och överblickbart. Maskvidden bör vara mindre än den som gäller för bilvägnätet. I första hand eftersträvas gena cykelstråk vilket kan innebära att huvudgator för biltrafik i innerstaden också kan vara huvudcykelstråk. På dessa gator genomförs åtgärder för att den faktiska hastigheten inte ska överstiga 30 kilometer/ timme. I innerstaden är separering inte alltid möjlig. Cykeltrafikens roll kan dock avsevärt förbättras genom att Enkelriktade gator tillåts för cykeltrafik genom att de omskyltas med vägmärke Förbud mot trafik med motordrivet fordon, Cykelfält märks ut längs gator med många cyklister. Eventuellt kan dessa rödmålas för ökad synbarhet, Så kallade cykelfartsgator införs. Dessa gator är i princip öppna för alla trafikslag men på cykeltrafikens villkor. Hastigheten är begränsad till 20 km/tim. Tillbakadragen stopplinje för motorfordon och s.k cykelbox Målade cykelfält genom själva korsningen Behov av kollektivtrafikstråk och gångstråk begränsar utrymmet och möjligheten för separerade cykelbanor eller cykelfält på delar av gatorna i innerstaden på bland annat delar av Storgatan och S:t Larsgatan. I arbetet med utvecklingsplanen för innerstaden så kommer ett huvudvägnät för cykeltrafik tas fram med inriktning på cykelfartsgator som prövats med gott resultat i Linköping sedan Vad det gäller målade cykelfält i gata och korsningar och cykelboxar så råder SKL och Transportstyrelsen att beakta trafikförordningen och vägmärkesförordningen som reglerar hur markering och utformning av vägar ska utföras. Färg och utformning på markeringar och fält påverkar den juridiska betydelsen.

3 3 (5) Ny forskning från Danmark visar på ökade olycksrisker för cyklister på målade fält i korsningar och vägar. 2. Cykelbox Ett försök med cykelbox pågår i korsningen Nygatan och S:t Larsgatan där teknik och samhällsbyggnadskontoret provar en ny utformning av cykelbox efter rekommendation av SKL och Transportstyrelsen. Utformningen ska utvärderas under Trafikljussignaler för cyklister Trafiknätet för cykel är i Linköping hög grad separerat från fordonstrafik på cykelbanor. Där cykelbanorna korsar körbanor leds cykeltrafiken i cykelpassager med egen trafiksignal. Ett fåtal korsningar med en andel cykeltrafik saknar idag cykelpassager och där cyklar och bilar regleras av samma trafiksignal och de platserna finns listade med behov av åtgärd i Cykelplanen. Utformning av korsningarnas trafiksignaler styrs av vad som är lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt och platsspecifika krav och trafikflöden. Successivt ska trafiksignalerna i kommunen göras mer cykelvänliga i korsningar där livlig cykeltrafik förekommer. Detta kan gälla på såväl cykelvägar, cykelbanor som i blandtrafik. Strävan är att det ska bli grönt för cyklisten så enkelt som möjligt. Följden av ökad cykelvänlighet torde bli att antalet rödljuscyklingar kommer att minska. I Cykelplanen för Linköping föreslås följande åtgärder: Cykelsignalen ska gå grönt i varje omlopp, genom överanmälan från parallella trafikströmmar eller genom sling- eller radardetektering. Detekteringen på cykelbanan ska vara så utformad att cyklisten inte onödigtvis måste sänka sin hastighet för att var säker på att få grönt. Väntetiden innan signalen blir grön ska hållas kort. Förgrönt ska användas i korsningar där det är viktigt att cyklisterna synliggörs för trafiksäker passage. När en cykelsignal blivit grön bör den förbli grön så länge som möjligt. Gröna vågor ska om möjligt anpassas till att också omfatta cykeltrafiken. Allgrönt införs i lämpliga korsningar. Under 2014 så kommer Teknik och samhällsbyggnadskontoret anpassa ett antal korsningar där huvudstråk för cykel korsar lokalstråk för bil att bli mer cykelprioriterade. 4. Införa fler cykelgarage I dag finns det 76 st låsta cykelparkeringar i cykelgarage på resecentrum som är i stort sett fullbelagda och det finns en kölista för lediga platser. Ett stort behov av låsta cykelparkeringar finns på resecentrum och teknik och samhällsbyggnadskontoret tar fram ett underlag för hur ett cykelgarage kan utformas för att öka antalet låsta cykelparkeringar och utrustat med luftpump och verktyg och möjlig uthyrning av cykelkärror. Det finns möjlighet att använda Östgötatrafikens resekort som passerkort. 5. Uthyrning av cyklar och cykelparkering vid busshållplatser I dag finns det lånecykelsystem i Stockholm, Göteborg och i Lund så är hyrcykelsystem under införande under Upplåtelseformen för systemen är tjänstekoncession och Teknik och samhällsbyggnadskontoret tar fram ett upphandlingsunderlag för en tjänstekoncession kan för Linköpings kommun och

4 4 (5) anpassade för kommuninvånarnas behov. Under 2013 så sattes ett antal cykelställ upp vid busshållplatser i Hackefors och en inventering av busshållplatser har gjorts för att sätta upp fler ställ där behov finns. 6. Trafikstad I Trafiksäkerhetsprogrammet för Linköpings kommun antagen av Teknik och samhällsbyggnadsnämnden inom insatsområdet beteendepåverkande åtgärder har Linköpings kommun valt att fokusera på barns trafiksäkerhet där Teknik och samhällsbyggnadskontoret arbete idag går ut på att skolpersonal och barn jobbar med ett material framtaget av Malmö kommun. Materialet går ut på att utbilda barnen i ett trafiksäkert beteende för att gå och cykla till skolan och i deras närmiljö så deltar 27 förskolor och skolor. 7. Kreativ och spännande cykelinfrastruktur Teknik och samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till kultur och fritidsnämnden men är positiv till förslaget och samarbetar gärna med kultur och fritidsnämnden i frågan. KOMMUNALA MÅL I Strategisk plan med övergripande mål Kf 185/11 står det att Därför ska Linköping vara en plats där det är enkelt att göra smarta val för att förbättra miljön och minska påverkan på klimatet. Det ska vara lätt att ta sig fram som gångtrafikant och cyklist i Linköping. Gång- och cykelbanor ska ha hög prioritet. I Cykelplanen för Linköping , 31/08 så finns Storgatan, Snickaregatan, Linnégatan och delar av S:t Larsgatan och Repslagaregatan med inriktningen att det ska anläggas cykelfartsgator eller cykelfält. I trafikstrategi för Linköping, 92/10 Vid utformning av huvudnäten ska trafikslagen prioriteras i följande ordning: 1. Gång och Cykel. 2. Kollektivtrafik. 3. Biltrafik. Trafiknätet i staden består av nät för gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Dessa nät är inte helt skilda från varandra utan korsar varandra och ibland måste samma yta även nyttjas på sträcka. Detta innebär att det uppkommer många situationer där man måste välja hur en prioritering mellan olika trafikslag ska ske. Prioriteringen avser oftast hastigheter, företrädesreglering, utrymme, prioritering i signal (grön våg) etc. Trafikförordningen SFS 1998:1276 Vägmärkesförordningen SFS 2007:90 VMF 4 kap 8 M13 Stoplinje anger vart ett fordon skall stannas enligt vägmärke eller trafiksignal. VMF 4 kap 3 Vägmarkeringar är vita om inte annat anges.

5 5 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORETS HELHETSBEDÖMNING LÄNKAR Cykelplan för Linköping Dialog PM Hållbar trafik i centrum C3%A5llbar%20trafik%20i%20centrum/Dialog%20PM%20H%C3%A5llbar%20traf ik%20i%20centrum.pdf Strategisk plan för Linköping Trafik och miljö för skolan KOMMUNLEDNINGSKONTORET MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGE N Joakim Kärnborg Anna Bertilsson Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text.

6

7