Konsekvensutredning av ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linda Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsteknik väg Konsekvensutredning av ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder Transportstyrelsens förslag: Att undanta motoriserade cyklar som har tagits i bruk från kraven i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Anledningen till regleringen är att Sverige troligtvis har ett indirekt handelshinder gällande motoriserade cyklar i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder En ny ramförordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar 1 började gälla den 1 januari I och med den nya ramförordningen tillkom möjligheten att typgodkänna motoriserade cyklar med en motoreffekt av högst 1 kilowatt (kw). Framdrivningen av fordonet får antingen vara en elmotor eller en förbränningsmotor och motorns effekt ska stängas av när fordonet når en hastighet av 25 km/tim. Den motoriserade cykeln har beteckningen L1e-A i ramförordningen. I Sverige kategoriseras denna cykel som moped klass II 2. Bakgrunden till denna kategorisering finns att läsa i regeringens proposition 2015/16:31 om godkännande och marknadskontroll av fordon. En moped klass II måste godkännas innan den får tas i bruk, antingen genom ett EU-typgodkännande eller genom mopedbesiktning 3. Ramförordningen och dess genomförandeförordningar innehåller tekniska krav och krav på utformning av intyg för överensstämmelse för mopeder som godkänns via ett EU-typgodkännande. För mopeder som godkänns via mopedbesiktning finns kraven istället i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar 2 Enligt 2 lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 3 2 kap. 2 fordonsförordningen (2009:211)

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (8) 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder (mopedföreskrifterna). Kraven i dessa föreskrifter gäller även när fordonen tagits i bruk, för både mopeder som godkänts genom mopedbesiktning och genom EUtypgodkännande. Andra användarkrav, såsom hjälmkrav och åldersgräns, återfinns i annan reglering. Den EU-typgodkända motoriserade cykeln uppfyller sannolikt inte samtliga tekniska användarkrav som finns i de gällande mopedföreskrifterna idag. Orsaken är att föreskrifterna är anpassade till det fordon som typiskt sett är en moped, medan den motoriserade cykeln ser mer ut som en cykel men har egenskaper som en moped. Konsekvensen är därför att det kan finnas EUtypgodkända motoriserade cyklar på marknaden som inte är lagliga att använda på grund av att kraven i föreskrifterna går utöver typgodkännandekraven i ramförordningen. Sammantaget innebär det att de motoriserade cyklarna får säljas men inte användas. Mopedföreskrifterna kan därför utgöra ett indirekt handelshinder och behöver därför uppdaterats utifrån de förutsättningar som ges av den nya ramförordningen. Ett utredningsarbete med att uppdatera föreskrifterna i övrigt till ramförordningen pågår just nu. Det är ett omfattande arbete som beräknas vara klart tidigast år Vi behöver dock undanröja det indirekta handelshindret för de motoriserade cyklarna så snart som möjligt. 2. Vad ska uppnås? Att undvika att mopedföreskrifterna kan utgöra ett indirekt handelshinder för de motoriserade cyklarna genom att göra dem lagliga att använda i Sverige. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Om ingenting görs kvarstår bristen på överensstämmelse mellan typgodkännandekraven enligt ramförordningen och de krav som gäller enligt mopedföreskrifterna efter fordonets ibruktagande. Mopedföreskrifterna kommer därför även fortsättningsvis att utgöra ett indirekt handelshinder. Det kan också innebära ett problem för de som använder motoriserade cyklar, eftersom fordonen inte kommer att uppfylla föreskrivna krav när de väl har tagits i bruk Alternativ som inte innebär reglering Eftersom det i dag genom mopedföreskrifterna ställs tekniska krav på mopeder vid användning kan problemet inte lösas genom alternativ som inte innebär reglering.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (8) 3.3. Regleringsalternativ Alternativ 1 föreskrifterna ska inte tillämpas på motoriserade cyklar Alternativ 1 innebär att de nationella mopedföreskrifterna inte ska tillämpas på EU-typgodkända motoriserade cyklar när de tagits i bruk, fram till dess att arbetet med att anpassa föreskrifterna har genomförts. Detta alternativ löser snabbt problemet med handelshindret och är vårt föreslagna regleringsalternativ. Alternativ 2 EU-typgodkänd motoriserad cykel ska vid användning uppfylla samma krav som ställdes vid typgodkännandet En alternativ lösning är att föreskriva att de krav i ramförordningen som ligger till grund för EU-typgodkännandet ska utgöra krav för motoriserade cyklar även vid användning och att övriga krav i mopedföreskrifterna inte ska tillämpas för dessa fordon. Det här alternativet skulle lösa problemet med det indirekta handelshindret och säkerställa att det finns användarkrav för de motoriserade cyklarna sedan de har tagits i bruk. Eftersom vi enligt detta alternativ inte föreskriver om exakta användarkrav eller hänvisar till närmare bestämmelser i EUlagstiftningen blir det svårt för Polismyndigheten att veta vilka krav som gäller vid användning. Alternativet skulle därför innebära föreskrifter som är svåra för Polismyndigheten och domstolar att tillämpa i praktiken. Att identifiera specifika krav i EU-förordningarna är tidskrävande och inte ett relevant alternativ just nu. Det kommer däremot att övervägas under det mer omfattande utredningsarbetet med mopedföreskrifterna. Alternativ 3 EU-typgodkänd motoriserad cykel ska vid användning uppfylla samma krav som en cykel Att föreskriva att kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:31) om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar ska tillämpas på den motoriserade cykeln efter att den har tagits i bruk. Dessa föreskrifter kan dock också innehålla krav som inte överensstämmer med kraven för EUtypgodkännande i ramförordningen. Detta alternativ löser därför inte problemet med det indirekta handelshindret för de motoriserade cyklarna. Vi anser därför att alternativ 3 inte är ett relevant alternativ, och det kommer inte att utredas vidare.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (8) 4. Vilka är berörda? De som säljer, köper och använder motoriserade cyklar berörs av regleringen. Polismyndigheten berörs också eftersom de ansvarar för kontroll av regelefterlevnaden. Domstolarna berörs vid rättillämpningen. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. I detta kapitel utreds konsekvenserna för alternativ 1, vilket är vårt föreslagna alternativ Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt, då de motoriserade cyklarna utgör endast en liten del av den totala moped- och cykelförsäljningen. En tydligare reglering innebär att företag inte av misstag säljer fordon som inte är lagliga att använda i Sverige. Det leder också till att företag kan ge sina kunder rätt information om vilka tekniska användarkrav som finns för motoriserade cyklar Medborgare Föreslagen reglering möjliggör laglig användning av motoriserade cyklar Staten, regioner eller landsting och kommuner En tydlig reglering ger Polismyndigheten möjlighet till en rättssäker bedömning vid användning av motoriserade cyklar. Vi bedömer att föreslagen reglering inte får effekter för staten, regioner eller landsting och kommuner i övrigt Externa effekter Den föreslagna regleringen innebär att de motoriserade cyklarna inte har några tekniska användarkrav under en övergångsperiod. I praktiken innebär det att den som köper cykeln kan ändra cykelns utförande, till exempel ta bort reflexer och belysning. Vi antar dock att motoriserade cyklar främst kommer att användas som alternativ till vanlig cykel eller bil av en

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (8) målgrupp som är måna om trafiksäkerhet. Därför tror vi inte att det föreligger några större risker att cyklarna ändras på så sätt att trafiksäkerheten försämras. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Alternativ 1 föreskrifterna ska inte tillämpas på motoriserade cyklar Vi bedömer att alternativ 1 är det enda relevanta alternativet. Att föreskrifterna inte ska tillämpas alls på EU-typgodkända motoriserade cyklar till dess att uppdatering av föreskrifterna träder i kraft löser problemet med att mopedföreskrifterna utgör ett indirekt handelshinder och att det kan vara olagligt att använda fordonet i Sverige. Det innebär dock avsaknad av tekniska krav vid användningen av den motoriserade cykeln exempelvis belysning, reflexer och bromsar. Motoriserade cyklar som är EU-typgodkända uppfyller de krav på beskaffenhet och utrustning som finns i ramförordningen. De ska bland annat vara utrustade med lampor som avger ljus när fordonet är i rörelse, bromsar och reflexer. Eftersom de motoriserade cyklarna är nya på marknaden är antalet fordon i Sverige begränsat. De kommer också sannolikt inte att hinna förslitas under den begränsade tid som de utesluts från användarkrav i mopedföreskrifterna. Vi antar att motoriserade cyklar främst kommer att användas som alternativ till vanlig cykel eller bil av en målgrupp som är måna om trafiksäkerhet, och att fordonen därför inte riskerar att ändras vad gäller exempelvis belysning, reflexer och bromsar. Vid användning av en motoriserad cykel ska cykelhjälm användas 4, och för att få köra en motoriserad cykel krävs minst förarbevis för mopedklass II 5. Med beaktande av ovanstående bedömer vi att förslaget inte kommer att ha någon större påverkan på trafiksäkerheten. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 8 kap. 16 fordonsförordningen (2009:211). 4 Enligt 6 kap. 4 b Trafikförordningen (1998:1276) 5 Enligt 2 kap. 3 Körkortslagen (1998:488)

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (8) 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Föreslagen reglering överensstämmer med EU-rättslig reglering eftersom den är en anpassning till EU-rättslig reglering. Föreslagen reglering går inte utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering. Föreslagen reglering undanröjer ett eventuellt indirekt handelshinder. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Då motoriserade cyklar redan i dag kan förekomma på marknaden behöver regleringen träda i kraft så snart som möjligt så att vi säkerställer att mopedföreskrifterna inte utgör ett indirekt handelshinder. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Vi bedömer inte att föreslagen reglering påverkar funktionsmålet. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringsförslaget med att undanröja ett indirekt handelshinder för de motoriserade cyklarna har ingen direkt påverkan på hänsynsmålet. Våra föreskrifter gör användandet av de motoriserade cyklarna lagligt vilket indirekt skulle kunna leda till en ökad användning av dessa fordon.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (8) Långsiktigt kan en ökad försäljning av motoriserade cyklar ha en positiv inverkan på hälsa och miljö genom att resor med motoriserade cyklar till viss del ersätter bilresor. Samtidigt kan motoriserade cyklar generellt ha en negativ inverkan på trafiksäkerheten. Den motoriserade cykeln bidrar med en ökad rörelseenergi i transportsystemet vilket medför högre risker, både för olyckor och för skador. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Tydligare information till kunder. Kan använda motoriserade cyklar lagligt. Mer rättsäker bedömning vid kontroll av regelefterlevnad (Polismyndigheten). Marginell positiv effekt på miljöoch hälsa. Ökat antal motoriserade cyklar kan ha en negativ inverkan på trafiksäkerheten. E. Samråd Vi ser inget behov av samråd innan föreskrifterna träder ikraft. Däremot finns ett behov av information till Polismyndigheten, domstolsväsendet och återförsäljare av motoriserade cyklar.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (8) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Janike Rudert janike.rudert@transportstyrelsen.se