Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Transkript

1 PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är att skydda människor från att bli sjuka. Det svenska salmonellaläget är gott, och Sverige erhöll därför vid inträdet i EU tilläggsgarantier avseende salmonella. Garantierna omfattar djurslagen nöt, svin och fjäderfä, och övervakningen och kontrollen av dessa djurslag sker både på besättningsnivå och på slakterier inom ramen för den svenska salmonellakontrollen. För övriga djurslag sker provtagning vid slakterierna i enlighet med de EU-gemensamma kraven. I enlighet med unionslagstiftningen utförs provtagning på slaktkroppar av får med regelbunden frekvens på slakterierna. I samband med analyserna påvisas ibland Salmonella enterica subspecies diarizonae. Det finns flera olika varianter av Salmonella diarizonae, där Salmonella diarizonae serotyp 61:(k):1,5(7) anses vara särskilt anpassad till får. Med anledning av fynden av Salmonella diarizonae serotyp 61:(k):1,5(7) (nedan kallad Salmonella diarizonae) på slaktkroppar av får utförde Statens veterinärmedicinska anstalt på uppdrag av Jordbruksverket en prevalensstudie 1 i den svenska fårpopulationen. Resultatet av studien visar att Salmonella diarizonae är vanligt bland svenska får, och att varianten förekommer i omkring 17 % av besättningarna. Med anledning av resultaten i prevalensstudien har Smittskyddsinstitutet och Livsmedelsverket utfört riskbedömningar med avseende på risken för folkhälsan. 2-3 Slutsatsen av riskbedömningarna är att betydelsen för folkhälsan i Sverige är låg. I Sverige har endast ett humanfall av Salmonella diarizonae rapporterats under de senaste 25 åren (och då var det en person som hade smittats utomlands). Mot bakgrund av det låga antalet rapporterade humanfall i Sverige och andra länder bedöms betydelsen för folkhälsan av Salmonella diarizonae vara väsentligt lägre än för andra typer av Salmonella enterica. Det innebär att riskhanteringsåtgärder vid fynd av Salmonella diarizonae på slaktkroppar av får och i besättningarna anses ha mycket liten betydelse för att minska risken för att människor ska drabbas av salmonellos. 1 ( ) 2 Smittskyddsinstitutets riskbedömning (D-nr ) 3 Livsmedelsverket, Internt PM, RN044_2012 Salmonella får

2 LIVSMEDELSVERKET PM 2 (5) Utifrån de nya kunskaperna har Livsmedelsverket därför sett över verkets föreskifter om särskilda salmonellakriterier och de hanteringsvillkor som gäller för färskt kött efter fynd av salmonella på slaktkroppar av får. Jordbruksverket har sett över de hanteringsåtgärder som ska vidtas på besättningsnivå. Aktuell livsmedelslagstiftning I kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 fastställs mikrobiologiska kriterier för ett stort antal livsmedel som ska tillämpas på varor som är färdiga att släppas ut på marknaden (livsmedelssäkerhetskriterier) och i tillverkningsprocessen (processhygienkriterier). Av förordningen framgår det antal provenheter (n) som ska ingå i det prov som undersöks, och värdet för tillåtet antal positiva prov (c). Av kapitel 2 i bilaga I till förordningen framgår under livsmedelskategori att livsmedelsföretagare ska provta slaktkroppar av får för salmonella. Kriteriet är ett processhygienkriterium. Vid otillfredsställande resultat får köttet släppas ut på marknaden, men det krävs efterföljande förebyggande åtgärder från företagarens sida. Av kapitel 2 fotnot 6 i samma bilaga framgår det att medlemsstater som har låg förekomst av salmonella får använda lägre värden för antalet positiva prov än de som anges i förordningen. För slaktkroppar av får är det angivna värdet c=2. Av 30 a och 30 b Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien framgår följande: 30 a Vid tillämpning av processhygienkriterierna för livsmedelskategorierna i kapitel 2.1 punkterna 2.1.3, och i bilaga I till förordning (EG)2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel ska värdet på c (antalet positiva prov) för slaktkroppar från djur av svenskt ursprung vara lika med noll. 30 b Färskt kött från slaktkroppar med påvisad förekomst av salmonella är inte säkert. Sådant kött får endast släppas ut på marknaden till en köttproduktanläggning. Av förordningen (EG) nr 854/2004 om offentlig kontroll av animaliska produkter framgår att den behöriga myndigheten ska fastställa krav på vilka villkor som djur som omfattas av särskilda utrotnings- eller bekämpningsprogram eller särskild sjukdom får slaktas (slakt i särskild ordning).

3 LIVSMEDELSVERKET PM 3 (5) Livsmedelsverkets förslag Mot bakgrund av att resultaten från prevalensstudien visar att förekomsten av Salmonella diarizonae är vanlig i svenska fårbesättningar, samtidigt som risken för folkhälsan är låg, blir de gällande nationella hanteringskraven vid fynd av denna salmonellatyp på slaktkroppar av får oproportionerliga. Som en konsekvens av detta anser Livsmedelsverket att verkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien bör ändras enligt följande. Livsmedelsverket föreslår att 30 a ändras så att värdet för tillåtet antal positiva prov (c) vid fynd av Salmonella diarizonae på slaktkroppar av får anpassas till förordning (EG) nr 2073/2004 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel. Livsmedelsverket föreslår att i 30 b undanta slaktkroppar av får från förbudet mot utsläppande på marknaden till andra än till en köttproduktanläggning vid fynd av Salmonella diarizonae. Som en följd av den föreslagna ändringen behöver inte får från känt smittade besättningar slaktas i särskild ordning i enlighet med förordning (EG) nr 854/2004 om offentlig kontroll av animaliska produkter. Förslaget till ändring i föreskrifterna påverkar inte Sveriges salmonellagarantier då dessa inte omfattar kött av får. Förslaget påverkar inte heller kravet på att alla fynd av salmonella i egenkontrollen ska anmälas till kontrollmyndigheten i enlighet med 37 livsmedelsförordningen (2006:813). Konsekvensanalys enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Vad vill man uppnå? Förslaget till ändring i föreskrifterna är en följd av ny kunskap som visar på hög förekomst av Salmonella diarizonae i svenska fårbesättningar samtidigt som risken för folkhälsan bedöms vara låg. Genom en ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien anpassas hanteringsåtgärderna vid påvisad Salmonella diarizonae på slaktkroppar av får till att bli mer proportionerliga i förhållande till risken för folkhälsan. Alternativa lösningar Alternativt kan kraven på åtgärder enligt de nationella föreskrifterna kvarstå vilket dock kan anses vara oproportionerligt i förhållande till risken för folkhälsan. Vilka berörs av förslaget? - Slakterier som slaktar får - Djurägare till fårbesättningar

4 LIVSMEDELSVERKET PM 4 (5) Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Förslaget innebär inte några negativa kostnadsmässiga eller nämnvärt administrativa konsekvenser för livsmedelsföretagare då ändringarna innebär en lättnad i regelverket. Är förslaget förenligt med EU-rätten? Förslaget påverkar inte de EU-gemensamma kraven på provtagning och hantering av fynd i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel. Nuvarande reglering i 30 a-30 b Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien går utöver den europeiska unionslagstiftningen, och är en följd av den svenska salmonellastrategin. Förslaget innebär en lättnad i de föreskrivna kraven, och bedömningen görs att förändringen inte går utöver de skyldigheter som följer Sveriges anslutning till EU. Tidpunkten för ikraftträdande och behov av informationsinsatser Tidpunkten för ikraftträdande samordnas med Jordbruksverket som ser över hanteringen vid fynd av Salmonella diarizonae i fårbesättningar (SJV diarienummer /12). Information om studiens resultat samt myndigheternas ändrade strategi gick ut som ett pressmeddelande den 8 juni Därmed bedöms det inte behövas någon särskild insats i samband med själva ikraftträdandet av reglerna. Vid ikraftträdandet kommer slakterier och berörd personal vid Livsmedelsverket att informeras på särskilt sätt. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen - Slakterier som slaktar får, cirka 70 företag - Branschorganisationen Kött- och charkföretagen - Djurägare till fårbesättningar Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Bedömingen är att förslaget till ändring inte innebär några negativa konsekvenser, kostnader eller tidsåtgång för företagen då förslaget innebär en lättnad i regelverket. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Som en engångsåtgärd behöver företagen se över sina rutiner vid fynd av Salmonella diarizonae på slaktkroppar av får. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regeländringen påverkar inte konkurrensförhållandena för företagen.

5 LIVSMEDELSVERKET PM 5 (5) Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regeländringen påverkar inte företagen i andra avseenden. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Några särskilda hänsyn bedöms inte behöva tas till små företag Kontaktpersoner vid Livsmedelsverket: Senior risk- och nyttovärderare Mats Lindblad Ämneskoordinator Eva Fredberg Jurist Freddie Tistén