reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

Transkript

1 1

2 Trafikreglering är ett vitt begrepp. Den vanligaste definitionen av trafikreglering är att reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om. De allmänna trafikreglerna finns i trafikförordningen (1998:1276) och där regleras också möjligheten att lokalt bestämma om och märka ut olika förbud, påbud eller villkor. Allmänna regler gäller i princip för all trafik på mark, alltså såväl på väg som i terräng, medan särskilda trafikregler i lokala föreskrifter principiellt bara gäller för en viss gata, väg, plats eller företeelse. I lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor regleras kommunernas rätt att besluta om lokala trafikregler. undantag vid trafikövervakning, räddningstjänst m.m. samt för väghållningsarbete. Detta regleras i kap. 11 och 12 i trafikförordningen. Dessutom ger trafikförordningen vissa myndigheter, däribland kommunerna, möjlighet att medge undantag för exempelvis ett visst ändamål om det behövs av särskilda skäl. 2

3 Trafikförordningen 2 kap, 3 kap En särskild anvisning för cyklist, förare av moped klass II eller gående gäller för sådan trafikant framför andra anvisningar 3

4 4

5 Definitionen av cykel regleras i 2 och fick genom en ändring 2010 en delvis ny definition. av lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner (LDEF), 2 2.För att en elcykel ska klassificeras som en cykel är kravet att motorns kontinuerliga märkeffekt är högst 250 watt. Till cykel räknas ett sådant fordon om det har en elmotor med en kontinuerlig märkeffekt om högst 250 watt eller är självbalanserande och är inrättat för befordran av en person, ska föras av den åkande och är konstruerat för en hastighet av högst 20 km/tim. Om ett sådant fordon har en nettoeffekt över 250 watt men inte över 1 kilowatt tillhör det kategorin moped klass II. 2.Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanordning om elmotorn endast förstärker kraften från tramp- eller vevanordningen, inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen, och har en kontinuerlig märkeffekt som inte överstiger 250 watt. 3.Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som är avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, och är inrättat huvudsakligen för befordran av en person, inrättat för att föras av den åkande, och konstruerat för en hastighet av högst 20 kilometer i timmen. 4.Ett eldrivet fordon utan tramp- eller vevanordning som uppfyller villkoren i 3 a c och som antingen har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt, eller är självbalanserande. Genom ändringen omfattar begreppet cykel även sådana små eldrivna fordon som är inrättade för en person och för att föras av den åkande samt är konstruerad för en hastighet om högst 20 km/h. Exempel på sådana fordon är vissa elskotrar och självbalanserande tvåhjulingar (hoverboards) eller segways. 5

6 lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Till kategorin moped kan dock även inordnas sådana fordon som inte uppfyller kraven för att definieras som cykel. Det kan exempelvis vara att fordonet har en elmotor vars effekt överstiger 250 watt eller kan köras i en högre hastighet än 20 km/h. Dessa fordon tillhör då kategorin moped klass I alternativ kategorin moped klass II beroende på maxhastighet Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen som, om det drivs av en förbränningsmotor med gnisttändning, har en slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller, om det drivs av en förbränningsmotor med kompressionständning, har en slagvolym av högst 500 kubikcentimeter, eller är försett med annan motor för framdrivande och som har 1. två hjul samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, 2. tre hjul och en vikt i körklart skick av högst 270 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller 3. fyra hjul och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 4 kilowatt, eller 4. fyra hjul, ett karosseri med högst tre dörrar och en vikt i körklart skick av högst 425 kilogram samt en nettoeffekt som inte överstiger 6 kilowatt. Vid beräkningen av en mopeds vikt ska i fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. Mopeder delas in i klass I och klass II. 6

7 Cykel som leds av gående eller vid färd dagtid omfattas inte av kraven. TSFS 2009:31 Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar Dessa föreskrifter innehåller närmare bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning enligt fordonsförordningen (2009:211). Moped kl II. har du fyllt 15 år innan 1 oktober 2009 behöver du inte ha förarbevis) Det finns vissa undantag, till exempel den som färdas med en tvåhjulig moped klass II som är konstruerad för att drivas med en tramp- och vevanordning och där motorn inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen ska använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd. Det är tillräckligt att använda cykelhjälm när du kör en sådan moped. 7

8 VOI/LIME/TIER/GLYDE El-sparkcykel, är att kategorisera som cykel om de har en maxhastighet som inte överstiger 20 km/h samt märkeffekt som inte överstiger 250 watt. I annat fall är de att kategorisera som moped klass II eller moped klass I beroende på maxhastighet. Maxhastighet Voi 20 km/h? Maxhastighet Blikee City 25 km/h? 8

9 Segway, hoverboards Cykel, om inte överstiger 250 watt och 20 km/h. 9

10 10

11 Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 2 Cyklande och förare av moped klass II får trots bestämmelserna i 25 och 26 före en vägkorsning hålla till höger på vägen även när de avser att svänga till vänster. De skall fortsätta genom korsningen till dess motsatta sida och svänga först när det kan ske utan fara med hänsyn till den övriga trafiken. Första stycket gäller inte i ett körfält som är avsett enbart för trafik som skall svänga till höger. 3 kap. 6 TRf Vid färd på väg ska fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 andra stycket bestämmelserna om gående ska tillämpas. Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II ska vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns. Cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II får dock om särskild försiktighet iakttas använda körbanan i stället för cykelbanan om1. den cyklande fyllt 15 år, och 2. den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen och i övrigt när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. Om särskild försiktighet iakttas, får trehjuliga mopeder klass II föras på en cykelbana med ringa trafik och tillräcklig bredd.är en bana avsedd för viss trafik får annan trafik förekomma på banan endast för att korsa den. 11

12 VOI/LIME/TIER el-sparkcyklar, är att kategorisera som cykel om de har en maxhastighet som inte överstiger 20 km/h samt märkeffekt som inte överstiger 250 watt. Det tredje stycket i bestämmelsen kom till i samband med ändringen i LDEF. Begreppet "cykel" har fått en delvis ny definition. Genom ändringen omfattar begreppet "cykel" även sådana små eldrivna fordon som är inrättade för en person och för att föras av den åkande samt är konstruerade för en hastighet om högst 20 km/tim. Exempel på sådana fordon är vissa elsparcyklar och självbalanserande tvåhjulingar som styrs genom särskild gyroteknik. En eldriven rullstol är liksom tidigare att anse som "cykel". Definitionen av begreppet "motordrivet fordon" ändras så att motordrivna fordon som är att anse som cyklar inte innefattas i begreppet. I förarbetena till ändringen diskuterades frågan om de nya mindre eldrivna fordonen och lämpligheten att de får framföras på gångbana. Regeringen ansåg inte att gåendereglerna endast ska omfatta funktionshindrade utan även när dessa fordon används av annat syfte. 1 kap. 4 Bestämmelserna om trafik med fordon gäller i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur. Bestämmelserna om gående gäller även den som 1.åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande, 2.för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon, 3.leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, eller 4.för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående. Bestämmelserna om gående gäller även den som i gångfart själv för en rullstol, eller ett annat eldrivet fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är att anse som en cykel 12

13 Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Gågata En väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara gågata och som är utmärkt med vägmärke för gågata Gångfartsområde En väg eller ett område som enligt lokala trafikföreskrifter ska vara gångfartsområde och som är utmärkt med vägmärke för gångfartsområde 13

14 24 timmar. Vissa allmänna trafikregler inom tättbebyggt område, som förbud mot att stanna eller parkera i terräng och förbud mot att parkera fordon längre tid än 24 timmar vardagar utom vardag före sön- och heldag, knyts också till begreppet allmän plats, gatumark Om det inte finns någon lokal trafikföreskrift om annat gäller på vanliga gator och allmänna parkeringsplatser att uppställning bara får ske 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag före sön- och helgdag (3 kap. 49 a första stycket trafikförordningen). Eftersom detta är en allmän bestämmelse ska den inte märkas ut. Om man i en kommun anser att det finns behov av längre uppställningstid för en plats, sträcka eller område kan man i en lokal trafikföreskrift föreskriva om detta, som då också ska märkas ut. Det är dock möjligt att genom lokal trafikföreskrift reglera så att det blir tillåtet för andra fordon att parkera, exempelvis om man har en bred gångbana. En bättre lösning är dock att bygga om gångbanan till körbana såsom en uppställningsficka längs gatan. Tillåtelse på cykelbana är närmast ett extremfall. En tillåtelse måste märkas ut med vägmärken, och oftast också med markering, så att det blir tydligt var avvikelsen gäller. Omvänt kan förbud mot att stanna eller parkera cyklar och mopeder klass II behövas på vissa gångeller cykelbanor vid exempelvis resecentrum eller gallerior. Då krävs ltf:er. Terräng Vi har redan bekantat oss med begreppet terräng. avses i första hand mera obanade naturområden, men det innefattar också vissa hårdgjorda ytor som inte är väg eller gång- eller cykelbana i Trafiklagstiftningens mening, exempelvis torgytor, skiljeremsor och refuger. Att tillåta parkering i terräng kan vara aktuellt genom en tillfällig lokal trafikföreskrift vid evenemang och liknande. 8 allmän lokaltrafikföreskrift Stockholm, förbud mot fordonstrafik i terräng är all fordonstrafik förbuden om inte annat anges genom ltf eller vägmärke. Detta innebär att cyklar inte kan föras i terräng i Stockholm. Förbud i terräng utom tättbebyggt område kan i speciella fall vara nödvändigt. Vanligast är att föreskriften bara ska gälla ett visst område och då bara med förbud att parkera fordon. En sådan föreskrift behöver inte märkas ut med vägmärke enligt 10 kap. 13 trafikförordningen. Ett förbud som bara ska gälla längs en väg måste dock märkas ut och görs med märke C35, förbud mot att parkera fordon. Om förbudet också ska gälla intill en väg krävs en tilläggstavla med text "Gäller även 00 meter intill väg". 14

15 Trafikförordning kap. 6. Se även i Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner under definition cykel. 2.3a-c. 15

16 16