Förhållande till beslutade styrande dokument

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Sammanträdesdatum Utfärdat Diarienummer 2231/17 Specialist- och sakområden Hans Magnusson/Trafikkontoret Telefon E-post: Yttrande över regeringens promemoria om cykelregler Förslag till beslut I trafiknämnden 1. Trafiknämnden tillstyrker förslagen till cykelregler utom avseende förslagen att cykelpassage ska markeras med cykelrutor samt att gående bör gå till vänster på en gemensam gång- och cykelbana. 2. Trafiknämnden föreslår vissa ändringar och tillägg i enlighet med trafikkontorets tjänsteutlåtande. 3. Trafiknämnden översänder tjänsteutlåtandets bilaga 2 till Näringsdepartementet som eget yttrande. Sammanfattning Regeringen har skickat ut en promemoria, bilaga 1, på remiss om ändrade cykelregler med syfte att stimulera ökat och säkert cyklande. Promemorian innehåller sju förslag bland annat att cyklande i vissa fall ska få använda körbanan även om det finns cykelbana, att en väg eller vägsträcka kan bestämmas vara en cykelgata och att en cykelpassage ska anges med vägmarkering. De föreslagna förändringarna är i huvudsak bra och kommer att vara ett bidrag till att nå målen i vår trafikstrategi och vårt cykelprogram. Trafikkontoret avstyrker förslagen att cykelpassage ska markeras med cykelrutor samt att gående bör gå till vänster på en gemensam gång- och cykelbana samt föreslår vissa ändringar och tillägg. Förhållande till beslutade styrande dokument Syftet med de föreslagna trafikreglerna ligger helt i linje med vad som anges i Trafikstrategin och Cykelprogrammet. Trafikreglerna kompletterar de fyra åtgärdsområden som anges i Cykelprogrammet för att de tillsammans ska öka färdmedlets attraktionskraft. Områdena behandlar infrastruktur, drift och underhåll, stöd och tjänster och kommunikation.

2 Trafikstrategin anger att Göteborg går från att vara en stor småstad till att bli en storstad och att göteborgarna ska kunna, och vilja, använda gång, cykel och kollektivtrafik som sina vanligaste färdmedel. En bärande del av trafikstrategin är att skapa möjligheter för många fler att gå, eller att använda kollektivtrafik eller cykel för en större andel av sina resor. Cykelprogrammet är en fördjupning och konkretisering av Trafikstrategi för en nära storstad. Där anges bl.a. en vision: Göteborg är en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort. Effektmålet är att till 2025 har antalet cykelresor tredubblats och då tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad. Ekonomiska konsekvenser En förändring av reglerna för när cyklande får använda körbanan istället för cykelbanan får knappast några ekonomiska konsekvenser. Reglering av gator som cykelgator och vägmarkeringar för cykelboxar är endast förknippade med ökade kostnader om kommun själv väljer att en väg ska regleras som en cykelgata eller en cykelbox markeras. Det föreslagna kravet på markering av cykelpassager innebär en kostnad i de fall cykelpassagen idag är omarkerad och vi vill passagen ska finnas kvar. Bedömningen är dock att detta inte är så vanligt förekommande eftersom flertalet passager redan är markerade. Barnperspektivet Förslagen med ändrade cykelregler förväntas ha liten påverkan på barnperspektivet. En rörelse mot ett förändrat resebeteende i en mera hållbar riktning, är dock positivt utifrån barns tillgänglighet och rörelsefrihet i gaturummet då bilintensiva miljöer kan vara hämmande på barns säkerhet och trygghet. Jämställdhetsperspektivet Förslagens inverkan på kvinnors och mäns förutsättningar att välja cykling som transportsätt är svårt att bedöma. Internationella erfarenheter visar att kvinnorna väljer cykel i samma omfattning som män i takt med att trafiken blir säkrare. Av den senaste svenska nationella resvaneundersökningen kan man se att kvinnor och män gör ungefär lika många cykelresor men att män i allmänhet cyklar längre sträckor. Kvinnor använder färdsätten till fots och cykel i något större utsträckning, drygt 30 procent av sina resor, jämfört med knappt 30 procent för männen. Det är fler kvinnor än män som både saknar körkort och tillgång till bil. Några slutsatser om hur de olika förslagen påverkar på trafiksäkerheten för cyklande kvinnor respektive män är svårt att dra och ännu svårare att se hur trafikregeländringar skulle kunna modifieras för att öka jämställdheten.

3 Mångfaldsperspektivet Utifrån ett jämlikhetsperspektiv, där vi ser till hela staden, gäller de föreslagna regeländringarna alla. De är oberoende av till exempel socioekonomisk status, demografi eller etnicitet. Utifrån ett mångfaldsperspektiv på individnivå där människor har olika förutsättningar att tillgodogöra sig information är det positivt att det nya förslaget innebär en förenkling som är enkel att överblicka för fler. Några slutsatser om hur de olika förslagen påverkar på mångfaldsperspektivet är svårt att dra och ännu svårare att se hur trafikregeländringar skulle kunna modifieras för att öka jämställdheten. Miljöperspektivet Förslagen bedöms kunna förbättra vissa grundförutsättningar för att öka cyklingen genom att bland annat framkomligheten för cyklande bedöms kunna öka på vissa vägar eller vägsträckor. Om fler cyklar och avstår från att använda bilen som transportmedel leder det till positiva konsekvenser för miljön. Samtidigt behövs bland annat bättre infrastruktur för cykel vilket också leder till att fler väljer att cykla och avstå från att använda bil. Omvärldsperspektivet Förslagen till cykelregler i promemorian grundas på en omvärldsbevakning. Den gjordes i den så kallade cyklingsutredningen, Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70). Där finns en genomgång av förutsättningarna enligt FN:s konvention om vägtrafik, som Sverige ratificerat och därmed åtagit sig att följa. Vidare finns en genomgång av hur cykelreglerna ser ut i andra länder och vad forskningen kommit fram till. Stefan Eglinger Trafikdirektör Marja-Leena Uitto Adolfsson Tf avdelningschef Bilagor 1 Regeringens promemoria om cykelregler 2 Göteborg stads yttrande till Näringsdepartementet över promemoria om cykelregler

4 Ärendet Det är viktigt att stimulera långsiktigt hållbara transportlösningar, särskilt inom kollektivtrafik, gång och cykel. Åtgärder inom cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål, såsom att minska resandets miljöpåverkan, minska trängseln i tätort och bidra till en bättre folkhälsa. Regeringen har mot den bakgrunden skickat ut en promemoria, bilaga 1, på remiss om ändrade cykelregler och bland annat Göteborgs stad har fått möjlighet att yttra sig. Remissvaret ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 14 september. Bakgrund Riksdagen riktade våren 2015 ett tillkännagivande till regeringen i syfte att främja cykling. I detta framfördes att regeringen bör redogöra för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer. En promemoria är framtagen som redogör för vissa möjliga regeländringar: Om särskild försiktighet iakttas får cyklande som fyllt 15 år använda körbanan även om det finns en cykelbana under förutsättning att den högsta tillåtna hastigheten på körbanan inte är högre än 50 kilometer i timmen. En väg eller vägsträcka kan bestämmas vara en cykelgata. Cykelgatan märks ut med ett särskilt vägmärke och den högsta tillåtna hastigheten är 30 kilometer i timmen. Motordrivna fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken och fordon som kör in på en cykelgata har väjningsplikt mot fordon som färdas där. Parkering får bara ske på särskilt anordnade parkeringsplatser. En vägmarkering för så kallad cykelbox införs. Markeringen för ett övergångsställe får utgöra en av begränsningslinjerna till en cykelpassage eller en cykelöverfart. En cykelpassage ska anges med vägmarkering för cykelpassage. Gående på en gemensam gång- och cykelbana ska om möjligt använda vänster sida i färdriktningen. Förtydligande om att lokaliseringsmärken för vägvisning även innefattar märken för vägvisning av gång- och cykeltrafik. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

5 Trafikkontorets synpunkter De föreslagna förändringarna är i huvudsak bra och kommer att vara ett bidrag till att nå målen i vår trafikstrategi och vårt cykelprogram. Remissen innehåller en rad förslag till regeländringar och anpassningar, av i huvudsak regleringsteknisk natur. 1. Att tillåta viss cykling på körbana tillstyrks. Denna regel finns med i Göteborgs miljöprogram. 2. Cykelgata föreslås införas som företeelse. Även denna regel finns med i Göteborgs miljöprogram. Vi har några års erfarenhet av att bygga om gator för att prioritera cyklister (cykelfartsgator). Det är därför bra att det nu kommer en formell reglering genom att begreppet cykelgata införs. Göteborg föreslår två utformningskrav för att få förklara en väg som cykelgata. Ett krav på att gatan ska vara utformad så att det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen (istället för förslaget att hastighetsbegränsa) och ett krav på att det finns gångbanor väl avskilda från körbanan för att de gående ska vara separerade från fordonstrafiken. Vidare önskas att regeln om parkering ändras till att endast ange att fordon får inte parkeras. Göteborg föreslår också att det ska vara tillåtet att cykla i bredd på cykelgator. 3. Möjlighet att markera cykelbox tillstyrks. 4. Förenklad markering av cykelpassage och cykelöverfart vid övergångsställe tillstyrks. 5. Göteborg avstyrker av i huvudsak trafiksäkerhetsskäl ändringen att cykelpassage ska markeras med cykelrutor. Att använda samma tvärgående markering för två olika trafikregler (cykelöverfart och cykelpassage) är olämpligt. Vägmarkering med cykelrutor skapar många frågetecken idag ute i trafiken. Det råder osäkerhet mellan motorfordon och cyklister om vem som ska lämna företräde. Med en ändring skulle det bli svårt för en cyklist att särskilja en cykelpassage från en cykelöverfart då det enda som skiljer en passage åt från en överfart är ett vägmärke som inte är synligt för cyklisten utan är vänd mot korsande fordon. Cyklister är en mycket inhomogen grupp med vitt skilda kunskaper. Som påpekas i promemorian är det därför viktigt att förhållandena på platsen är tydliga. I tydligheten menar vi att de bland annat är så olika som möjligt. Konsekvensen av förslaget, att det ska finnas cykelrutor vid alla passager, är att det skapas ytterligare otydlighet igen mellan cyklist och motorfordon, och alltså motverkar syftet med vad en passage är. Därtill kommer det att finnas en tredje typ av cykelkorsningar, de utan någon markering. 6. Att bestämmelser om lokaliseringsmärken för vägvisning för gång- och cykeltrafik förtydligas tillstyrks. 7. Att gående bör gå till vänster på en gemensam gång- och cykelbana avstyrks då en sådan regel sannolikt inte kommer att få något genomslag eller effekt. Förslaget bygger på teoretiska antaganden och överväganden och kommer knappast att övervakas eller ha några sanktioner.

6 8. Möjlighet att markera ett övergångsställe på cykelbana bedöms kunna användas i ökad utsträckning och Göteborg instämmer. Önskade ändringar och tillägg 1. Cykelöverfart och cykelpassage. Göteborg menar att definitionen av en cykelöverfart ska vara att den är utmärkt med vägmarkering eller vägmärke, inte både och, för att samma förutsättningar ska gälla som vid övergångsställen. Vidare bör regeln om 30 km/timmen föras över från Förordning om fordonsdefinitioner till Trafikförordningen. 2. Det behövs en definition avbegreppet gångbana som förekommer på flera ställen i Trafikförordningen. Det är inte bra att knyta ett antal trafikregler till ett begrepp som inte är definierat.. 3. Såväl statliga som kommunala informationsinsatser om nya cykelregler är angelägna inför genomförandet. Våra detaljerade synpunkter på ändringar och tillägg finns i bilaga 2, som även är förslaget på remissvar till Näringsdepartementet.