Rebecka Arveström Skickat: den 5 september :12

Transkript

1 Från: Rebecka Arveström Skickat: den 5 september :12 Till: Rebecka Arveström Ämne: Remiss & samråd Bifogade filer: Konsekvensutredning 2015_25.pdf; Missiv remiss samråd dnr pdf; SJVFS pdf; SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! På grund av sommarens torka föreslår Jordbruksverket en föreskriftsändring som kan underlätta foderförsörjningen för vissa lantbrukare. Jag ber om ursäkt att svarstiden är kort och vi är tacksamma om ni har möjlighet att läsa igenom vårt förslag ändå. Vi har gjort bedömningen att föreskriften bör träda i kraft så fort som möjligt för att underlätta lantbrukarnas situation. Jag bifogar förslag till ändring av föreskrift och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för samråd. I konsekvensutredningen framgår det mer utförligt varför vi föreslår ändringen. Samrådet och remissen består av: - Missiv - Förslag på föreskrift - Konsekvensutredning - Särskild konsekvensanalys Skicka dina synpunkter till jordbruksverket@jordbruksverket.se senast den 12 september Ange diarienummer /2018 i rubriken. Med vänlig hälsning Rebecka Arveström Stödsamordnare Miljöersättningsenheten Jordbruksverket Besöksadress: Vallgatan 8, Jönköping Tfn rebecka.arvestrom@jordbruksverket.se

2 Dnr: / Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning förslag till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå I den här konsekvensutredningen förklarar vi att 8 kap. 1 i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar bör ändras på grund av den extrema torka som drabbade Sverige under sommaren Sommaren 2018 blev både varmare och torrare än normalt. Den långvariga torkan har lett till låga skördenivåer och betet har riskerat att ta slut. Lantbrukare med djurhållning kan ha svårt att få tag i foder till sina djur. Det kommer dessutom finnas begränsat med inhemskt utsäde till nästa odlingssäsong på grund av de låga skördenivåerna. För att underlätta lantbrukarnas situation föreslår vi att de lantbrukare som har ett åtagande för miljöersättningen minskat kväveläckage ska kunna låta fånggrödor som består av vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, höstråg eller westerwoldiskt rajgräs övergå till huvudgröda (4)

3 Dnr /2018 Månadsnederbörd i procent av den normala för maj, juni och juli Månadsmedeltemperaturens avvikelse för maj, juni och juli I dagsläget får fånggröda inte övergå till huvudgröda följande år enligt regelverket. Förslaget innebär att de lantbrukare som berörs kan låta fånggrödan övergå till huvudgröda och på så sätt spara utsäde och nyttja en redan etablerad gröda till foder. Detta ska gälla endast för lantbrukare som ansökte om utbetalning och sådde fånggröda Vi kommer att skicka förslag till ändring på ett gemensamt samråd och remiss. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekter det blir om någon reglering inte kommer till stånd Vi gör bedömningen att vi inte har några alternativa lösningar än att göra en föreskriftsändring för att uppnå samma resultat som även är rättssäkert för lantbrukaren. Vi beskriver vårt förslag till ändring här nedanför. Vi föreslår ett nytt stycke i paragrafen som tillåter lantbrukare som 2 (4)

4 Dnr /2018 sökte om utbetalning för fånggröda 2018 att låta fånggrödan övergå till huvudgröda Fånggrödan måste bestå av vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Om vi inte gör en föreskriftsändring finns det två alternativ för lantbrukaren: 1. Lantbrukaren drar tillbaka ansökan om utbetalning för 2018 och kan då använda fånggrödan som huvudgröda. Hen får dock ingen ersättning för skiftet. Om lantbrukaren måste dra tillbaka utbetalningen på skiften som understiger 80 procent av åtagandets storlek riskerar lantbrukaren att inte få något utbetalt alls Lantbrukaren plöjer upp fånggrödan enligt reglerna. Hen kan då inte använda fånggrödan som foder och måste använda utsäde för att så en ny huvudgröda. Lantbrukaren får utbetalt, men problemen med foderförsörjningen kan kvarstå. Jordbruksverket tycker det vore olyckligt om vi inte kan underlätta den svåra situation som drabbat lantbrukarna genom att göra denna ändring. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs är de som har åtagande i ersättningsformen minskat kväveläckage och har sökt utbetalning och sått fånggröda som består av vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, höstråg eller westerwoldiskt rajgräs Länsstyrelserna, som handlägger och kontrollerar ansökan om ersättning, berörs också. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutveckling. (landsbygdsförordningen) Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Den svåra torkan har redan satt lantbrukare i en pressad ekonomisk situation, med låga skördar och minskad inkomst som följd. Förslaget innebär att lantbrukaren blir av med kostnaden för en extra sådd och minskar behovet av att köpa nytt utsäde och/eller foder. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Ikraftträdande Målsättningen är att förslag till ändringar av paragrafen ska beslutas vecka för att träda i kraft samma vecka. Information om ändrade regler Jordbruksverkets huvudsakliga informationskanal är webbplatsen. Vi kommer även informera via Ladan till länsstyrelserna. 3 (4)

5 Dnr /2018 B Kommuner och landsting Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Vi bedömer att vi inte behöver ha ett tidigt samråd eftersom vi har haft kontinuerlig kontakt med länsstyrelser och näringen under den pågående väderkrisen. Förslaget på att göra en föreskriftsändring har även kommit från länsstyrelsen. Vi planerar för att samråd och remiss skickas ut samtidigt. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Rebecka Arveström, rebecka.arvestrom(at)jordbruksverket.se, Jenny Jakobsson, jenny.jakobsson(at)jordbruksverket.se, (4)

6 1(3) SAMRÅD & REMISS Dnr: / Miljöersättningsenheten Rebecka Arveström Enligt sändlista Samråd och remiss av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar Sommarens svåra torka har lett till minskade skördar med foderbrist som följd. Jordbruksverket föreslår därför en ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för att underlätta foderförsörjningen för lantbrukare med djur. Jordbruksverket ger dig en möjlighet att lämna dina synpunkter på vårt förslag. Vi ber om ursäkt för att samrådet och remissen skickas ut med kort varsel och att svarstiden är kort. Vi bedömer att vi måste göra en snabb föreskriftsändring för att underlätta situationen för de lantbrukare som berörs. Vi skickar ut förslaget på ett gemensamt samråd och remiss för att förkorta föreskriftsprocessen. Ändringen framgår i ändringsbladet. Förslaget är markerat med kantstreck. I konsekvensutredningen framgår det varför vi föreslår ändringen. Skicka ditt svar senast den 12 september 2018 Skicka ditt svar till jordbruksverket@jordbruksverket.se och märk e-posten med namnet Dnr /2018. Varför får du detta samråd och remiss? Jordbruksverket får meddela föreskrifter efter samråd med vissa myndigheter och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén. Detta regleras i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Med vänlig hälsning Maria Durling Rebecka Arveström Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

7 Jordbruksverket Dnr /17 2(3) Bilagor: Ändringsblad med förslag på föreskrift Konsekvensutredning Särskild konsekvensanalys administrativa bördor för företagen Kontaktpersoner Se konsekvensutredningen. Sändlista Länsstyrelserna Regionalt utvecklingsansvariga Jordbruksverket Sametinget Sveriges lantbruksuniversitet Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Hav- och Vattenmyndigheten Tillväxtverket Svenska ESF-rådet Post- och Telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sveriges kommuner och landsting Sveriges Hembygdsförbund Naturskyddsföreningen Företagarna Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Skogsägarna Hushållningssällskapets förbund Kommunal Skogs- och lantarbetsgivareförbundet Ekologiska Lantbrukarna Coompanion Hela Sverige ska leva Skärgårdarnas riksförbund Landsbygdsnätverket Lokalt Ledd Utveckling Winnet Näringslivets regelnämnd LRF:s Norrlandsgrupp Jägareförbundet Regelrådet Vattenmyndigheterna Smak Kiwa Fåravelsförbundet Lammproducenterna Svenska Pig Växa Sverige Sveriges Grisföretagare Lundens djurhälsa Gård- och djurhälsan

8 Jordbruksverket Dnr /17 3(3) Föreningen Nordsvenska hästen Svenska Russavelsföreningen Föreningen Allmogekon Föreningen äldre boskap Svenska lanthönsklubben Föreningen Landtsvinet Svenska finullsföreningen Ryaklubben Föreningen svenska allmogefår Gutefårakademin Föreningen allmogegeten Föreningen Gotlandskaninen Svensk fjällrasavel Sveriges rödkulleförening Gävleborgs fäbodförening Sveriges Nötköttsproducenter Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Lovanggruppen Gimrarna Klövvårdsföreningen För kännedom Näringsdepartementet

9 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN SJVFS Nummer. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar; Utkom från trycket Välj datum. beslutade Beslutsdatum.. Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 41 och 42 förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med Havsoch vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Vattenmyndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén i fråga om verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar 1 att 8 kap. 1 ska ha följande lydelse. 8 KAP. MINSKAT KVÄVELÄCKAGE Vad kan man få ersättning för? 1 Lantbrukare med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning. Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda. Fånggröda får inte övergå till huvudgröda följande år. Lantbrukare som 2018 sökt utbetalning för fånggröda får låta fånggrödan övergå till huvudgröda 2019 om fånggrödan består av någon av de grödor som framgår av 6 första och tredje punkten. Slåtter-, frö- eller betesvall får i dessa fall även räknas som huvudgröda Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Denna författning träder i kraft den 10 oktober 2018 och gäller till och med år Författningen omtryckt SJVFS 2017:34.

10 SJVFS Nummer. CHRISTINA NORDIN Handläggare. (Miljöersättningsenheten) 2

11 SÄRSKILD KONSEKVEN SAN ALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företage n och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den i fylld a tabell en till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar. Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är falle t på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företa g som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år Summan administrativ kostnad per år Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor

12 Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med x kronor per år Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.