Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter.

Transkript

1 Jordbruksverket Diarienummer /14 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå I förordning (EG) nr 1069/2009 och dess tillämpningsförordning förordning (EU) nr 142/2011 finns möjligheter för den behöriga myndigheten att fatta beslut i ett flertal frågor. Detta bör utnyttjas i de fall det kan bidra till förenklingar utan att få negativa konsekvenser för smittskyddet. Förordning (EU) nr 142/2011 har ändrats flera gånger sedan den blev tillämplig 2011 och nya möjligheter för förenklingar ges. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur (K 14) kompletterar ovan nämnda EU-lagstiftning. För att på bästa sätt utnyttja de möjligheter till bl.a. förenklingar som ges i EU-lagstiftningen bör förenklingarna införlivas i föreskrifterna i så stor utsträckning som möjligt. Att ersätta enskilda beslut med generella undantag i föreskriftsform är en viktig del i förenklingsarbetet. Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter. De förenklingar som föreslås rör många olika grupper i samhället alltifrån lantbrukare till forskare och enskilda djurägare. Föreslagna ändringar rör bland annat undantag från krav på registrering av driftsansvarig för vissa verksamheter. De innebär också att verksamheter som tidigare krävt individuella tillstånd nu är tillåtna. I de fallen rör det sig om utfodring av vissa djurgrupper med bl.a. obearbetade slaktbiprodukter samt användning av framställda produkter för t.ex. forskning och diagnostik, liksom undervisning med slaktbiprodukter och andra animaliska produkter som hållit livsmedelskvalitet. För lantbruket införs förenklingar som innebär att dokumentations- och märkningskravet i samband med transport av viss naturgödsel tas bort, att obearbetade äggskal får spridas på mark under vissa förutsättningar, och att ull undantas från kraven i lagstiftningen. Vidare föreslås att det blir tillåtet att utan särskilt tillstånd att gräva ner döda hästar och slaktbiprodukter från vilthanteringsanläggningar. De produkter som får användas i forskning och undervisning samt för diagnostiskt ändamål utan individuellt tillstånd föreslås få bortskaffas som avfall. 1 (5)

2 Ändringarna innebär dock inget undantag från övriga krav som ställs i EU-lagstiftningen på verksamheten, men innebär ändå totalt sett stora förenklingar. Förutom nämnda ändringar föreslås även några mindre ändringar som är rena förtydliganden och som inte påverkar föreskrifternas innehåll i sak utan enbart bidrar till att underlätta förståelsen av bestämmelserna. I samband med att dessa ändringar görs kommer inte längre länsstyrelsen att ansvara för att fatta beslut om nedgrävning av döda hästar och inte heller vara den myndighet som medger tillstånd för utfodring av vilda djur med vissa typer av animaliska biprodukter. En närmare beskrivning av de ändringar som föreslås återfinns i bilagan till detta dokument. I samband med arbetet att ta fram förslaget till nya föreskrifter har dialog förts med Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om rötning och kompostering av matavfall, samt med SVA om utfodring av vilda djur. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativet till att inte föreskriva innebär att förenklingar inte kommer till stånd. Berörda skulle behöva fortsätta ansöka om undantag hos Jordbruksverket eller länsstyrelsen för utfodring med animaliska biprodukter eller för nedgrävning. De skulle även fortsatt behöva ansöka om tillstånd för forskning, diagnostik och undervisning för sådana produkter som inte kan anses innebära en risk. Vidare skulle lantbrukare som sänder gödsel till biogas- och komposteringsanläggningar även fortsättningsvis behöva använda handelsdokument med varje enskild sändning. Samma sak skulle gälla för ull när den sänds till t.ex. tvätteri eller för bortskaffande. För ett antal verksamheter skulle kravet att registrera sig som driftsansvarig kvarstå. Undantag från EU-lagstiftningen måste vara rättsligt bindande genom föreskrifter eller beslut. Jordbruksverket kan således inte medge undantag genom någon alternativ lösning. Om vi inte utnyttjar befintliga möjligheter till förenklingar och regleringen inte kommer till stånd kommer den administrativa bördan liksom andra kostnader för vissa verksamheter kvarstå. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Generellt sett är det många olika grupper som berörs av de ändringar som föreslås, men i olika grad och i vissa fall endast i mycket ringa omfattning. Det rör sig om många av de som på ett eller annat sätt befattar sig med animaliska biprodukter eller framställda produkter; bl.a. lantbrukare, vilthanteringsanläggningar, skolor, laboratorier, läkemedelsföretag, vetenskapliga institutioner, företag som bedriver rötning eller kompostering av matavfall, pälsdjursuppfödare, djurparker, kennlar, de som stödutfodrar hotade arter, hästföretag, jägare, sportfiskare, samt privatpersoner. Kommuner berörs så tillvida att skolor inte längre behöver ansöka om tillstånd för att använda vissa typer av animaliska biprodukter i undervisningen. I dagsläget har ett par hundra kommunala skolor sådana tillstånd. 2 (5)

3 Landsting bedöms inte beröras av föreskriftsändringen. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Undantag från kravet på registrering innebär endast en mindre kostnadsbesparing i form av kostnad för tid eftersom registreringen är kostnadsfri och inte heller tidsbegränsad. När det gäller tillåtandet för utfodring med vissa typer av material och nedgrävning av häst liksom för användning i forskning, diagnostik och undervisning samt för konstnärlig verksamhet blir det besparing när det gäller ansökningsavgiften men också en minskning av den administrativa bördan för företag. För lantbrukare som sänder naturgödsel till biogas- eller komposteringsanläggningar blir det också en minskning av den administrativa bördan när handelsdokument inte längre behöver användas för de tusentals gödseltransporter som görs årligen. Att ullen genom föreslaget tillägg inte längre omfattas av EU-lagstiftningens krav vid användning och bortskaffande inom landet underlättar för fårnäringen där stora mängder ull klipps från får i Sverige varje år. Hur mycket av den ullen som skulle behöva bortskaffas till en förhållandevis hög kostnad om inte regleringen kommer till stånd är omöjligt att svara på då ullen även kan gå till vidare förädling. Om ullen, genom förslaget, inte längre omfattas av lagstiftningen är det dock sannolikt att det ändå blir en viss kostnad för ett eventuellt bortskaffande. Den administrativa bördan tas bort helt genom förslaget. Att kunna gräva ner slaktbiprodukter från vilthanteringsanläggningar liksom att kunna använda vissa typer av animaliska biprodukter på mark utan föregående bearbetning kan innebära minskade kostnader. En beräkning avseende detta är svår att göra då det inte är säkert att möjligheten kommer att utnyttjas. Att bortskaffa slaktbiprodukter på annat sätt än genom nedgrävning kan t.ex. i många fall vara mer bekvämt. Det som nu möjliggörs genom förslaget är i många fall sådant som redan i dagsläget går att ansöka om tillstånd för. Jordbruksverket har dock inte fått in några ansökningar och inte heller fått kännedom om att intresse finns varför det är osäkert vad som kommer bli effekten av föreskrifterna. Det går därför inte heller att göra några beräkningar om eventuella besparingar. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringarna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Då de föreslagna ändringarna i föreskrifterna är efterfrågade, ingen särskild förändring hos berörda krävs och de innebär förenklingar finns det ingen anledning att dröja med ikraftträdandet. Information kommer att läggas ut på 3 (5)

4 B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Föreskriftsändringarna som sådana anses enbart kunna leda till positiva effekter för företag. Det rör sig om alltifrån större bolag till mindre enmansföretag inom tidigare nämnda branscher. Antalet är svårt att uppskatta, men det rör sig om ett mycket stort antal företag. De som inte behöver registrera sin verksamhet uppgår till flera tusen. Det rör sig om växtodlare som inte håller produktionsdjur, återförsäljare av konsumentförpackade organiska gödningsmedel för trädgårdsändamål (d.v.s. de som vänder sig till odlare av prydnadsväxter, och privathushåll) och transportörer av ull från utlandet. Vi har ingen kännedom om hur många som saknas i registret i dag. De som inte längre behöver tillstånd för utfodring med vissa typer av animaliska biprodukter (kennlar, drag- och jakthundsföretag, pälsdjursuppfödare, djurparker, cirkusar och viltvårdande företag) är ungefär 115. Lantbruk som levererar gödsel annat än till slutanvändare (d.v.s. till t.ex. biogas- eller komposteringsanläggning), lantbruk med fårhållning samt hästföretag kan variera kraftigt i storlek. Uppskattningsvis berörs drygt 9000 verksamhetsutövare av föreskriftsändringarna. Det finns ett hundratal vilthanteringsanläggningar av skiftande storlek i landet som kan komma att beröras. Huruvida de berörs eller inte beror på hur de väljer att bortskaffa sitt material. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Jordbruksverket bedömer att föreskriftsändringarna leder till minskad tidsåtgång och minskade kostnader för samtliga företag som nämns ovan. Registreringen är i dagsläget kostnadsfri och behöver endast göras vid ett tillfälle. Tidsåtgången beräknas till en halv timme. Vi har ingen kännedom om hur många som saknas i registret i dag. 4 (5)

5 För de företag som inte längre behöver ansöka om tillstånd för olika typer av verksamheter minskar den totala administrativa kostnaden för de flesta med drygt 200 kronor på årsbasis. För hästföretag rör det sig istället om engångsbelopp innebärande en minskad administrativ kostnad på drygt 600 kronor. Några företag kommer inte längre behöva använda handelsdokument när de transporterar i väg animaliska biprodukter, vilket minskar den administrativa bördan. Nuvarande tidsåtgång kan skilja beroende på typ av produkt och blankett. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Jordbruksverket gör bedömningen att det inte blir några kostnader. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Regleringarna kan inte sägas påverka konkurrensförhållandena för företagen då de ändringar som görs är små per företag räknat. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Regleringen kan inte anses påverka företagen i andra avseenden än de ovan nämnda. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Det kan inte anses att särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Det är samma för alla men förenklingarna kommer i stor grad omfatta små företag. C Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd D Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Susanne Liljenström tel. 036 / susanne.liljenstrom@jordbruksverket.se 5 (5)