Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Janike Rudert Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? 1.1 Syfte Sverige har en skyldighet att inarbeta EU-direktiv i nationell lagstiftning. Kommissionens direktiv 2013/8/EU av den 26 februari 2013 om ändring i form av anpassning av de tekniska bestämmelserna av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/144/EG om vissa delar och egenskaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul behöver införlivas i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer. Direktivet ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 1 april 2014 och innebär att ytterligare tre kopplingar mellan traktor och draget fordon kan bli EG-typgodkända. 1.2 Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/144/EG av den 30 november 2009 om vissa delar och egenskaper på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul innehåller bland annat bestämmelser för och tekniska krav på mekaniska kopplingar mellan traktor och draget fordon. På senare år har nya kopplingstyper tagits i bruk i unionen vilka godkänns på grundval av ISOstandarder. Dessa kopplingar är fixerade dragkopplingar, kulkopplingar och kopplingar av piton-typ. På grund av det rådande läget på marknaden tas nu de ovannämnda kopplingarna och tillhörande ISO-standarder med i direktiv 2009/144/EG. Genom direktiv 2013/8/EU ändras direktiv 2009/144/EEG så att de tre kopplingarna kan bli EG-typgodkända. Det här innebär även att traktorer nu tillåts att bli helfordonstypgodkända med de nya kopplingstyperna monterade. Helfordonstypgodkända traktorer behöver inte ha typgodkännande på komponenterna. På svenska traktorer används idag nästan uteslutande hitchkroken som omfattas av direktiv 2009/144/EG. Hitchkroken består av en krok och ögla och är höj och sänkbar och i vissa fall även utskjutbar. Det har dock varit en del olyckor, varav en dödsolycka, i Sverige på senare år där hitchkroken

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) varit inblandad. Hitchkroken har inte riktigt hängt med i utvecklingen och är i många fall helt underdimensionerad för dagens kraftiga maskiner och tunga redskap. När en sliten hitchkrok utsätts för överlast, eller uppåtkrafter, finns det risk för att draget går av och att dragstången tränger in i traktorhytten. Det var det som orsakade dödsolyckan i Sverige år Det har också förekommit incidenter där draget inte låsts ordentligt och där vagnen eller redskapet har lossnat. Eftersom hitchkroken är konstruerad så att föraren inte ska behöva gå ut ur traktorn för att koppla på vagn eller redskap kan föraren lätt missa att draget inte spärrats ordentligt. Inom UNECE pågår det för tillfället ett arbete med att anpassa ECEreglemente 55 för godkännande av traktordrag. Reglemente 55 kommer sannolikt att ersätta ramdirektivet 1 och dess särdirektiv för traktorer och Transportstyrelsen driver framgångsrikt på det internationella arbetet inom UNECE med att få till krav i reglementet för att testa hitchkrokens uppåtkrafter. En av de nya kopplingstyperna i ändringsdirektivet, kulkopplingen, är bättre utrustad för att undvika olyckor. Kulkopplingen kommer som ett fast monterat drag och det utsätts inte för lika mycket slitage som hitchkrokens ögla och krok gör. Kulkopplingen har börjat bli vanligare på den svenska marknaden. Den har hittills godkänts genom fordonskopplingsdirektivet 2 eller så har man i vissa fall bytt ut draget där det inte stått i registreringsbeviset vilket drag fordonet hade från början. I och med direktiv 2013/8/EU kan nu kulkopplingarna EG-typgodkännas enligt direktiv 2009/144/EG. De andra två dragen som numera kan EG-typgodkännas genom ändringsdirektivet, fixerade dragkopplingar och kopplingar av piton-typ, är ovanliga i Sverige. Fixerade dragkopplingar var vanliga före 60-talet men finns idag endast på special- eller kompakttraktorer. Kopplingar av pitontyp är en kopplingstyp som framförallt förekommer i Frankrike. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG av den 30 maj 1994 om mekaniska kopplingsanordningar för motorfordon och för släpvagnar och deras fastsättande på dessa fordon.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Transportstyrelsen bedömer att det inte finns några alternativa lösningar än att införliva ändringarna i kommissionens direktiv 2013/8/EU i nationell lagstiftning. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen en skyldighet att införliva direktiv i svensk lagstiftning. Det är därför nödvändigt att ändringsdirektiv 2013/8/EU, till direktiv 2009/144/EU, införlivas i svensk lagstiftning och inom föreskriven tid. 3 Vilka berörs av regleringen? Regleringen berör i huvudsak tillverkare av traktorer och traktorkopplingar samt användare av traktorer. I dag finns det inga svenska tillverkare av traktorer eller traktorkopplingar. Vidare berörs besiktningsorganen som genomför registreringsbesiktningar på traktorer. I Sverige finns för närvarande besiktningsorganen Svensk Maskinprovning AB och Inspecta Sweden AB som besiktar traktorer. Regleringen berör också importörer och återförsäljare av traktorer. Det finns cirka 15 importörer och återförsäljare av traktorer i Sverige idag. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Regleringen innebär ytterst marginella kostnader för besiktningsorganen, importörerna och återförsäljarna av traktorer. Som en följd av ändringen kommer besiktningsorganen att behöva informera sig om att dessa nya kopplingstyper kan bli EG-typgodkända samt eventuellt ändra i kontrollinstruktioner eller motsvarande. Transportstyrelsen uppskattar, efter att ha kontaktat ett av besiktningsorganen, att det handlar om en engångskostnad på ungefär kronor per besiktningsföretag. De kostnadsmässiga konsekvenserna för importörer och återförsäljare av traktorer är också marginella. Företagens personal behöver information om

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) de nya kopplingstyperna som eventuellt kommer att bli vanligare på den svenska marknaden. Detta bedöms ingå i det normala uppdateringsarbetet hos företagen. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Se punkt Konsekvenser för tillgänglighet Transportstyrelsen bedömer att tillgängligheten av traktorer på den svenska marknaden inte kommer att påverkas av regleringen eftersom det endast innebär att ytterligare tre kopplingstyper mellan traktor och draget fordon kan bli EG typgodkända. Däremot så kan det på sikt leda till att tillgängligheten på alternativa kopplingar till hitchkroken ökar när fler kopplingar kan bli EG-typgodkända. 4.4 Konsekvenser för säkerhet Regleringen kan på sikt få positiva effekter på traktorkopplingars säkerhet. Hitchkroken kommer eventuellt få mer konkurrans på den svenska marknaden när de nya kopplingstyperna kan bli EG-typgodkända. Hitchkroken är det vanligaste traktordraget i Sverige idag, men efter en rad incidenter med hitchkroken har draget kritiserats för att inte vara lämpligt för dagens stora traktorer och vagnar. Traktoråterförsäljare och besiktningsorganen har under senare år sett ett ökat intresse för kulkopplingen. Kulkopplingen, som är en av de nya kopplingstyperna i ändringsdirektivet, skulle eventuellt kunna på sikt ersätta hitchkroken. Det kommer dock att ta tid innan hitchkroken börjar försvinna från marknaden eftersom traktorägare måste byta ut hela sin vagnpark när de byter till kulkoppling. Det här bytet är förenat med stora kostnader för jordbruket och det kommer troligen inte att ske inom en snar framtid. Hitchkroken är dessutom fortfarande populär bland traktorägare eftersom den är användarvänlig då föraren inte behöver stiga ur traktorn för att koppla på eller av ett redskap eller en vagn. 4.5 Konsekvenser för miljö/hälsa Regleringen kan även få positiva konsekvenser för arbetsmiljön om traktorägare börjar använda kulkopplingen i större utsträckning än vad de gör idag. Kulkopplingen är mer lämpad för dagens stora traktorer och

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) vagnar och en ökad användning av den kopplingstypen kan innebära färre alvarliga arbetsrelaterade olyckor. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen överensstämmer helt med EU-rättslig reglering. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Direktiv 2013/8/EU ska införlivas i svensk lagstiftning senast den 1 april Transportstyrelsens ändringsföreskrift måste därför träda i kraft senast detta datum. Transportstyrelsen bedömer att inga speciella informationsinsatser kommer att behövas. Det kan vara värt att nämna i sammanhanget att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon upphäver ramdirektivet 3 och dess särdirektiv till jordbruks- och skogsbrukstraktorer den 1 januari Direktiv 2009/144/EG är ett av de direktiv som kommer att upphävas och det är inte helt bestämt ännu vilken rättsakt som kommer ersätta det direktivet. Det påverkar dock inte Sveriges skyldighet att införliva direktiv 2013/8/EU i svensk lagstiftning. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Transportstyrelsen bedömer att regleringen inte påverkar företagens arbetsförutsättningar. Konkurrensförmågan eller övriga villkor påverkas inte heller. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? De företag som främst berörs i Sverige är besiktningsorganen Svensk Maskinprovning AB och Inspecta Sweden AB. Svensk Maskinprovning har 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) cirka 50 anställda på tre kontor och Inspecta Sweden har drygt 600 anställda på 25 kontor i Sverige. Av dessa är det mindre än 30 personer på respektive besiktningsorgan som genomför registreringsbesiktning av traktorer. Importörer och återförsäljare av traktorer kan också bli påverkade av ändringsdirektivet. Det finns uppskattningsvis 15 importörer och återförsäljare av traktorer i Sverige idag. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Transportstyrelsen bedömer att de administrativa kostnaderna för besiktningsorganen är låga eftersom de ändrade bestämmelserna endast innebär att de måste informera sig om direktivet och de nya kopplingstyperna samt eventuellt ändra i kontrollinstruktioner eller motsvarande. Transportstyrelsen uppskattar, efter att ha kontaktat ett av besiktningsorganen, att det handlar om en engångskostnad på ungefär kronor. Transportstyrelsen bedömer att de administrativa kostnaderna för importörer och återförsäljare av traktorer också är marginella. Personalen hos företagen behöver informera sig om de nya kopplingstyperna som kan komma att bli vanligare på den svenska marknaden. Detta bedöms ingå i det normala uppdateringsarbetet hos företagen. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Regleringen medför inga ökade kostnader eller förändringar för företagen. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Regleringen kommer inte att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen medför ingen övrig påverkan på företagen.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Regleringen behöver inte ta särskild hänsyn till små företag. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Janike Rudert Tel Janike.rudert@transportstyrelsen.se