Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Transkript

1 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr / Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Anpassningar till ändringar i kommissionens förordning om ekologisk produktion De regelverk som ligger till grund för miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion är i första hand förordning (SFS 2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar. Dessa regelverk grundar sig i sin tur i stora delar på kommissionens förordning 889/2008 om ekologisk produktion. De regeländringar som görs i kommissionens förordning och som påverkar den svenska miljöersättningen får till följd att anpassningar måste göras i det svenska regelverket. Av denna anledning föreslås nu ändringar i tre paragrafer vilka nu redovisas i denna konsekvensutredning. Ändringarna i kommissionens förordning har framröstats under våren 2012 i kommittén för ekologisk produktion. Ändringarna börjar gälla från och med den 18 juni 2012, det vill säga från och med det datum då ändringarna publicerades. 5 kap. 36 Undantag finns för närvarande till och med 2011 att unghöns som inte är ekologiskt uppfödda och som är högst 18 veckor gamla får tas in i certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Detta undantag förlängs till och med den 31 december kap. 53 Från och med 2012 gäller att alla djurslag, det vill säga även grisar och fjäderfä, ska födas upp på ekologiskt producerat foder. Dock medges ett undantag för grisar och fjäderfä i det att högst 5 procent konventionella proteinråvaror får användas till och med Denna andel konventionella proteinråvaror beräknas på årsbasis. 5 kap. 56 Kraven på andelen foder som ska komma från den egna produktionsenheten höjs från och med den 1 oktober Andelen foder som ska komma från den egna produktionsenheten höjs för nötkreatur, får och getter, räknat på årsbasis, från Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /12 2(5) huvudsakligen till minst 60 %. För grisar och fjäderfä har det hittills inte funnits något krav på att fodret ska komma från den egna produktionsenheten. Från och med den 1 oktober 2012 ska dock fodret till grisar och fjäderfä, räknat på årsbasis, till minst 20 % komma från den egna produktionsenheten. Dock kan när det inte är möjligt fodret odlas i samarbete med andra gårdar med ekologisk odling eller för gris- och fjäderfäproducenter även med foderoperatörer med ekologisk produktion. Redaktionella ändringar Ändring av värphöns till unghöns Gäller 5 kap. 36 under punkt 4 ändras ordet värphöns till ordet unghöns eftersom det upp till och med 18 veckors ålder ännu inte rör sig om värphöns. Begreppet unghöns stämmer samtidigt bättre överens med det motsvarande begrepp i andra språk, till exempel med engelskans pullets. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Ändringarna följer de regler som föreskrivs i EU:s förordning om ekologisk produktion. Ett alternativ är att inte genomföra ändringarna vilket skulle få till följd att miljöersättningen avviker från reglerna för certifierad produktion. Miljöersättningen har i ett tidigare skede godtagits under förutsättningen att vissa delar överensstämmer med reglerna för certifierad produktion. Miljöersättningen måste därför även fortsättningsvis i dessa delar överensstämma med reglerna för certifierad produktion. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Ändringarna berör lantbrukare som har ett åtagande för djurhållning inom miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Närmare bestämt gäller att cirka 120 st brukare som håller fjäderfä berörs av ändringarna i 5 kap. 36, 53 och 56. Cirka 90 st brukare som håller grisar berörs av ändringarna i 5 kap. 53 och 56. Cirka st brukare som håller nötkreatur, getter eller får berörs av ändringen i 5 kap Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda Ändringen i 5 kap. 36 innebär en fortsatt lättnad i det att undantaget utsträcks med tre ytterligare år. Detta medför således oförändrade kostnadsmässiga konsekvenser. Ändringen i 5 kap. 53 innebär en lättnad i det att ett visst inslag av konventionella proteinråvaror tillåts. Detta medför således oförändrade kostnadsmässiga konsekvenser. Ändringen i 5 kap. 56 innebär en skärpning dels i det att andelen foder som ska komma från den egna produktionsenheten höjs för nötkreatur, får och getter, dels i

3 Jordbruksverket Dnr /12 3(5) att ett krav på att även foder för grisar och fjäderfä till viss del ska komma från den egna produktionsenheten. Dock vill Jordbruksverket framhålla att det alltjämt kommer att vara fullt möjligt för de brukare som inte har tillräckligt med eget foder att odla fodret i samarbete med andra gårdar med ekologisk odling eller foderoperatörer med ekologisk produktion. Ändringen i 5 kap. 56 innebär sannolikt ökade kostnader för vissa brukare i det att mer eget ekologiskt foder måste produceras. Förslaget får för brukare med nötkreatur, får eller getter sannolikt begränsad påverkan. För dessa brukare höjs kravet på egenproducerat foder från 50 % till 60 % vilket för de allra flesta brukare redan ryms i egenproduktionen. Den ökade kostnaden för dessa brukare bedöms därför vara försumbar. För brukare med gris- eller fjäderfäproduktion höjs kravet på egenproducerat foder eller foder från lokala foderproducenter från 0 % till 20 %. Foder som tidigare köpts in från fodermedelsfirmor måste nu delvis ha åtminstone lokal anknytning. Ett antagande är att detta fördyrar foderkostnaden med 10 % i denna del. Totalt sett skulle foderkostnaden då öka med 2 % (Foderkostnad före ändring = x kr, efter ändring 0,8x kr + 1,1*0,2x kr = 1,02x kr). Å andra sidan är det inte osannolikt att foderkostnaden inte ökar alls. Foder som köps in från granngårdar behöver inte leda till ökade kostnader. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringarna följer av de ändringar som genomförs i kommissionens förordning 889/2008 om ekologisk produktion. Regleringarna överensstämmer således med skyldigheterna. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Ikraftträdandet för ändringarna i 5 kap. 36 och 53 föreslås gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2012 i enlighet med ändringarna i kommissionens förordning 889/2008. Ikraftträdandet för ändringen i 5 kap. 56 föreslås gälla från och med den 1 oktober Information om regelförändringar når berörda främst via Jordbruksverkets hemsida samt via meddelanden till länsstyrelsen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen, utöver punkterna 1-6 ovan och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av punkterna 7-12:

4 Jordbruksverket Dnr /12 4(5) 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Ändringarna påverkar alla brukare med åtagande för djurhållning inom miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, det vill säga drygt brukare. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Ändringarna innebär ingen ökad administrativ börda. Redovisning av uppgifter om foderursprung och fodersammansättning ingår redan som en del av stödvillkoren. 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Ändringen i 5 kap. 56 är en skärpning och innebär sannolikt ökad kostnad då fodret dels till större del (idisslare) ska komma från den egna produktionsenheten, dels åtminstone till viss del (enkelmagade djur) ska komma från den egna produktionsenheten. Se punkt 4 i denna konsekvensutredning för en utförligare redovisning. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen De införda regleringarna påverkar alla EU-medlemsstater och eko-företag lika, konkurrensförhållandet mellan dessa företag påverkas därför inte. Regleringen i 5 kap. 56 innebär sannolikt något högre kostnader för eko-företag och kan därför ha viss negativ påverkan på konkurrensförhållandet till konventionella företag. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Utöver de tidigare redovisade kostnaderna förutses ingen påverkan. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till små företagare vid regleras utformning. 13. Kontaktpersoner Peder Larsson peder.larsson(a)jordbruksverket.se

5 Jordbruksverket Dnr /12 5(5) Ellinor Ahnström ellinor.ahnstrom(a)jordbruksverket.se