Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om luftvärdighet

Transkript

1 TSL Konsekvensutredning 1(7) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om luftvärdighet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? BCL-M är ett samlingsbegrepp för nationella föreskrifter (materielbestämmelser) på luftvärdighetsområdet. Till följd av de gemensamma luftfartsbestämmelserna inom EU har stora delar av BCL-M ersatts med andra krav. EU-förordningar är direkt tillämpliga i alla EU-medlemsstater och gäller istället för motsvarande svenska föreskrifter. BCL-M behöver därför revideras. Det finns även ett allmänt behov av revidering av de avsnitt som inte berörs av EU-förordningarna. Föreskrifterna ska även omarbetas till ett nytt format, det s.k. SFS-formatet. Föreskrifter som reglerar luftvärdighet kommer att ingå i Serie Air. Föreskrifterna har också förenklats och anpassats till vad som gäller enligt EU-förordningarna. Några strängare krav än de nu gällande införs inte. Istället görs lättnader och förenklingar i regelverket där så är möjligt. Det som redan är reglerat i en EU-förordning, i svensk lag eller i en svensk förordning får inte upprepas i föreskrifterna. Föreskrifterna måste därför läsas tillsammans med lagar och förordningar på området för att få en helhetsbild av vad som gäller. Vissa föreskrifter upphävas utan att ersättas av nya, medan andra har lagts ihop. Samtliga föreskrifter i BCL-M ska revideras. I det första steget ingick 22 gamla föreskrifter som blev åtta nya, vilka trädde i kraft den 1 augusti I steg två revideras nu fyra gamla BCL-M och två gamla LFS upphävs. Vidare görs några förtydliganden i två av de nya föreskrifter (TSFS) som trädde i kraft den 1 augusti Föreskrifterna i detta steg planeras träda i kraft den 1 april I bilagan till denna konsekvensutredning beskrivs mer detaljerat vilka ändringsbehov som finns i respektive föreskrift. Konsekvensutredningen omfattar endast förändrade och nya bestämmelserna i föreskrifterna. Tillkomsten av nedanstående EU-förordningar har gjort att äldre föreskrifter inte längre är aktuella och i vissa fall felaktiga:

2 TSL Konsekvensutredning 2(7) Förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, EASA (grundförordningen, ersätter förordning (EG) nr 1592/2002). Förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (ersätter förordning (EG) nr 1702/2003). Förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter. För de luftfartyg som omfattas av EG-förordningarna 216/2008, 748/2012 och 2042/2003 kommer de nya föreskrifterna att endast tillämpas på de områden där förordningarna inte har några bestämmelser. Enligt artikel 1 punkt 2 i förordning (EG) nr 216/2008 ska förordningarna inte tillämpas när ett luftfartyg används för polisiär verksamhet, tullverksamhet, sökoch räddningsverksamhet, brandbekämpning, kustbevakning eller liknande verksamheter eller tjänster. Vid dessa verksamheter ska föreskrifterna tillämpas. För de luftfartyg som omfattas av bilaga II till förordning (EG) nr 216/2008 är förordningarna inte tillämpliga. För dessa luftfartyg gäller nationella regler och föreskrifterna kommer att bli tillämpliga i sin helhet. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Se under punkt 2.2 om konsekvenserna av att inte ändra ett inaktuellt och felaktigt regelverk. Att upphäva inaktuella och felaktiga föreskrifter utan att ersätta dem med nya medför problem både för Transportstyrelsen och för de som berörs då det inte skulle vara tydligt vilka förutsättningar som gäller på respektive område. Sverige skulle inte heller uppfylla sina åtaganden gentemot mot ICAO.

3 TSL Konsekvensutredning 3(7) 2.2. Effekter om reglering inte kommer till stånd Transportstyrelsen kommer att ha ett inaktuellt och i vissa fall felaktigt regelverk som strider mot gällande EU-regler, vilket skulle medföra svårigheter för de berörda att veta vad som gäller på luftvärdighetsområdet. Vissa lättnader i kraven kommer inte heller marknaden till del. 3. Vilka berörs av regleringen? BCL-M innehåller ett stort antal föreskrifter som reglerar olika frågor inom luftvärdighetsområdet. BCL-M gäller för de nationellt reglerade luftfartygen och fyller ut EU-regelverket på vissa områden. Detta gör att samtliga ägare/brukare av svenskregistrerade luftfartyg, tillverkare, flygbolag, flygtekniker, underhållsverkstäder och intresseorganisationer påverkas på ett eller annat sätt. Intresseorganisationer har deltagit i arbetet med revideringen av vissa föreskrifter. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Föreskrifterna anger vilka luftfartyg som omfattas av respektive föreskrift och i vilken grad. Föreskrifterna har så långt som möjligt anpassats till vad som gäller enligt EU-förordningarna. Språket i föreskrifterna har förenklats. Språkförenklingarna och föreskrifternas nya format och serieindelning gör dem lättare att läsa och tillämpa. Förändringarna påverkar företag och privatpersoner i olika grad beroende på vilken verksamhet de bedriver. För enskilda luftfartygsägare torde kostnaderna inte påverkas. För tillverknings- och underhållsorganisationer kommer olika handböcker och manualer att behöva anpassas till de nya föreskrifterna. Detta kommer att medföra kostnader på ca kr var för det trettiotal företag som berörs. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Den europeiska byrån för luftfartssäkerhet inom EU, European Aviation Safety Agency (EASA) är från och med den 28 september 2003 i verksamhet i enlighet med förordning (EG) nr 216/2008. EASA har övertagit ansvaret för regelarbete för luftfarten inom området luftvärdighet. För de flesta luftfartyg gäller tillämpningsförordningarna nr 748/2012 och nr 2042/2003. För de luftfartyg som omfattas av förordningarna 216/2008, 748/2012 och 2042/2003 kommer föreskrifterna att endast tillämpas på de områden där förordningarna inte har några bestämmelser och därför regleras nationellt.

4 TSL Konsekvensutredning 4(7) För de luftfartyg som omfattas av bilaga II till förordning (EG) nr 216/2008 är förordningarna inte tillämpliga. För dessa luftfartyg som regleras nationellt är föreskrifterna tillämpliga i sin helhet. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till när reglerna ska träda ikraft. Revideringen har inneburit en anpassning till vad som redan gäller enligt EUreglerna och förenklingar av regelverket där så var möjligt. Där det finns strängare nationella krav än motsvarande EU-krav har föreskrifterna anpassats till EU-kraven för de luftfartyg som ska regleras nationellt. Några särskilda övergångsregler torde inte heller behövas. Samtliga föreskrifter kommer att remissas i enlighet Transportstyrelsens föreskriftsprocess. De beslutade föreskrifterna kommer att finnas tillgängliga på Transportstyrelsens hemsida. Information om föreskrifterna kommer att ges bl.a. på tekniska seminarier. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? 7.1. Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Reglerna berör samtliga ägare och brukare av svenskregistrerade luftfartyg, tillverkare, flygbolag, flygtekniker, underhållsverkstäder och intresseorganisationer i varierande omfattning. De föreslagna förändringarna påverkar ägare och brukare av luftfartyg som inte omfattas av de gemensamma EU-reglerna inom luftvärdighetsområdet. De påverkar även verkstäder och tekniker som underhåller sådana luftfartyg. De kommer även att gälla vid kommersiell tillverkning av nya luftfartyg som inte regleras av EU. För närvarande finns ingen sådan tillverkning i Sverige. För övriga berörda medför revisionen i praktiken inga förändringar då reglerna för s.k. EASA-luftfartyg inte ändras i sak Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Revidering av manualer för de organisationer (ca trettio underhållsverkstäder för närvarande) som påverkas medför vissa administrativa kostnader. Transportstyrelsen uppskattar tidsåtgången för detta till ca tio timmar per organisation. Kostnaden för detta beräknas uppgå till ca kr per berörd organisation.

5 TSL Konsekvensutredning 5(7) 7.3. Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Några förändringar av betydelse i företagens verksamhet behöver inte göras till följd av dessa regelförändringar. I övrigt torde inga ytterligare kostnader uppkomma I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Eftersom samtliga företag inom de olika verksamheterna kommer att påverkas på samma sätt innebär de reviderade reglerna inga förändringar av företagens konkurrensförhållanden Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Det blir lättare att utläsa vilka regler som gäller för olika typer av luftfartyg. Företagen kommer också att påverkas positivt av att de nationella reglerna har anpassats till de gällande EU-reglerna där så är möjligt. De företag som har verksamhet enligt båda regelsystemen kan då använda vissa manualer och rutiner enligt EU-regelverket även i den del av verksamheten som regleras nationellt. Detta förenklar och minskar företagens administrativa kostnader Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn har tagits till små företag eftersom de flesta företag som berörs av dessa regler är små. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Frågor avseende föreskrifterna kan ställas till Sjö- och luftfartsavdelningen: Christer Wikström E-post: christer.wikstrom@transportstyrelsen.se Telefon: Juridiska frågor kan ställas till: Ulf Wallman E-post: ulf.wallman@transportstyrelsen.se Telefon:

6 TSL Konsekvensutredning 6(7) Bilaga redovisning av ändringar i respektive föreskriftsförslag TSFS 2012:84 Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av organisationer för underhåll av flygmateriel Reglerna har ändrats så att en svensk underhållsorganisation med tillstånd enligt Förordning (EG) nr 2042/2003, Del 145- eller Del M, kapitel F får utföra underhåll enligt dessa föreskrifter på luftfartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 216/2008 utan att ha ett tillstånd enligt dessa föreskrifter under förutsättning att detta är beskrivet som ett tillägg till organisationens verksamhetshandbok och att organisationen har kompetens på aktuell luftfartygstyp och aktuellt arbete. Detta medför en kostnadsbesparing på ca kr för berörda organisationer. Underhållsintyg efter ett sådant arbete ska utfärdas enligt dessa föreskrifter. TSFS 2012:85 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om underhåll, reparation och modifiering av flygmateriel Reglerna om gångtidsförlängning och kalendertidsförlängning av kolvmotorer har förtydligats och delats upp i tre nya paragrafer. En ny paragraf har införts i föreskriften som reglerar underhåll och redovisning av underhåll för luftfartyg som undantag från förordning (EG) nr 216/2008 enligt artikel 1 punkt 2. Föreskriften reglerar nu även underhåll av amatörbyggda luftfartyg. Några förändringar i vilket underhåll en byggare eller ägare av ett amatörbyggt luftfartyg själv får utföra har inte gjorts. Transportstyrelsens föreskrifter om dokumentationskrav för luftfartyg (ersätter BCL-M 1.1 Luftvärdighets-, miljövärdighets- och dokumentationskrav) Redaktionella ändringar har även gjorts och föreskrifterna har anpassats till den nya luftfartslagen. Några förändringar i sak har inte gjorts. Transportstyrelsens föreskrifter om registrering av luftfartyg m.m. (ersätter BCL-M 1.2 Registrering av luftfartyg) Reglerna har anpassats till den nya luftfartslagen. Redaktionella ändringar har även gjorts. Transportstyrelsens föreskrifter om flyghandbok och checklista för luftfartyg (ersätter BCL-M 1.5 Flyghandbok och checklista för luftfartyg) Redaktionella ändringar har gjorts. Kravet på referensblad har tagits bort.

7 TSL Konsekvensutredning 7(7) Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om luftfartygs massa och balans (ersätter BCL-M 1.8 Luftfartygs vikt och balans) Redaktionella ändringar har gjorts. Föreskriften är mindre styrd mot på vilket vis beräkning av massa och balans ska göras. Detta med anledning av att moderna hjälpmedel för detta finns i större utsträckning, t.ex. i form av elektroniska sådana. Följande föreskrifter upphävs då de inte länge bedöms vara nödvändiga LSF 2007:65 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser till kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003, bilaga I Del M, kapitel F Föreskriften föreslås bli upphävd. Information om hur man ansöker om tillstånd enligt Del M, kapitel F kommer istället att finnas på Transportstyrelsens hemsida. LSF 2007:66 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om kompletterande bestämmelser till kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003, bilaga I Del M, kapitel G Föreskriften föreslås bli upphävd. Information om hur man ansöker om tillstånd enligt Del M, kapitel G kommer istället att finnas på Transportstyrelsens hemsida.