Med vänlig hälsning. Maria Durling

Transkript

1 1(2) REMISS Dnr / Miljöersättningsenheten Elisabeth Fyhr Enligt sändlista Remiss av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd Med detta utskick vill Jordbruksverket ge dig en möjlighet att lämna dina synpunkter angående förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. Detta förslag till föreskrifter och allmänna råd innehåller de ersättningar och stöd som var möjliga att söka Nu när Kommissionen har beslutat landsbygdsprogrammet har vi ramen klar. Tillsammans med förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling och dessa förslag till föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd blir således bilden komplett. Notera att förslag på föreskrifter och allmänna råd samt konsekvensutredning har ändrats sedan förra remissen i mars. Regler och villkor för ytterligare ersättningar som planeras vara möjliga att söka 2016 kommer vi att skriva föreskrifter om senare under Skicka ditt svar senast den 22 juni Senast måndagen den 22 juni 2015 klockan vill vi ha dina synpunkter. Skicka ditt svar till jordbruksverket@jordbruksverket.se och märk e-posten med namnet Dnr /14. Med vänlig hälsning Maria Durling Elisabeth Fyhr Bilagor Förslag föreskrifter och allmänna råd Konsekvensutredning Särskild konsekvensanalys administrativa bördor för företagen. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /14 2(2) Kontaktpersoner Se konsekvensutredningen. Sändlista Länsstyrelser Jordbruksverket Sametinget Sveriges lantbruksuniversitet Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Tillväxtverket Riksantikvarieämbetet Sveriges Hembygdsförbund SKL, Sveriges kommuner och landsting Naturskyddsföreningen Företagarna Hushållningssällskapens Förbund LRF Skogs- och lantarbetsgivareförbundet Ekologiska Lantbrukarna Coompanion Hela Sverige ska leva Skärgårdarnas riksförbund Nationella Landsbygdsnätverket Leader Smak Kiwa Havs- och Vattenmyndigheten Vattenmyndigheterna Näringslivets Regelnämnd Kommunal LRF s Norrlandsgrupp Förbundet Sveriges småbrukare Sveriges Grisföretagare Svenska Pig Lundens djurhälsa Svenska djurhälsovården Föreningen Nordsvenska hästen Svenska Russavelsföreningen Föreningen Allmogekon Föreningen äldre boskap Svenska lanthönsklubben Föreningen Landtsvinet Föreningen gutefåret Svenska finullsföreningen Ryaklubben Föreningen svenska allmogefår Gutefårakademin Föreningen allmogegeten Föreningen Gotlandskaninen Lantrasforum Svensk fjällrasavel Sveriges rödkulleförening Gävleborgs Fäbodförening Sveriges Nötköttsproducenter För kännedom Näringsdepartementet

3 1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: / Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. A Allmänt Vad är det här för dokument? I den här konsekvensutredningen förklarar vi hur Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd kommer att påverka lantbrukare, landsbygden och miljön. Vi beskriver även på vilket sätt kommuner och landsting påverkas. Denna föreskrift har varit på samråd och remiss tidigare och innan den kan beslutas ska förslaget på nya föreskrifter och allmänna råd återigen skickas på remiss. Konsekvensutredningen börjar med en inledning som förklarar varför Jordbruksverket föreslår den här föreskriften och vilka ersättningsformerna är. Därefter förklarar Jordbruksverket hur de föreslagna bestämmelserna påverkar lantbrukarna och lantbruksföretagen. Det finns en förklaring för varje område eller för grupp av bestämmelser. Områdena förklaras i den ordning som de kommer i föreslag till föreskriften. Sveriges nya landsbygdsprogram Inom EU har vi en gemensam jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken innehåller flera olika delar. En av delarna är landsbygdsprogrammet där miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd ingår. Sverige har tagit fram ett nytt landsbygdsprogram för perioden Detta programförslag har nu beslutats av kommissionen. Kommissionen är de som fattar beslut om förslag till program sedan får införas i respektive medlemsland. Landsbygdsprogrammets övergripande mål Det nya programmet omfattar perioden och har som övergripande mål att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Landsbygdsprogrammet ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva lantbrukare som ger oss öppna marker med betande djur och en modern landsbygd. Programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Det finns 36 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet under perioden Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

4 Jordbruksverket Dnr /14 2(58) Det nya landsbygdsprogrammet är målstyrt i större utsträckning än det tidigare. Det finns mål på EU-nivå samt på nationell och regional nivå. Det övergripande målet Smart och hållbar tillväxt för alla, finns i den gemensamma strategin Europa Landsbygdsprogrammet består av 6 stycken så kallade prioriteringar som är gemensamma för EU-länderna. Prioritering 1 - Främja kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och på landsbygden Prioritering 2 - Förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik. Prioritering 3 Förbättra djurvälfärden, riskhantering i jordbruket och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Prioritering 4 Återställa, bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruket. Prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Prioritering 6 Främja social utvecklig, bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk utveckling på landsbygden. Till varje prioritering finns tillhörande fokusområden, sammanlagt 18 stycken. De stöd och ersättningar som kommer att gå att söka inom nya landsbygdsprogrammet ska passa in i minst ett av de 18 fokusområdena. Mer information om det nya landsbygdsprogrammet finns på Jordbruksverkets hemsida Vilka regler och ersättningar handlar föreskriften om? Det nya landsbygdsprogrammet införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och började gälla den 1 januari När landsbygdsprogrammet införs i respektive medlemsland måste det finnas klara regler om vad som gäller för de områden som inte regleras av EU eller på svensk förordningsnivå. Detta görs genom bland annat de här föreskrifterna och allmänna råden. I förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling kommer det på ett övergripande sätt framgå vilka regler som gäller på övergripande och nationell nivå. Jordbruksverket föreslår genom dessa föreskrifter och allmänna råd, regler för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. Detta förslag till föreskrifter och allmänna råd innehåller de ersättningar och stöd som var möjliga att söka Regler och villkor för ytterligare ersättningar som planeras vara möjliga att söka 2016 kommer vi att skriva föreskrifter om under senare delen av 2015 och början av 2016.

5 Jordbruksverket Dnr /14 3(58) Utöver dessa föreskrifter och allmänna råd finns även föreskrifter om stödmyndigheternas handläggning respektive om ansökan om stöd. 1. BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ Vi föreslår föreskrifter och allmänna råd som omfattar följande stöd och ersättningar: betesmarker och slåtterängar restaurering av betesmarker och slåtterängar fäbodar vallodling skötsel av våtmarker och dammar ersättning för omställning till ekologisk produktion ersättning för ekologisk produktion kompensationsstöd Vi förslår även att föreskrifterna ska omfatta vilka regler som gäller vid villkorsfel. Notera att ersättningarna till ekologisk produktion inte längre räknas som miljöersättningar. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, art. 28 och 29, framgår det att ersättningar till ekologisk produktion och miljöersättningar är olika åtgärder. Det innebär att miljöersättningarna och ersättningarna till ekologisk produktion har olika syften och fokusområden i landsbygdsprogrammet med olika grundläggande regler. Fortsättningsvis i denna utredning menar vi både ersättning för ekologisk produktion och ersättning till omställning till ekologisk produktion när vi skriver ersättningarna för ekologisk produktion. Tidigare kompensationsbidrag benämns numera för kompensationsstöd. När det gäller kompensationsstödet så är det ingen förändring mot tidigare. Det kommer även fortsättningsvis att vara en enskild åtgärd, enligt art. 31 i ovan nämnda förordning. Som en del av förenklingsarbetet har vi i föreskriften separata kapitel för de olika ersättningsformerna. Vi har en förhoppning om att det ska underlätta vid läsningen och vid hänvisning till regelverket i olika sammanhang. 1 kap. Generella bestämmelser och definitioner 1-2 Första kapitlet 1 innehåller bestämmelser om vilka ersättningsformer som föreskriften och de allmänna råden omfattar. Vissa begrepp som används i föreskriften definieras i 2. Några definitioner är nya och andra är samma som i tidigare gällande föreskrifter.

6 Jordbruksverket Dnr /14 4(58) De nya definitionerna är för betesmarker och slåtterängar, blockdatabas, djurenhet, ekologisk produktion, fäbodsäsong, jordbruksmark, naturliga impediment, omställning till ekologisk produktion och åkermark. Konsekvensutredningen behandlar inte alla definitioner i förslag till föreskrifter och allmänna råd utan endast definitionerna för betesmark och slåtterängar och åkermark. Definitionen från åkermark är samma definition som återfinns i Statens jordbruksverks föreskrifter om (SJVS 2014:41) om direktstöd. Definition av betesmark Sverige har under flera år arbetat för att påverka de delar i EU-regelverket som styr betesmarksdefinitionen. Målet i detta arbete har varit att reglerna för betesmarker inom gårdsstödet ska vara samma som reglerna för betesmarker med särskilda värden i landsbygdsprogram EU-reglerna har nu ändrats i en önskvärd riktning. Kommissionen har vid utformandet av den nya metoden pro rata tagit hänsyn till de önskemål som Sverige hade. Det finns två viktiga syften med förändringen av definitionen för betesmark och slåtteräng inom landsbygdsprogrammet För det första måste definitionen av betesmark och slåtteräng ändras för att stämma överens med det nya EU-regelverket. Det är viktigt att reglerna är stabila och avstämda med kommissionen så risken för finansiella korrigeringar minimeras. För det andra har en viktig princip varit att det för betesmark respektive slåtteräng inte ska vara skillnader i definitionen mellan olika stödformer eller mellan definitionerna för betesmarker eller slåtterängar med allmänna eller särskilda värden. Den enda skillnaden mellan gårdsstöd från 2015 och landsbygdsprogrammet ska vara att det får ingå fler typer av betesmarker och slåtterängar i landsbygdsprogrammet såsom mosaikbetesmarker, alvarbete, skogsbete, gräsfattiga marker samt fäbodbete. Dessa marker benämns nedan med samlingsnamnet specialklasser. I och med ökade krav på kvaliteten på referensarealerna i blockdatabasen har samtliga klasser förtydligats med gränser för ytor som saknar gräs, örter och ris. Förslaget bygger på samma principer som i tidigare definition. Av de olika varianterna av betesmarksdefinition som finns idag är förslaget mest likt dagens definition för betesmarker med särskilda värden inom landsbygdsprogrammet Detta eftersom trädräkningen är borttagen och det tillåts ett större inslag av buskage och naturliga impediment. Precis som tidigare är ett av grundkraven att det ska finnas en markvegetation som är duglig som foder. Tidigare definitionen av betesmark och slåtteräng i programperiod innebar i många fall krav på trädräkning. I programperiod var det även olika krav inom definitionen på betesmarker med allmänna värden respektive betesmarker med särskilda värden. Tidigare definition av betesmark och slåtteräng var dessutom olika i gårdsstöd och miljöersättning i landsbygdsprogrammet eftersom betesmarker och slåtterängar med särskilda värden inte omfattades av trädräkningen. Nackdelarna med lösningen i programperioden är att samma skifte kan ha olika arealer för gårdsstöd och

7 Jordbruksverket Dnr /14 5(58) miljöersättning samt att regelverket är komplext och beroende av vad lantbrukaren söker för kombinationer av stöd och ersättningar. Definitionen i programperiod ger ofta ändring av arealen vid en röjning eller vid igenväxning. Det innebär att blockdatabasen känns instabil. En annan nackdel är att många av de inslag som anses vara naturligt förekommande i en betesmark i Sverige måste ritas bort från skiftet. Dessa inslag är ofta det som i hög grad bidrar till den biologiska mångfalden och variationen i landskapet. Enligt EU-kommissionens nya riktlinjer för gårdsstödet kan medlemsländerna välja mellan två metoder för att bestämma den stödberättigande arealen för en betesmark. Den ena är trädräkning kombinerat med mycket snäva regler för bortritning av buskar och naturliga impediment. Jordbruksverket anser att det är olämpligt att använda denna metod eftersom det skulle innebära en osäkerhet för lantbrukarna, missgynna den biologiska mångfalden och minska arealen godkänd betesmark. De många noggranna mätningarna som skulle krävas skulle dessutom skapa en instabil blockdatabas och vara dyra att administrera. Den andra metoden heter pro rata. Jordbruksverket föreslår att Sverige tillämpar denna metod. Pro rata metoden innebär att trädens antal är av underordnad betydelse. Istället för trädräkning och noggrann inritning av interna element såsom buskage och naturliga impediment används en proportionell reducering av arealen. Eftersom gränserna inom denna metod är generöst satta kommer de flesta betesmarker och slåtterängar att få ersättning för hela sin areal. Det är endast de särskilt definierade elementen som omfattas av pro rata. För övriga element såsom, byggnader och dammar med mera, föreslås inga förändringar vilket innebär att det är andra regler för bortritning av dessa element. Pro rata metoden beskrivs i 1 kap. 3. Användningskravet i betesmarksdefinition ändras i och med den nya definitionen. Orsaken är att aktivitetskraven i gårdsstödet inte får vara produktionsdrivande på grund av krav från WTO och EU-kommissionen. Därför får Sverige inom gårdsstödet inte ställa krav på odling av jordbruksmark eller att betesmarkerna ska betas. Om marken redan är klassad som betesmark måste putsning tillåtas som aktivitetskrav inom gårdsstödet. Inom miljöersättningen är förslaget att för betesmark ha samma krav inom definitionen som direktstödsföreskriften har. Det är dock högre krav på skötseln för att få ett miljöersättningsåtagande. För slåtterängar har kravet på borttagande av skörd samt redskapskrav tagits bort ur definitionen men finns kvar inom skötselvillkoren. För specialklasserna är användningskraven oförändrade. För mark som ännu inte är klassad som betesmark krävs dessutom något utöver putsning som visar att marken är jordbruksmark. Enligt föreskriftsförslaget ska dessa marken ha tydliga inslag av hävdgynnade arter eller ha höga natur- eller kulturvärden. I normalfallet innebär det att den nya marken ska vara betad eller skötas som slåtteräng för att klassas som detta i blockdatabasen. Utöver detta kan även andra tydliga tecken på hävd beaktas. Däremot finns inga krav på att den hävdgynnade floran måste ha höga naturvärden. Detta måste även klargöras

8 Jordbruksverket Dnr /14 6(58) genom de olika instruktionerna för hanteringen och i information till lantbrukare. Som ny mark räknas all mark som inte har ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Tillsammans med ändringarna i åkermarksdefinitionen är syftet att skapa mer stabilitet i ägoslagsbedömningarna samt att hindra åkermark från att klassas som betesmark. Syftet med förslaget är även att definitionen ska bli lättare att förstå och tillämpa för såväl lantbrukarna, handläggare på länsstyrelserna och fältpersonal. Det innebär också att det blir lättare för myndigheten att göra rätt. På detta sätt vill vi kunna ge en bättre service och förenkla för kunden så mycket som möjligt då blockdatabasen kommer att hålla en högre kvalitet och dessutom vara mer stabil med mindre gråzoner och färre onödiga ändringar av arealer. Med den föreslagna lösningen tillåts ett större inslag av buskage och naturliga impediment vilket generellt är positivt för den biologiska mångfalden och variationen i landskapet. För den enskilda marken kan detta dock innebära både positiva och negativa effekter på den biologiska mångfalden till exempel eftersom de enskilda buskagens värde inte prövas individuellt. Blockdatabasen blir mer stabil eftersom endast element som är större än 0,05 hektar ritas bort. Eftersom reduceringen av arealer görs först vid 10 procent täckningsgrad och sedan i fasta intervaller bedömer Jordbruksverket att relativt få marker påverkas samtidigt som förändringar märks först när någon av gränserna överskrids/underskrids. Den största nackdelen med förslaget är förändringen i sig. Reglerna för betesmarker upplevs av allmänhet och lantbrukare som något som ständigt förändras vilket skapar otrygghet och förvirring. Det förslag som nu läggs är tänkt att vara långsiktigt och enkelt. Dessutom finns negativa effekter som beror på att vi måste anpassa definitionen till de synpunkter som Sverige fått från EU-kommissionen i samband med revisionsbesök. Dessa förändringar innebär att vissa värdefulla landskapselement inte längre kan ingå i sin helhet utan måste ingå i pro rata-bedömningen. Det bedöms påverka väldigt få marker. Möjligheten att låta ersättningsberättigande element ingå i arealen kommer också att försvinna för gårdsstödet. Ersättningsberättigande element kan därför inte finnas kvar inom miljöersättningen i landsbygdsprogrammet om en gemensam definition ska uppnås. Jordbruksverket har därför valt att inte ge möjlighet att använda sig av ersättningsberättigande element. I blockdatabasen finns idag 160 stycken ersättningsberättigande element. Av dessa är ca 100 stycken större än 0,05 hektar. De ersättningsberättigande elementen innehåller bland annat hässlen, träddungar, hällar med artrik flora, brynmiljöer och fuktiga områden. Övervägande del av strukturerna kopplas till förekomst av en hotad art eller en möjlig spridningsväg eller livsmiljö för en hotad art. Konsekvensen är att de ersättningsberättigande element som är mindre än 0,05 hektar kommer att ingå i skiftena. De ersättningsberättigande element som är större än 0,1 hektar kan i många fall utgöra egna skiften med någon av specialklasserna inom

9 Jordbruksverket Dnr /14 7(58) landsbygdsprogrammet. De element som är mellan 0,05 och 0,1 hektar kommer att ritas bort från skiftet ifall marken inte klarar betesmarksdefinitionen. En annan nackdel är att för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden inom miljöersättningen blir reglerna mer begränsande på grund av anpassningen till en gemensam definition. Buskage och enskilda naturliga impediment som är mellan 0,05 och 0,1 hektar får inte längre ingå i arealen och mindre buskage ska ingå i pro rata. Detta gör att en liten andel av betesmarkerna och slåtterängarna med särskilda värden kommer att få en reducerad areal inom miljöersättningen. Marker med permanent vatten som betas, så kallad blå bård, kan inte heller finnas kvar inom betesmarker och slåtterängar med särskilda värden. En stor andel av dessa marker kan enligt förslaget istället ingå i gräsfattiga marker. Även brynmiljöer som inte uppfyller kraven för betesmark eller slåtteräng kan ingå i gräsfattiga marker om det uppfyller kriterierna för gräsfattiga marker och kan utgöra ett eget skifte. För specialklasserna skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker, gräsfattiga marker och fäbodbete har definitionen inte ändrats lika mycket som för betesmarker och slåtterängar. De ändringar som har gjorts innebär framförallt förtydliganden. I specialklasserna kommer arealen inte behöva reduceras genom tillämpning av pro rata. Vid beräkning av ersättningsnivåerna för dessa specialklasser har hänsyn tagits till dessa markers karaktär och svagare fodervärde. I förslaget har fäbodbete som berättigar till kompensationsstöd definierats särskilt. Det är samma fäbodbete som också berättigar till gårdsstöd. Skillnaden är att övrigt fäbodbete samt skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark och gräsfattiga marker enbart räknas som ägoslaget betesmark inom miljöersättningen men inte inom gårdsstöd, kompensationsstöd och ersättningarna för ekologisk produktion. Orsaken är att det på EU nivå gjorts begränsningar för vilka marker som kan räknas som jordbruksmark för kompensationsstöd och ersättningarna för ekologisk produktion. De ändrade kraven för specialklasserna kan innebära att arealen kan behöva minskas något om marken innehåller stora sammanhängande områden som var och en är större än 0,1 hektar utan gräs, örter eller ris. Som exempel ska inte långa slingrande stråk av naturliga impediment inuti skiftet räknas som sammanhängande områden. Däremot ska alltid ytterkanterna justeras. Det innebär till exempel att hällar eller sandområden som gränsar mot havet eller täta dungar utan fodervärde som gränsar som skogen alltid ska ritas bort. Det är viktigt att påpeka att när man bedömer om en yta behöver ritas bort ska man utgå från att det är olika krav på markens karaktär i de olika markklasserna. Grundkonstruktionen av definitionerna bygger dock på marktäckning även i dessa markklasser. Detta får till följd att kommissionens riktlinjer för mätning av arealer måste följas så långt det är möjligt. Att tillåta större ytor än 0,1 hektar med mark som saknar gräs, örter eller ris är därför mycket riskabelt. Ytterligare en förändring från programperiod är att procentbegränsningen av naturliga impediment på skogsbeten har tagits bort. Det

10 Jordbruksverket Dnr /14 8(58) innebär att skogsbeten med ett stort inslag av naturliga impediment inte kommer att klassas som mosaikbetesmark utan ligga kvar som skogsbeten. Förändringarna för skogsbete och alvarbete är generellt sett små. Föreskriftsförslaget innebär ett förtydligande sedan programperiod vad som menas med alvarbete. Det ska vara alvarmark på Öland och Gotland. På marken ska det växa gräs örter eller ris men marken ska som helhet ha sämre fodervärde än en vanlig betesmark, även om det på ett alvar finns partier som växer bättre eller sämre. Efter synpunkter har vi ändrat föreskriften så att gräsfattig mark aldrig är aktuellt på alvarmark på Öland och Gotland och mosaikbetesmark inte alls är aktuellt på Öland eller Gotland. För mosaikbetesmark och gräsfattiga marker är den stora förändringen att det nu är två markklasser och att dessa betesmarkstyper inte längre ingår i utvald miljö. Ytterligare en skillnad är att markerna inte längre behöver uppfylla länens egna kriterier. Den föreslagna definitionen avgränsar därför tydligare vilka marker som kan klassas som mosaikbetesmark och gräsfattiga marker. Mosaikbetesmarker motsvarar betesmarker med särskilda värden som har ett stort inslag av naturliga impediment, värdefulla landskaps-element eller buskar som inte består av igenväxning. I mosaikbetesmark ingår bland annat marker med stort inslag av hällar, berg i dagen och sandstäpp. I gräsfattiga marker ingår marker som har höga naturvärden kopplade till ett relativt tätt träd- och buskskikt samtidigt som naturvärdena är beroende av hävd, till exempel hassellundar och andra lövträdsmiljöer. Träd- och buskskiktet medför att marken som helhet inte kan uppfylla den vanliga definitionen med avseende på fodervärde. Marker som vuxit igen och där naturvärdena gynnas av en restaurering ingår inte i gräsfattiga marker. Alla tillfälliga vattensamlingar som är bevuxna med gräs, örter eller i vissa fall ris och som betas ingår i skiftesarealen för alla typer av betesmarker. I gräsfattiga marker får även permanent vatten som betas ingå. Detta innebär att en så kallade blå bård kan utgöra ett eget skifte så länge det är möjligt att avgränsa det. För att underlätta avgränsningarna för skogsbete, mosaikbetesmark och gräsfattig mark så finns en regel om att mindre områden inuti skiftena (maximalt 0,5 hektar) som skulle kunna avgränsas till vissa andra markklasser ändå ska ingå i den huvudsakliga markklassen. Förutsättningen att den huvudsakliga markklassen dominerar. Slåtterängar avgränsas alltid till egna skiften. Även skiften som enbart uppfyller definitionen för gräsfattig mark som till exempel ett skifte som består av blå bård avgränsas till egna skiften. Efter inkomna synpunkter på förslag till föreskrifter har vi nu justerat föreskriften för alvarbete. Mindre områden inuti skiftet som skulle kunna avgränsas till betesmark eller skogsbete ska utan ytterligare storleksbegränsning ingå i alvarbetet så länge skiftet huvudsakligen är alvarbete. Definition av åkermark

11 Jordbruksverket Dnr /14 9(58) Definition av åkermark i programperiod var kort. Den bestod av en enda mening: Mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Det gav utrymme för en rad olika tolkningar vilket innebar problem eftersom det då var svårt att genomföra kontroll av marker utifrån definitionen. Ett stort problem var att det kan blev en gråzon mot de gränser som fanns mot andra ägoslag, de mot betesmark och de mot annan mark. Med annan mark menas all mark som inte används till jordbruksverksamhet, till exempel skog, tomt eller blöt mark som inte är lämplig att plöja. Vi har enats om att definitionen av åkermark i sig inte är felaktig idag men vi har försökt att tydligare förklara vad vi menar så att det blir lättare att förstå och att klassificera marken för lantbrukare och myndigheter. Vårt förslag väntas inte innebära någon påverkan på det faktiska brukandet av marken. Det kommer inte heller att medföra några stora förändringar i hur lantbrukarna redovisar markerna i sina ansökningar. Vi skriver inte längre något om bete i definitionen men bete är fortfarande en tillåten skördemetod. Vi har också tagit bort texten om lämplig att plöja eftersom många lantbrukare idag inte plöjer sin mark och texten dessutom gav upphov till många olika bedömningar eftersom det är svårt att göra den bedömningen för både lantbrukare och för kontrollanter. Syftet är att definitionen ska bli lättare att förstå för lantbrukarna och även lättare för handläggare och kontrollanter att tillämpa i praktiken. Reglerna ska vara så objektiva som möjligt och lätta att förstå så att kunden kan göra korrekta SAMansökningar. Det innebär också att det blir lättare för myndigheten att göra enhetliga bedömningar i hela landet vid till exempel fältkontroll av jordbruksmark. Vi kan dessutom hitta färre fel vid kontrollerna vilket innebär en sänkt kontrollfrekvens. På detta sätt vill vi kunna ge en bättre service och förenkla kundens administration så mycket som möjligt då blockdatabasen kommer att hålla en högre kvalitet och dessutom vara mer stabil med färre gråzoner och färre ändringar av blockgränser och arealer. Metod för bedömning enligt pro-rata av betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd 3 Av denna paragraf framgår pro rata metoden. Pro rata metoden ska tillämpas på block med stort inslag av element som är definierade enligt pro rata. Bedömningen går ut på att enskilda element som är definierade enligt pro rata ritas bort från blocket ifall dessa är större än 0,05 hektar. Även de element som finns i blockets ytterkant ritas bort, vilket bland annat kan påverka marker med stenmurar. Om olika sorters element tillsammans bildar en enhet så räknas det som ett element. Blocken med stort inslag av element som är definierade enligt pro rata delas därefter upp i ett eller flera bedömningsområden med likartad karaktär. Dessa bedömningsområden ska vara så stora som möjligt, vilket kan innebära hela blocket bedöms som en helhet. De block eller de bedömnings-

12 Jordbruksverket Dnr /14 10(58) områden där pro rata elementen täcker mer än 50 procent av ytan är inte jordbruksmark som berättigar till gårdsstöd. Dessa ska då ritas bort från blocket eller alternativt bli ett eget block med någon av specialklasserna. Om det är uppenbart att områden har en täckningsgrad på mer än 50 procent behöver inte enskilda element ritas bort. För resten av blocket ska den genomsnittliga procentsatsen för pro rata räknas ut. Är denna maximalt 10 procent görs inga arealavdrag. Är procentsatsen över 10 men maximalt 50 procent ska ett arealavdrag göras på den stödberättigade arealen på blocket. Block som har en täckningsgrad på över 10 procent men maximalt 30 procent kommer få ett avdrag på 20 procent medan block med en täckningsgrad på över 30 procent men maximalt 50 procent kommer få ett avdrag på 40 procent av den stödberättigande arealen. Observera att för värdefulla landskapselement som är bevuxna av gräs och örter så ingår dessa i skiftesarealen utan neddragningar eller begränsningar och omfattas inte av pro rata bedömningen. Det samma gäller tillfälliga vattensamlingar som är bevuxna med gräs och örter och kan betas. Tvärvillkor och basvillkor 4-6 I följande avsnitt finns det hänvisningar till de tvärvillkor och basvillkor som lantbrukaren måste följa för att få full utbetalning på sökta ersättningar. 4 är en upplysningsparagraf med hänvisning till vilka regelverk inom EU där bestämmelserna om tvärvillkor och basvillkor återfinns. Lantbrukare som söker miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstödet ska följa tvärvillkoren samt de bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som finns i 9-18 i Statens Jordbruksverks föreskrifter (2014:41) om direktstöd för att få full ersättning. God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden är en del av tvärvillkoren men nämns ibland särskilt eftersom dessa krav finns reglerade i direkstödsföreskriften. Utöver detta ska lantbrukaren, för få full utbetalning av miljöersättningar, på den mark som ingår i ett åtagande och som lantbrukarna söker ersättning för, uppfylla minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel samt annan relevant nationell lagstiftning. Det är denna lagstiftning som tillsammans med tvärvillkoren och bestämmelserna om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i gårdsstödet utgör basvillkoren. Minimikraven utgörs mer preciserat av regler för användning av gödselmedel enligt nitratdirektivet 91/676/EEG, relevanta minimikrav för växtskyddsmedel enligt direktiv 2009/128/EG inklusive de allmänna principerna för integrerat växtskydd, samt övriga relevanta bindande krav enligt nationell lagstiftning. Det mesta av det som kan vara relevant för en miljöersättning enligt nitratdirektivet eller växtskyddsdirektivet är redan tvärvillkor i Sverige. Principerna för integrerat växtskydd är under införande som nationell lagstiftning. Övrig

13 Jordbruksverket Dnr /14 11(58) relevant nationell lagstiftning utgör till största delen biotopskyddsreglerna enligt miljöbalken och miljöhänsynsreglerna i Jordbruksverkets föreskifter. För ersättningarna för ekologisk produktion finns det inget krav på att medlemsstaterna ska peka ut lagstiftning utöver tvärvillkoren och bestämmelserna om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i gårdsstödet som basvillkor, dock kommer eventuella fel att hanteras på samma sätt som för miljöersättningarna. Ersättningarna för ekologisk produktion berörs främst av tvärvillkoren för djurskydd och djurhälsa. För kompensationsstödet gäller samma system som för gårdsstödet, det vill säga basvillkor finns inte, och därmed inte heller någon särskild hantering av fel utöver reglerna för tvärvillkoren. Ett basvillkor innebär att ett specifikt villkor för en mark i en ersättningsform kan kopplas till något av tvärvillkoren, bestämmelserna om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, minimikrav för gödselmedel/växtskyddsmedel eller utpekad nationell lagstiftning. Fel på basvillkor ska hanteras på ett annat sätt än fel på tvärvillkor. Hur det exakt ska hanteras är inte klart ännu, men den stora skillnaden blir troligtvis att för de regler som också utgör tvärvillkor ska inte avdraget i berörd miljöersättning hanteras genom ett procentavdrag på hela utbetalningen utan som ett avdrag för den aktuella marken i berörd miljöersättning, som en konsekvens av detta kommer sättet avdraget för tvärvillkor att behöva ändras. Av bilaga 2 i föreskriften framgår vilka skötselvillkor i miljöersättningarna som har en motsvarighet helt eller delvis med utpekad lagstiftning och som därmed skapar ett basvillkor. Denna tabell finns också med i landsbygdsprogrammet. 4 om varningssystemet. Enligt artikel 99.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 får medlemsstaterna välja att anta ett så kallat tidigt varningssystem. I artikel 39.3 i förordning (EU) nr 640/2014 finns närmare regler kring tillämpningen. Varningssystemet går ut på att lantbrukaren inte får något tvärvillkorsavdrag för en överträdelse som konstaterats vid kontroll om lantbrukaren åtgärdar felet inom rimlig tid. Om lantbrukaren inte vidtar någon åtgärd ska avdrag göras retroaktivt för det år då överträdelsen först konstaterades. Lantbrukaren ska åtgärda överträdelsen inom den tidsfrist som kontrollmyndigheten bestämmer. Tidsfristen ska dock sättas till senast innan utgången av nästföljande år. Om kontrollmyndigheten inte genomför någon efterföljande kontroll av åtgärden inom tre år från och med det år som överträdelsen först konstaterades, tas överträdelsen bort. Varningssystemet kan tillämpas på överträdelser med mindre allvar, varaktighet och omfattning. Det får inte tillämpas på överträdelser som direkt riskerar den allmänna folk- och djurhälsan. Sådana överträdelser ska istället alltid leda till avdrag på eller uteslutning från stöd. Varningssystemet påminner mycket om den

14 Jordbruksverket Dnr /14 12(58) nuvarande regeln om mindre överträdelse 1. Denna regel tas bort från och med 2015, men ersätts alltså av varningssystemet. Villkorsperiod för kompensationsstödet 7 Kompensationsstödets villkorsperiod omfattar ett år. Alla villkor ska följas under det år som lantbrukaren söker stödet. Åtagande Åtagandeperiod för miljöersättningar och ekologisk produktion 8 I dessa paragrafer framgår bland annat vilka regler som gäller för att en ansökan om åtagande ska godkännas. Åtagandeperioden börjar alltid den 1 januari det år ansökan om åtagande gäller. Det betyder att alla villkor för ersättningen ska uppfyllas från och med den 1 januari om inget annat framgår. Åtagandets längd varierar för miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk odling. Alla villkor ska följas under åtagandeperioden oavsett längd. I förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling framgår åtagandens längd för respektive ersättning eller stöd. Grundregeln är att all mark ska omfattas av ett åtagande på minst två eller fem år, beroende på om det rör miljöersättningar eller ersättningar för ekologisk produktion. När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller restaurering? 9 I denna paragraf framgår regler för vad som gäller om en mark har restaurerats och lantbrukaren vill söka miljöersättning för betesmarker och slåtterängar eller miljöersättning för fäbodar för denna mark. Då krävs det att lantbrukaren senast den 31 december året innan har meddelat länsstyrelsen att de kan slutbesiktiga marken. Länsstyrelsen måste därefter göra slutbesiktningen senast den 15 juni det år ansökan om åtagande för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar görs. Detta för att restaureringen ska vara klart innan lantbrukaren kan få ett åtagande för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar för marken. Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt? 10 Det framgår av förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling att stödmyndigheten få avslå ett åtagande om det beräknade värdet understiger kronor. I paragrafen har vi valt att ytterligare reglera när ett åtagande kan godkännas. Det innebär att för alla miljöersättningar måste den beräknade utbetalningen innan avdrag vara minst 1000 kronor. För ersättningarna för ekologisk produktion har vi valt att inte ytterligare begränsa när ett åtagande kan beviljas eftersom växtföljden olika år påverkar utbetalningens storlek år från år. 11 Kravet på aktiv jordbrukare gäller för de lantbrukare som söker kompensationsstödet och ersättningarna för ekologisk produktion och i paragrafen har vi samlat de regler som styr detta. 1 Art Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003

15 Jordbruksverket Dnr /14 13(58) Hur kan åtaganden kombineras? 12 Denna paragraf tillsammans med bilagorna 1 och 7 visar på vilket sätt åtaganden från programperiod är möjliga att kombinera med åtaganden i programperiod Av bilagorna 4 och 5 framgår det vilka kombinationer som är möjliga inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod När får ett åtagande från programperiod avslutas? Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1305/2013 som började gälla den 1 januari 2014 regleras hur och på vilket sätt övergång från programperiod ska ske. I denna förordning är det inte reglerat att det är möjligt att gå över med åtaganden från programperiod till programperiod Det innebär att den enda möjligheten att få ett nytt åtagande är att det befintliga åtagandet löpt ut eller att lantbrukaren lägger till mer mark till sitt befintliga åtagande. Möjliga kombinationer av åtaganden framgår av bilaga 1. Hur får ett befintligt åtagande utökas? I detta avsnitt beskrivs vilka regler som gäller för när lantbrukaren vill utöka sitt åtagande i programperiod med mer mark. Reglerna kommer att vara aktuella först från 2016 men vi väljer att redan nu ta med dessa så att det är tydligt vad som kommer att gälla. 17 För miljöersättningarna betesmarker och slåtterängar, fäbodar och ersättning för ekologisk produktion gäller att en utökning med upp till 10 procent mer mark ger en utökning inom befintlig åtagandeperiod. Detta gäller om utökningen sker år två eller tre i åtagandeperioden. Alla utökningar, oavsett storlek, från år fyra eller fem i åtagandet ger en ny femårig åtagandeperiod. Gränsen på 10 procent är vald med anledning av vad Kommissionen godkänt som variation för rörliga åtaganden. I jämförelse med åtagandekonstruktionen i programperiod där det kunde bli långa åtagandeperioder för enskilda marker har numera lantbrukaren en möjlighet att kunna plocka bort mark ur sitt åtagande om marken funnits med i fem år. Trots att en ganska liten utökning ger ett nytt åtagande bedömer vi att vårt förslag ändå ger rimliga åtagandeperioder. 18 För miljöersättningarna restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar eller ersättning för omställning till ekologisk produktion ger en utökning med ny mark en ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram, men varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår. Varje mark i någon av de aktuella miljöersättningarna ska omfattas av en åtagandeperiod av fem år eller för ersättning för omställning till ekologisk produktion två år. Det innebär att om lantbrukare lägger till mer mark till exempelvis till sin restaurering så har varje enskilt block sitt egna slutår tills varje mark har ingått i fem år i åtagandet. För mark som ingår i åtagande för omställning till ekologisk produktion innebär det

16 Jordbruksverket Dnr /14 14(58) att efter två år i åtagande för omställning och om certifieringsorganet godkänner marken kan dessa marker ingå i ett åtagande för ekologisk produktion. 19 För ersättning till ekologisk produktion är det en utökning av åtagandet om lantbrukaren lägger till djurhållning till ett befintligt växtodlingsåtagande. Det är en utökning som ger en ny åtagandeperiod. Detta eftersom att lägga till djurhållning innebär en stor ändring av ursprungsåtagandet. Samma gäller för ersättning för omställning till ekologisk produktion om djurhållning eller ett nytt djurslag läggs till. 20 För miljöersättningen för vallodling innebär det en utökning om lantbrukaren vill ha utbetalning för mer areal och för fler vallar än i sitt befintliga åtagande. Om utökningen gör att arealen kommer över 120 procent av det ursprungliga åtagandet, blir det en utökning som ger ett nytt femårigt åtagande. Hur får ett befintligt åtagande omvandlas? 21 Det är enbart möjligt att byta stödform från en miljöersättning eller ersättning för ekologisk produktion till skötsel av våtmarker och dammar. Miljöersättningarna och ersättningarna för ekologisk produktion ger i sig mycket miljönytta och för att stärka det ytterligare finns det bara ett steg att ta och det är att omvandla marken till våtmark eller damm. Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande? 22 Grundregeln är att all mark ska omfattas av ett åtagande på minst två eller fem år, beroende på om det rör miljöersättningar eller ersättningar för ekologisk produktion. Det innebär att om lantbrukare som sökt ersättning i programperiod och övertar ett åtagande från programperiod får ett nytt åtagande där då all mark ingår. Av bilaga 1 framgår det även vilka kombinationer som är möjliga vid överlåtelser. 23 När lantbrukare som sökt någon av ersättningarna för ekologisk produktion i programperiod tar över åtagande för ekologisk produktion från programperiod påverkas det nya åtagandet av innehållet i det övertagna. Det är marken eller djurhållningen i åtagandet från programperiod som styr vilka eller vilket åtagande som kommer att gälla Det är inte möjligt att överta ett åtagande för kretsloppsinriktad produktion ( ) eftersom det inte finns någon motsvarighet i programperiod Som ett förtydligande följer en tabell med de vanligaste fallen. Övertagaren har själv sökt åtagande för: Tar över Nmeko 2 certifierad djurhållning - under omställning Tar över Nmeko certifierad djurhållning Tar över Nmeko certifierad ekologisk produktion Tar över Nmeko certifierad ekologisk produktion - under omställning Tar över Nmeko kretsloppsinriktad produktion 2 Åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion i programperiod

17 Jordbruksverket Dnr /14 15(58) Övertagandet leder till ett eller flera åtaganden : Övertagandet leder till ett åtagande : Övertagandet leder till ett eller flera åtaganden : Övertagandet leder till ett eller flera åtaganden : Övertagandet leder till ett eller flera åtaganden : Ekologisk produktion växtodling Ekologisk produktion djurhållning Ekologisk produktion /växtodling Omställning till ekologisk produktion /djurhållning Ekologisk produktion /växtodling Resultat beror av vilken typ av djurhållning som tas över Ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Ekologisk produktion /växtodling Ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Ekologisk produktion /växtodling Omställning till ekologisk produktion /växtodling Ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Omställning till ekologisk /växtodling Kombinationen är inte möjlig enligt program Kombinationen är inte möjlig enligt program Ekologisk produktion /djurhållning för befintligt djurslag Det är certifieringsreglerna som styr om övertagandet av djurhållningen ens är möjlig Omställning ekologisk växtodling Omställning till ekologisk produktion /djurhållning om det är ett nytt djurslag Det är certifieringsreglerna som styr om övertagandet av djurhållningen ens är möjlig Omställning till ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Kombinationen är inte möjlig enligt program Ekologisk produktion /växtodling Omställning till ekologisk Omställning till ekologisk produktion /växtodling Kombinationen är inte möjlig enligt program

18 Jordbruksverket Dnr /14 16(58) Omställning ekologisk djurhållning Omställning till ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Kombinationen är inte möjlig enligt program produktion /växtodling Omställning till ekologisk produktion /växtodling /djurhållning Kombinationen är inte möjlig enligt program Det är inte möjligt att kombinera åtagande för vallodling i programperiod med åtagande för vallodling i programperiod Det innebär att om lantbrukare som sökt åtagande för vallodling i programperiod övertar ett åtagande för vallodling från programperiod överförs de skiften som ingår i ansökan om vallodling ( ) till ansökan om vallodling ( ). Denna överföring av skiften är bara möjlig att göra om övertagandet kommer till länsstyrelsen innan sista ändringsdag. Om ansökan om övertagande kommer till länsstyrelsen efter sista ändringsdag är det inte möjligt att överföra skiften till ansökan om vallodling ( ) eftersom det är uppgifter som påverkar utbetalningens och åtagandets omfattning. Ändringar som leder till en högre utbetalning är inte möjliga att göra efter sista ändringsdag. I dessa fall kan det vara idé att lantbrukaren återtar sin ansökan om vallodling ( ) och då få utbetalt enligt det övertagna åtagandet eller om möjligt avvakta med övertagandet till året efter innan sista ändringsdag. Hur får ett befintligt åtagande anpassas? 25 Reglerna omfattar vad som gäller för ett åtagande i programperiod Vi kommer att tillämpa en ny princip på vilket sätt det kommer att vara möjligt att lägga till mer mark som konstateras vid en kontroll. Om lantbrukaren har ett åtagande på ett helt block eller skifte ska ny konstaterad mark som finns inom blocket eller skiftet och som sköts enligt villkoren läggas till åtagandet. Detta är en förenkling då lantbrukaren själv inte behöver lägga till små arealer som ändå ska ingå i åtagandet. Hur får ett befintligt åtagande anpassas, minskas eller avslutas? I paragrafen sammanfattar vi de regler som finns för att kunna minska eller avsluta ett åtagande. 27 Syftet med denna paragraf är att göra det överskådligt vilka tillåtna minskningar av åtagande som finns. Kommissionen har valt att inte ha lika detaljerade regler för detta i EU-förordningarna som man haft tidigare och lämna till medlemstaterna att detaljera detta. Man har dock i frågor och svar varit tydliga med tillämpning och innehåll fortfarande ska vara likanden förutom där man faktiskt har nya formuleringar. I kommande versioner av föreskriften kommer vi att komplettera med regler för vad som händer då en lantbrukare vill göra en otillåten minskning av sitt åtagande. För detta kommer vi att ta fram en sanktionsskala där man vid bedömningen av hur stort återkravet ska bli bland

19 Jordbruksverket Dnr /14 17(58) annat ska ta hänsyn till hur länge marken haft åtagande och hur resterande åtagande påverkas av minskningen. Förslagen innebär att det blir en lättnad i synen på återkrav och möjligheten att avsluta åtaganden som även bör tillämpas på åtaganden i programperiod Det innebär till exempel att det är möjligt att tillgodoräkna sig åtaganden från tidigare programperiod, om marken har ingått i ett åtagande i sammanlagt fem år räknat både i programperiod och Punkt 1 behandlar vad som står i förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling. Av 8 kap 6 och 9 kap. 11 framgår hur minskning av åtagande kan ske då marken har omfattats av ett åtagande. Det är numer möjligt att välja att inte fortsätta att ha ett åtagande för mark som redan fullgjort fem år. Det innebär att då man får ett nytt åtagande på grund av till exempel utökning så behöver mark som redan fullgjort sin period inte var kvar hela den nya perioden. I punkt 2 har vi försökt förtydliga EU-förordningen genom att skriva ned olika typerna av sätt mark vanligen överförs till en annan lantbrukare. En överföring av mark kan ske av flera olika skäl och på olika sätt. Formuleringen av artikel 47.2 i 1306/2014 innebär en lättnad mot förra programperioden. Då var man tvungen att överlåta även åtagandet till den nye brukaren för att inte riskera återkrav, nu är det möjligt att slippa återkrav om den nye brukaren inte tar över åtagandet samtidigt. Av punkt 3 framgår att det är möjligt att avsluta ett åtagande utan återkrav om lantbrukaren upphör med sin jordbruksverksamhet. Denna regel har även funnits tidigare men med kravet att en större del av åtagandeperioden skulle vara fullgjord. Vi bedömer att det är möjligt att ha denna regel utan det sista kravet då det är i linje med att man mjukat upp reglerna som gäller för överföring av mark och åtagande. Punkt 4 är en hänvisning av reglerna för force majeure och exceptionella händelser. En exceptionell händelse kan till exempel vara om markanvändningen ändras permanent utanför lantbrukarens kontroll. I förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling framgår hur minskning av åtagande kan ske då marken har omfattats av ett åtagande. Punkterna 1-6 är en lista över regelverk inom EU för detta. Förslagen innebär att det blir en lättnad i synen på återkrav och möjligheten att avsluta åtaganden som även bör tillämpas på åtaganden i programperiod Det innebär till exempel att det är möjligt att tillgodoräkna sig åtaganden från tidigare programperiod, om marken har ingått i ett åtagande i sammanlagt fem år räknat både i programperiod och Utbetalning Vad krävs för att få full utbetalning? Utbetalningen påverkas av reglerna i Sista sådatum är ett känt datum sedan tidigare. Att lantbrukaren får ha en vändteg runt skiften med potatis, kryddväxter, grönsaker och frövall för att till exempel komma åt att

20 Jordbruksverket Dnr /14 18(58) använda specialmaskiner och för att kunna hålla undan ogräs och sniglar framgår här. Det får finnas gräs på vändtegen, så länge det tydliga syftet är att ha en vändteg och att vändtegen behövs för att komma fram med de redskap som behövs i odlingen. Hur får utbetalningar kombineras? Det är inte möjligt att kombinera ersättningsformer för samma eller liknande åtgärder. Vilka kombinationer som är tillåtna framgår av bilaga 1 och 31 och Reglerna gör att det är möjligt att kombinera utbetalning för åtaganden för våtmark från flera olika programperioder på samma företag men inte på samma mark. 32 Det är viktigt att göra ett förtydligande av bilaga 1, enligt 32, som visar vilka möjliga kombinationer av åtaganden mellan programperiod respektive Miljöersättningen för traditionell odling av bruna bönor i programperiod innehåller överlappande regler när det gäller restriktioner för växtskyddsmedelsanvändning. För att inte riskera dubbelfinansiering måste vi reglera hur utbetalning får ske i de fall där ersättningar för ekologisk produktion samtidigt söks för bruna bönor. Undantag 33 Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket enligt 33 ge undantag från bestämmelserna i föreskriften och då kan det till exempel gälla undantag från sista sådatum. Övriga regleringar för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. I redovisas vilka övriga regleringar som finns för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. 2 kap. Skala för avdrag på grund av villkorsfel Lantbrukare som har sökt en ersättning men som inte uppfyller villkoren för ersättningen ska vara medveten om att det kan det leda till att utbetalningen minskas eller att åtagandet hävs. Avdrag behövs även för att öka efterlevnaden av villkoren och för att syftet med ersättningarna uppfylls. Vi föreslår att alla regler i föreskriften som handlar om villkorsavdrag placeras i ett kapitel med en tillhörande bilaga. Det blir tydligt eftersom det både finns ersättningsspecifika och gemensamma regler om villkorsavdrag. Undantaget är restaurering av betesmarker och slåtterängar. Där finns det ingen sanktionsskala i bilaga 3 som reglerar villkorsfelen. För denna ersättning gäller endast paragraferna i 2 kap. samt de generella principer som kommer att tas upp i förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling. Reglerna för villkorsavdrag har endast funnits som allmänna råd i programperiod och då har de inte varit bindande. Vi vill att de ska vara bindande för stödmyndigheterna eftersom vi vill ha en enhetlig och förutsägbar handläggning

21 Jordbruksverket Dnr /14 19(58) av villkorsfel. Att förutsättningarna för likabehandling förbättras och att reglerna blir mer förutsägbara är positivt för lantbrukarna. Förutsägbara regler kan även bidra till att fler lantbrukare väljer att söka ersättningarna. Miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk produktion är frivilliga att söka och är en ersättning för det arbete man utför och det intäktsbortfall som kan uppstå. Förändringar i verksamheten kan behöva göras, men det ska täckas av den ersättning man får. Kontroller och påföljder är nödvändiga för att ge rättvisa konkurrensförhållanden för de jordbruksföretag som följer villkoren och har kostnader för det. Vi inför 2 kapitlet för att tydliggöra och fastställa de principer som tillämpas när ett jordbruksföretag inte uppfyller villkoren. Det finns en övergripande regel för avdrag på grund av villkorsfel i artikel 35 i förordning (EU) nr 640/2014. Enligt artikeln ska påföljden motsvara felets allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Kommissionen har inte infört detaljerade regler för villkorsfel. Medlemsstaterna utformar egna ersättningsformer och villkor utifrån sina förhållanden och behov. Som en följd behöver vi utforma en skala för villkorsavdrag utifrån de villkor som finns för våra ersättningar. Förutom reglerna i detta kapitel finns det andra regler för tillämpningen av administrativa sanktioner som kan påverka det eventuella avdraget. En sådan regel återfinns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 art 64. Där tar man särskilt upp force majeure, uppenbara fel, när myndigheten gör fel, händelser utanför lantbrukarens kontroll för att nämna några. Villkorsavdrag beräknas olika beroende på om skötselvillkoret är kopplat till ett basvillkor eller inte. Generellt blir konsekvensen större om skötselvillkoret är kopplat till ett basvillkor. Det framgår av tabellerna i bilaga 3 vilka skötselvillkor som är kopplade till basvillkor. I arbetet med att ta fram de nya skalorna för villkorsavdrag har fokus legat på proportionalitet och differentiering. Vi har tittat på syftet med de olika ersättningarna samt kalkylerna för dessa. I de fall det varit möjligt har vi kopplat avdraget till den yta där felet finns samt det berörda skiftet. Nedan finns förklaring och motivering till vissa specifika paragrafer i kapitel 2. Ytterligare förtydliganden hur handläggning ska ske kommer att framgå av handläggningsrutinerna för länsstyrelsen. Vad är ett upprepat fel? 4 För att ett fel ska räknas som upprepat krävs det att felet konstaterades även det år som villkoret senast kontrollerades, att stödmyndigheten då meddelade lantbrukaren om felet, att det är samma villkor som inte är uppfyllt samt att felet återkommer eller inte åtgärdats under programperiod Enligt artikel 35 i förordning (EU) nr 640/2014 ska villkorsavdrag göras utifrån bland annat upprepning. Upprepningen ska avgöras med hänsyn till om felet konstaterats tidigare under de senaste fyra åren eller under hela programperioden Tidigare har upprepning enligt de allmänna råden bedömts inom en

22 Jordbruksverket Dnr /14 20(58) åtagandeperiod. Vi anser att det är mest lämpligt att bedöma upprepning inom en programperiod. Kontrollen då felet senast konstaterades, kan vara flera år bakåt i tiden under förutsättning att det är inom programperiod Det är dock viktigt att samma fel fanns vid det senaste tillfället det aktuella villkoret kontrollerades. Fel som upprepas behöver inte finnas på samma mark. Vi ser det som lika allvarligt att upprepa samma fel oavsett vilken mark det finns på. Det blir ett systematiskt fel oavsett. Ett exempel är ersättningen vallodling där odlingen inte är kopplad till specifika block under hela åtagandeperioden, men att man begår samma villkorsfel på mark med vallodling. Dubbelt villkorsavdrag 5 Enligt bestämmelsen ska stödmyndigheten göra ett dubbelt avdrag när felet är upprepat. Det avdrag som ska dubbleras är avdraget enligt bilaga 3. Det är allvarligare att en lantbrukare upprepar ett villkorsfel än att denne gör fel en första gång. Därför är det lämpligt att avdraget blir dubbleras vid upprepning. Hel eller delvis hävning av åtagande 6-9 Stödmyndigheten ska häva åtagandet om villkorsfel konstateras på 30 procent eller mer av arealen i åtagandet inom ersättningen för betesmarker och slåtterängar eller på 30 procent eller mer av ansökan om utbetalning inom ersättningen för vallodling och ersättningarna för ekologisk produktion. För kompensationsstödet ska stödmyndigheten avslå utbetalningen om villkorsfel konstateras på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. Bakgrunden till detta förslag är kommissionens fokus på fel och felfrekvenser. I ett inledningsskede kan felfrekvenserna dock bli högre med den nya regeln men på sikt bör de minska. Ett alternativ till detta förslag kan vara olika procentsatser för olika ersättningar. Det kan å andra sidan ge otydliga signaler och förefalla orättvist, varför vi har valt att ha en enhetlig nivå. Den här regeln kan komma att påverka olika mycket beroende på ersättningsform. Vi är medvetna om att vi kommer att behöva informera lantbrukarna särskilt om att regeln finns. För betesmarker och slåtterängar har vi valt att undanta de särskilda skötselvillkoren i 3 kap 14 samt 16 eftersom dessa bedöms per skifte och inte i förhållande till arealen där felet finns. Vidare har vi valt att undanta marker som är betade men inte tillräckligt väl avbetade för att ingen skadlig förnaansamling ska uppstå. Genom att undanta dessa skötselvillkor bedömer vi att träffsäkerheten blir bättre samt att vi kommer åt de marker som verkligen inte sköts. Enligt 7 ska stödmyndigheten, avseende miljöersättningen betesmarker och slåtterängar, häva åtagandet på all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar igenväxning på mer än 30 procent av arealen på skiftet. Om lantbrukaren har upprepat samma fel på mer än 20 procent av all konstaterad areal eller antal djur inom ersättningsformen ska stödmyndigheten häva

23 Jordbruksverket Dnr /14 21(58) åtagande. Det gäller även när felet upprepas på annan mark inom ersättningsformen. Regeln gäller för de fall de upprepade felen totalt är 20 procent eller mer både första året och det år som felen upprepas. Det är rimligt med hävning av åtagandet om det är en så stor del (mer än 20 procent) som inte sköts enligt villkoren. Enligt 9 ska stödmyndigheten, för miljöersättningen betesmarker och slåtterängar, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar upprepad igenväxning på mer än 20 procent på samma skifte. Bestämmelsen gäller utöver grundbestämmelsen om upprepning i 2 kap. 8. Ersättningen består av fasta skiften och det är därför viktigt att konsekvensen också knyts till det enskilda skiftet där felet finns. Det kan finnas stor variation mellan olika skiften. Det är rimligt att ta bort ett skifte ur åtagandet om det är en så stor del (mer än 20 procent) som inte sköts enligt villkoren. Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal 10 Av paragrafen framgår hur storleken på villkorsavdrag vid villkorsfel på en viss areal ska räknas ut. Vi har kopplat villkorsfelen i större utsträckning än tidigare till skiften eftersom vi bedömer det lämpligt och mer proportionerligt. Det kan finnas stor variation mellan olika skiften. Villkorsavdrag får inte vara större än att det täcks av årets utbetalning av ersättning för ett skifte. Det innebär att eventuella avdrag för villkorsfel på ett skifte ska adderas så länge det finns ersättning kvar för skiftet. Enligt andra punkten i paragrafen ska det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rata-neddragning också användas vid beräkningen av arealen med villkorsfel på skiftet. När ytan med villkorsfel till största delen sammanfaller med marken som orsakat pro rata-neddragningen kan den här regeln leda till ett oproportionerligt stort avdrag. I dessa fall finns möjligheten att bedöma omständigheterna som särskilt skäl för undantag enligt 2 kap. 3. Av paragrafen framgår att ett avdrag aldrig kan bli större än vad årets utbetalning av ersättning skulle ha blivit för marken eller djuren som berörs. Bilaga 3, Betesmarker och slåtterängar Vid utformningen av bilaga 3 för betesmarker och slåtterängar har de flesta avdrag på grund av villkorsfel kopplats till ytan där felet finns. Det gäller alla villkor utom de i 3 kap. 8 som berör vad som är förbjudet, exempelvis gödsling. Eftersom dessa skötselvillkor är kopplade till basvillkor ses felen som allvarligare, vilket innebär att omfattningen på felet inte är lika avgörande för avdraget. Även 3 kap. 14 och 16 bedöms på skiftesnivå istället för ytan där villkorsfelet finns. Det beror på att alla skötselvillkoren inte är tydligt kopplade till en yta, exempelvis skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement. För andra villkor står omfattningen av felen ofta i relation till ytan.

24 Jordbruksverket Dnr /14 22(58) För betesmarker och slåtterängar är det vanligaste felet att det förekommer igenväxning på marken eller att den inte är betad eller skördad. Igenväxning kommer att ge avdrag på 50 procent av ytan där felet finns medan bete/skörd kommer att ge 100 procent avdrag på den yta där felet finns. Procentsatsernas storlek hänger samman med de kalkylerade kostnaderna samt syftet med ersättningen. När det gäller de särskilda skötselvillkoren kan antalet skötselvillkor variera för en mark med särskild skötsel. Därför är det maximala avdraget 50 procent av ersättningen för skiftet om inga villkor är uppfyllda. Procentsatsen anses lämplig med hänsyn till skillnaden mellan ersättningen för allmän och särskild skötsel. Om några av de särskilda skötselvillkoren är uppfyllda ska länsstyrelsen göra en bedömning av avdraget. Anledningen till detta är att det är länsstyrelsen som bestämmer vilka särskilda skötselvillkor marken är i behov av. Det samma gäller för komplementen där det maximala avdraget är 100 procent av ersättningen för komplementet. Bilaga 3 Fäbodar Vid utformningen av bilaga 3 för fäbodar har de flesta avdrag på grund av villkorsfel kopplats till ytan där felet finns. Det gäller alla villkor utom dem i 5 kap. 5 som berör vad som är förbjudet exempelvis, gödsling. Dessa skötselvillkor bedöms som allvarligare, vilket innebär att omfattningen på felet inte är lika avgörande för avdraget. Även 5 kap. 8 och 11 bedöms på skiftesnivå istället för ytan där villkorsfelet finns. Det beror på att alla skötselvillkoren inte är tydligt kopplade till en yta, exempelvis reglering av bete med vissa djurslag. För de andra villkoren står omfattningen av felen ofta i relation till ytan eller antal djur. Bilaga 3 Vallodling Vid utformningen av bilaga 3 för vallodling har de flesta avdrag på grund av villkorsfel kopplats till ytan där felet finns. Det gäller alla villkor utom det i 6 kap. 7 som rör växtskyddsmedel. Eftersom detta skötselvillkor är kopplat till ett basvillkor ses felet som allvarligare, vilket innebär att omfattningen på felet inte är lika avgörande för avdraget. För de andra villkoren står omfattningen av felen ofta i relation till ytan. För vallodling är de vanligaste felen att vallgrödan inte består av en godkänd gröda eller att den inte är skördad enligt villkoren. Om vallen inte består av en godkänd vallgröda kommer detta att ge ett avdrag som motsvarar 100 procent av ytan. När det gäller fel vid skörden av vallen kommer avdrag att bli 50 eller 100 procent beroende på felet. I de fall vallen inte uppfyller villkoren för ersättningen för vallodling, men är korrekt putsad eller liknande enligt aktivitetskravet ska avdraget vara 50 procent av ytan där felet finns. I de fall skötseln inte heller uppfyller aktivitetskravet ska avdraget vara 100 procent av ytan där felet finns eftersom detta är ett basvillkor. När det gäller villkoren att vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd ska avdraget vara 100 procent av ytan där felet finns. Här blir det även aktuellt med en återkravsutredning.

25 Jordbruksverket Dnr /14 23(58) Bilaga 3 Skötsel av våtmarker och dammar Vid utformningen av bilaga 3 för våtmarker och dammar ser avdragen olika ut beroende på vilka skötselvillkor och förbud som avdragen gäller för i 7 kap. Det finns en skala från obetydlig omfattning till allvarligt fel att förhålla sig till och som ger olika utfall, ju allvarligare fel desto större påföljd. Det finns förbud i 7 kap. 4, som i de flesta fall är kopplade till basvillkor. Skötselvillkor som är kopplade till basvillkor ska bedömas som allvarligare. Det innebär att även i obetydlig omfattning ska påföljden för ett sådant fel vara kännbart. Därför är avdraget en bestämd summa istället för en procentsats kopplad till den areal där felet finns. För fel kopplade till skötselvillkor enligt 7 kap. 5 blir det ett procentuellt avdrag kopplat till den våtmark som berörs. Procentsatsens storlek hänger samman med den kalkylerade kostnaden för villkoret samt syftet med stödet. För 7 kap. 5 b står omfattningen av felet i relation till ytan som felet finns på. Om villkoret att ta bort vegetation, som försämrar våtmarkens funktion, inte är uppfyllt ska ett avdrag på 100 procent göras för den areal där felet finns. Procentsatsens storlek hänger samman med den kalkylerade kostnaden för villkoret, där detta utgör en stor andel av ersättningen, samt syftet med stödet. Här finns inte hela skalan från obetydlig till allvarligt fel att ta ställning till, men eftersom avdraget kopplas till den yta som villkorsfelet finns på blir det ändå en stegrande påföljd. Om några av de särskilda skötselvillkoren i 7 kap. 6, inte är uppfyllda ska länsstyrelsen göra en bedömning av avdraget. Anledningen till detta är att det är länsstyrelsen som bestämmer vilka särskilda skötselvillkor våtmarken är i behov av. Bilaga 3 Ersättningar för ekologisk produktion Villkorsfelen är grupperade efter om de återfinns i 8 kap. i föreskriften eller om de finns i EU:s certifieringsregler rådets förordning (EG) 834/2007 samt kommissionens förordning (EG) 889/2008. Vissa fel är utpekade som allvarliga fel. Det är fel som inom certifieringen klassas som allvarliga samt de som rör basvillkor. De får en särskild påföljd. För certifieringen bygger mycket på att det går att verifiera att villkoren följs genom dokumentation. Det finns därför en särskild tabell för hur man ska se på fel i dokumentationen. Fel som berör årlig användning av grödan eller skötsel av grödan enligt 8 kap står omfattningen av felet i relation till ytan som felet finns på. Procentsatsens storlek hänger samman med den kalkylerade kostnaden för villkoret samt syftet med stödet. Här finns inte hela skalan från obetydlig till allvarligt fel att ta ställning till, men eftersom avdraget kopplas till den yta som villkorsfelet finns på blir det ändå en stegrande påföljd. 8 kap. 15 är ett generöst tilltaget villkor på lägsta djurantal som djurhållningen måste omfatta

26 Jordbruksverket Dnr /14 24(58) varje år under åtagandeperioden. Om lantbrukaren inte klarar att uppfylla detta ska åtagandet för djurdelen hävas. Fel som är kopplade till EU:s certifieringsregler rådets förordning (EG) 834/2007 samt kommissionens förordning (EG) 889/2008 bedöms enligt skalan obetydliga fel till större fel. Med fel som är obetydliga menas i detta sammanhang något av följande: - fel som sker i obetydlig omfattning, - fel som omfattar högst tre djur, samt - fel som har mycket liten betydelse för syftet med ersättningsformen. Med större fel menas fel som har stor betydelse för syftet med ersättningsformen. Påföljden blir avdrag i procent på ersättningen för marken som omfattas eller djurslaget i förhållande till hur allvarligt länsstyrelsen ser på felet. Riktigt allvarliga fel i förhållande till EU:s regelverk har lyfts ut tillsammans med basvillkor. Dessa bedöms för sig enligt skalan obetydlig omfattning eller större omfattning än obetydlig. Bilaga 3 Kompensationsstödet Kompensationsstödet ersätter generella merkostnader för naturbetingade svårigheter i jordbruket. Därför skiljer sig kompensationsstödet från miljöersättningarna som ersätter specifik skötsel som behövs för att bevara värden. Sanktionsskalan för kompensationsstödet måste därför vara uppbyggd på ett annat sätt. Det är inte möjligt att koppla avdraget till kostnaden för skötselvillkoret eftersom det inte är dessa som ersätts. Det går inte heller att göra avdrag med hänsyn till syftet med stödet eftersom lantbrukaren antingen har mark i ett område som ger rätt till kompensationsstöd eller inte. Storleken på stödet påverkas även av vilket område som lantbrukaren har mark i samt oftast antalet djurenheter i förhållande till foderarealen. Vid utformningen av bilaga 3 för kompensationsstödet har avdrag på grund av villkorsfel kopplats till ytan där felet finns. Det gäller alla villkor och beror på att omfattningen av felen står i relation till ytan där felet finns. Oavsett vilket eller vilka villkor som inte följs kommer avdraget att bli 100 procent av stödet för ytan där felet finns. Det beror på att de flesta villkor inte är möjliga att kombinera på samma mark då de hänger samman med markanvändningen. I de fall de är möjliga att kombinera flera villkor på ett skifte är det inte möjligt att koppla avdragets storlek till syftet med stödet eller kostnaden enligt resonemanget ovan. Miljöersättningar Genom artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 ges det möjligheter att införa miljöersättningar.

27 Jordbruksverket Dnr /14 25(58) 3 kap. Betesmarker och slåtterängar I föreskriftens kapitel 3 beskrivs reglerna för miljöersättningen betesmarker och slåtterängar med tillhörande komplement. Vilka krav finns för att få ersättning för betesmarker och slåtterängar? 1 Reglerna i paragrafen belyser hur stor del av åtagandet som måste vara med i ansökan om utbetalning varje år. Första året i åtagandeperioden ska all mark som ingår i åtagandet också omfattas av ansökan om utbetalning. Övriga år måste endast 75 procent av befintlig åtagandeareal finnas med i ansökan om utbetalning under förutsättning att varje enskilt skifte finns med minst vartannat år. Det finns flera anledningar till att införa denna regel. Den första är att ett betesuppehåll kan vara bra för den biologiska mångfalden eftersom vissa marker behöver en mer extensiv skötsel. Den andra anledningen är att ett betesuppehåll kan fungera som en naturlig parasitbekämpning. Den tredje anledningen är att detta skapar en flexibilitet i skötsel som är efterfrågad. Många lantbrukare upplever att systemet med fleråriga åtagande är väldigt strikt och att de av den anledningen kan vara tveksamma till att gå in i en åtagandeperiod. Tanken är att det ska upplevas som en förenkling när det blir möjligt att göra hävduppehåll på en mark på det här sättet. En situation där uppehållet exempelvis kan komma till användning är om lantbrukaren måste ta ner staketet på en mark på grund av att skog ska avverkas i anslutning till marken eller om djurantalen av någon anledning minskar under ett enskilt år. I landsbygdsprogram har systemet för ersättningen inte inbjudit till att anmäla till länsstyrelsen när hävduppehåll av den här karaktären måste göras. De lantbrukare som har anmält detta har istället riskerat att länsstyrelsen har hävt åtagandet på marken. Genom att öppna upp för den här flexibiliteten är vår förhoppning att fler lantbrukare ska anmäla till myndigheten om de av någon anledning måste göra hävduppehåll. Förhoppningen är att felfrekvensen på det här sättet kommer att minska. Tanken är att länsstyrelsen ska få in anmälan om hävduppehåll redan i samband med SAM-ansökan men det kommer även att vara möjligt att dra tillbaka ett block från utbetalningen. Det är inte möjligt att dra tillbaka ett block efter det att länsstyrelsen har aviserat om kontroll. 2-3 Miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar omfattar i föreskriften markklasserna: betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker, skogsbete alvarbete och gräsfattiga marker.

28 Jordbruksverket Dnr /14 26(58) Det kommer även att vara möjligt att få ersättning för mark som inte har en fastställd markklass men som uppfyller definitionen för betesmark eller slåtteräng. Markklasserna kan inte överlappa varandra. Genom att samla dessa markklasser i en ersättning blir det en tydliga och sammanhållen ersättning. Betesmarker och slåtterängar med allmänna värden är en enda markklass som omfattar både betesmark och slåtteräng. Detta öppnar upp för att sköta marken på olika sätt under en åtagandeperiod. Tanken är att om lantbrukaren söker utbetalning för betesmark på skiftet ska det betas men att skötseln vartannat år får vara slåtter. Om lantbrukaren däremot söker utbetalning för slåtteräng på skiftet så ska det skötas med slåtter, eventuellt kompletterat med efterbete. Men eftersom det är samma markklass så kommer det att vara lättare att byta mellan betesmark och slåtteräng inom befintligt åtagande. Om lantbrukaren vill ändra skötselmetod kommer det att räcka med att anmäla detta i SAM-ansökan. Länsstyrelsen kommer inte behöva pröva det ytterligare. Dessutom kommer det inte heller att få några konsekvenser för lantbrukaren om länsstyrelsen vid en kontroll ändrar grödkoden från betesmark till slåtteräng eller tvärt om. Det är inte möjligt att få ersättning för mark där länsstyrelsen bedömer att skötseln motverkar att syfte med stödet uppnås. Ett exempel på en situation när denna skrivning kan komma till användning är en betesmark med en hotad art och stora mängder buskar och sly. Om den behöriga myndigheten bedömer att den hotade arten behöver mer buskar och sly än vad som är förenligt med miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar har de möjlighet att inte besluta om ersättning för den aktuella marken. Vilka kriterier måste marken uppfylla för att kunna få en fastställd markklass? 4 Skrivning av reglerna i paragrafen är ändrade sedan förra remissen för att förtydliga vad vi menar. Det är stödmyndigheten som fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen, vilket framgår här. Detta eftersom det är stödmyndigheten som ska bedöma om marken uppfyller kriterierna och ger rätt till ersättningen. I samband med detta ska viss information framgå. Genom att skriva ut vilken information som ska framgå blir det tydligt för alla vilken information som måste finnas. När länsstyrelsen sedan exempelvis ska skapa en åtagandeplan för ett jordbruksblock kommer de på det här sättet att kunna hämta delar av den nödvändiga informationen om markklassen. Åtagandeplanen är ett redskap som ska användas för att beskriva uppgifter om varje mark, motivet till att marken klassats som en viss markklass, vilka skötselvillkor och särskilda skötselvillkor som gäller för den aktuella marken samt eventuella komplement. Lantbrukaren får då detta samlat på ett ställe för varje mark. På samma sätt som det är idag kommer åtagandeplanen att bli en del av det beslut om åtagande som länsstyrelsen fattar. 5 Skrivning av reglerna i paragrafen är ändrade sedan förra remisen för att förtydliga vad vi menar. Kraven för att marken ska uppfylla kriterierna för att fastställas som markklasserna betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden och mosaikbetesmarker framgår här. De är utöver respektive definition den samma. Detta eftersom dessa markklasser har mycket

29 Jordbruksverket Dnr /14 27(58) gemensamt. En mosaikbetesmark är i grunden en betesmark med särskilda värden med stora inslag av berghällar eller andra naturliga impediment. Markerna ska ha höga natur- och kulturvärden och kravet innebär att dessa värden måste gynnas av minst ett av de särskilda skötselvillkoren. I flera avseende är det behovet av särskilda skötseln som särskiljer markerna från markklassen betesmark och slåtteräng med allmänna värden. Marker med höga värden som är knutna till fältskiktet får endast i liten grad vara påverkade av gödsling och andra produktionshöjande åtgärder. Detta pekar tillsammans med värdena i fältskiktet ut vilka marker som är aktuella för dessa markklasser. Marker med höga värden som inte är knutna till fältskiktet kan berättiga till ersättning för särskilda värden under förutsättning att de inte är starkt påverkade av gödsling och andra produktionshöjande åtgärder. Det kan till exempel röra sig om höga kulturhistoriska värden eller trädvärden. Dessa värden påverkas inte av en tidigare måttlig gödsling och därför bör detta inte heller utgöra något hinder för markklasserna. I huvudsak är det före detta åkermark som kan vara starkt påverkad av gödsling och då inte ger rätt till dessa markklasser. Det är stödmyndigheten som ska bedöma om marken uppfyller kriterierna och ger rätt till ersättningen. 6 Skrivning av reglerna i paragrafen är ändrade sedan förra remissen för att förtydliga vad vi menar. Kraven för att marken ska uppfylla kriterierna för att fastställas som någon av markklasserna alvarbete, skogsbete och gräsfattiga marker är att de uppfyller respektive definition. Det är stödmyndigheten som ska bedöma om marken uppfyller kriterierna och ger rätt till ersättningen. Stödmyndigheten kan även fastställa att marken har behov av särskilda skötselvillkor. Anledningen till att det inte är ett krav på minst ett särskilt skötselvillkor är att dessa markklasser i sig själv är så utmärkande. 7 Skrivning av reglerna i paragrafen är ändrade sedan förra remissen för att förtydliga vad vi menar. Kraven för att marken ska uppfylla kriterierna för att fastställas som betesmark och slåtteräng med allmänna värden framgår här. Samtliga markklasser ska fastställas av stödmyndigheten även markklassen för betesmark och slåtteräng med allmänna värden. Detta hänger samman med att markklassen kommer att kopplas till marken i blockdatabasen, vilket innebär att marken kan ha en markklass utan att det finns ett giltigt åtagande för betesmarker och slåtterängar på marken. På det här sättet framgår det enklare vilken markklass en mark egentligen har och eventuella skötselvillkor som marken har behov av. På ett block kan det finnas mer än en markklass. På ett skifte är tanken däremot att det endast ska finnas en markklass. Det finns dock tillfällen som detta inte gäller exempelvis när lantbrukaren har ritat i ett skifte i ansökan innan markklassen på blocket är fastställd. Då kommer denna förändring först att slå igenom till ansökan nästföljande år. Dock är det viktigt att varje markklass utgör ett avgränsat område på blocket som har möjlighet att utgöra ett eget skifte. Det är möjligt att fastställa särskilda skötselvillkor för alla markklasser utom betesmarker och slåtterängar med allmänna värden. Tanken här är att det tydligt ska framgå att marken inte uppfyller villkoren för någon av de andra

30 Jordbruksverket Dnr /14 28(58) markklasserna. I ersättningen i landsbygdsprogrammet , kunde markklassen allmänna värden även bero på att ingen hade sökt ersättning för en annan markklass på marken. Ytterligare ett motiv till att även markklassen betesmark och slåtteräng med allmänna värden ska fastställas är för att vi ska ta ett större ansvar för arealen. På det sättet vill vi undvika merarbete samt problem längre fram i processen. Det innebär i nuläget att alla marker inte kommer ha en fastställd markklass. Men i de fall markklassen ska fastställas på någon del av blocket ska hela blocket delas in i markklasser som ska fastställas enligt reglerna. Ett exempel på en situation där markklasserna ska fastställas är i de fall lantbrukaren ansöker om ett åtagande för särskild skötsel. Då ska alla blockets markklasser alltid fastställas, vilket innebär att även markklassen betesmarker och slåtterängar ska fastställas. Det finns även flera andra tillfällen då ett blocks markklasser ska fastställas. Vilka åtgärder får inte utföras på marken? 8 I den här paragrafen beskrivs vilka åtgärder som inte får utföras på mark som får ersättning för betesmarker och slåtterängar. Dessa åtgärder var inte tillåtna för betesmarker och slåtterängar i programperiod , så i praktiken blir det ingen stor förändring. Kalkning och konstbevattning är fortfarande inte tillåten men ryms i punkten andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet. Skötsel 9-16 I paragraferna som berör skötseln förklaras vilken skötsel som måste ske för att få ersättning för marken. Skötseln delas upp i de två åtagandenivåerna allmän skötsel och särskild skötsel. Lantbrukaren väljer åtagandenivå på blocket i samband med ansökan om åtagande. Länsstyrelsen kan för en enskild mark besluta om ett åtagande på åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel. En markklassyta på ett skifte kan endast få ett åtagande på en av de båda åtagandenivåerna. Det är möjligt att få ett åtagande för allmän skötsel om marken har en fastställd markklass som är betesmark och slåtteräng med allmänna värden, betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden samt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller slåtteräng men saknar fastställd markklass. Det kommer att vara möjligt att få särskild skötsel för alla fastställda markklasser utom betesmarker och slåtterängar med allmänna värden. Detta upplägg liknar i praktiken i stort upplägget som har funnits i ersättningen i landsbygdsprogrammet Tidigare har markklassen och åtagandenivån däremot varit ett paket som inte gått att särskilja. Det här systemet med två åtagandenivåer där lantbrukaren väljer nivå i samband med ansökan om åtagande har flera fördelar. Det framgår på ett enkelt sätt vilka värden som finns på den aktuella marken (exempelvis allmänna värden eller särskilda värden) genom marklassen. Valet av åtagandenivån styrs däremot av lantbrukarens ambitionsnivå med marken. Om lantbrukaren väljer särskild

31 Jordbruksverket Dnr /14 29(58) skötsel är skötselkraven högre och även ersättningsnivåerna. Observera även att markklasserna skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark och gräsfattiga marker kräver åtagandenivån särskild skötsel eftersom dessa marker i sig själv har höga skötselkrav. När det gäller betesmarker kan skötseln vartannat år bytas ut mot slåtter. Motivet till att det ibland är okej att byta ut bete mot slåtter är för att det ska vara mer flexibla åtagande med regler som underlättar för lantbrukare. Om det exempelvis av någon anledning inte är möjligt att beta marken ska det vara möjligt att sköta den med slåtter istället och ändå få ersättning. För skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker är det inte möjligt att byta betet mot slåtter utan dessa marker ska skötas med bete. Det hänger samman med markernas naturliga förutsättningar. När markerna exempelvis har stora inslag av träd och naturliga impediment är det mycket svårt att sköta marken med slåtter. Men vi har efter synpunkter ändrat oss och öppnat upp för möjligheten att sköta dessa marker med slåtter i vissa enskilda fall. Det handlar om att om länsstyrelsen bedömer att det är lämpligt att sköta marken med slåtter istället för bete, har de möjlighet att besluta att bete kan ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort. Om länsstyrelsen beslutar om detta ska de skriva in det i åtagandeplanen så att det tydligt framgår. En annan skillnad mellan allmän och särskild skötsel är att det inte finns något krav på klippande och skärande redskap för slåtterängar med allmän skötsel. Här finns istället endast ett krav på att slåtterängen årligen ska slås och skördas på ett sådant sätt att växtmassan går att föra bort. För att detta ska vara möjligt att genomföra på ett tillfredställande sätt får växtmassan inte finfördelas. Motivet är att det finns delade meningar om det är nödvändigt att redskapen är klippande och skärande eller om det viktigaste är att växtmaterialet inte smulas sönder och bidrar till förnaansamlingen. Genom att endast föreskriva om resultatet blir det även enklare att veta vad som ska kontrolleras. Vid särskild skötsel kommer dock klippande och skärande redskap fortsatt att vara ett krav. Om vegetationen skärs av distinkt under slåttern och det blir ett rent snitt så räknas det som ett klippande och skärande redskap. Det innebär att för våta och fuktiga ängar att rotorslåtterbalk kan vara ett godkänt redskap. Däremot kommer rotorslåtterbalk inte vara godkänt för torra slåtterängar med värdefull flora. Det är därför lämpligt att länsstyrelsen tillsammans med lantbrukaren diskuterar vilket redskap som kan anses vara klippande och skärande på den enskilda marken. Motivet till att ha kvar kravet på klippande och skärande redskap i särskild skötsel är att lantbrukarnas ersättning beräknas utifrån att klippande eller skärande redskap används för slåtterängar med särskilda värden och särskild skötsel. Det beror även på att det ännu inte finns något entydigt forskningsresultat och att det råder oenighet bland experter om vad om vad som händer på lång sikt om de klippande och skärande redskapen

32 Jordbruksverket Dnr /14 30(58) byts ut mot andra redskap. Vi föreslår av den anledningen försiktighetsprincipen på slåtterängar med särskilda värden och särskild skötsel. Ytterligare en skillnad mellan allmän skötsel samt särskild skötsel för slåtterängar är fagning. För särskild skötsel finns det ett krav på att ängen årligen ska vara fagad. Fagning innebär att röja undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp från ängen. Detta är en viktig del av skötseln som påverkar möjligheten att sköta slåtterängen på ett sätt så att värdena bibehålls. På detta vis undviker man ett lager av multnande (ruttnande) löv och kvistar, vilket gör att tillväxten av gräs och örter gynnas. Om fagningen inte genomförs ordentligt påverkar det även möjligheten att skörda slåtterängen med bra resultat. Om åtagandet har nivån särskild skötsel ingår det i de flesta fall särskilda skötselvillkor. För alla markklasser utom betesmarker och slåtterängar med allmänna värden ska de skötselvillkor som marken har behov av vara fastställda. För markklasserna betesmark med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden och mosaikbetesmark måste marken ha behov av minst ett särskilt skötselvillkor som stödmyndigheten ska fastställa. För alvarbete, skogsbete och gräsfattiga värden räcker det att de fastställer särskilda skötselvillkor om marken behöver det. Syftet med de särskilda skötselvillkoren är att stödmyndigheten vid åtagandenivån särskild skötsel kan besluta om villkor utöver skötselvillkoren med utgångspunkt från markens behov. I miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod fanns det fler särskilda skötselvillkor än det finns nu. Innehållsmässigt finns dock villkoren kvar men de har omformulerats. Villkoren vilket utseende vegetationen ska ha samt skötsel och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla landskapselement påverkas exempelvis av vilka djurslag som betar marken. Här är det möjligt för stödmyndigheten att till exempel besluta att marken inte får betas med hästar för att det kan skada fornlämningar eller värdefulla träd. Det kan även vara möjligt att på örtrika marker besluta att bete med får inte är tillåtet. Anledningen till att detta inte är ett eget skötselvillkor är för att det hänger direkt samman med skötseln av vegetationen samt eventuella landskapselement. På samma sätt kan stödmyndigheten under villkoret vilket utseende vegetationen ska ha besluta om eventuell plockhuggning av skogsbete. Om stödmyndigheten beslutar något om punkten reglering av tillskottsutfodring av betesdjur ska de precisera i åtagandeplanen hur villkoret ska följas. Den behöriga myndigheten kan exempelvis reglera att djuren inte får beta en gödslad vall tillsammans med den aktuella marken eller att djuren inte fritt får gå in i stallet och äta för att sedan gå ut och beta på den aktuella marken. Ett annat exempel är reglering av eventuell övergångsutfodring. Generellt när det gäller skötseln är åtagandeplanen ett redskap som ska användas för att beskriva uppgifter om varje mark, motiven till markklassen, vilka skötselvillkor och särskilda skötselvillkor som gäller för den aktuella marken. Vilka undantag finns?

33 Jordbruksverket Dnr /14 31(58) 17 Undantagen är samlade i en egen paragraf och under en egen rubrik. Det är tänkt som en förenkling för att underlätta läsbarheten av föreskriften. Det är länsstyrelsen som kommer att ges möjlighet att besluta om undantagen med hänsyn till omständigheter och annan lagstiftning. En möjlighet är att anpassa skötselvillkoren om exceptionella väderleksförhållanden eller om högt vattenstånd omöjliggör skötseln. Det kan till exempel röra sig om översvämmade betesmarker och slåtterängar. I dessa fall kan ersättningen anpassas till de åtgärder som har varit möjlig att göra utan att brukaren riskerar hävning och återkrav. Undantag från kravet på borttagande av igenväxning kan medges om detta skulle gynna en hotad art. Omfattningen av undantaget får dock inte vara så stor att syftet med att bevara hävdgynnade värden i betesmarker och slåtterängar inte uppnås. Undantaget när det gäller omfattningen för bortförsel av skörd på marker som ingår i åtagande för skötsel av våtmarker innebär att en våtmark som betas nu kan få ersättning för detta inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar I detta avsnitt nämns vilka komplement som lantbrukaren kan få ersättning för samt vilket komplement som är möjligt att få på vilken markklass. Dessa är tänkta som ett valfritt komplement utöver ett åtagande för särskild skötsel. Syftet är att de lantbrukare som utför speciella insatser på sin mark ska kunna få ytterligare ersättning för detta. Komplementen är: lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Under varje komplement framgår det tydligt vad man kan få ersättning för samt vilken skötsel som krävs. Då samtliga komplementen är femåriga åtagande är det viktigt att det utförs någon skötselåtgärd på skiftet varje år utom i de fall de är möjligt att göra undantag. Första året ett komplement finns med i åtagandet är det dock inte möjligt att göra uppehåll i skötseln av komplementet. Därefter är det möjligt att göra uppehåll i lieslåtter, efterbete, höhantering och svårtillgängliga platser vartannat år för ett enskilt skifte under förutsättning att reglerna i 3 kap 1 är uppfyllda. För lövtäkt och bränning blir det möjligt att göra uppehåll i skötseln enstaka år om åtagandeplanen tillåter det. Det är möjligt att få utbetalt för lövtäkt och bränning även ett år som den enskilda marken inte finns med i ansökan om utbetalning av miljöersättning för marken. De andra komplementen är inte möjliga att få ersättning för ett år då den

34 Jordbruksverket Dnr /14 32(58) enskilda marken inte finns med i ansökan om utbetalning. Det beror på att lövtäkt och bränning är möjlig att utföra även de år det är hävduppehåll i bete och slåtter. De andra komplementen hänger samman med hävden och är inte möjliga att genomföra om det är hävduppehåll. När det gäller lövtäkt måste det dock inte ske en åtgärd på varje enskilt träd varje enskilt år i åtagandet. Däremot måste någon skötselåtgärd kopplat till lövtäkt ske varje år på skiftet. En åtgärd kan exempelvis vara att ta bort rotskott eller grenar som växer fel. Detta ska regleras av åtagandeplanen. När det gäller bränning är det också viktigt att det utförs någon skötselåtgärd på skiftet varje år. För varje komplement finns det skötselvillkor som ska vara uppfyllda. För de flesta komplementen har stödmyndigheten möjlighet att precisera villkoren. Generellt gäller att åtagandeplanen är ett redskap som ska användas för att beskriva uppgifter om komplementen, motiv till komplementen samt vilka villkor som gäller för det aktuella komplementet. Den yta där komplementet fastställs behöver inte sammanfalla med skiftet utan det är även möjligt att fastställa en mindre yta för komplementet. 4 kap. Restaurering av betesmarker och slåtterängar I föreskriftens kapitel beskrivs reglerna för miljöersättningen restaurering av betesmarker och slåtterängar. I det nya landsbygdsprogrammet har restaurering av betesmarker och slåtterängar blivit en egen miljöersättning och är inte längre en del av miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Det innebär ingen skillnad i praktiken för lantbrukaren, utan är endast en stödteknisk skillnad. En annan skillnad mot hur det varit i programperiod är att ersättningen numera inte är kvar inom Utvald miljö, utan alla lantbrukare med betesmarker eller slåtterängar som uppfyller kriterierna i regelverket kan söka ersättningen. Åtgärderna får dock inte påbörjas förrän länsstyrelsen har lämnat ett skriftligt besked om att arbetet får påbörjas. Miljöinvestering enligt faktiska kostnader betalas inte längre ut för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Däremot finns en ny miljöinvestering för engångsröjning. Miljöinvesteringarna kommer att regleras i föreskrifterna för projektstöd och företagsstöd. Vilken typ av mark kan få ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar? 1-2 Det är möjligt att söka ersättning för mark som tidigare varit brukad som betesmark eller slåtteräng, vara igenvuxen, ohävdad eller behöver uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta är en skillnad från program Det ger ett större utrymme för lantbrukaren att ta med befintlig betesmark som kan restaureras så att marken får ett högre natur- och kulturvärde än innan.

35 Jordbruksverket Dnr /14 33(58) Det är möjligt att få ersättning för den mark som har eller kan återfå höga natureller kulturvärden enligt något av följande: marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd, marken har växtarter som visar på långvarig hävd, marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd, marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller har goda förutsättningar att återfår sådana marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden. Listan har utökats jämfört med nuvarande ersättning och speglar bättre de faktiska förhållandena för mark som kan komma ifråga för restaurering. Marken ska ha förutsättningar att under åtagandeperioden kunna restaureras till markklasserna betesmarker eller slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker, alvarbeten, skogsbeten, gräsfattiga marker eller fäbodbeten med komplementet särskild skötsel av fäbodbete. När det gäller betesmarker samt slåtterängar kan lantbrukaren få ersättning för att restaurera dessa endast om de har förutsättningar att uppnå betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden. Om dessa enbart har förutsättningar att uppnå betesmarker och slåtterängar med allmänna värden berättigar de inte till ersättning för restaurering. När det gäller fäbodbete kan lantbrukaren få ersättning för att restaurera dessa endast om de har förutsättning att uppnå fäbodbete med komplementet särskild skötsel. 3-4 I dessa paragrafer framgår det att mark som ingår i restaureringsåtagande inte samtidigt får ingå i något åtagande för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar eller miljöinvestering för betesmarker och slåtterängar eller engångsröjning. Marken får inte heller redan uppfylla förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar och inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. Marken får inte heller ha omfattats av en miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Dessa regler finns för att undvika dubbelfinansiering. Dessutom ska inte de marker som redan uppfyller förutsättningarna för miljöersättning eller misskötta marker som redan fått miljöersättning kunna få ersättning för restaurering. Fäbodbete som kan restaureras till särskild skötsel av fäbodbete kan få ersättning för restaurering trots att marken tidigare har ingått i ett åtagande eller uppfyller kriterierna för fäbodar. Vad krävs för att få ett åtagande ska godkännas? 5-8 Länsstyrelsen ska fastställa en restaureringsplan och lantbrukaren ska följa denna plan. Listan för förbjudna åtgärder stämmer överens med listan för

36 Jordbruksverket Dnr /14 34(58) miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Undantag kan göras om det uttryckligen framgår av restaureringsplanen. Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen för restaurering. Viss information om markklassen ingår i restaureringsplanen. Procentuellt avdrag på grund av pro rata blir inte aktuell förrän man mäter in den färdiga markklassen vid slutbesiktning enligt 9. I restaureringsplanen ska framgå tidpunkt och omfattning av åtgärderna och även ifall några särskilda metoder ska användas före andra. I andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden ingår till exempel konstbevattning och kalkning. Länsstyrelsen slutbesiktning av restaureringen 9 Slututbetalning av restaureringen kan göras först efter en slutbesiktning. För att få utbetalt ska länsstyrelsen göra slutbesiktningen av restaureringen. Vid slutbesiktningen ska länsstyrelsen fastställa markklass för den färdigrestaurerade marken. Den nya markklassen ska vara registrerad i blockdatabasen och gälla från året efter. Marken ligger alltså kvar som restaureringsmark i multikuben till dess att marklassen är färdig, men medför inget straff för brukaren om detta görs senare än år fem, förutsatt att brukaren har följt restaureringsplanen. Marken ska bevaras som betesmark efter restaureringen 10 Marken som länsstyrelsen fastställer vid slutbesiktning ska uppfylla kriterierna för aktuell markklass och ska skötas enligt villkoren för aktivitetskravet enligt regler för gårdsstöd för den enskilda markklassen. Det ska göras i fem år från och med kalenderåret efter att restaureringen har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de förbjudna åtgärderna enligt 4 kap. 8 utföras på marken. 5 kap. Fäbodar I föreskriftens 5 kapitel beskrivs reglerna för miljöersättningen fäbodar med tillhörande komplement. Vilka krav finns för att få ersättning för fäbodar? 1 Det är inte möjligt att variera antalet djurenheter i åtagandeperioden, utan den areal som ingår i åtagandet gäller under hela åtagandeperioden. Det innebär att det kommer att krävas samma antal djurenheter på fäboden under hela åtagandeperioden. De djur som betar vid fäboden ska därför redovisas. I de fall fäbodbrukaren inte har tillräckligt med djurenheter för att uppfylla åtagandet efter det första året i åtagandeperioden ska fäbodbrukaren anmäla detta vid redovisningen av djuren. I skalan för avdrag på grund av villkorsfel blir avdraget olika beroende på om fäbodbrukaren har redovisat för få djurenheter eller om det konstaterats vid en kontroll. Åtagandet måste omfatta minst 1,2 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får eller getter per fäbod. Dessa djurenheter ska alltid vara av dessa djurslag. Om arealen fäbodbete är över 6 hektar per fäbod får det överstigande antalet djurenheter även vara häst.

37 Jordbruksverket Dnr /14 35(58) 2-4 Ersättningen består av en fast ersättning för fäbod i bruk som är lika stor oavsett hur stor fäboden är. Utöver detta tillkommer en ersättning för fäbodbetet. Länsstyrelsen fastställer arealen och godkänner de fäbodar som ska få ersättning. Vid sitt beslut ska länsstyrelsen ta hänsyn till olika faktorer som har betydelse för beslutet bland annat antal djur, djurslag, vilken mark som används till bete vid fäboden samt fäbodens traditionella användande. Begränsningarna för arealen hänger även samman med att inget godkänt fäbodbete ska vara under 6 hektar eller att betestrycket ska bli under 0,2 djurenheter per hektar. Dessutom har länsstyrelsen rätt att begränsa djurantalet på fäboden. Det kan exempelvis komma till användning om de bedömer att ett högt betestryck kan skada natureller kulturvärden på fäbodbetet. Enligt beskrivningen av miljömålet ett rikt odlingslandskap är det framförallt antalet fäbodar som ska öka och inte arealen fäbodbete på den enskilda fäboden. Därför är ersättningen beräknad utifrån att det finns en grundkostnad för att bedriva fäbodbruk såsom transport av djuren till och från fäboden och de dagliga resorna för fäbodbrukaren mellan hemgård och fäbod (eller den arbetstid som blir bunden till fäboden om fäbodbrukaren är där hela tiden och lejer bort sysslorna på hemgården). Kostnaden för att sköta fäboden står alltså inte i direkt proportion till hur stor areal fäbodbete som finns på fäboden och därför är ersättningen anpassad efter detta. För att få ett åtagande för fäbod krävs minst 1 fäbod i bruk och 6 hektar fäbodbete. Fäbodbrukare som har flerfäbodsystem har rätt till ersättning om detta är godkänt av länsstyrelsen. Fäbodbrukaren kan vid flerfäbodssystem få ersättning för ytterligare fäbod i flerfäbodsystemet eftersom vissa kostnader tillkommer vid flerfäbodsystem och andra inte. Kostnaderna för de dagliga resorna till och från fäboden (eller kostnader för anställd personal) är de samma oavsett flerfäbodsystem. Det som tillkommer är kostnader för ytterligare flytt. Om brukaren har två fäbodar som sköts separat med en separat djurbesättning på varje fäbod, till exempel genom anställda, kan fäbodbrukare få ersättning för flera fäbodar i bruk. Fäbod i bruk och fäbodbete finns beskrivet i definitionerna i 1 kap. Ersättningen för fäbod omfattar i föreskriften markklasserna: fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd och fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Markklasserna kan inte överlappa varandra. På ett skifte är tanken att det endast ska finnas en markklass. Det innebär att varje markklass måste vara ett eget avgränsat område som kan utgöra ett eget skifte. Länsstyrelsen ska fastställa vilken mark som ger rätt till gårdsstöd och vilken mark som inte gör det. Tanken med detta är att den behöriga myndigheten ska ta ett större ansvar och på det sättet undvika merarbete samt problem längre fram i processen. Den fastställda markklassen hänger även samman med att markklassen kommer att kopplas till marken i blockdatabasen. Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

38 Jordbruksverket Dnr /14 36(58) 5 I den här paragrafen beskrivs vilka åtgärder som inte får utföras på mark som får ersättning för fäbodar. Dessa åtgärder får inte utföras något år under åtagandeperioden. Dessa åtgärder har i programperiod inte heller varit tillåtna i fäbodbetesmarker så i praktiken blir det ingen förändring. Vilka villkor ställs på fäbodens skötsel? 6-8 De regler som berör skötseln förklarar på vilket sätt skötsel måste ske för att få ersättning för marken. Det grundläggande skötselvillkoret är att den delen av marken som ingår i åtagandet ska betas med 0,2 djurenhet per hektar av djurslagen nöt, get, får och häst. Minst 1,2 djurenheter per fäbod ska vara av djurslagen nötkreatur, get eller får. Djuren ska beta vid fäboden under hela säsongen men med några undantag. Varje år ska fäbodbrukaren redovisa vilka djur, antal och djurslag, som vistas på fäboden. Fäbodbetena är stora sammanhängande områden där djuren betar, vilket innebär att olika delar av marken blir betespåverkad i olika utsträckning. Det är i detta sammanhang därför att föredra att i reglerna endast ange det generella betestrycket i antal djurenheter per hektar istället för det synliga resultatet av bete på marken. Fäbodbrukare ska varje år redovisa antalet djur av respektive djurslag som ska beta vid fäboden. Om ett godkänt flerfäbodsystem tillämpas kan djuren beta vid en annan fäbod under en tid utan att det ska anses som en avvikelse. Varje djur kan dock bara tillgodoräknas vid en fäbod per säsong. Vidare får djuren vid fäboden även användas för efterbete av slåtterängar vid fäboden utan att det anses som avvikelse. Länsstyrelsen kan även besluta att djuren inte behöver beta vid fäboden under en begränsad period om det finns särskilda skäl såsom till exempel rovdjurangrepp vid fäboden. Utöver kravet på bete vid fäboden kan länsstyrelsen besluta om reglering av hur och i vilken omfattning tillskottsutfodring får ske. Den kan även besluta om vilken period och med vilka djurslag som betet ska ske samt det maximala djurantalet. Vilka undantag finns? 9 Undantagen är samlade i en egen paragraf som en förenkling för att underlätta läsbarheten av föreskriften. Det är länsstyrelsen som kommer att ges möjlighet att besluta om undantagen med hänsyn till omständigheter och annan lagstiftning. En möjlighet är att anpassa skötselvillkoren om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd omöjliggör skötseln. Det kan till exempel röra sig om översvämmade marker. I dessa fall kan ersättningen anpassas till de åtgärder som har varit möjlig att göra utan att brukaren riskerar hävning och återkrav. Komplementet särskild skötsel av fäbodbete Vad kan man få ersättning för? I detta avsnitt om särskild skötsel av fäbodbete beskrivs att det är möjligt att söka komplementet särskild skötsel av fäbodbete. Det är tänkt som ett

39 Jordbruksverket Dnr /14 37(58) valfritt komplement utöver ett åtagande för fäbod som länsstyrelsen kan besluta om. Syftet är att den fäbodbrukaren som har fäbodbete med höga värden som kräver extra skötsel utöver normalt fäbodbete samt de andra skötselvillkoren ska kunna få ytterligare ersättning för detta. För att berättiga till komplementet krävs att marken har ett åtagande för fäbodbete. För både fäbodvall (fäbodens inägor) och för fäbodskog och fäbodens andra utägor krävs även att det ska finnas höga biologiska värden eller höga kulturhistoriska värden som är knutna till fäboddriften. Dessa värden ska kräva särskild skötsel för att fäbodbetet ska kunna få detta komplement. För all mark som ska få komplementet, även fäbodskogen, krävs att marken ska ha inslag av gräs örter och ris som är dugliga som foder. Trädbeståndet ska även här vara spontant uppkommet och visa på kontinuitet. Kraven för fäbodskogen liknar det krav som finns på skogsbetet. Ren produktionsskog som kan ingå i fäbodbetet kan alltså inte berättiga till ersättning för komplementet särskild skötsel av fäbodbete. Länsstyrelsen beslutar vilka fäbodbeten som ska få extra ersättning för särskild skötsel. Den särskilda skötseln av fäbodbetet innebär att länsstyrelsen kan ställa krav på vegetationens utseende vilket kan innefatta träd och buskars utseende, styrning av betet och plockhuggning. Dessutom kan länsstyrelsen ställa krav på skötsel av värdefulla landskapselement, användande och synliggörande av fäbodstigar samt att igenväxning ska tas bort. För vissa åtgärder i komplementet krävs att fäbodbrukaren har tillåtelse att göra manuella åtgärder för att uppfylla den särskilda skötseln. Eftersom många fäbodbrukare endast har rätt att beta marken kommer detta att vara en begränsande faktor för hur mycket mark som kan få denna kompletterande insats. Den huvudsakliga begränsande faktorn kommer däremot att vara hur marken ser ut samt vilka värden den har då det är detta som avgör om marken har behov av åtgärderna i komplementet. 6.kap Vallodling I föreskriftens kapitel 6 beskrivsreglerna för miljöersättningen för vallodling. Vad kan man få ersättning för? 1 Här framgår det att ersättning för vallodling kan sökas av de lantbrukare som odlar fleråriga slåtter- och betesvallar eller frövallar som är korrekt anlagda och som uppfyller de villkor som ställs för miljöersättning för vallodling. Miljöersättning till vallodling är möjligt att söka utanför det område där det är möjligt att söka kompensationsstöd. I vilka områden som det kommer att vara möjligt att söka kompensationsstöd kommer att regleras i förordning (2015:xx) om stöd till landsbygdsutveckling. Vilken variation av areal vall i ansökan om utbetalning är möjlig? 2 Regeln hanterar den variation av vallareal som lantbrukaren minst måste odla år från år. Enligt art. 47 i rådets förordning 1305/2013 ska det framgå vilken variation ett åtagande får ha mellan enskilda år under åtagandeperioden av landsbygdsprogrammet. Inför 2015 är det endast ersättning för vallodling som denna regel blir applicerbar på. Gränsen på 20 procent uppåt och nedåt av

40 Jordbruksverket Dnr /14 38(58) åtagandearealen är den nivån på variation som Sverige lyckats få gehör för hos Kommissionen. I den nya ersättningen för vallodling väljer lantbrukaren själv storleken på sitt åtagande genom första årets ansökan om åtagande och utbetalning. All vall som odlas på företaget behöver dock inte ingå i åtagandet och skötas enligt villkoren. Det innebär att varje gård kan anpassa sin vallodling så att det fungerar på bästa sätt med tanke på växtodlingsplaner. Efter det första året i åtagandet ska lantbrukaren sköta vall och söka utbetalning för minst 80 procent av sitt åtagande varje år. Lantbrukaren kan få utbetalning för högst 120 procent av sitt åtagande, men kan odla mer vall på företaget. Med tanke på 80 procent-regeln är det särskilt viktigt att tänka efter så att lantbrukaren verkligen bara tar med så mycket areal vall som denne faktiskt planerar att odla varje år under 5 år. Om lantbrukaren kommande år i åtagandet vill ha utbetalning för mer areal och för fler vallar och då kommer över 120 procent av sitt åtagande, blir det en utökning som ger ett nytt femårigt åtagande, enligt 1 kap. 20 denna föreskrift. Om lantbrukaren söker utbetalning för vallodling för under 80 procent av sitt åtagande hanteras det enligt tabell i bilaga 3. Vallen ska vara huvudgröda 3 I programperiod är numera vallodlingen en miljöersättning med en tydligare utpekad miljönytta. Syftet med ersättningen är att stimulera hållbar odling och minska växtnäringsläckage genom väl producerade vallar där vallarna sköts aktivt i områden som domineras av högintensiv spannmålsodling och där vallodling mer aktivt då kan ingå i växtodlingen. Vallodling bidrar även till att förbättra vattenkvalitén. Vallodling med förlängd liggetid och längre intervall mellan vallbrotten bidrar bland annat till att växtnäringsläckaget och ytavrinningen minskar. För att uppnå syftet med ersättningen är då det viktigt att vallarna ligger obrutna minst tre år. Kalkylen för ersättningen är beräknad på liggetid på tre hela odlingssäsonger, vilket innebär tre somrar och inte tre vintrar. Tidigare revisioner har ställts sig kritiska till sättet att räkna på tre vintrar. Ersättningsnivån är också beräknad utifrån ett brytdatum den 31 juli det tredje året. Under arbetet med dessa föreskrifter har det framförts synpunkter på brytdatumet det tredje året. Det enda alternativet som finns för att ändra till annat brytdatum för vallen är att ha ett ännu senare datum och det ser vi inte som något bra alternativ. Om vallen bryts före den 15 juni anses den inte vara huvudgröda det enskilda året. Brytdatum efter den 31 juli innebär även att lantbrukare som odlar vall inom ersättningen uppfyller kravet på gröd-diversifiering Huvudregeln för liggetiden i den nya vallersättningen är att vallen ska ligga i tre odlingssäsonger och att de tre åren ska räknas från första året som vallen finns med i ansökan om utbetalning i programperiod Eftersom denna ersättning öppnat för nya åtaganden först i år (2015) har vi däremot valt att tillämpa tre års liggetid redan från 2014, under förutsättning att vallen ingick i ett

41 Jordbruksverket Dnr /14 39(58) vallåtagande från programperiod och lantbrukaren sökte utbetalning för den Det är möjligt att tillämpa detta undantag från huvudregeln eftersom det är ersättningsformer med liknande mål och syften. Om vi däremot hade valt att tillåta att räkna liggetiden för vallar även från 2013 hade det fått konsekvensen att lantbrukaren hade fått tillgodoräkna sig majoriteten av liggetiden (2 av 3 år) för när vallen ingick i utbetalningen för ett annat åtagande från en annan programperiod. Ersättningsnivån för vallodling är beräknad på tre års liggetid inom programperiod Om vi hade valt att tillåta liggetid längre bak i tiden hade det då även varit mycket svårt att motivera aktuell ersättningsnivå. Vilka villkor finns det för att få ersättning? 4-5 Vilka krav som ställs på vallen och vallgrödan framgår av dessa paragrafer. Det är viktigt att reglerna för både vallen och vallgrödan är tydliga. Det är viktigt för hur reglerna ska tillämpas både för lantbrukaren vid odling av vall och för att få likartade bedömningar vid kontroll. 4 reglerar vilken utsädesmängd som får användas vid etablering av vallen. I 5 regleras hur en befintlig vallgröda får se ut. Vi förtydligar även i paragrafen när rörflen får ingå i vallgrödan och anses vara ok i ersättningen för vallodling. Även för dessa regler har det framförts synpunkter och sammantaget är det synpunkter på att reglerna för vallen och vallgrödan anses vara skärpta mot tidigare regler. Så är inte fallet utan det är till största delen instruktionerna för fältkontrollerna som numera återfinns som tydliga regler för att på så sätt göra tydligt för alla vilka regler som gäller. I tidigare programperiod var det många vallar som underkändes vid kontroll, med anledning av att det var dåliga vallar. Det är en av anledningarna till att vi förtydligat vilka krav som ställs på vallen dels vid etablering och dels åren efter. Du ska redan då du söker ersättningen kunna avgöra om vallen uppfyller kraven. Reglerna ska vara förutsägbara. Syftet med miljöersättning för vallodling är att ha väl producerande vallar. Ersättningen baseras på kalkylen med kostnader för att lägga om vallen med viss regelbundenhet. Det gör att de vallar som brukas mer passivt inte riktigt platsar i miljöersättningen för vallodling. Vilka skötselvillkor gäller? 6 Den enda gång som det är tillåtet att använda växtskyddsmedel inom ersättning för vallodling är då vallen bryts för att etablera ny gröda eller etablera ny vall. 7 Varje år ska vallen skötas. Det kan göras genom att den slås minst en gång varje år och skörden tas bort eller att den betas så mycket att det motsvarar en vallskörd. Någon av dessa åtgärder måste vara genomförd på vallen senast 31 oktober det år lantbrukaren har sökt ersättning för vallodling. 7. kap. Skötsel av våtmarker och dammar I föreskriftens kapitel 7 beskriver vi reglerna för miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar.

42 Jordbruksverket Dnr /14 40(58) Vilka förutsättningar gäller för att få ett åtagande för skötsel? 1 I paragrafen beskrivs vilka förutsättningar som gäller för att en lantbrukare ska kunna få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar. Det finns även ett senaste datum på året då förutsättningarna måste gälla för att ansökan om åtagande ska kunna hanteras. Vad gäller för att länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen? 2 Det finns möjlighet för alla som har en våtmark eller damm att få ett åtagande för skötsel. De som har anlagt eller restaurerat en våtmark eller damm som en miljöinvestering genom landsbygdsprogram eller landsbygdsprogram , måste uppfylla vissa kriterier inom olika områden. De olika områdena framgår i paragrafen och regleras mer detaljerat i regelverket för miljöinvesteringar. Alla som får ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar bedöms efter dessa kriterier, även en sökande som inte har genomfört en miljöinvestering. Naturliga våtmarker kan inte få skötselersättning. Kriterierna är satta för att ge en så effektiv våtmark eller damm som möjligt när det till exempel kommer till förmågan att hindra näringsämnen att läcka vidare ut till sjöar, vattendrag eller hav. Vad innehåller åtagandet? 3 Ett åtagande ska innehålla de uppgifter som framgår i paragrafen. Det är information till den lantbrukare som söker om vilka arealer som ska skötas och vilka krav som åtagandet innebär för lantbrukaren. Länsstyrelsen ska genom åtagandet fastställa vilken del av våtmarken som består av vattenspegel och tillhör ägoslaget våtmark och vilken del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark. Delarna med vattenspegel och betesmark ligger som olika block i block-databasen. På den del av våtmarken som tillhör ägoslaget våtmark är det enbart möjligt att söka miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. På den del av våtmarken som är betesmark eller slåtteräng är det möjligt att söka både miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar, miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar samt gårdsstöd om betesmarkens markklass tillåter detta. De olika miljöersättningarna ersätter olika delar av skötsel. Miljöersättningen för skötsel av våtmark och dammar ersätter skötseln av våtmarkens och dammens funktion. Miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar ersätter bete eller slåtter samt den skötseln som är oberoende av våtmarkens funktion och syfte. Vilka förbud gäller? 4 En stor del av förbuden gäller vad som kan vara tillåtet eller inte enligt biotopskyddet. En nyanlagd eller restaurerad våtmark eller damm ska ha motsvarande regler som en orörd befintlig som har biotopskydd. De förbud som finns framgår i paragrafen. I vissa sammanhang kan det vara motiverat att länsstyrelsen ger undantag från förbuden. Vilka skötselvillkor gäller?

43 Jordbruksverket Dnr /14 41(58) 5-6 I paragrafen framgår det vilka skötselkrav som den som söker måste uppfylla. Dessa grundläggande skötselvillkor syftar till att våtmarken eller dammens funktion bibehålls. Länsstyrelsen kan välja att lägga till ytterligare särskilda skötselkrav utöver dessa. Syftet med dessa skötselkrav är att få en fungerande och effektiv våtmark eller damm. För att få det kan det behövas skräddarsydda skötselinsatser beroende på förutsättningarna för den enskilda våtmarken eller dammen. Till exempel kan villkoret om vegetationens utseende användas för att gynna växt- och djurliv som har speciella behov. Ekologisk produktion 8. kap. Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion I föreskriftens kapitel 8 beskrivs reglerna för ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Genom artikel 29 i rådets förordning 1305/2013 finns det möjlighet att införa ersättningar för ekologiskt jordbruk. Jordbruksverket har utformat en ersättning för omställning till ekologisk produktion och en ersättning för ekologisk produktion. Lantbrukare som söker ersättningarna till ekologisk produktion ska vara anslutna till kontrollorgan för certifiering. Allmänna regler för växtodling och djurhållning Hur kan ett åtagande för växtodling kombineras med djurhållning? 1 Av paragrafen framgår det vilka kombinationer som är möjliga i ett åtagande inom ekologisk produktion. Det är till exempel inte tillåtet att endast ha djurhållning i sitt åtagande. Det finns flera anledningar till det: EU:s certifieringsregler kräver att det ska finnas en koppling mellan djurproduktion och tillgång till mark att sprida gödseln från djuren. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 bilaga 2 framgår det att vi endast får betala för antal hektar och inte för djurenheter. Det innebär en administrativ förenkling att inte tillåta ekologisk produktion för enbart animalieproduktion. Djurersättningar är mer komplicerade att hantera. För åtagande i omställning till ekologisk produktion är det möjligt att ha endast djurhållning, men då måste det finnas ett åtagande för växtodling inom ekologisk produktion. Enligt ovan nämnd förordning nr 1305/2013 kan en lantbrukare endast få utbetalt för djur om denne också förfogar över mark. Det går alltså inte att låna in någon annans mark för att få utbetalt för sina djur. Det betyder att det inte är önskvärt för en djurhållare att enbart ha ett åtagande för djurhållning om denne inte också har mark. Vi har därför varit tydliga med detta i 1 och förklarat vilka kombinationer som är möjliga att göra. Vilka krav gäller när den som söker ansluter sin produktion?

44 Jordbruksverket Dnr /14 42(58) 2 Det är rimligt att lantbrukaren tar ställning till om denne vill certifiera eller ställa om sin verksamhet senast sista ansökningsdag det första året i åtagandeperioden för ersättningen. Det gör lantbrukaren genom att skriva under och lämna in ett anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan. Vi har delvis ändrat reglerna i paragrafen, efter förra remissen, för att förtydliga vad vi menar. Däremot har vi inte ändrat innebörden av själva regeln. Den som söker ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion ska ansluta produktionen till ett godkänt kontrollorgan. Det innebär att den som söker ersättningen ska vara samma fysiska person eller företag som står för anslutningen eller ha en direkt koppling till samma produktionsenhet som den person eller företag som står för anslutningen. Detta krav är nytt för programperiod och fanns inte i programperiod för motsvarande ersättning. Anledningarna till att vi har infört den är flera. För det första är det nu endast möjligt att få ersättning om produktion är ansluten till ett godkänt kontrollorgan. Det innebär att kopplingen mellan certifieringen och ersättningen blir starkare. Till exempel kommer rapporterna från kontrollorganen utgöra en viktig grund för länsstyrelsens kontroller av ersättningen. Det är därför av stor betydelse att det finns en direkt koppling mellan den som söker ersättningen samt den som ansluter produktionen till kontrollorganet. I annat fall finns risk för att eventuella avdrag drabbar fel lantbrukare alternativt flera olika lantbrukare felaktigt. För det andra underlättar det administrationen för länsstyrelsen, vilket innebär att hanteringen kan gå snabbare samt blir mer rättssäker. Bedömningen är att det inte kommer att utgöra något problem för de som söker, eftersom det är möjligt för lantbrukaren att lägga till och ändra dessa uppgifter hos kontrollorganen. Dessutom är det ett krav som till exempel SMAK har i sina ansökningsblanketter redan idag. I praktiken innebär det att det är tillåtet för en lantbrukare som har ett kommanditbolag eller liknande och som väljer att som person söka ersättningen, medan det är kommanditbolaget som står för anslutningen till kontrollorganet. Vidare är den sortens situationer där exempelvis mannen står för ansökan om ersättning medan hustrun står för anslutningen till kontrollorganet tillåtet då båda har en direkt koppling till samma produktionsenhet. Exempel på upplägg som däremot inte är tillåtna är när markägaren söker ersättningen medan arrendatorn sköter marken samt står för anslutningen till kontrollorganet. Det är inte heller tillåtet att ett företag står för ansökan medan ett annat står för anslutningen till kontrollorganet eftersom det inte finns den tydliga ansvarskoppling som krävs mellan två olika företag. 3 Det viktiga är att den som söker ersättningen har anslutit all mark eller djurhållning, som ska ingå i åtagandet eller utbetalningen och därmed i certifieringen, senast den 15 juni. Att företaget verkligen blir eller är certifierat stämmer Jordbruksverket av senare i processen innan ersättningen betalas ut. Det gäller olika regler för växtodling och djurhållning. För växtodling skriver vi åtagande eller ansökan om åtagande eftersom lantbrukaren har ett visst antal

45 Jordbruksverket Dnr /14 43(58) hektar areal som är konstant under hela ansökningsåret. Det går därför att hänvisa till den areal som ingår i åtagandet. För djurhållningen är åtagandet konstruerat på annat sätt. Djurantalet kan variera under åtagandeperioden som är 5 år. Det räcker därför med ett visst minimiantal djur under året (se 17 ). Ansökan om utbetalning för djur ska vara klar innan eller senast den 15 juni. Av den här anledningen skriver vi att det är det antal djur som ingår i ansökan om utbetalning senast den 15 juni som ska omfattas av certifiering. Vilka är skötselvillkoren? 4 Lantbrukare som brukar areal och föder upp djur enligt EU:s regler för certifierad ekologisk produktion har rätt till ersättning. För att inte dubbelreglera hänvisar vi till de villkor som gäller. Ersättningen ska täcka en del av de merkostnader som finns i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion. Ersättningen riktar sig både till lantbrukare som vill ställa om till certifierad ekologisk produktion och till lantbrukare som redan är ekologiskt certifierade. I artikel 39 i rådets förordning 889/2008 och artikel 22 i kommissionens förordning 834/2007 står det att behöriga myndigheter i vissa fall kan besluta om undantag från reglerna i dessa förordningar. Jordbruksverket har fattat ett beslut om i vilka undantagsfall den som söker får hålla djur bundna. Kontroll 5-6 Jordbruksverket måste säkerställa att de lantbrukare som söker ersättningen följer reglerna och därmed får rätt ersättning. Av den anledningen vill vi veta vilket kontrollorgan som lantbrukaren är ansluten till och i vilken omfattning. Lantbrukaren kan ansluta vissa delar och lämna ute andra och de olika delarna kan vara ekologiskt certifierade eller under omställning. Det viktiga är att den som söker följer reglerna för certifieringen eftersom det är det som ersätts. Kontrollorganens kontroller ger oss information om detta. Vi är skyldiga att kontrollera att den som söker ersättningen följer reglerna. Vår avsikt är att låta kontrollorganens kontroller ligga till grund för ett riskurval när vi ska göra våra kontroller. Exakt hur detta ska gå till och vilka hinder lagstiftningen lägger när det gäller sekretess är under utredning av Jordbruksverket. Den som utför kontrollerna kan behöva granska bland annat bokföringen, för att få bekräftelse på att de uppgifter som lantbrukaren lämnar är korrekta. Det är därför viktigt att all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättning sparas under det år som utbetalningen avser. Regler för växtodling 7-8 Ersättningen för grödorna är beräknad för de åtgärder som behövs för att få en god skörd. Med gröda menar vi även bär och frukt. Den som söker ska till exempel använda så stor utsädesmängd som behövs för att få en god skörd.

46 Jordbruksverket Dnr /14 44(58) 8 syftar även till att reglera vad grönfoder är och att vall inte ska kunna anmälas som grönfoder för att få högre ersättning för denna. Den som söker för grönfoder kan däremot ha vallgräs som en insådd i sin huvudgröda grönfoder. Vilka särskilda villkor finns för hampa? 9 Lantbrukaren måste utöver de vanliga villkoren för ekologisk växtodling skicka in etiketterna från utsädesförpackningen för att styrka att sorten är en av dem som är tillåtna att odla. Vilka särskilda villkor finns för frövall? 10 För frövall gäller att grödan ska användas till utsäde. Den som söker ersättning för frövall ska följa de regler som finns för en certifierad fröodlare och avtal med utsädesleverantören ska finnas på plats vid en kontroll, för att styrka detta. Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling? I detta avsnitt framgår vilka regler det finns för frukt- och bärodling. Surkörsbär blir något mer storvuxna än andra fruktträd därför är villkoret för antal träd per hektar lägre. Tätare bestånd av surkörsbär leder till dålig skörd, eftersom för lite ljus då når in i trädkronan. Lantbrukare som odlar dessa sorter med minst den planttäthet som anges kan få utbetalning för frukt- och bärodling. Det är möjligt att blanda olika arter Av dessa paragrafer framgår det vilka regler som gäller vid etablering och föryngring av frukt- och bärodlingar. I ersättning för ekologisk produktion under programperioden fanns en liknande regel. Till skillnad mot den tidigare regeln får den som söker ersättning nu även ersättning för fruktträd eller vindruvor även det år fruktodlingen etableras eller föryngras. Efter synpunkter på samrådet har vi tagit bort kravet på att beskära träden varje år, om de är av en sådan sort att detta krävs. Vårt argument för att ta bort kravet är att beskärning är en del av kravet på att frukten ska odlas med sikte på god skörd. Fruktsättning och tillväxt påverkas av beskärning, men behovet av beskärning är mer komplicerat än att bara titta på vilken sort trädet är. Till exempel har grundstam och planteringssystem större betydelse än sort. Regler för djurhållning Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet? 15 Vilket som är det minsta antal djur eller djurenheter som krävs för att den som söker ska uppfylla sitt åtagande för djur framgår av reglerna i paragrafen. Ekologiska djur måste hållas under varje år i åtagandeperioden om djurhållning ingår i åtagandet. Djurantalet och djurslagen får variera. 16 Endast ett förtydligande av förordningen. Syftet är att klargöra att ersättning för djurhållningen kan ges genom de växtodlingsgrödor på åkermark som berättigar till utbetalning för växtodling, till exempel spannmål och grönfoder. Vallodling kommer enligt förslaget i landsbygdsprogrammet inte att berättiga till

47 Jordbruksverket Dnr /14 45(58) egen ersättning men användas till att ge ersättning för djurhållningen. Då ersättningen för djurhållningen ska beräknas kommer, precis som idag, det antal djurenheter som lantbrukaren ansökt om att matchas mot arealen växtodling. Utbetalning sker efter det minsta av antal djurenheter och växtodling. Dessutom kommer man precis som idag att kunna använda sin areal i åtagande för betesmarker och slåtter ängar som en grund för djurersättningen. Dock med en skillnad, det är bara betesmarker och slåtterängar som berättigar till gårdsstöd som kan ligga till grund för djurersättning, det vill säga inte skogsbete, alvarbete, fäbodbete, mosaikbetesmarker eller andra gräsfattiga marker. 16 har kompletteratas med ett förtydligande om hur utbetalning av tillägget för ekologisk djurhållning ska beräknas. I handläggningssystemets beräkning av utbetalning kommer åkermarken att i första hand användas inom respektive ersättning. Det kommer bara vara möjligt att låna mark från produktion till omställning för att undvika risk att vi genom stödsystemet gör så att ekologiska djur får för stor andel foder som inte är godkänt för ekologisk produktion. Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning? 17 Lantbrukare ska redovisa antalet tackor, getter (hondjur) och suggor i SAMansökan. Det antalet djur ska lantbrukaren hålla under två månader efter det att ansökan kommit in till länsstyrelsen. Samma villkor gäller för kompensationsstödet. 18 Tackor och getter måste inte ha fått ungar under räkningsperioden, för att lantbrukare ska kunna få ersättning för dem, utan det räcker att tackorna eller getterna har inseminerats eller släppts till en bagge eller bock. Paragrafen överensstämmer med reglerna för kompensationsstödet. Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut? 19 Lantbrukaren får byta ut tackor, getter och suggor mot andra djur av något av dessa djurslag under hållandeperioden. Det är möjligt att byta ut till exempel tackor mot suggor så länge det totala antalet djurenheter som lantbrukaren sökt utbetalning för inte minskar. Lantbrukaren måste ersätta utbytta djur inom 10 dagar. Hur beräknas antalet nötkreatur? Det är samma beräkning både för ersättningarna inom ekologisk produktion som inom kompensationsstödet. Ersättningen beräknas för nötkreatur som ett genomsnitt av det djurantal som lantbrukaren rapporterat till CDB. Kravet på att lantbrukaren endast får tillgodoräkna sig djur från den egna produktionsplatsen innebär i praktiken att lantbrukaren måste vara djurhållare i Jordbruksverkets produktionsplatsregister. Tidigare föreskrifter har varit formulerade på samma sätt, men kravet har inte kontrollerats. Vi frågade efter synpunkter på detta vid samrådet. Det gör att vi har dragit slutsatsen att vi ska formulera om föreskriften så att det inte är ett krav att man är

48 Jordbruksverket Dnr /14 46(58) djurhållare på sin produktionsplats. Rent handläggningsmässigt kommer det inte att leda till några förändringar i hur länsstyrelsen gör idag. Samma princip råder för kompensationsstödet när det gäller vem som får tillgodoräkna sig djuret samma dag som det byter produktionsplats. Denna princip är ingen skillnad mot programperiod Sedan förra remissen har vi lagt till ett förtydligande för vad som gäller för en lantbrukare som har haft ett åtagande i programperiod för miljöersättningen för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion till och med årsskiftet innan ansökan om åtagande. Om lantbrukaren har sökt utbetalning för certifierad ekologisk djurhållning året innan ska hela räkningsperioden användas för beräkningen av ersättning för certifierad ekologisk produktion. Om detta inte är möjligt förlorar dessa lantbrukare ersättning för nästan ett halvt år. Hur redovisas och beräknas slaktsvin? 22 Lantbrukaren får utbetalning för de slaktsvin som slaktas på slakteri och som slakteriet rapporterar till Jordbruksverkets slaktregister. Av föreskriften (SJVFS 1995:56) framgår även att slakteriet ska vara godkänt av Livsmedelsverket. Slaktsvin definieras enligt föreskriften (SJVFS 1998:127) som Slaktkropp av helt kastrerat hansvin eller från honsvin som inte har grisat. Slaktkroppen ska väga minst 50 kilogram. För att kunna kontrollera de djur som ligger till grund för utbetalning, och för att utbetalningen ska kunna göras innan årsskiftet är räkningsperioden samma som för nötkreatur. Hämtningen av de antal slaktade slaktsvin görs några veckor efter räkningsperiodens slut, för att rättningar ska hinna komma in. För lantbrukaren bör det vara enklare att endast redovisa produktionsplatsnummer än att på förhand ansöka om ett visst antal djur. Kravet på att lantbrukaren endast får tillgodoräkna sig djur från den egna produktionsplatsen innebär i praktiken att lantbrukaren måste vara djurhållare i Jordbruksverkets produktionsplatsregister. Tidigare föreskrifter har varit formulerade på samma sätt, men kravet har inte kontrollerats. Vi frågade efter synpunkter på detta vid samrådet. Inkomna synpunkter gör att vi har dragit slutsatsen att vi ska formulera om föreskriften så att det inte är ett krav att man är djurhållare på sin produktionsplats. Rent handläggningsmässigt kommer det inte att leda till några förändringar i hur länsstyrelsen gör idag. Samma princip råder för kompensationsstödet när det gäller vem som får tillgodoräkna sig djuret samma dag som det byter produktionsplats. Denna princip är ingen skillnad mot programperiod Sedan förra remissen har vi lagt till ett förtydligande för vad som gäller för en lantbrukare som har haft ett åtagande i programperiod för miljöersättningen för kretslopps-inriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion till och med årsskiftet innan ansökan om åtagande. Om lantbrukaren har sökt utbetalning för certifierad ekologisk djurhållning året innan ska hela räkningsperioden användas för beräkningen av ersättning för certifierad

49 Jordbruksverket Dnr /14 47(58) ekologisk produktion. Om detta inte är möjligt förlorar dessa lantbrukare ersättning för nästan ett halvt år. Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar? 23 Lantbrukaren beräknar själv det genomsnittliga antalet fjäderfä, som redovisas i ansökan, genom att multiplicera antalet insatta djur i varje omgång med antalet dagar som denna omgång hålls under räkningsperioden, samt dela med antalet dagar i räkningsperioden. Djur som dör eller behöver avlivas, på grund av till exempel sjukdomar eller olyckor under den tid omgången hålls, behöver inte räknas bort. Om man håller flera omgångar samtidigt, som inte sätts in eller tas ur produktion samtidigt får man räkna varje omgång för sig och sedan lägga ihop antal djur för de olika omgångarna. Även om beräkningen är mer komplicerad än om den endast hade baserats på antalet insatta djur är det en fördel för producenterna att utbetalningen grundas på det genomsnittliga djurinnehavet. En omgång med värphöns hålls ofta mer än ett år. Om betalningen endast grundas på antalet insatta djur får lantbrukaren ingen utbetalning vissa år. Det är bättre för producenten att ha samma utbetalning och samma behov av ekologiskt odlad areal alla år. Äggproducenterna känner också igen beräkningsprincipen från statistikrapporteringen till Jordbruksverket. Eftersom räkningsperioden föreslås bli 1 augusti året före ansökningsåret till 31 juli ansökningsåret blir det lättare att förutse hur många djur som ska sättas in och under vilken period de ska hållas. Om lantbrukaren inte redovisat värphöns respektive fjäderfä året innan startar räkningsperioden 1 januari. Enligt förslag till föreskrift om ansökan om vissa jordbrukarstöd ska antalet fjäderfä redovisas senast på sista ansökningsdagen, när SAM-ansökan lämnas in. Exempel för första året djurhållaren söker ersättning för ekologisk djurhållning för värphöns: Djurhållaren sätter in en omgång med 500 värphöns i maj året innan ansökningsåret. Utslaktning planeras till den 8 juni. Djurhållaren har hållit värphönsen 159 dagar (1 januari - 8 juni) under räkningsperioden som är 212 dagar (1 januari 31 juli). Det genomsnittliga antalet värphöns som djurhållaren ska redovisa i ansökan är 500*159/212 = 375 Sedan förra remissen har vi lagt till ett förtydligande för vad som gäller för en lantbrukare som har haft ett åtagande i programperiod för miljöersättningen för kretslopps-inriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion till och med årsskiftet innan ansökan om åtagande. Om lantbrukaren har sökt utbetalning för certifierad ekologisk djurhållning året innan ska hela räkningsperioden användas för beräkningen av ersättning för certifierad ekologisk produktion. Om detta inte är möjligt förlorar dessa lantbrukare ersättning för nästan ett halvt år.

50 Jordbruksverket Dnr /14 48(58) Kompensationsstöd 9 kap. Kompensationsstöd Sverige har fått nya ramar för utformning av kompensationsstödet. Reglerna som EU:s medlemsländer måste följa för kompensationsstöd är ändrade, vilket innebär att Sverige inte på egen hand har kunnat styra hur kompensationsstödet ska se ut. Kompensationsstödet behöver därför ändras på flera sätt från och med 2015 från hur det tidigare har varit konstruerat. Det är regeringen som ansvarar för och fattar beslut om själva utformningen av kompensationsstödet. Utformningen kommer att regleras i förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling. Där kommer det bland annat att framgå vilka grödor som räknas som grovfodergrödor, växtodlingsgrödor och extensiva grödor, samt till vilken typ av jordbruk grödorna räknas. Förslaget till föreskrift reglerar skötselvillkor och detaljerade villkor om hur djurenheter ska beräknas. Därför har vi i sammanställning av samrådssvar hänvisat till förordningen för de frågor som rör själva utformningen. Många villkor är de samma som 2014 och då påverkas de inte av en ny utformning. Det är inte längre möjligt att ge kompensationsstöd för alvarbete, skogsbete och fäbodbete utan gårdsstöd. Se vidare i konsekvensutredningen för definition av betesmark i 1 kap. 2. Vilka villkor gäller grödor som ingår i ansökan om utbetalning? 1 Aktivitetskravet är det samma som aktivitetskravet för gårdsstöd. 2 I denna paragraf framgår vad som gäller för vall och grönfoder vad det gäller skörd. Lydelsen har justerats efter senaste remissen, dels för att ha motsvarande lydelse som i miljöersättning för vallodling och dels för att förtydliga regeln. Betydelsen är dock densamma som innan. 3 Skötselvillkoren är i detta förslag något lägre än för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Skälet är att kompensationsstödet ersätter merkostnader för naturbetingade svårigheter i jordbruket och miljöersättningarna ersätter specifik skötsel som behövs för att bevara värdena. De undantag som länsstyrelsen beslutar om bör i princip automatiskt gälla för kompensationsstödet. Regeln om att grovfodergrödor ska betas eller slås av innebär också att grovfodergrödor på åkermark inte får skördas genom tröskning. 4 Ersättningen för grödorna är beräknade för de åtgärder som behövts för att få en god skörd. Lantbrukaren ska till exempel använda så stor utsädesmängd som behövs för att få en god skörd. Frövall regleras inte specifikt men kravet på odling med sikte på god skörd kan generellt innebära att frövallen ska vara anlagd för att användas till fröodling, vilket generellt innebär odling i renbestånd och att den inte ska användas till grovfoder. Lantbrukaren ska då antingen sälja utsädet till ett utsädesföretag eller endast odla i den omfattning som behövs till den egna odlingen. 5 Reglerna i paragrafen fastställer när skörd av spannmål tidigast får ske. Syftet med regleringen är att grönfoder inte ska anmälas som spannmål.

51 Jordbruksverket Dnr /14 49(58) Hur ska ersättning beräknas för företag med mark inom flera stödområden? 6 Tillämpningen för nedtrappning av stöd för lantbrukarens areal över en viss hektargräns förtydligas. Nedtrappning görs alltid av areal i områden som ger sämst ersättning, vilket också blir mest gynnsamt för lantbrukaren. 7 I paragrafen framgår det att för företag med vall inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas, lämnas ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger samt att om brukningscentrum ligger utanför stödområde där ersättning lämnas tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområde med högst krav på antal djurenheter per hektar. Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur? 8-9 Lantbrukaren ska redovisa antalet tackor och getter (hondjur) i SAMansökan. Det antalet djur lantbrukaren ska sedan hålla under två månader efter det att ansökan kommit in till länsstyrelsen. Tackor och getter måste inte ha fått ungar under räkningsperioden, för att lantbrukaren ska kunna få ersättning för dem, utan det räcker att tackorna eller getterna har inseminerats eller släppts till en bagge eller bock. Hur får tackor och getter som ger rätt till ersättning bytas ut? 10 Lantbrukaren får byta ut tackor och getter mot andra djur av något av dessa djurslag. Det totala antalet djurenheter som lantbrukaren sökt utbetalning för får inte minska. Lantbrukaren ska skaffa nya djur inom 10 dagar. Hur beräknas antalet nötkreatur? Liksom i ersättningen för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion beräknas ersättningen för nötkreatur som ett genomsnitt av det djurantal som lantbrukaren rapporterat till CDB. Lydelsen är ändrad efter senaste remissen så att det framgår, att det liksom för ekologisk produktion, inte finns krav på att man står som djurhållare på PPN:et. Samma princip råder för kompensationsstödet som för ersättningen för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion när det gäller vem som får tillgodoräkna sig djuret samma dag som det byter produktionsplats. Denna princip är ingen ändring mot programperiod Övergångsstöd 13 Paragrafen är ett förtydligande att förutom de andra villkoren i kapitel 9 ska övergångsstödet ha samma princip som tidigare år för vilken mark som ersätts i första hand. Övergångsstödet lämnas enligt det nya EU-regelverket, men medlemsstaterna får behålla vissa tidigare villkor, till exempel om att djur får begränsa hur stor areal jordbrukaren får ersättning för. I paragrafen anges hur tilläggsersättningen beräknas för företag med areal inom flera stödområden med olika ersättningsnivå. I första hand fås ersättning för areal inom det stödområde som har högst ersättning och därefter i följande

52 Jordbruksverket Dnr /14 50(58) stödområden efter fallande ersättning. I de fall arealen är större än den areal som är berättigad till ersättning med hänsyn till djurinnehavet innebär regeln det för brukaren mest förmånliga sättet att beräkna ersättningen. 2. BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE KOMMER TILL STÅND Det finns inga alternativa lösningar för att inte införa dessa regler och allmänna råd i en föreskrift. Regler för miljöersättningar, ersättningar till ekologisk produktion och för kompensationsstödet måste finnas samlade för att det ska vara tydligt vilka regler som gäller för dessa ersättningar och stöd. En effekt av att inte föreskriva om regler för villkorsavdrag eller att endast ha dem som allmänna råd är att hanteringen av villkorsavdrag inte blir enhetlig och förutsägbar. 3. UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN 2 kap. Skala för avdrag på grund av villkorsfel De som berörs är de som har åtagande i ersättningsformerna och i de fall stödmyndigheten bedömer att de inte uppfyller villkoren. Länsstyrelserna och Jordbruksverket, som är de myndigheter som handlägger ersättningsformerna, berörs också. 3 kap. Betesmarker och slåtterängar Den grupp som berörs direkt är de som kan välja att söka ersättningen. Det är lantbrukare och andra som är intresserade av att sköta marker med djur eller slåtter. För dem kan möjligheten att få ersättning för den skötsel som de utför bidra till att de väljer att sköta större arealer än vad de annars hade gjort. Det kan även medföra att de väljer att beta värdefulla betesmarker istället för att låta djuren beta på åkermark. Genom att uppmuntra till att dessa marker sköts bevaras biologiska och kulturhistoriska kvaliteter i landskapet. Det bidrar även till att en variation i landskapet finns kvar. Detta är exempelvis positivt förfriluftslivet och andra grupper som tar del av ett öppet landskap. En annan grupp som berörs är länsstyrelserna och Jordbruksverket som hanterar ersättningen och på det här sättet påverkas. Det fanns även i landsbygdsprogram en ersättning för betesmarker och slåtterängar. Då hade cirka lantbrukare ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. 4 kap. Restaurering av betsmarker och slåtterängar Den grupp som berörs direkt är de som kan välja att söka ersättningen. Det är lantbrukare och andra som har marker som är lämpliga att restaurera till

53 Jordbruksverket Dnr /14 51(58) betesmark eller slåtteräng. De restaurerade markerna bör sedan skötas med djur eller slåtter. En annan grupp som berörs är länsstyrelserna och Jordbruksverket som hanterar ersättningen och på det här sättet påverkas. Det fanns även i landsbygdsprogram en ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Då hade cirka lantbrukare ett åtagande för att restaurera betesmarker och slåtterängar. 5 kap. Fäbodar Den grupp som direkt berörs är de som kan välja att söka ersättningen. Det är fäbodbrukare och andra som är intresserade av att bedriva fäbodbruk. För dem kan möjligheten att få ersättning för den skötsel som de utför bidra till att de väljer att sköta en fäbod som de istället hade låtit stå oanvänd. Det kan på det sättet medföra att de väljer att transportera iväg djuren till fäboden istället för att endast låta dem beta vid hemgården. Genom att uppmuntra till att dessa fäbodar sköts bevaras biologiska och kulturhistoriska kvaliteter. En fäbod i bruk visar en brukningsform som historiskt var vanlig. Ett levande fäbodbruk möjliggör därför att hantverk och traditioner kan föras vidare till kommande generationer. En annan grupp som berörs är Länsstyrelserna och Jordbruksverket som hanterar ersättningen och på det här sättet påverkas. Det fanns även i programperiod en ersättning för fäbodar. Då hade cirka 220 lantbrukare ett åtagande för fäbodar. 6 kap. Vallodling Den grupp som direkt berörs är de lantbrukare som kan välja att söka ersättningen. Ersättningen för vallodling riktar sig till de lantbrukare som odlar vall i slättbygder utanför kompensationsområdet. Länsstyrelserna och Jordbruksverket påverkas också eftersom de hanterar ersättningen. Vi bedömer att ungefär att lantbrukare som kan vara intresserade av att söka ersättningen. 7 kap. Skötsel av våtmarker och dammar De som direkt berörs av regleringen är de som har våtmarker och dammar som uppfyller villkoren och väljer att söka ersättningen. Länsstyrelserna och Jordbruksverket påverkas eftersom de hanterar ersättningen. Det fanns i Landsbygdsprogram en ersättning med namnet Skötsel av våtmarker. Sammanlagt hade lantbrukare ett åtagande för skötsel av våtmarker under föregående period.

54 Jordbruksverket Dnr /14 52(58) Ekologisk produktion 8 kap. Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Lantbrukare som är anslutna till certifierad ekologisk produktion eller ska ställa om till certifierad ekologisk produktion berörs av regleringen, om de väljer att söka ersättningen. Ersättningarna kan bidra till att fler lantbrukare vill bli ekologiskt certifierade. Det skulle gynna de konsumenter som vill köpa ekologiska produkter och särskilt svenska ekologiska produkter. Länsstyrelserna och Jordbruksverket hanterar ersättningen och påverkas på så sätt. Vi bedömer att ca lantbrukare söker ersättning för ekologisk produktion och ca söker ersättning för omställning till ekologisk produktion. Kompensationsstöd 9 kap. Kompensationsstöd De som direkt berörs av regleringen är de som kan söka ersättningen. Länsstyrelserna och Jordbruksverket påverkas eftersom de hanterar ersättningen. Vi bedömer att ca lantbrukare kommer att söka ersättningen. 4. BEMYNDIGADEN SOM MYNDIGHETENS BESLUTANDERÄTT GRUNDAR SIG PÅ Förordning (2015:XX) om stöd för landsbygdsutveckling. (landsbygdsförordningen) 5. UPPGIFTER OM VILKA KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN Miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk produktion är frivilliga att söka och är en ersättning för det arbete man utför och det intäktsbortfall som kan uppstå. Förändringar i verksamheten kan behöva göras, men det ska täckas av ersättningen. Om företagen behöver göra ytterligare förändringar är svårt att förutse. För de lantbruksföretag som har möjlighet att söka kompensationsstöd är denna ersättning en mycket viktig del för dessa företag. Kompensationsstödet ska gynna de företag i områden med mindre gynnsamt klimat och förutsättning för odling. Jordbruksföretagens kostnader för administration påverkas inte direkt av föreskriftsförslaget. Enskilda lantbrukares avdrag vid villkorsfel kommer att påverkas. Syftet med en gemensam skala för villkorsavdrag är att ge jordbruksföretag i hela landet mer lika avdrag vid samma typ av fel och därmed mer lika förutsättningar. På sikt kan länsstyrelsens och Jordbruksverkets handläggning underlättas.

55 Jordbruksverket Dnr /14 53(58) Om företagen blir mer medvetna om påföljderna när man inte följer villkor kan de undvika fel och därmed även slippa påföljder. På sikt kan skalan för avdrag bidra till att villkoren följs bättre och därmed öka effektiviteten i åtgärderna. Något fler lantbrukare kan vilja gå in i åtagande om påföljderna är förutsägbara. 6. BEDÖMNING AV OM REGLERINGEN ÖVERENSSTÄMMER MED ELLER GÅR UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV SVERIGES ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Regleringen överensstämmer med skyldigheterna. 7. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER Ikraftträdande Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd beräknar vi ska beslutas och träda i kraft under augusti Den ska dock tillämpas från 1 januari Det råder ännu en viss osäkerhet omkring tidpunkten för beslut av föreskriften, eftersom vi inte kan besluta föreskriften innan förslag till förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling är beslutad. Information om nya ersättningar Jordbruksverkets huvudsakliga informationskanal är webbplatsen. På webbsidorna om alla stöd och ersättningar uppdateras kommer alla regler att finnas tillgängliga. Det har tydligt framgått under SAM-ansökansperioden att reglerna varit preliminära eftersom varken landsbygdsprogram eller förordning varit beslutade. I arbetet med att införa att ett nytt landsbygdsprogram med nya regler och ersättningsformer är det viktigt att informera alla företag som berörs. Det är dock svårt att publicera eller skicka ut material då det fortfarande råder osäkerhet omkring själva programmet. Det kan finnas en fara i att informera för tidigt om regler och villkor ändras. Men reglerna och villkoren i vårt förslag till föreskrifter och allmänna råd är så pass säkra nu att vi vill förslå ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om dem. Inför SAM-ansökan 2015 skickades det ut information om stöd och ersättningarna. Av detta material framgick det på vilket sätt de olika stöd och ersättningarna skulle sökas, kortfattat vilka regler och villkor som gäller för respektive stöd och ersättning. Utöver Jordbruksverkets allmänna information ska även länsstyrelserna informera lantbrukare. Jordbruksverket har informerat länsstyrelserna om det nya landsbygdsprogrammet och framförallt om ersättningarna, bland annat vid olika utbildningstillfällen under våren.

56 Jordbruksverket Dnr /14 54(58) 8. KONSEKVENSER FÖR LANDSBYGDEN Vi bedömer att vårt förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd kommer att vara viktigt för landsbygden. Reglerna för de stöd och ersättningar som vi föreskriver om är viktiga, eftersom åtgärderna i föreskriften bedömer vi kommer att bidra till en positiv utveckling på landsbygden. Stöden och ersättningarna är en mycket viktig del av landsbygdsprogrammet. B FÖRETAG Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. BESKRIVNING AV ANTALET FÖRETAG SOM BERÖRS, VILKA BRANSCHER FÖRETAGEN ÄR VERKSAMMA I SAMT STORLEKEN PÅ FÖRETAGEN Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd, berör de lantbrukare och lantbruksföretag som uppfyller de krav som ställs för respektive stöd och ersättning. För de olika ersättningarna kan det vara olika typer av företag som kommer ifråga men vi bedömer att de flesta är enmansföretag eller företag med ett fåtal anställda. För ersättningarna för ekologisk produktion och för kompensationsstöd i landsbygdsprogram ställs krav på att den eller de som söker olika ersättningar och stöd är aktiv lantbrukare, enligt artikel 9 i förordning(eu) nr 1307/2013. Det framgår även av artikel 29 punkt 1 och artikel 31 punkt 2 i förordning (EU) 1305/2013 att de som söker dessa ersättningar och stöd och som inte uppfyller detta villkor inte kan söka ersättningar för ekologisk produktion eller kompensationsstöd. Vi bedömer att ovanstående krav kan påverka kommuner och landsting men vi bedömer att för övriga delar av den föreslagna föreskriften inte ska påverka kommuner och landsting. Betesmarker och slåtterängar De som berörs är de ungefär företag som vi beräknar ska söka ersättningen. Restaurering av betesmarker och slåtterängar De som berörs är de ungefär 300 företag som vi beräknar ska söka ersättningen.

57 Jordbruksverket Dnr /14 55(58) Fäbodar De som berörs är de ungefär 230 företag som vi beräknar ska söka ersättningen. Vallodling De som berörs är de ungefär företag som vi beräknar ska söka ersättningen. Skötsel av våtmarker och dammar De som berörs är de som vill söka ersättningen i landsbygdsprogram Vi bedömer att det är ungefär lika många som vill söka framöver som innan. Sammanlagt hade lantbrukare ett åtagande för skötsel av våtmarker under föregående period. Ekologisk produktion och omställning ekologisk produktion De som berörs är de ungefär företag som vi bedömer söker ersättning för ekologisk produktion och ungefär som vi bedömer söker ersättning för omställning till ekologisk produktion. Kompensationsstöd De som berörs är de ungefär företag som vi bedömer kommer att söka ersättningen. 2. BESKRIVNING AV VILKEN TIDSÅTGÅNG REGLERINGEN KAN FÖRA MED SIG FÖR FÖRETAGEN OCH VAD REGLERINGEN INNEBÄR FÖR FÖRETAGENS ADMINISTRATIVA KOSTNADER. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd omfattar inga regler för att söka dessa stöd och ersättningar. Kostnaderna för att söka dessa beräknas i arbetet med föreskrifter för ansökan, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan för jordbrukarstöd. 1 kap. 29, Regeln om undantag kan innebära vissa administrativa kostnader som vi bedömer är väldigt små. Ett exempel på undantag kan vara om en lantbrukare behöver längre tid för att hinna så. I praktiken innebär det att lantbrukaren kontaktar länsstyrelsen som sin tur begär undantag hos Jordbruksverket för lantbrukarens räkning. Inom ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion ska företagen följa de krav som finns i EU:s regelverk för certifiering av ekologisk produktion. Reglerna som vi nu föreslår för ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion ställer inga ytterligare krav på dokumentation än vad som redan finns i EU:s regelverk för certifiering.

58 Jordbruksverket Dnr /14 56(58) 3. BESKRIVNING AV VILKA ANDRA KOSTNADER DEN FÖRESLAGNA REGLERINGEN MEDFÖR FÖR FÖRETAGEN OCH VILKA FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN SOM FÖRETAGEN KAN BEHÖVA VIDTA TILL FÖLJD AV DEN FÖRESLAGNA REGLERINGEN Vi bedömer att föreslag till föreskrifter och allmänna råd inte innebär några extra kostnader utöver de som redan har beskrivits i punkten ovan. 4. BESKRIVNING AV I VILKEN UTSTRÄCKNING REGLERINGEN KAN KOMMA ATT PÅVERKA KONKURRENSFÖRHÅLLANDENA FÖR FÖRETAGEN Miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstöd är frivilliga att söka för de lantbrukare och andra företag som är verksamma inom de områden där ersättning går att söka. Alla som söker åtagande och uppfyller villkoren för miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk odling och kompensationsstöd har rätt till ersättning. För de lantbruksföretag som har möjlighet att söka kompensationsstöd är denna ersättning en mycket viktig del i dessa företags konkurrenskraft, då ersättningen ska gynna de företag i områden med mindre gynnsamt klimat och förutsättning för odling. 5. BESKRIVNING AV HUR REGLERINGEN I ANDRA AVSEENDEN KAN KOMMA ATT PÅVERKA FÖRETAGEN Vi bedömer att företagen inte berörs i andra avseenden. 6. BESKRIVNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS TILL SMÅ FÖRETAG VID REGLERNAS UTFORMNING Reglerna är skrivna utifrån att många olika typer av företag ska ha möjlighet att söka de stöd och ersättningar som vi föreskriver om, så länge reglerna uppfylls. Därför är vår bedömning att ingen särskild hänsyn behöver tas till just små företag. C KOMMUNER OCH LANDSTING Markera med x ( X )Regleringen bedöms inte innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D SAMRÅD Förslag på nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd, har tidigare varit ute både på samråd och

59 Jordbruksverket Dnr /14 57(58) remiss. Vi skickar förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd på en ny remiss efter att landsbygdsprogrammet nu är beslutat. D ÖVRIGT Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning. Dock med tillägg med punkt 4, 7 och 8 under A och punkt C Kommuner och landsting. E KONTAKTPERSONER 1 kap. Gemensamma bestämmelser och definitioner (utom betesmarksdefinitionen) Elisabeth Fyhr Elisabeth.Fyhr(at)jordbruksverket.se Betesmarksdefinitionen Ingalill Rehn Ingalill.Rehn(at)jordbruksverket.se Karl Gunnar Karl.Gunnar(at)jordbruksverket.se 2 kap. Skala för avdrag på grund av villkorsfel Christine Rolander Christine.Rolander(at)jordbruksverket.se Malin Grahn Malin.Grahn(at)jordbruksverket.se 3 kap. Betesmarker och slåtterängar 4 kap. Restaurering av betesmarker och slåtterängar 5 kap. Fäbodar Christine Rolander Christine.Rolander(at)jordbruksverket.se 6 kap. Vallodling Elisabeth Fyhr Elisabeth.Fyhr(at)jordbruksverket.se

60 Jordbruksverket Dnr /14 58(58) 7 kap. Skötsel av våtmarker och dammar 8 kap. Ekologisk produktion och omställning ekologisk produktion Lena Söderman Lena.Soderman(at)jordbruksverket.se 9 kap. Kompensationsstöd Emma Lundin Emma.Lundin(at)jordbruksverket.se Övergripande frågor föreskriftsprocessen Saranda Daka Tfn Saranda.Daka(at)jordbruksverket.se

61 Dnr / Remissvar på Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:xx) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. Inklusive separat remiss på Fäbodar. Remiss under februari och mars. I första kolumnen finns den kommenterade bestämmelsen. I den andra kolumnen visas synpunkten och vem eller vilka som lämnat den och i den tredje kolumnen visas Jordbruksverkets kommentar till synpunkten. Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Lima Malung LRF avdelning Avstår från att lämnasynpunkter eller har inga synpunkter: Företagarna Regelrådet Sametinget Svenska Djurhälsovården Sveriges Kommuner och Landsting Tillväxtverket Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Halland Naturvårdsverket Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Gävleborg Sveriges Lantbruksuniversitet Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Skåne KIWA Sverige AB Länsstyrelserna i E, F, G och H län Hushållningssällskapens förbund Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Uppsala Lantbrukarnas Riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund Länsstyrelsen i Dalarna Dalarnas Fäbodbrukarförening Gävleborgs fäbodförening

62 Dnr / Bestämmelse Synpunkt Jordbruksverkets kommentar Övergripande Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen noterar att myndighetens synpunkt under samrådet har beaktats. I övrigt har Skogsstyrelsen inga synpunkter. Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att 2 kap om Skala för avdrag på grund av villkorsfel ska läggas som sista kapitel i föreskriften. Det känns generellt fel att läsa om fel och avdrag innan man läst om villkoren för de olika ersättningarna. Sökanden måste först veta vad som krävs i ersättningen innan man kan ta ställning till avdrag, även handläggande myndighet bör läsa föreskriften i den ordningen. Sveriges Lantbruksuniversitet Sammanfattning av SLU:s synpunkter SLU vill poängtera att ett vanligt förekommande djurskyddsproblem är magra djur som hålls på beten för den biologiska mångfaldens skull, där stödutfodring inte får ske och där återväxten är låg, vilket ofta ger för lite foder för att djur ska hålla ett acceptabelt hull. SLU har följande synpunkter på urvalskriterier som bör ligga till grund för stöd och investering i jordbruk. Följande uppgifter bör anges: Hur många djur och hur stor areal som påverkas. Det är bra att sökanden måste ange betesareal för de djur som man avser att ha så att bedömning kan göras om tillräcklig betesareal finns. Vilka extra åtgärder sökanden kommer att vidta för att öka djurvälfärden. SLU anser att sökanden ska ange vilka extra åtgärder som kommer att göras för att öka djurvälfärden. Lämnad utan ytterligare kommentar. Vi valde att lägga detta kapitel som 2:a eftersom vi redan nu vet att vi ska införa fler kapitel med de ersättningar som öppnar För att förenkla hänvisningar till detta kapitel valde vi detta upplägg. När alla ersättningar är på plats ser vi över möjligheten att flytta kapitlet med skala för villkorsavdrag. Vi vidhåller det svar som vi gav på synpunkterna i samrådet: Vi vill klargöra att de paragrafer som reglerar hur tillskottskottsutfodring får ske handlar om begränsningar i omfattning och plats för den berörda marken. Vi tolkar yttrandet som att ni vill använda reglerna till att reglera att tillskottsutfodring ska ske i vissa fall, men så är inte syftet med

63 Dnr / Hur sökanden kommer att bedöma djurens hull. SLU har tagit fram hullbedömningskriterier som kan användas för bedömning av hull hos betande djur. I andra föreskrifter, t.ex. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. finns det bestämmelser om att en plan för att upprätthålla djurskyddet ska finnas vid oförutsedda händelser som t.ex. elavbrott: SJVFS 2010:15, 1 kap. 17 Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska upprätthållas vid elavbrott. Det är därför synnerligen relevant att ställa krav på att ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas även under betesdrift. reglerna. Av ert yttrande drar vi slutsatsen att ni vill ändra på vilket sätt regleringen av tillskottsutfodring av betesdjur ska ske. Ni vill att det ska bli ett krav och inte bara en möjlighet. Detta skulle i så fall få till följd att behovet av tillskottsutfodring och hur detta ska lösas måste beaktas i varje enskilt fall vilket kan vara positivt ur djurvälfärdssynpunkt. Det är inte ändamålsenligt att reglera tillskottsutfodringen i förväg. En åtagandeplan för en betesmark gäller i fem år och under dessa år skiftar både beteskvalitet och betesmängd. 3 Det kan tyckas vara en målkonflikt med att kräva att betesmarker ska betas av, inte får gödslas och att ingen skadlig ansamling av förna ska ske och samtidigt hålla betesdjuren i gott hull. Vi bedömer att det inte behöver var någon målkonflikt då vi anser att lantbrukarna väl besitter både det omdöme och det djuröga som krävs.

64 Dnr / Det är varje djurägares plikt att sköta de djur man har i sin ägo. Lantbrukarens ansvar är dock att se till att de betesdjur som denne har på sina betesmarker är lämpade för just den marken och även att de djur som betar markerna är anpassade både till storlek och antal för respektive mark. När myndigheterna genomför kontroller av jordbrukarstöden och då upptäcker att till exempel djur far illa på något sätt så leder det oftast till vidare utredning. SLU har i sitt yttrande pekat på risken att djur som hålls på beten för den biologiska mångfaldens skull blir för magra och att detta leder till djurskyddsproblem och att orsaken till detta är att är att tillskottsutfodring inte får ske och att fodertillgången på betesmarken är otillräcklig. Det finns dock möjligheter att förebygga detta. Det behöver till exempel inte vara samma djur som går på betet hela säsongen. De behöver inte heller vistas där hela dygnet. Djur som av en eller annan anledning

65 Dnr / blir magra kan tas bort och utfodras separat, på känsliga marker är dock viktigt att djuren som utfodrats separat inte gödslar markerna. Detta ansvar åligger alltid lantbrukaren. Ersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar har hävden av markerna i fokus och att detta minst vart annat år ska ske med betande djur. Problemet med magra djur på betesmarker för vilka lantbrukare sökt ersättning för skötsel av betesmarker torde bäst gå att lösa genom information och rådgivning. Vi har även skickat SLU s synpunkter vidare till ansvariga för djurskyddsfrågor på avdelningen för Djurskydd och hälsa. Svaret från dem är att de anser att SLU:s farhågor tas om hand i djurskyddslagstiftningen. Djurskyddslagstiftningen gäller ju parallellt med föreslagna föreskrifter. Därför finns inte något behov av att införa ytterligare detaljer om detta i den

66 Dnr / föreslagna föreskriften. Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen finner att vissa delar ändrats och förtydligats i konsekvensbeskrivning och förslag till nya föreskrifter efter tidigare samråd. De förändringar som gjorts bedöms inte påverka våra tidigare synpunkter. Länsstyrelsens vidhåller därför de synpunkter som lämnades vid samrådet. Vi vill emellertid förtydliga några synpunkter som lämnades vid samrådet. Länsstyrelsen i Skåne Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen Skåne anser att ur Naturvådsenhetens perspektiv är nya landsbygdsprogrammet generellt sett ett steg framåt. Möjligheterna att arbeta med buskrika och trädbärande betesmarker samt gräsfattiga marker är enligt vår tolkning enklare nu än det var tidigare vilket är ett steg framåt för den biologiska mångfalden. Vi tycker även att det är positivt att man har ett mer långsiktigt synsätt i programmets upplägg. Negativt är bedömningen med procentsatser känns svår att uppskatta och gör det svårare för alla inblandade innan det satt sig. Risken är att det kan bli inkonsekvent i praktiken. Hushållningssällskapens förbund På sidan i sammanställning samråd efter komplettering har länsstyrelserna i E, F, G och H län lämnat synpunkter på bedömning av prorataytor, om de kan bedömas som igenvuxna i miljöersättningen. I Jordbruksverkets svar står bland annat att definitionen är en sak och skötselvillkoren en annan. Det är av yttersta vikt att om ytor ritas till i blocket att dessa också är godkända i miljöersättningen för betesmarker vad det gäller igenväxning. Många brukare med betesmarker är mycket trötta på allt krångel som har varit med betesmarker; ändrad definition, ändrade arealer, sanktioner och återkrav. Det får inte bli fel nu, då kommer det lilla förtroende som Jordbruksverket fortfarande har hos lantbrukarna om betesmarker att vara borta. Om myndigheten tar med en areal i blocket och brukaren sedan får anmärkning på igenväxning för denna areal i miljöersättningen, kommer många brukare att tröttna på att söka stöd för betesmarker. Man känner att det är alltför osäkert och känner sig utlämnad till subjektiva bedömningar. Om man slutar att söka för en mark, kommer förmodligen marken Den delen föreskriften inte är ändrad vidhåller vi därför våra tidigare synpunkter. Lämnad utan ytterligare kommentar. I samband med att blockets gränser ändras på grund av pro rata kommer ytor att läggas till även om de är igenväxta. Det finns metoder för att hantera detta på ett korrekt sätt. Dessa är beskrivna i kontrollinstruktioner och riktlinjer för åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar.

67 Dnr / att betas i mindre utsträckning vilket då i förlängningen blir förödande för den biologiska mångfalden. Vi vill på det starkaste poängtera, att det behövs stabilitet särskilt för betesmarker och det måste bli lätt att göra rätt! Länsstyrelsen har lämnat ett bra exempel längst ner på sidan 17. Det är lätt att det blir fel om lantbrukaren ska komma ihåg att söka för en annan areal i miljöersättningen. Det skickar också fel signal till lantbrukaren, hen ska dra ner sin ansökan trots att myndigheten har ritat till areal. Länsstyrelsen i Västerbotten Sammanställ synpunkterna enbart efter kapitel och. Det bli betydligt lättare att följa inkomna synpunkter och jordbruksverkets kommentarer. Låt organisation ligga på nivå 3 Lantbrukarnas Riksförbund LRF har fått möjlighet att lämna synpunkter på samråd av Jordbruksverkets förslag till nya föreskifter och allmänna råd om miljöersättning, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsbidrag. Svaret har beretts tillsammans med LRF branschavdelningar (LRF Häst, LRF Mjölk, LRF Kött, LRF Trädgård och LRF Växtodling). Det kan konstateras att regelverket framöver blir omfattande och detaljerat, trots initiativ till förenkling. Vi hade uppskattat om Jordbruksverket tagit till sig synpunkten från vårt samrådssvar om att redogöra på vilket sätt reglerna trots allt har förenklats. Det hade kunnat göras på ett översiktligt sätt i konsekvensutredningen. Regelverket kommer dessutom att bli fastställt och känt i ett sent läge i förhållande till sista ansökningsdatum. Detta kommer att ställa höga krav på information, t.ex. att det är tydligt vad som skiljer sig mellan tidigare villkor och de kommande. För i många fall kommer lantbrukarna att känna igen villkoren, Det kan kännas svårt och mycket att läsa när det blir både många och långa synpunkter. Det är olyckligt. Det är även svårt att få en bra sammanställning när remissinstaterna lämnar sina synpunkter genom olika uppställningar och på olika sätt. Vi tar med oss synpunkten i arbetet med utformning av mallar. När det gäller pro rata kommer ett annat ord att användas i informationssammanhang. Där kommer även metoden att förklaras.

68 Dnr / men de små förändringarna kan spela avgörande roll och det är viktigt att de delarna är tydliga. Vi ifrågasätter fortfarande starkt att ett begrepp som pro rata används i föreskriften utan att det förklaras bättre. Detta ligger inte i linje med Jordbruksverkets ambitioner kring förenkling och klarspråk. Se detaljsynpunkter senare i dokumentet. Som vi framfört tidigare ifrågasätter vi att djurvälfärdsersättningarna, minskat kväveläckage och skyddszoner öppnar för nyanslutning först Det ligger dock inte inom Jordbruksverkets ansvar att besluta om detta, men det kan inte nog poängteras de negativa signaler detta för med sig till lantbruksföretagen. Det är bra ambitioner från Jordbruksverket att ni har samma definition av betesmark inom samtliga åtgärder i CAP. Vi välkomnar också att trädräkningen tagits bort. Vår bedömning från vårt samrådssvar om att det låter rimligt att mosaikbete, alvarbete, skogsbete, gräsfattiga marker och fäbodbete inte ger rätt till gårdsstöd kvarstår. Men det måste också påverka ersättningsnivåerna inom miljöersättningen och vi kan därför egentligen inte ta ställning till denna del förrän ersättningsnivåerna blir kända. I föreskriften används begreppen stödmyndighet, den behöriga myndigheten och länsstyrelsen om vartannat. Ett exempel kan nämnas i definitionen jordbruksmark där stödmyndigheten har fastställt marken som jämfört med 3 kap. 4 där den behöriga myndigheten fastställer en markklass och 3 kap. 12 där Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskilt skötsel. Fler exempel finns i förslaget. Det vore bra om samma begrepp kan användas i föreskriften. Vi välkomnar att Jordbruksverket har svarat på ett antal av de frågor vi ställt i vårt samrådssvar och att vissa ändringar av förslaget gjorts i enlighet med våra synpunkter. I vissa fall kvarstår dock frågor och synpunkter och dessa tas upp i detta remissvar. Det är tydligt att Jordbruksverket genomfört flera ändringar i nu liggande förslag jämfört med tidigare samrådsförslag, detta har gett ett betydligt tydligare och mer lättläst förslag. Generellt är det bra att Jordbruksverket har arbetat med enklare definitioner och att få en stabil blockdatabas, detta är positivt både ur lantbrukarens och myndigheternas perspektiv. Ersättningsnivåerna har nu offentliggjort och finns tillgängliga på Jordbruksverkets hemsida. Skärgårdarnas Riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund har tagit del av utsänt material i såväl samråd som remissomgång. Vi konstaterar att det nu föreslagna regelverket verkar bli väl så komplicerat När det gäller blå bård är det endast de delarna av strandängen

69 Dnr / och detaljerat som tidigare programperiods, något som ställt till stora problem för skärgårdarnas lantbrukare. Detta har gällt speciellt de ständiga förändringarna av vilka arealer som ansetts godkända, både rent ytmässigt och klassificeringsmässigt. Vi har under tidigare remissomgångar för nya regler inför det kommande Landsbygdsprogrammet påpekat att det måste gå att ta hänsyn till de mycket speciella naturtyper och förutsättningar som gäller för jordbruk i skärgården. Vi är nöjda med att mosaikbeten och bete/slåtter på otillgängliga platser nu blir nationella regler vilket bör underlätta för länsstyrelserna och minska risken för olika tolkningar. Men i det nu aktuella remissmaterialet oroas vi av skärpta regler för betesmarker i strandlinjen, de benämns här som blå bård och ska ingå i gräsfattiga marker. Många ö- jordbruk har rätt stora arealer strandängar som nu ofta är klassade som betesmarker med särskilda värden, utan att ingå i någon annan specialklass. Vi förutsätter att de nya reglerna inte kommer att ställa till problem eller minska ersättningen till de jordbrukare som håller djur på sådana högst bevaransvärda marker. Vidare ser vi stora problem i att det är så många av de skärgårdstypiska markerna som nu både måste mätas om och klassificeras av länsstyrelsernas personal, något som naturligtvis borde vara avklarat innan lantbrukarna ska skicka in sina SAM- ansökningar. Det kommer att bli väldigt svårt för skärgårdsbönder med mycket betesmarker av olika sorter att på ett optimerat och riktigt sätt kunna gå in i de olika åtaganden som nya programmet erbjuder. Vi förutsätter att länsstyrelsernas personal kommer att göra allt för att hjälpa lantbrukarna så att ansökningarna blir riktigt gjorda, inte minst när det gäller block-, skiftes- och markklassindelning. Om det efter insänd ansökan sker förändringar av regler eller annat som påverkar lantbrukarnas åtaganden måste det givetvis vara fritt att välja om man vill ändra eller ta tillbaka sin ansökan. Till sist vill vi påminna om att utgångspunkten för Jordbruksverket i programarbetet sagts vara förenkla och utforma regler som håller över tid. Det återstår rätt mycket innan vi kan säga att dessa målsättningar är uppnådda. som ligger under vatten permanent som räknas som blå bård. Strandängar räknas generellt som betesmark eller slåtteräng. De har dessutom ofta särskilda värden. Om lantbrukaren söker särskild skötsel kommer stödmyndigheten att bestämma markklassen och areal efter att ansökan är inskickad. Detta påverkar utformningen av åtagandet. Om lantbrukaren söker särskild skötsel behöver denne därför inte i förväg veta vilken eller vilka markklasser blocket har eller markklassernas areal. Om det efter insänd ansökan sker förändringar av regler eller annat som påverkar lantbrukarnas åtaganden är tanken att det kommer vara möjligt att välja om lantbrukaren vill ändra eller ta tillbaka sin ansökan.

70 Dnr / Länsstyrelsen i Dalarna 13 Fötydligande om utökning. Får man utöka ett åtagande från med mindre än 0,1 ha? Första meningen är otydlig. Vi vill skriva meningen: Ett åtagande för ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion får avslutas om åtagandet utökas så att det i programperiod omfattar minst 0,1 ha mer mark 13 Mening två. Stryk också, i meningen om utökning pga åtagande för djurhållning 10 Det är inte möjligt att utöka åtagande från Det är däremot möjligt att avsluta dessa åtagande om man söker ett nytt större åtagande. Också syftar till att samma regler gäller som meningen tidigare. 1 kap. Gemensamma bestämmelser och definitioner Länsstyrelsen i Jämtland 1 kap 3 I rubriken står Metod för bedömning enligt pro-rata.som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd. Men i första meningen i står endast kompensationsstöd, ska väl vara med gårdsstöd även där? 1 kap 10 Sökanden måste söka om utbetalning för att få ett åtagande godkänt. Vad händer då med en Överlåtelse där man enbart överlåter åtagandet och Övertagaren inte söker utbetalning? Kan inte överlåtelsen godkännas då? 1 kap 11 Vad innebär detta för gamla kompensationsbidraget och nya kompensationsstödet? Om man har ett pågående Kompensationsbidrag, avslutas det? Går det över i ett nytt? Kan man söka nya Kompensationsstödet istället? Vi korrigerar detta. Ja det stämmer åtagandet som överlåts på detta sätt kan inte godkännas om det är första året i åtagandet. Om det är år två kan åtagandet överlåtas utan ansökan om utbetalning men då får övertagaren ingen utbetalning ska alla söka nya kompensationsstödet. Åtaganden från 2013 eller tidigare ger inte någon rätt att behålla tidigare regler, utan alla söker den nya varianten. Åtagandena finns kvar tills de löper ut, men bara som ett ensidigt krav på jordbrukaren att

71 Dnr / kap 13 Eftersom det inte går att kombinera ett åtagande om Kretsloppsinriktad produktion, borde det få avslutas även om det nya åtagandet för certifierad ekologisk produktion har samma omfattning. 1kap 15 Hur påverkar detta om man har ett tillhör område för Kompensationsstöd? Kan man där ha kvar ett gammalt åtagande för vallodling med djurkoppling och samtidigt få det nya Kompensationsstödet? 1 kap 18 Gäller detta även Kompensationsbidrag? 1 kap 19 Innebär första stycket att en sådan Överlåtelse avslås och att det kretsloppsinriktade 11 fortsätta med jordbruk på 3 hektar tills åtagandet gått ut. Man kan alltså ha kvar ett gammal åtagande och samtidigt söka utbetalning för nytt ettårigt kompensationsstöd. Att kompensationsbidraget står som ett stöd i ansökansföreskriften för gamla miljöersättningar är ett misstag. Om en lantbrukare har kretsloppsinriktad produktion och väljer att ställa om till certifierad ekologisk produktion kan denna kryssa i detta i SAM-ansökan och då få utbetalt för certifierad ekologisk produktion enligt det pågående åtagandet ( ). Ja, enligt det programförslag som finns. Det finns inga nya åtaganden. Det går att överlåta åtaganden från 2013 eller tidigare. Då ska övertagaren bruka 3 ha jordbruksmark inom gamla stödområdet. För att få utbetalning ska man alltid följa nya regler. Se svar om 11 ovan. Vi bedömer att det bör vara möjligt att använda den svenska

72 Dnr / åtagandet kan avslutas enlig 23? Länsstyrelsen i Västernorrland 2 Vi föreslår att även begreppen avslagning, putsning och skörd samt fagning definieras. Betesmark och slåtterängar: På sidan 3 i definitionen står Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Det här innebär en hög tröskel för nya marker att komma in, det kommer att vara svårt att uppfylla dessa krav. Det kan också vara svårt för kontrollanten att bedöma. 3 I rubriken står pro-rata med bindestreck men i paragrafen utan bindestreck. Ändra så att det blir lika på båda ställena. Vi föreslår också att man lägger till en förklaring till begreppet, på samma sätt som gjorts i direktstödsföreskriften: Begrepp i förordning (EU)1307/2013 för proportionell bedömning av vissa marker. 9 Vi önskar att det utvecklas ett it-stöd för uppföljning av slutbesiktningar. 12 förvaltningsrättliga principen att lättnader i regelverk bör tillämpas tillbaka i tiden där det är möjligt. Det är dock en bedömning man gör från fall till fall. Detta är etablerade begrepp och de kommer därför inte att definieras. För förklaring av fagning se svar kapitel 3. Det är inte tanken att det ska vara lika hårda krav på floran för att klassas som betesmark som att få särskilda värden. Vi har formulerat om från domineras till att marken ska ha tydligt inslag av hävdgynnade arter. Observera att dessa arter inte behöver ha höga naturvärden utan det kan vara mer triviala hävdgynnade arter som inte räcker till särskilda värden. Vi korrigerar detta. Vi tar med oss synpunkten. Just nu är det dock andra delar i ITsystemet som har högre prioritet.

73 Dnr / I första stycket anges att det inte är möjligt att ta över ett åtagande med kretsloppsinriktad produktion från programperiod Åtaganden i gamla programperioden är inte märkta med certifiering respektive kretsloppsinriktning. Detta bör därför uttryckas på annat sätt. En följdfråga blir då också hur denna utredning ska göras Länsstyrelsen i Västra Götaland 2 Vi ser fortfarande problem med att ytor med blå bård ska ligga inom specialklassen gräsfattiga marker, bland annat eftersom de sällan är gräsfattiga. Dessutom vill myndigheterna uppmuntra till mer slåtter på dessa strandängar med blå bård och då ryms de inte inom gräsfattiga marker som måste betas. Länsstyrelsen anser också att det är olyckligt att plocka bort möjligheterna med ersättningsberättigade element, där blå bård, men även andra värdefulla element, skulle kunna ingå. Dessutom är arealen mellan 0,1-0,5 ha avgörande här. 20 I samrådet lämnade vi följande synpunkt: Vi vill att det ska kunna finnas möjlighet att använda den kortare perioden om den övertagande arealen är mycket mindre än totalarealen i åtagandet. Vi föreslår att samma gränser ska gälla som vid utökning av åtaganden. Kommentaren från Jordbruksverket var: All mark ska omfattas av åtagande på 5 år. Nya regler om att avsluta i 1 kap. 22 i remissen Vi förstår inte hur kommentaren påverkar 20? Utredningen görs genom att titta på ansökan om utbetalning. 13 Om det är en permanent vattenyta krävs det inte att marken är gräsfattig. Vi har ändrat efter remissen så att länsstyrelsen kan besluta att slåtter är tillåtet för gräsfattiga marker. Det är inte möjligt att ha ersättningsberättigande element i miljöersättningen om definitionen för betesmarker och slåtteräng ska vara lika som i direktstödsföreskriften. All mark måste ha ett åtagande på minst fem år (två år om omställning till ekologisk produktion) och all mark måste ha samma åtagandelängd i ett åtagande. Därför måste det vara den längsta perioden som gäller. För utökning finns det möjlighet till specialregler i EUförordningen. Om man senare måste ta bort mark från åtagandet gäller reglerna i 23.

74 Dnr / Angående vallar med mycket höga naturvärden Definitionen av slåtteräng är att det inte är åkermark och att det inte får finnas någon vallgröda. Länsstyrelsen Västra Götaland har inom Projektet Ängsvallar tydligt kunnat visa att det finns höga värden knutna till en slåttergynnad flora på gamla utmagrade åkervallar som regelbundet slås sent. Var passar de in i systemet? Finns det möjlighet till en särskild grödkod? Länsstyrelsen i Stockholm Definition skogsbete Sid 3 åttaonde raden nedifrån-stavningsfel på värdefulle Definition jordbruksmark Sid 7, rad 3-ta bort punkten(.) efter artikel 2 Definition klippande och skärande verktyg Sid 7. Ta bort bindestreck efter klippande (i den vänstra spalten) Metod för bedömning enligt pro rata Sid 9, punkt 3 rad 2- det saknas ett mellanslag vid berörsär Tvärvillkor och basvillkor Sid 9 rad 2-ska det vara bestämd form eller obestämd form på tvärvillkoren och basvillkor borde vara som i rubriken. Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande 19 sid 11 Förtydliga beskaffenhet i sista meningen 20 sid 11, första stycket-det står undantag från 17 ska det inte vara 18 Andra raden-det saknas ett för vid åtagande vallodling Hur får ett åtagande anpassas 21 sid 12. Stödmyndigheten ska anpassa åtagandets omfattning till de fastställda uppgifterna. Vi anser att detta bör kommuniceras med lantbrukaren eftersom det i vissa fall kan röra sig om arealer som lantbrukaren inte vill ha med i sitt åtagande. Vad krävs för att få full utbetalning 26 sid 12 Byt kommatecken mot ett eller efter frövall Länsstyrelsen i Gotland Marken kan klassificeras som slåtteräng om den har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Det krävs då att lantbrukaren söker betesmark/slåtteräng samt att det inte bedrivs någon växtodling. Vi korrigerar detta. Vi korrigerar detta. Vi korrigerar detta. Vi korrigerar detta. Vi korrigerar detta. Det framgår av sammanhanget. Vi korrigerar detta. Detta kommuniceras via, kontrollresultat samt beslut om åtagande och åtagandeplan. Vi korrigerar detta.

75 Dnr / kap 2 I definitionen av skogsbete nämns vilka djurslag som ska beta skiftet. Det framgår inte av definitionerna av betesmark eller de andra specialklasserna. Vi förstår inte logiken i att peka ut djurslagen endast där. I definitionerna för respektive specialklass vill vi se ett förtydligande när det gäller mindre områden inuti skiftet som är en annan markklass (max 0,5 hektar). Vi utgår från att det kan ingå flera sådana små områden av en annan markklass, t.ex. flera små betesmarksytor i ett skogsbete eller ett alvarbete. I synnerhet när det gäller alvarbeten är det väsentligt att det får ingå många små områden av annan markklass. Skrivningen är inte helt klar. Vi vill också ha möjlighet att i mycket stora alvarbeten godkänna större ytor än 0,5 hektar av t.ex. betesmark som en del av alvarbetesskiftet. Det kan ofta vara flytande gränser mellan alvarbete och betesmark och i stora betesområden är det inte rimligt att kartera in 0,5 hektars ytor, som kan bli många. Det bör gå att ta med viss proportionalitet. VI föreslår att länsstyrelsen ska få godkänna större ytor, upp till 1 hektar, i stora alvarbetesskiften (ett stort skifte är större än 50 hektar). 15 Just för skogsbete är det viktigt att det är traditionella djurslag som betar för att bevara kulturhistoriska värden och markens specifika karaktär. Det är bland annat för att tydliggöra att hjortar i hägn inte är ok för skogsbeten. För de andra markklasserna kan man ställa krav kring detta i de särskilda skötselvillkoren. De får ingå fler små områden av till exempel betesmark i skogsbetena. Det står i föreskriften att varje område får uppgå till maximalt 0,5 hektar vardera. Totalt måste dock hela skiftet huvudsakligen vara rätt markklass. För alvarbetet ändrar vi så att vi inte har någon hektargräns på de mindre delarna som kan ingå så länge dessa delar ligger inuti skiftet (inte i kanten)

76 Dnr / Länsstyrelsen i Skåne 2 Definition på damm bör finnas med. I broschyren Stöden 2015 står det att miljöersättningen för våtmarker som funnits tidigare liknar den nya ersättningen men att den nu också omfattar dammar. Betesmarker och slåtterängar: Betesmark Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning Förtydliga skillnaden mellan avslagning och putsning. Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd Definiera hävdgynnade arter respektive höga naturvärden. Vi har länge använt begreppen mer eller mindre synonymt eftersom många typiska, hävdgynnade arter blir allt mindre vanliga i jordbrukslandskapet. 16 och skiftet som helhet är alvarbete. Vi har också förtydligat att på alvaret finns det ingen mosaikbetesmark eller gräsfattig mark utan där är det alvarbete. Vi har definierat våtmark. Damm gäller utöver definitionen. Endast dammar som är anlagda i rätt syfte och uppfyller övriga krav kan ingå i miljöersättningen. Det är inte tanken att det ska vara lika hårda krav på floran för att klassas som betesmark som att få särskilda värden. Vi har formulerat om från domineras till att marken ska ha tydligt inslag av hävdgynnade arter. Observera att dessa arter inte behöver ha höga naturvärden utan det kan vara mer triviala hävdgynnade arter som inte räcker till särskilda värden.

77 Dnr / Sista stycket: Ytor med tätt träd- och buskskikt... och som saknar tillräckligt med gräs eller örter... Här ska även ytor som är svåråtkomliga för betesdjuren nämnas. Sista meningen står det gräs, örter eller ris, vilket är fel. Det ska vara gräs, örter eller hävdad ljung. Vi korrigerar detta. Skogsbete Tillåtna djurslag är bara preciserade för skogsbeten. Varför är det viktigare att begränsa bete med andra djurslag där än på övriga marker? Florans känslighet borde vara det som motiverar att vi begränsar bete med vissa djurslag, inklusive får, getter och hjortar, oavsett markklassen. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. På vilka andra sätt än genom förekomsten av gamla träd kan man se på trädbeståndet att det har lång kontinuitet? Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Stycket återkommer på flera ställen. Stycket är onödigt eftersom ytor med godkänt fodervärde definitionsmässigt inte är impediment. Ytor med fodervärde är godkända oavsett om det råkar ligga en sten under växttäcket. Gräsfattiga marker Områden där åtgärder har gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattiga marker. Här saknas förbudet mot skog. Jämför till exempel med texten för mosaikbeten: Skog samt områden där åtgärder har gjorts för att gynna trätillväxten... Är detta en medveten formulering eller har skogen fallit bort av misstag? Det är en definitionsfråga vad som kan anses vara en godtagbar dunge och vad som är annat ägoslag (skog). Se svar till Gotlands län. Det kan till exempel vara stubbar från gamla träd, artsammansättningen och åldersstrukturen. Den behövs egentligen inte men vi har valt att förtydliga det på grund av risk för missförstånd och att flera samrådsinstanser ville att vi skulle förtydliga detta. Vi har använt trätillväxt för att kunna beskriva vad vi menar. Vi utreder om vi kan byta ut detta

78 Dnr / Samma paragraf: Ordet trätillväxt låter som ett hemmasnickrat hittepå-ord, uttänkt av någon som inte vet något om skogsbruk. Använd hellre ordet virkestillväxt. Metod för bedömning av betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till kompensationsstöd enligt Pro rata 3 När det gäller en bedömning av betesmarker med pro-rata metoden så är det mycket svårt att göra korrekta procentbedömningar i fält. En korrekt bedömning kan vara mycket tidskrävande. Därför är det mycket viktigt att det läggs resurser på att få lika och rättvisa procentbedömningar mellan olika kontrollanter och ajourhållare. Förenklande metoder måste tas fram. När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller restaurering? 9 Om det kommer finnas krav på att gå in i åtagande efter slutbesiktigad miljöinvestering bör åtagande för skötsel av våtmarker och dammar kunna beviljas även om inte ansökan om utbetalning kommit in. Det är inte ovanligt att vi har en inkommen ansökan om åtagande men ansökan om utbetalning görs inte det året eller först efter ett par år även om vi informerat brukaren om att det behöver göras. Det är svårt att följa upp vilka som inte får åtagande om vi inte åtminstone kan handlägga åtagandet senast året efter slutbesiktningen. Hur får ett befintligt åtagande utökas? 16 Länsstyrelsen tolkar paragrafen som att även ett åtagande för våtmarker och dammar kan utökas om brukaren av någon anledning vill lägga till areal till en våtmark som är slutbesiktigad. ord mot ett etablerat ord som avser samma sak. Det kommer att finnas metoder för hur detta ska hanteras. Tanken är att förhandsanmälan ska utformas så att vid ansökan om åtagande i förväg så söker lantbrukaren även om ansökan om utbetalning. Även i SAM- Internet ska det fungera så. Det är möjligt om ajourhållningen kommit fram till att blockets areal ska utökas och den tillagda marken uppfyller villkoren för miljöersättningen. Om lantbrukaren gör ett tilläggsprojekt som ändrar på våtmarkens utformning kan detta leda till ett nytt åtagande för skötsel av våtmarker och dammar. Om lantbrukaren anlägger en ny våtmark som inte hör ihop med

79 Dnr / Länsstyrelserna i E, F, G och H län 2 Definitionen av betesmark och åkermark är tillräckligt tydlig i sig utan tillägg av det andra stycket under Generellt för betesmark, slåtteräng. Denna del kan istället uppfattas som förvillande. Till remissen har stycket formulerats om och domineras av har bytts ut mot har tydliga inslag av. Det är viktigt att denna formulering inte mildras ytterligare, då det kan skapa ett problem med att gamla åkrar läggs om till slåtteräng. Kommer gränsen på 0,1 ha kvarstå för sammanhängande ytor med dåligt fodervärde i alvar och gräsfattiga marker kommer det ge stora påverkningar på nuvarande block i Kalmar län. Även den övre gränsen för ytor med sammanhängande bra fodervärde på 0,5ha är för snäv för alvar. Detta kommer leda till många hål och uppdelningar i många nya block både på alvarmarker och på de gräsfattiga markerna. Vi vill i första hand kunna se till marken i helhet och inte på en micro -nivå, alltså inga lägsta/högsta arealer som begränsar bedömningen. Följande text har tillkommit: Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete, mosaikbetesmark eller gräsfattig mark ska räknas som alvarbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är alvarbete. Vi förutsätter dock att den gräsmark vi bedömer vara alvarbete fortfarande kommer kunna klassas som alvarbete, även att den i sig håller tillräckligt god grässvål för att uppfylla definitionen för betesmark och är större än 0,5 hektar, om fast avgränsning (som stenmur) saknas. Skickar med ett exempel på ett alvarbete som är ca 550 ha, området är flygbildstolkat. Gulaktiga områden är klassat som alvargräsmark (med heltäckande grässvål) och rosafärgade områden som olika typer av mer tunna alvarjordar. Områdena är mer finskaliga i verkligheten. Pilen pekar på ett område som är ca 0,5 ha som i förslaget nu skulle kunna vara aktuellt för särskild skötsel. Att rita in dessa områden är orimligt och mycket svårkontrollerat och olika inventerare skulle komma fram till olika resultat med dagens noggranhetskrav. Dessutom är det onödigt att ha med mosaikbetesmark i texten då det typiska för alvaret är mycket naturliga impediment. den gamla får denna våtmark ett nytt åtagande för skötsel av våtmarker och dammar med ny löptid. Definitionen blir inte komplett utan dessa delar. Utgångspunkten är att alvarbete i sig har betydligt sämre fodervärde än betesmark och att alvaret har en variation av bättre och sämre ytor. Alvarmark med sämre fodervärde ska alltså inte ritas bort utan det är bara mark som saknar fodervärde eller områden som djuren inte kommer åt som behöver hanteras. Den praktiska tillämpningen kommer att behöva kalibreras i fält. Vi har ändrat på föreskriften som ett resultat av bland annat era synpunkter. Gränsen för inslag av mark som skulle kunna vara betesmark är ändrad. Se svar till Gotlands län.

80 Dnr / I konsekvensutredningen på sidan 7 som berör 2 så står det som ex att långa slingrande stråk av naturliga impediment inte ska räknas som sammanhängande trotts att de skulle överskrida 0,1ha. Om nu gränsen för impediment måste kvarstå på alvaren så måste detta om slingrande stråk tydligare framgå i föreskriften eller att gränsen för sammanhängande sämre ytor höjs till minst 0,5 ha. Ytterligare ett alternativ för alvaren på Öland är att föreskriften inte är så detaljerad utan att vi även fortsättningsvis följer en lokal policy för hur alvarmarkerna får se ut för att vara godkända där vi även fortsättningsvis ser till marken som helhet. Vi välkomnar berörda Den praktiska tillämpningen kommer att framgå av

81 Dnr / parter i fält för att förankra ett gemensamt synsätt för de öländska alvaren. I konsekvensutredningen på sidan 7 står det även att kompesationsbidrag inte är aktuellt för skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark och gräsfattiga marker. Det kommer innebära ett stort tapp i ersättning för många brukare i t ex Kalmar län som har många brukare med skogsbeten och alvarmarker. Rätta stavning sidan 3, 8 raden nedifrån värdefulla, sidan 8, 5 raden uppifrån skadar, sidan 9 2 raden uppifrån berörs_är. instruktioner och riktlinjer samt kalibreras i fält. Det är korrigerat. 21 Vi vill fortsatt framföra att tillämpningen av pro rata-bedömning i fält i vissa fall upplevs som mycket svårbedömt. Många gånger är täckningsgraden tydligt under 10 %, men när täckningsgraden för element som ska ingå i pro rata ökar, ökar också svårigheten att göra en korrekt bedömning. Bedömningen uppfattas som speciellt komplicerad när det rör sig om många små pro rata-områden som exempelvis mycket steniga betesmarker. Ännu svårare blir det om det samtidigt finns flera olika pro rata-element att ta hänsyn till och om dessa är ojämnt utspridda över marken. Inventerarna upplever att det i många fall blir gissningar, där bedömningen skiljer sig mellan inventerarna och att det inte kan göras på ett rättssäkert sätt. Det upplevs också svårt att förklara för lantbrukaren varför arealen på betesmarkerna ännu en gång ska ändras och hur de nya arealerna beräknas. Om pro rata-bedömningen ska tillämpas krävs därför bättre utbildningar, informationsmaterial, kalibreringsövningar och referensbilder m.m. Systemet med pro rata skulle enligt utsago från jordbruksverket leda till att våra betesmarker i stort sett inte skulle beröras av detta. Endast i undantagsfall skulle den som ajourhåller marken behöva lägga tid på pro rata. I praktiken har det visat sig att det måste läggas mycket tid på det. Var finns förenklingen i så fall? Mycket arbete kvarstår med regelverket kring pro rata om vi ska slippa pro rata-bedömningar som varken är rättsäkra eller beständiga och som går emot allt vad förenkling innebär. I konsekvensutredningen (sid. 9) har tillämpningen av pro rata-metoden förtydligats. Block med stort inslag av element som är definierade enligt pro rata delas upp i ett eller flera bedömningsområden med likartad karaktär. Dessa bedömningsområden ska vara så stora som möjligt, vilket kan innebära att hela blocket bedöms som en helhet. Det är positivt att bedömningen ska göras på så stora områden som möjligt. Vi undrar dock fortfarande vad som är minsta storlek på bedömningsområden? Vi har fått indikationer på att med områden Det kommer att tas fram metoder för hur prorata bedömningen ska hanteras. Det kommer även att framgå av instruktioner och riktlinjer samt kalibreras vid kurser i fält. Vi tar med oss era synpunkter.

82 Dnr / avses områden med liknande täckningsgrad på minst 0,1 hektar. Hittills i Block 2015 har täckningsgraden bedömts på hela blocket. I de fall täckningsgraden bedömts vara under 10 % har mindre områden inte bedömts för sig oavsett om de haft en likartad karaktär eller inte. Detta betyder att hittills genomfört arbete i BLOCK 2015 redan är inaktuellt, även om den metod som hittills använts i BLOCK 2015 och den metod som beskrivs i föreskriften i många fall leder till liknande resultat. Vi anser också att det är omöjligt att göra rättssäkra bedömningar av täckningsgraden på en sådan detaljnivå som 0,1 hektar (går inte att jämställa med tidigare trädräkningsområden på minst 0,1 hektar) då det rör sig om flera olika typer av element som är svåra att få en helhetsbild av. Vi ser ytterligare ett problem med att bedömningen ska göras på så små ytor som ner till 0,1 hektar. I konsekvensutredningen (sid 9) framgår det att områden där pro rata-elementen täcker mer än 50 % av ytan inte är jordbruksmark som berättigar till gårdsstöd. Dessa ska då ritas bort från blocket alternativt bli ett eget block med någon av specialklasserna. Vår uppfattning är att det i många av våra betesmarker finns mindre områden som då inte skulle berättiga till gårdsstöd. Många av dagens betesmarker är gamla åkermarker och består av före detta åkermark tillsammans med åkerholmar. Om bedömningsområdena ska vara så små som 0,1 hektar, kommer åkerholmarna som ofta är värdefulla och har en stor andel rösen och träd/buskar inte att berättiga till gårdsstöd utan bli hål i blocken alternativt bli mosaikbetesmarker. Alla inventerare kommer inte heller ha behörighet att göra bedömningen om det är värdefull mark. Detta innebär att åtagandeplanhandläggarna kommer få en massa 0,1 ha ytor som ska dubbelbesökas. Om de bedöms vara mosaikbetesmark ska de dessutom ha en åtagandeplan med skötselvillkor. Tidsåtgången för detta arbete kommer att bli orimligt hög och kan omöjligt vara ekonomiskt försvarbart. Vid bedömning av gårdsstödsytor inom specialklasserna inser man att plottrigheten med så små bedömningsområden inte är rimlig utan har satt gränsen till 0,5 hektar. Detta borde tillämpas även vid det omvända. Annars kommer grundtanken med pro rata, att få med marken som helhet med en variation, att gå förlorad. Eftersom minsta blockstorlek är 0,1 hektar så kan friliggande block på 0,1 hektar på t.ex. öar fortfarande vara mosaikbetesmark, men när dessa ytor med högre täckningsgrad av pro rata element ingår som en del i ett block som huvudsakligen är betesmark borde de få ingå med en areal upp till 0,5 hektar. I tredje punkten står det att De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike Vi

83 Dnr / vill fortsatt framföra att enligt den instruktion som gått ut till inventerarna menas det med landskapselement kulturskapade brukningshinder som är punktformade, d.v.s. inte stenmurar och öppna diken. Ska stenmurar och öppna diken ingå framöver är det viktigt att information når ut till de som gör fältbesöken och att reglerna är tydliga. I de fall som pro rata bedömdes vara under 10 procent har procentsatsen pro rata inte preciserats. Innebär detta att alla de block med diken och stenmurar som redan har fältbesökts i projekt block 2015 ska besökas på nytt? I konsekvensutredningen (sid. 5) skriver man att Definition i programperiod ger ofta ändring av arealen vid en röjning eller vid igenväxning. Det innebär att blockdatabasen blir instabil. Vi ser stora risker med att även pro rata-metoden ger en instabil blockdatabas. Det är mycket viktigt att de element som definieras som pro rata är beständiga över tid. Pro rataytor enligt den första elementtypen, d.v.s. träd- och buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs eller örter eller som är svåråtkomliga för betesdjuren, är inte beständiga. Att ytor som bedöms som pro rata skiftar från år till år kommer att skapa stor irritation och förlorat förtroende från lantbrukarna. Exempel: Jordbrukaren har täta områden (större än 100m 2 men mindre än 500m 2 ) med alsly och/eller buskar som saknar tillräcklig mängd gräs eller örter på sin betesmark. Då täckningsgraden av pro rata element är under 10 procent får dessa ingå i blockarealen enligt pro rata metoden och ger rätt till stöd. Jordbrukaren väljer att röja de täta slyområdena för att hålla sin betesmark öppen. Då träd- och buskskiktet är röjt kan de inte räknas som ett pro rata-element. De är heller inte betesmark då de (ännu) inte är bevuxna med gräs eller örter som är dugligt som foder. Områdena måste ritas bort från blocket. Blockdatabasen blir fortsatt instabil och hur ska man förklara denna logik för lantbrukaren? Trots insatsen för att förbättra sin betesmark så minskar hans stödberättigande areal. Denna problematik tog vi upp även i samrådet och i samrådssvaret framför ni att ni förstår synpunkten och problematiken. Ni skriver vidare att eftersom procentavdraget för pro rata är i intervaller så behöver blockets areal inte ändras så länge inte marken hamnar i ett annat intervall. I exemplet ovan uppfyller de röjda pro rata elementen inte längre definitionen för betesmark. Menar ni att dessa områden utan fodervärde ändå ska få ingå i blockarealen om procentsatsen för pro rata inte har förändrats? I samrådssvaret framför ni att definitionen är en sak och skötselvillkoren en annan. Vidare framför ni att förutsättningen för att få ge miljöersättning är att en betesmark som uppfyller Områden som saknar gräs och örter på grund av beskuggning av träd och buskar som röjts bort ska fortfarande omfattas av pro rata bedömning.

84 Dnr / definitionen har skötselkrav som ersätts i miljöersättningen. Det är inte möjligt att som för gårdsstödet ge ersättning för att marken finns. Inom miljöersättningen är det bara kostnaderna för skötseln som ersätts. Vi förstår att det inte är möjligt att i miljöersättningen ge ersättning bara för att marken finns. Första elementtypen enligt pro rata skapar dock ett problem. Jordbrukaren har tidigare valt att inte ha med inslag enligt första elementtypen, t.ex. täta slyområden, täta buskage eller små grandungar i sitt betesmarksblock. Genom tillämpning av pro rata-metoden lägger vi tillbaka dessa, i många fall medvetet bortritade, områden. Dessa områden är alltså godkänd betesmark enligt definitionen och får ingå i blockarealen. Vid en kontroll får dessa områden sedan anmärkning på igenväxning. Det är i sig inte något anmärkningsvärt att igenväxta områden får anmärkning på igenväxning. Det anmärkningsvärda är att vi ger anmärkning på igenväxning för områden vi lägger till betesmarken trots att jordbrukaren tidigare valt att inte ha med dessa områden i sin blockareal. I många fall är det ett medvetet val av jordbrukaren att inte ha med marken just för att den inte uppfyller alla skötselkrav som finns och jordbrukaren inte kan/vill åtgärda dessa. Det är bra att många av de inslag som är naturligt förekommande i en betesmark får ingå i blockarealen, men fastställer vi vilken mark som ska ingå i blockarealen kan vi sedan inte vid ett senare skede anmärka på samma areal. Vi förlorar då all trovärdighet. Varför står inte intervallerna för pro rata, 10-30%=20% och 30-50%=40%, med i föreskriften? Den är upptagen i konsekv.s. 10. Vi förespråkar hellre intervallerna 10%, 30% och 50% då de ger en lättare hantering administrativt och ett rättvisare avdrag då spannet 10-50% är stort. Detta om ett förkortat intervall måste finnas alls. Vart är det tänkt att hanteringen av pro rata i kanten ska stå beskriven? Är inget nämnt i föreskriften. Frågan om igenväxning i förhållande till pro rata är nu utredd. Det kommer att finnas angett i kontrollinstruktioner, riktlinjer, rutiner och i sanktionsskalan hur detta ska hanteras. 20, första stycket: Ska väl stå undantag från 15? Vi ändrar det ska vara , punkt 2: Enligt denna text verkar det som att de skiften som ingår i åtagandet för Det är när överlåtelsen sker i flyttas till åtagandet för med automatik i de fall där övertagandet sker förhållande till sista ändringsdag efter sista ändringsdag. Enligt konsekvensanalysen verkar det istället som att jordbrukaren som påverkar resultatet. Om aktivt måste dra tillbaka sin ansökan om åtagande för för att få utbetalt enligt det lantbrukaren inte är nöjd finns gamla. Vad är det som gäller? alltid möjligheten att dra tillbaka den ena eller andra ansökan. Det

85 Dnr / : Innebär denna regel att positiva avvikelser kan kompensera för negativa avvikelser vid beräkning av återkrav? 23 : I konsekvensanalysen till remissen står det att dessa regler också bör tillämpas på åtaganden i programperiod Finns det verkligen stöd för det? Eftersom vi inte gjort det tidigare för de berörda stöden är det heller inte förenligt med likabehandling om vi helt plötsligt gör det nu för de lantbrukare som fortfarande har dem kvar. Naturvårdsverket Naturvårdsverket hänvisar till vårt samrådsyttrande, daterat Framförallt anser Naturvårdsverket att det är av vikt att länsstyrelsernas möjlighet att utse ersättningsberättigande element får finnas kvar. Utöver tidigare lämnade synpunkter anser Naturvårdsverket att det är olyckligt att områden så små som 0,1 ha kan behöva ritas bort från skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark samt gräsfattiga marker, då detta kan påverka biologisk mångfald negativt. 25 är detta som står i konsekvensutredningen. Denna paragraf hanterar inte återkrav. Vi bedömer att det bör vara möjligt att använda den svenska förvaltningsrättliga principen att lättnader i regelverk bör tillämpas tillbaka i tiden där det är möjligt. Det är dock en bedömning man gör från fall till fall. Eftersom det är en ny regel handlar det om hur man tillämpar den från och med Vi har ingen möjlighet att lämna ersättning till ersättningsberättigade element eftersom dessa inte får gårdsstöd. Ett tydligt sammanhängande område utan gräs örter och ris och som är större än 0,1 hektar måste ritas bort. Vi bedömer att vi inte kan ha en lägre noggrannhet utan att riskera kritik från bland annat från EU kommissionen. Observera att bedömningen om ett område ska ritas bort eller ej utgår från den enskilda markklassens karaktär.

86 Dnr / Länsstyrelsen i Västerbotten 2 : Definitioner betesmark: För skogsbete och kompensationsstöd finns djurslag specificerade men inte övergripande för betesmark. Innebär det att all djurslag i princip är godkända Sidan 2. Hur definieras ett jordbruksskifte? Vad gäller för myrmark och slåtter av myrmark? Är myrmark, som har slåttrats kontinuerligt, där slåttern återupptas efter några generationer eller som aldrig slåttrats tidigare men som nu börjar slåttras, slåtteräng? eller definieras det som våtmark eller något annat? Naturligt våta slåtterängar ska enligt samrådssvaret räknas som ägoslag betesmark med markanvändning slåtteräng. Var går gränsen mot en våtmark? Sidan 5. Ska ris, förutom hävdad ljung, kunna ingå i markvegetationen för gräsfattiga marker? 26 För övriga markanvändningar utom skogsbetet och fäbodbetet så är grunden att alla djurslag är godkända men det måste även fortsättningsvis vara jordbruksmark så vilda betande djur kan inte vara enda skötselmetoden. För marker med särskild skötsel kan länsstyrelsen begränsa djurslagen på marken med de särskilda skötselvillkoren vegetationens utseende (om floran eller växtligheten ska skyddas) eller skötsel av värdefulla landskapselement (om dessa ska skyddas). När det gäller naturliga våtmarker så bryr vi oss inte om att göra någon avgränsning. Myrmark kan duga som slåtteräng om den inte är skog eller renbete och om den uppfyller definitionen för slåtteräng och ha tillräckligt med gräs, örter och hävdad ljung som är dugligt som foder. Mark som inte ligger som ägoslag betesmark i blockdatabasen måste dessutom uppfylla kravet på hävdgynnade arter. ja

87 Dnr / mfl Korrektur: skriv tvärvillkor(en) och basvillkor på samma sätt. 9 Ordet beräknade innebär bara en oklarhet. Stryk det om det inte har en särskild innebörd. 16 Vad innebär uppenbar fördel i detta sammanhang? Punkt2, 3: Att utökningen är så liten som möjligt eller en kort tid kvar på åtagandet? Punkt 1 förstår vi inte. Behåll villkoren, förklara punkt 1 och stryk begreppet uppenbar fördel 12 Bör stå ska i rubriken. Lantbrukarnas Riksförbund 1 kap. 1 Ersättningsformer Det framgår av paragrafen att kompensationsbidrag har bytt namn till kompensationsstöd. Vi kan förstå att Jordbruksverket vill komma ifrån begreppet bidrag. Inom LRF är dock ordet stöd inte mer accepterat än ordet bidrag och det skulle vara bättre om det gick att få in ordet ersättning i namnet. Att ändra namn från kompensationsbidrag till kompensationsstöd upplevs som en ändring för ändrandets skull och därför inte motiverat. I och med att kompensationsbidraget kommer göras om i grunden till 2015 anser vi att det vore bättre att göra en större förändring av namnet, eller låta bli att ändra. 1 kap. 2 Definitioner Betesmarker och slåtterängar För varje markklass beskrivs att mark i renskötselområdet inte ingår. Skulle inte den texten kunna ingå i inledningen av definitionen så att upprepning kan undvikas? Mosaikbetesmark: i anslutning till beskrivningen av att pro rata bedömning ska göras borde en hänvisning göras till 3 för att ytterligare öka läsbarheten. I konsekvensutredning och föreskriftsförslaget beskrivs betesmarksdefinitionen och vilka marktyper som kan vara stödberättigande inom för miljöersättningar, gårdsstödet respektive Vi korrigerar detta Ordet beräknade har en innebörd här då det syftar till det preliminära värdet av utbetalningen. Det vill säga före eventuella avdrag. Vi kommer att utveckla detta i samband med nästa större ändring av föreskriften då fler ersättningar läggs till. Denna rubrik behandlar när åtagande får avslutas. Stöd och bidrag är olika begrepp. Ett stöd kan man få för att man gör något som är till fördel både för en själv och för andra. Vi har gjort en skrivning för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som är gemensam för denna föreskrift och direktstödsföreskriften. Därför blir det lite upprepning för de markanvändningar som inte ger rätt till gårdsstöd.

88 Dnr / kompensationsbidraget. Det kommer att bli stora förändringar för enskilda företag att skogsbete, alvarbete och fäbodbete inte kan få del av gårdsstöd och kompensationsbidrag. Som vi nämnde i samrådet av föreskrifterna är det svårt att ha synpunkter på denna del så länge som ersättningsnivåerna inom miljöersättningarna inte är kända. I konsekvensutredningen framgår att en blå bård får ingå så länge som det går att avgränsa den. Hanteringen av den blåa bården har alltid utgjort ett problem när det gäller gränsdragning. Vad avses med att det går att avgränsa den. Hur kommer betade ytor som inte har någon tydlig vasskant att hanteras? Vad krävs för att blockgränsen ska ändras? Är det en torr sommar eller tillfälligt fler djur kommer gränsen för bården att flyttas utåt, är det blött ett år kommer gränsen att flytas inåt. Vid kontroll bör även krav ställas på mätning med DGPS då gränserna är svåra att fastställa. Generellt anser vi, precis som vi skrev i inledningen av vårt remissvar, att det är bra att Jordbruksverket strävat efter att ha samma definition av betesmarker för alla delar av CAP. Vi delar verkets uppfattning om att den största nackdelen med förslaget är förändringen i sig och hoppas att verkets intention om att liggande förslag ska vara långsiktigt och enkelt uppfylls. Det är samma marker som inte kan får gårdsstöd nu som tidigare. Förändringen gäller kompensationsstödet. Man måste kunna se vart den blå bården börjar och slutar. Godkänt kontrollorgan I förslaget hänvisas till förordning 1995:702, borde det inte vara 2013:1059? 1 kap. 3 Metod för bedömning av betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till kompensationsstöd enligt pro rata Vi lämnade skarpa synpunkter på användningen av begreppet pro rata i våra synpunkter i samband med samrådet, motsvarande synpunkter har också lämnats i samband med remiss och samråd av direktstödsföreskriften. Dessa synpunkter kvarstår. Vi vill börja med att göra klart att, så som vi förstått Jordbruksverkets förslag och beskrivningar, ställer oss bakom metoden pro rata. Vi anser dock att förklaringen i föreskriftsförslaget och i konsekvensutredningen inte är tillräcklig. Det finns till exempel inget ställe i varken föreskriften eller konsekvensutredningen där själva begreppet pro rata förklaras. På de frågor vi ställde i samrådet om själva begreppet så får vi inte svar om vi har förstått saker och ting korrekt utan Jordbruksverkets generella svar är att texterna har ändrats men tyvärr kvarstår många av våra frågor Vid sökningar på internet fås ganska luddiga förklaringar av begreppet där t.ex. i proportion är vanligt förekommande. (För övrigt framgår vid sökning Vi korrigerar detta. Vi har gjort en förklaring vad gäller ursprunget till pro rata och att det handlar om proportionell bedömning. Vi tar med oss synpunkten vad gäller informationen och besluten till lantbrukaren.

89 Dnr / på internet att pro rata ska skrivas utan bindestreck, dvs. en korrigering av rubriken till 3 borde göras.) Vi kan förstå att Jordbruksverket vill använda de begrepp som används i EU-regelverket. I föreskrifterna hänvisar Jordbruksverket till EU-förordning 1307/2013, men däri finns inte ens begreppet pro rata med. Begreppet pro rata finns däremot med i den delegerade akten 640/2014 som är en precisering till EU-förordning 1306/2013. Vi har haft uppe den här synpunkten i samband med förenklingsdiskussioner med Näringsdepartementet och Jordbruksverket och en generell kommentar från vår sida är att EU-regelverket inte bör innehålla begrepp som inte är allmänt vedertagna, och där är pro rata ett exempel. Jordbruksverket konstruerar också egna ord av begreppet som pro rata bedömning, pro rata metoden, pro rata-neddragning och pro rata element som ytterligare ökar komplexiteten och svårbegripligheten. Den här typen av begrepp kommer att hamna i beslut direkt till lantbrukare, kanske inte i beslutat om åtagande men i andra typer av beslut t.ex. vid överklagningar. Det betyder att inte bara expertmyndigheter som Jordbruksverket och länsstyrelserna utan även våra domstolar behöver förstå och kunna använda begreppet och det krävs att de använder dem på ett sätt som lantbrukaren förstår. I samband med förenklingsarbetet som EU-kommissionen har initierat så spelar LRF in förslag om att EU-kommissionen bör byta ut begrepp som pro rata, ipso facto och force majeure, dvs. begrepp som inte är vedertagna för gemene man. Förändringar av EUregelverk tar betydligt längre tid än förändringar av Jordbruksverkets föreskrifter och det är inte säkert att förslaget når framgång. Vi försöker dock jobba på olika sätt för att förenkla och förtydliga för den enskilde. Vårt önskemål till Jordbruksverket är att ni ytterligare tydliggör betydelsen av begreppet pro rata i föreskrifterna. Förklaringen av begreppet i den delegerade akten 640/2014 lämnar också en hel del att önska. Vi föreslår att ni beskriver begreppet i en definition i 1 kap. 2 och dessutom lägger in motsvarande förklaring i direktstödsföreskriften. På motsvande sätt bör också begreppet pro rata bedömning definieras i föreskriften. Paragraf 3 ökar i komplexitet genom att ordet element används på två olika sätt, dels som ett eget ord för beteckning av punkterna 1-3, dels i formen landskapselement. I de två sista styckena borde det göras hänvisning antingen till punkterna 1-3 eller till punkt 3 i anslutning till ordet element beroende på vad som avses. I konsekvensutredningen står det i andra meningen med stort inslag av element som är definierade enligt pro rata.. Vi Vi förstår synpunkten men väljer att inte ändra för att miljöersättningsföreskriften och direktstödsföreskriften det ska bli

90 Dnr / förstår det som att element som är definierade enligt pro rata avser alla punkterna 1-3 i paragraf 3 och att (senare i samma stycke i konsekvensutredningen) begreppet pro rata element också avser alla punkterna 1-3. Stämmer detta? I punkten 2 beskrivs naturliga impediment, vilket också finns definierat i 2. För att ytterligare öka förståelsen skulle en hänvisning till 2 med fördel kunna införas i anslutning till punkten. Som vi skrev inledningsvis är vår bedömning att införandet av pro-rata som bedömningsgrund är en bra grund för svenska förhållanden men det kan vara svårt för en lantbrukare att avgöra om inslaget är under eller över 10 % samt vilket arealavdrag som ska göras om inslaget ligger mellan 10-50%. Metoden kräver även tillgång till mätutrustning med hög noggrannhet. LRF undrar hur många av handdatorerna som används som har tillgång till DGPS samt hur mätning ska ske om DGPS inte finns tillgängligt då GPS enligt tidigare kontrollinstruktioner endast GPS-funktionen användas som orienteringshjälp och till hjälp för att manuellt bestämma gränsen. Vi ställde frågor på mätutrustning i samband med samrådet av förslaget till föreskrifter. Jordbruksverket svarade då Det finns särskilda krav på mätutrustningen och det regleras av EU. Det medför att noggrannheten på arealuppgifterna kan vara minst 0,.01 hektar. Hur se dessa krav ut? Vi anser inte att vi har fått tillräckliga svar på våra frågor. 1 kap. 4-6 Tvärvillkor och basvillkor Jordbruksverket har beskrivit hanteringen av basvillkor och tvärvillkor. Det framgår dock av konsekvensutredningen att Fel på basvillkor ska hanteras på ett annat sätt än fel på tvärvillkor. Hur det exakt ska hanteras är inte klart ännu. När kommer det att bli klart? Hur kommer verket att hantera frågan när den väl blir klar, får vi ett nytt förslag på remiss att ta ställning till då? 1 kap. 10 Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt? Vi välkomnar förslaget om att det krävs att utbetalningen omfattar minst kronor det så lika som möjligt vad gäller formulering om proratabedömningen. Vi ska försöka vara så tydliga som möjligt i beskrivning av metod och i information till lantbrukaren. I definitionen finns sådan som återkommer i föreskriften. Vi har valt att inte hänvisa för att inte försämra läsbarheten. Kraven är komplexa och beror bl.a. på ortofotots upplösning och kvalitet samt vilka mätmetoder som används vid det specifika tillfället. Kraven finns bl.a. i kommissionens guidelines nr 640/2014. Denna utredning pågår men kommer inte leda till någon ny remiss. Det kommer täckas av information. Lämnad utan ytterligare kommentar.

91 Dnr / första året för att ansökan om åtagande ska godkännas När får ett åtagande från programperiod avslutas? samt Hur får ett befintligt åtagande anpassas, minskas eller avslutas? Det framgår av sammanställningen av synpunkter från samrådet att flera samrådsinstanser anser att det är olyckligt att det inte går att avsluta åtaganden enligt den gamla perioden på motsvarande sätt som vid övergången till programmet 2007, vi delar denna uppfattning. EU-reglerna sätter dock stopp för det. LRF önskar att Jordbruksverket tar till sig dessa synpunkter och arbetar proaktivt mot EU-kommissionen under kommande år så att övergången till programmet i nästa period (2021) kan bli smidigare. Det är ytterligare en punkt som kan innebära förenklingar och som med fördel kan föreslås till EUkommissionen i det förenklingsinitiativ som pågår. Reglerna i om hur befintliga åtaganden kan anpassas, minskas och avslutas verkar dock bli en lättnad vilket välkomnas. 23 Vi anser att ett befintligt åtagande bör kunna minskas eller avslutas utan återkrav om lantbrukaren slutar med djurhållning. På grund av det rådande läget inom animaliesektorn, framför allt mjölk, är det rimligt att företag kan lägga om sin produktionsinriktning till endast växtodling utan att få återkrav. Vi anser därför att möjligheten bör finnas att ersättningsformer kopplade till djurhållning, dvs. ekologisk produktion och bete, inte bör ge återkrav om lantbrukaren slutar med djurhållningen. 24 samt bilaga 2 I konsekvensutredningen sidan 11 framgår att fel på basvillkoren ska hanteras på ett annat sätt än fel på tvärvillkoren. I tabellen i bilaga 2 framställs basvillkor som en övergripande term där tvärvillkoren är en del. Detta blir tyvärr mycket otydligt. Vidare är det mycket olyckligt att förslag på hanteringen av avdrag vid fel ännu inte är klart. Vi tar med oss dessa synpunkter. Se svar ovan kap. Skala för avdrag på grund av villkorsfel Länsstyrelsen i Jämtland

92 Dnr / kap 5 I bilaga 3 anges alltid att upprepat fel leder till hävning på del av åtagandet eller hela åtagandet? När kan det vara aktuellt med dubbelt avdrag?? Är det i de fall det inte anges något särskilt i kolumnen för upprepat fel? Länsstyrelsen i Västernorrland Det är positivt att gemensamma regler införs för villkorsfel så att brukarna behandlas lika oavsett var de bor i landet. Enligt föreskriften ska avdragen göras på skiftesnivå. I det tidigare programmet har avdragen gjorts på grödgruppsnivå och den automatiska avdragsberäkningen har gjorts med den beräkningsgrunden. Byggs nu någon funktion för automatiska villkorsavdrag? Det är i så fall också viktigt att tänka på att vid kontroll görs sammanslagningar av flera skiften med samma gröda på ett block och att man behöver vara observant på detta vid avdragsberäkningen. Länsstyrelsen i Stockholm Hel eller delvis hävning 6 sid 16. Är denna regel borttagen? Enligt samrådssvar ska den vara det. Om inte är bedömningen för hård. 7 sid 16. Felskrivet? med avseende ersättningen betesmarker bör ändras till med avseende på ersättningen för betesmarker. Länsstyrelsen i Skåne Hel eller delvis hävning av åtagande 8 Om ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar hävs förutsätter Länsstyrelsen att brukaren har möjlighet att gå in i ett nytt femårsåtagande för berörd våtmark något/några år 32 Avdraget ska dubblas i de fall det inte framgår något annat av bilaga 3. Det finns flera villkor där det inte framgår av bilaga 3 vad som händer vid upprepat fel. I dessa fall är det aktuellt med dubbelt avdrag. Vi tar med oss synpunkten vid kommande IT-utveckling. Vi har infört regeln igen. Efter denna remiss har vi även ändrat regeln så att den för betesmarker och slåtterängar inte gäller för de särskilda skötselvillkoren samt om marken är betad men inte tillräckligt väl avbetad. Vi korrigerar detta. Om man uppfyller villkoren är det möjligt att söka igen. Det gäller för alla ersättningar.

93 Dnr / senare, jmf övriga miljöersättningar. 33 Länsstyrelserna i E, F, G och H län 5 : De två meningarna är delvis upprepningar. Förslag till ny formulering: Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 4 inom en ersättningsform ska stödmyndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag, under förutsättning att inget annat framgår enligt bilaga 3. Vi korrigerar detta. Länsstyrelsen i Uppsala Sid 15 2 kap. 4. Sista stycket. #Ett fel ska anses som upprepat även om det förekommer på annan mark i åtagandet Detta innebär att väldigt många kommer att få dubbelt avdrag framöver, i alla fall om detta inkluderar igenväxning och ej tillräckligt betat/obetat. Det känns inte skäligt att låta det gälla vart felet än är när det kommer till villkorsfel. Ta till exempel om en betesmark faktiskt betas men inte tillräckligt för att kunna godkännas på en yta i en av betesmarkerna (inte alls ovanligt). Får de då på nytt en kontroll som konstaterat att en annan mark och areal inte betats tillräckligt kommer de alltså få dubbelt avdrag på den arealen. Detta känns orimligt eftersom det gäller annan mark och kan vara en helt annan areal det rör sig om. När det gäller samma yta och areal har vi tidigare gjort delvis hävning vid igenväxning eller helt obetade marker vid två efterföljande kontrolltillfällen. Nu ska vi alltså göra dubbelt avdrag istället men låta marken ligga kvar i åtagandet? Vi har fortfarande kvar regeln om hävning av den aktuella marken om den är helt obetad vid två efterföljande kontrolltillfällen. I de fall den däremot är delvis betad men inte tillräckligt betad för att uppfylla skötselvillkoren i miljöersättningen ska detta först gången leda till 100 procents avdrag för ytan där villkorsfelet finns. Vid en upprepning ska det leda till 200 procents avdrag för ytan där villkorsfelet finns med begränsningen att avdraget inte ska bli större än utbetalningen för det aktuella skiftet. Igenväxning ska vid första kontrolltillfället leda till ett avdrag på 50 procent för ytan där villkorsfelet finns. Om mer än 30 procent av skiftet är igenväxt ska det istället leda till hävning av

94 Dnr / åtagandet för det aktuella skiftet. Vid upprepning ska det leda till 100 procents avdrag för ytan där villkorsfelet finns. Om mer än 20 procent av skiftet upprepat är igenväxt ska detta istället leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Lantbrukarnas Riksförbund Det är positivt att reglerna för villkorsavdrag blir en del av föreskrifterna. Vi delar Jordbruksverkets syn på att det behövs kontroller och påföljder. Vi anser dock att synen på lantbrukarnas agerande blir väl snäv i konsekvens-utredningen. Det är i många fall inte ett medvetet agerande eller brist på agerande som är orsaken bakom ett villkorsfel. I dagens omfattande flora av reglerna är det inte alltid lätt att agera på rätt sätt och vår uppfattning är att antalet jordbrukare som medvetet fuskar är ganska litet. Det är värt att beakta när nivån sätts på avdragen att många lantbrukare redan idag är synnerligen stressade för att göra fel. Därför är det viktigt att inte enbart beakta allvarlighetsgraden och omfattningen utan även ta hänsyn om det finns uppsåt. Vi anser generellt att påföljderna är för omfattande, dels 5 om att dubbelt villkorsavdrag ska göras vid upprepade fel, dels 7-8 om hävning. Se även nedan. Vi anser också att det är väl hårt att dra hela utbetalningsansökan om man inte söker utbetalning för minimiarealen i sitt åtagande (Bilaga 3: 3 kap. 1 och motsvarande för 5 kap 1 och 6 kap 1 ). Jordbruksverket verkar ha missuppfattat vår synpunkt från samrådet i denna del eftersom de har svarat att man inte kan få större avdrag än vad utbetalningsansökan omfattar. Det ser vi som en självklarhet. Vad vi efterfrågar är att det ska vara en avtagande skala, om det krävs att man söker utbetalning för 75 % av åtagandearealen och bara söker utbetalning för 74 % så ska inte hela utbetalningsansökan diskvalificeras utan endast en mindre del. 100 % av utbetalningsansökan kan diskvalificeras vid en viss gräns. Det är också lämpligt att ta hänsyn till urspunget av arealuppgifterna. Lantbrukare som anmält areal baserat på uppgifter från kontroller, åtagandeplaner och Miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk produktion är frivilliga att söka och är en ersättning för det arbete man utför och det intäktsbortfall som kan uppstå. Förändringar i verksamheten kan behöva göras, men det ska täckas av den ersättning man får. Kontroller och påföljder är nödvändiga för att ge rättvisa konkurrensförhållanden för de jordbruksföretag som följer villkoren och har kostnader för det. Det finns en övergripande regel för avdrag på grund av villkorsfel i artikel 35 i förordning (EU) nr 640/2014. Enligt artikeln ska påföljden motsvara felets allvar,

95 Dnr / administrativa kontroller bör i de fall som avvikelsen härrör från nya arealuppgifter inte få avdrag då intentionen varit att göra rätt. En viktig aspekt vid diskussion om avdrag och påföljder är i vilken mån villkorsfel också kan ge upphov till återkrav. Det framgår av förslaget att hävning av åtagande kan bli aktuellt i vissa fall, men det framgår inte i vilken mån detta också kommer att leda till återkrav. Detta skulle kunna tydliggöras i föreskrifterna. omfattning, varaktighet och upprepning. 35 Vi har i de flesta fall satt ett lägre avdrag först gången ett villkorsfel. Nästa gång felet påträffas är avdraget i de flesta fall större, oftast det dubbla, eftersom lantbrukaren då redan blivit uppmärksammad på villkorsfelet. I de fall lantbrukaren i sin SAMansökan sökt utbetalning för under 75 procent kommer detta leda till ett avdrag på 100 procent. Det innebär att lantbrukaren inte får någon utbetalning för åtagandet det aktuella året. Detta är viktigt för att kommissionen ska godkänna Sveriges förslag om variation av ansökan om utbetalning. Det kommer att finnas varningar i SAM-internet i samband med ansökan. I de fall den godkända arealen blir under 75 procent på grund av att marken inte är godkänd jordbruksmark vid en kontroll (och inte på grund av ansökan)

96 Dnr / kap. 4-5 Var är ett upprepat fel? Att ge dubbla avdrag kan för allvarliga fel vara befogat men att tillämpa det generellt är orimligt. Till exempel kommer lantbrukare med djurhållning drabbas mycket hårt. Tappade öronbrickor, vilket vi utgår ifrån kommer var en grund i ekologisk djurhållning samt kompensationsbidrag, dock framgår detta inte med önskvärd tydlighet i bilaga 2 respektive 3, är något som tillhör vardagen och inget som lantbrukaren egentligen kan rå för. Då det vid kontroll inte går att avgöra om korna tappat brickorna under natten och lantbrukaren bara haft några timmar på sig att beställa nya brickor eller om det är tappade sedan länge och brukaren haft flera dagar på sig att göra sin beställning framstår som synnerligen rättsosäkert. För betesmarker är det en bedömningsfråga om vad som är tillräckligt betat. Skötsel av betesmarker bör vägas mot djurvälfärden. Om djurhållaren anser det vara befogat för att hålla djuren vid gott hull bör djuren kunna flyttas till annan mark, särskilt om det föreligger reglering av tillskottsutfodring. Vidare om lantbrukaren uppfattat en viss nivå på betet till att vara acceptabel ett år med sedan får en ny kontroll med en annan kontrollant något år senare kan bedömningen variera och därmed resultera i onödigt hårda avdrag. Hanteringen av upprepade fel påverkar likabehandlingen då lantbrukare som under en femårsperiod endast får en kontroll påverkas mindre än lantbrukare som har två kontroller. 36 ska detta endast leda till arealfel och inte påverkas av denna regel. I de fall den godkända arealen blir under 75 procent på grund av att det är fel gröda vid en kontroll (exempelvis vall i en betesmark) regleras detta inte heller av denna regel. Här är det de vanliga reglerna för annan gröda som gäller och lantbrukaren kommer att få ett avdrag för området med fel gröda. Reglerna för hur nötkreatur ska räknas faller inte under gruppen skötselvillkor och villkorsfel utan hör till ansökansreglerna därför kommer dessa inte att behandlas här. Det stämmer dock att det till viss del är en skärpning av hur vi tolkar och tillämpar reglerna för djurmärkning i samband med stödansökningar. Det är dock något som vi behöver se över informationen om. Kontrollverksamheten kalibreras både inom och emellan länen under året. Det är också viktigt att lantbrukaren tar kontakt med länsstyrelsen om hen upptäcker att man har svårt att uppfylla

97 Dnr / kap. 7 och 8 Det pågår en diskussion med EU-kommissionen om vilka regler som ska gälla för rapportering av nötkreatur. För närvarande gäller nya regler som innebär en kraftig skärpning jämfört med tidigare period eftersom det krävs att också tidigare ägare till djur rapporterar korrekt, annars kan djuret hamna utanför systemet. Vi anser att det behövs övergångsregler för dessa nya skarpare regler. Konsekvenserna för missad rapportering har inte klargjorts på Jordbruksverkets webbplats 10 Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal eller ett visst antal djur I konsekvensutredningen för 10 står följande vi har kopplat villkorsfelen i större utsträckning än tidigare till skiften eftersom vi bedömer det är lämpligt och mer proportionerligt. Det verkar vara en rimlig ansats som vi kan ställa oss bakom. Men beträffande hanteringen av villkorsavdrag i 4 och 5 så är det en helt annan linje än kopplingen till skifte. Vi saknar ett resonemang kring varför de är två helt skilda linjer med avseende på hanteringen av villkorsfel. Vidare i 10 punkten 2 så framgår att villkorsfel som finns på mark som dragits av med pro rata ska ge stora avdrag. Det är, som vi framfört tidigare i remissvaret, mycket svårt att förstå pro rata-hanteringen generellt. Vi har förstått det som att en av orsakerna till att använda pro rata i Sverige är att kunna hantera de svenska betesmarkerna som är långt ifrån homogena i sitt utseende. Här förstår vi inte kopplingen till villkorsavdrag; varför ger det så stora avdrag och hur är det tänkt att hanteras? 3 kap. Länsstyrelsen i Jämtland villkoren. Det kan skilja sig mellan åren vad som är tillräckligt avbetat på grund av årsvariationer. Se ovan 10 Om man gör samma fel många gånger på olika marker i samma åtagande är det lämpligt med en påföljd. 37 I 10 punkt 2 framgår det att om blockets areal har dragits ned med 10 procent på grund av pro rata ska även arealen för villkorsfel dras ner med 10 procent. Av de allmänna råden framgår även vad som kan räknas som särskilda skäl och leda till mindre avdrag eller inga avdrag alls. Här nämns avdrag för igenväxning som anses orimliga då marken där igenväxningen finns sammanfaller med den yta som orsakat neddragningen enligt pro rata.

98 Dnr / Betesmarker och slåtterängar 3 kap 5 I konsekvensutredningen står det i andra stycket Marker med höga värden som inte är knutna till fältskiktet kan berättiga till ersättning för särskilda värden trots att de inte är starkt påverkade av gödsling och andra produktionshöjande åtgärder. Borde det inte vara Marker med höga värden som inte är knutna till fältskiktet kan berättiga till ersättning för särskilda värden trots att de inte är starkt påverkade av gödsling och andra produktionshöjande åtgärder.?? 38 I konsekvensutredningen står det nu: Marker med höga värden som inte är knutna till fältskiktet kan berättiga till ersättning för särskilda värden under förutsättning att de inte är starkt påverkade av gödsling och andra produktionshöjande åtgärder. Länsstyrelsen i Västernorrland 1 Det är viktigt att brukaren via SAM Internet får hjälp att hålla koll på att tillräcklig åtagandeareal finns med i ansökan år 2 och framåt. Vi bedömer att det kan bli administrativa svårigheter för myndigheten att följa upp detta efterhand som block förändras och får nya identiteter på grund av ajourhållning, brukarbegärda ändringar och så vidare. Sveriges Lantbruksuniversitet På flera ställen i föreskrifterna anges reglering av tillskottsutfodring och ett minsta djurantal på betesmarkerna under minst en viss utsatt tid. För att inte riskera att djuren blir för magra utan att detta åtgärdas bör följande paragrafer läggas till: Vi tar med oss denna synpunkt i arbetet med IT-systemen. Vi har besvarat SLU s synpunkt under övergripande delen av denna sammanställning. 3 kap. Betesmarker och slåtterängar 3 kap. 37 Utöver kraven tidigare i detta kapitel ska följande dokumenteras: 1. Hur många djur och hur stor areal som påverkas. 2. Vilka extra åtgärder djurhållaren kommer att vidta för att öka djurvälfärden. 3. Hur djurhållaren kommer att bedöma djurens hull. Ofta får alltför magra djur, genom djurskyddets försorg, tas från betena då stödutfordring

99 Dnr / inte kan ske med hänsyn till kvävetillförsel eller att främmande fröer besudlar marken. Att inte förebygga djurskydds-problemen genom djurvälfärdskriterier kan komma att kosta djurägaren förlorade stöd och att djuren omhändertas. SLU vill även påpeka att djur hållna på marker med stora svärmar av bitande insekter, som mygg och knott, kan förorsaka stort djurskyddslidande, genom stress, anemier och död och kan i förlängningen innebära att djurhållaren åtalsanmäls. Länsstyrelsen i Västra Götaland 11 punkt 3 Slåtter, efter den 1 juli med skörd och eventuellt efterbete har nästan alltid en större naturvårdsnytta än bete. Jordbruksverket menar att det inte är praktiskt möjligt att byta från bete i specialklasserna till slåtter, eftersom det till exempel finns träd i betesmarker. Länsstyrelsen anser att det mycket väl är praktiskt möjligt, positivt för naturvården och bra för djurhållningen vad gäller till exempel parasittryck och bra näringsinnehåll på ett eventuellt efterbete. Att då genom rådgivning lyfta slåtter som ett alternativ av vissa ytor i gräsfattiga mark (t.ex. längst ut på en strandäng eller en mindre yta i buskrik mark) eller på en mindre yta i en mosaiskbetesmark är bra ur många aspekter. Vill lantbrukaren slå och skörda vissa mindre ytor i en betesmark i en specialklass efter 1 juli ska inte stödsystemet hindra detta. Vi skulle önska en större flexibilitet vad gäller bortförande av skörd längst ut i ytterkanten mot vatten, liknande föreskriften för skötsel av våtmarker. Jordbruksverket svarar på synpunkterna från samrådet att det i praktiken inte är ett bekymmer. Hur menar Jordbruksverket då? Länsstyrelsen många erfarenheter från just dessa typer av marker säger att det är på just markerna längts ut med dålig bärighet och som riskerar att översvämmas där detta vissa år skulle behövas ett undantag vad gäller skörd eftersom två-tre körningar (slåtter + skörd + ev hämtning av balar) inte är möjlig på grund av dålig bärighet och slitage på rotfilten. Det finns ändå en naturvårdsnytta så länge vegetationen slås, vilket i sig är tillräckligt svårt och kostnadskrävande. Det avslagna materialet förs dessutom bort i samband med islossning/vårflöden. Det sker en teknikutveckling inom slåtter och skörd på våta marker, men för att 39 Föreskriften är ändrad efter remiss. Länsstyrelsen får möjlighet att besluta om att bete kan ersättas med slåtter. För de marker där länsstyrelsen beslutar om detta ska det skrivas in under punken vegetationens utseende. Vi ändrar så att det även för blöta slåtterängar och ytterkanter kommer vara möjligt att besluta om undantag när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort. Det är för ingen av de nämnda markerna möjligt att helt besluta om undantag från att skörden ska tas bort. Detta gäller även marker som ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar.

100 Dnr / entreprenörer och lantbrukare ska våga investera i maskiner krävs en flexibilitet i de krav som ställs på dessa svårskötta marker med höga naturvärden. 40 Länsstyrelsen i Gotland 3 kap 20 Det bör stå traktorburet redskap istället för traktor och slåtterbalk. 3 kap 22 Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt. Skrivningen är inte optimal. Antingen bör det stå skiftet istället för marken, eller så bör det också framgå att lövtäkten gynnar natur- och kulturvärden som har med träden i sig att göra (vi avser lavar på stammarna samt att lövtäkten i sig är en skötsel som är ett kulturarv). Det är väsentligt att länsstyrelsen måste kunna avslå en hel eller delar av en ansökan om lövtäkt om trädens (askarna) status är försvagad pga. sjukdom på enskilda träd eller utbrett i ett område av träd 3 kap 34 en ö utan fast landsförbindelse vi vill försäkra oss om att formuleringen gör att öar med reguljär färjeförbindelse (som Fårö) inte räknas in för möjligheten att omfattas av ersättningen. Skrivningen kan eventuellt behöva ett förtydligande. Det är viktigt att det är slåtterbalk. Traktorburet redskap kan innefatta många olika redskap. I det här sammanhanget omfattar skrivningen marken även trädskiktet, buskskiktet och liknande. Formuleringen utan fast landförbindelse finns definierad på Trafikverkets hemsida. Där ingår exempelvis inte Fårö. Länsstyrelsen i Skåne 5 1. Marken ska ha höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Definiera vad som menas med höga värden. Länsstyrelsen tycker att meningen Dessa värden ska gynnas av särskild skötsel är lite för snäll. Bättre om det står att värdena ska kräva särskild skötsel, eller liknande Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Om marken däremot har värden som är kopplade till annat är fältskiktet får den inte vara starkt påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Vad innebär liten grad respektive starkt påverkad? Någon skillnad mot tidigare? De bör i vilket fall som helst definieras bättre. Det kommer att utvecklas i riktlinjerna. Det är svårt att bevisa att värdena kräver en viss skötsel därav valet av ordet gynnas. Tanken är inte att ändra regelverket utan detta ska endast vara ett förtydligande. Tillämpningen av regelverket behöver dock kalibreras i fält.

101 Dnr / , punkt 4: Sista meningen Ängen ska varje år vara fagad. Länsstyrelsen anser att ordet faga behöver en förklaring. Antingen här i paragrafen eller i kap 1 2, under definitioner. Länsstyrelsen ifrågasätter att ängen ska fagas varje år, långt ifrån alla ängar behöver fagas. Ändra till Ängen ska fagas vid behov.. 41 Kravet att ängen varje år ska vara fagad finns endast för slåtterängar med särskilda värden där lantbrukaren har valt åtagandenivån särskild skötsel. Fagning innebär att röja undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp. Begreppet förklaras även i konsekvensutredningen. Detta är en viktig del av skötseln som påverkar möjligheten att sköta slåtterängen på ett sätt så att värdena bibehålls. På detta vis undviker man ett lager av multnande (ruttnande) löv och kvistar, vilket gör att tillväxten av gräs och örter gynnas. Om fagningen inte genomförs ordentligt påverkar det även möjligheten att skörda slåtterängen med bra resultat. Föreskriften reglerar endast att ängen ska vara fagad varje år. Den reglerar inte att ängen måste fagas varje år. Det är alltså resultatet som ska kontrolleras. 15 Bra att de tagit bort att igenväxningen ska åtgärdas det första året Lämnad utan ytterligare kommentar. Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 22 Lövtäkt kan inte godkännas på skogsbeten. Det är en avgränsning som vi har gjort i samråd med län som har mycket skogsbete.

102 Dnr / Varför inte? Historiskt sett har säkert mycket lövfoder hämtats från skogen Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt. Kan lövtäkten i sig betraktas som något av kulturellt värde? I så fall kan lövtäkt godkännas på all mark och den här punkten fyller ingen funktion eftersom den inte begränsar ersättningen till vissa marker. Detta kommer att utvecklas i riktlinjer. Måste naturvärdena ha konstaterats på marken (vilka arter?) eller räcker det med att generellt antagande att somliga arter kommer att gynnas? Om det senare gäller så är invändningen mot punkt 1 densamma som ovan. 24 Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av efterbete. Samma frågor och invändningar som för Senast den 31 oktober det aktuella året ska återväxten vara avbetad... Detta kommer att utvecklas i riktlinjer. Detta är korrigerat. Vad menas med det aktuella året? Det kan inte gärna gälla något annat år. Stryk de tre orden. 32 och 33 Hur många gånger måste varje yta brännas under åtagandeperioden? Vad innebär det att bränningen ska utföras löpande? Räcker det inte att bränna av hela området ett år (om länsstyrelsen godkänner det)? Länsstyrelserna i E, F, G och H län 1, 11 och 13 Betesmarker med ett miljöersättningsåtagande behöver endast betas vartannat år i fall de inte ingår i en ansökan om utbetalning det aktuella året. Enligt konsekvensanalysen sid. 22 är en anledning till regeln att betesuppehåll kan vara bra för den bilogiska mångfalden eftersom vissa marker behöver en mer extensiv skötsel. Vi vill fortsatt framföra att det inte kan vara motiverat att alla betesmarker och slåtterängar som är i ett miljöersättningsåtagande ska vara undantagna från krav på årlig avbetning. Det flesta Varje yta måste endast brännas en gång. Däremot måste åtgärderna för marken som ingår i komplementet göras löpande. Detta är ett krav från kommissionen. Tanken är att regeln ska underlätta administrationen, att det ska förenkla och att alla ska kunna utnyttja denna möjlighet. Då ingen ersättning betalas ut för skiften som har hävduppehåll

103 Dnr / betesmarker behöver betas årligen för att inte ohävdsarter ska konkurrera ut den hävdgynnade floran. Bara för att en betesmark ingår i ett miljöersättningsåtagande innebär det inte att det i de flesta fall skulle finnas en miljönytta med betesuppehåll. Tvärtom. Dessutom är det högst sannolikt att de betesmarker som lantbrukare kommer att välja att ha betesuppehåll på inte är de marker där det skulle göra störst miljönytta. Tvärtom kommer det vara de mer svårtillgängliga markerna, där skötseln i många fall redan är eftersatt och där behovet av bete är som störst, som lantbrukarna kommer att välja att ha betesuppehåll på. Det skulle kunna vara motiverat att marker med särskild skötsel i vissa fall kan undantas från kravet på årlig aktivitet. Detta skulle i så fall föregås av en särskild bedömning av att naturvärdena gynnas av betesuppehåll och detta skulle skrivas in i som ett särskilt villkor. En ytterligare anledning till att införa denna regel är enligt konsekvensanalysen sid. 22 att det skapar en flexibilitet i skötsel som är efterfrågad. Det går att uppnå flexibilitet utan att införa ett generellt undantag och utan att mark som är i stort behov av bete inte betas. Målet kan ju inte vara att få in så många tveksamma lantbrukare som möjligt i åtaganden. Tveksamheten kan ju i många fall bero på att de exempelvis inte har tillräckligt med djur för att klara av att sköta åtagandet på ett sådant sätt att syftet med åtagandet uppfylls. Att fler lantbrukare ska anmäla till myndigheten att de behöver göra hävduppehåll är ju till stor del en informationsfråga. Det gäller att tydligt informera och föreskriva att det faktiskt kan vara ok med hävduppehåll något enstaka år om det finns särskilda skäl (preciseras), om blocket inte tas med i ansökan om utbetalning och om hävduppehållet anmäls till länsstyrelsen. Genom att vara tydlig med detta och genom att ta fram ett smidigt sätt för lantbrukaren att anmäla sitt hävduppehåll så bör även detta sätt kunna minska felfrekvensen. Att införa skötselkrav vartannat år för betesmarker och slåtterängar som ingår i åtagande medför dessutom ett mycket svårbedömt läge i samband med fältkontroller och ajourhållning. Det är i praktiken omöjligt att avgöra om aktivitet förekommit året innan om marken är obetad vid kontrollen. Ett exempel: En betesmark kontrolleras i fält i september 2016, ett år där brukaren ej söker utbetalning för marken. Marken är helt obetad, det finns inga staket. Den stödsökande hävdar att det gick några djur i marken hösten Det är helt omöjligt för en fältkontrollant att avgöra om den stödsökandes uppgifter stämmer. När vegetationen växer till under sommaren i betesmarkerna försvinner eventuella indikationer på att marken skulle varit betad året innan, och när förvuxet gräs börjar vissna i augusti är det helt omöjligt att 43 finns det ett incitament för att fortsatta att sköta de flesta marker varje år Det är dock viktigt att informera lantbrukarna att hävduppehåll kan innebära mer arbete nästkommande år. När det gäller fältkontroller samt ajourhållning påverkas dessa oftast inte i praktiken av att det kommer vara möjligt att göra uppehåll i bete eller slåtter upp till vartannat år på ett enskilt skifte. Om ett skifte är ohävdat två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Det krävs redan idag att en mark ska vara ohävdad två år i rad för att ritas bort.

104 Dnr / med säkerhet avgöra om det varit några djur i marken året innan. Det innebär att det inom fältkontrollverksamheten inte går ha ett rättssäkert arbetssätt om ett vartannat-årskrav införs. Fältkontrollanterna upplever redan idag svårigheter att på ett professionellt och förtroendeingivande sätt förmedla sina konstateranden vad gäller skötsel av naturbetesmarker. Nämnt förslag skulle innebära att fältkontrollanterna skulle känna sig väldigt otrygga i sina beslut i fält. I samrådssvaret framför ni att när det gäller fältkontroller och ajourhållning påverkas dessa oftast inte i praktiken av att det kommer att vara möjligt att göra uppehåll i bete eller slåtter vartannat år på ett enskilt skifte. Om ett skifte är ohävdat två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Det krävs redan idag att en mark ska vara ohävdad två år i rad för att ritas bort. Vi håller inte med utan anser att möjligheten att göra uppehåll i bete vartannat år påverkar fältkontrollanternas och ajourhållarnas möjlighet att känns sig trygga i sina beslut. Beslut om att rita bort marken kommer man i princip endast våga ta i de fall det blir kontroll två år i rad och man vid båda tillfällena konstaterar att marken varit obetad. Lantbrukare i Sverige förväntar sig att Jordbruksverket ska göra något åt problemen med inlåsning av mark och att ersättning betalas ut till passiva stödsökande. Information utåt till lantbrukare är också att man i den nya jordbrukspolitiken kommer satsa på den aktiva djurhållande lantbrukaren för våra värdefulla betesmarkers skull och verka för en levande landsbygd. Aktivitetskravet för betesmarker i gårdsstödet är en direkt motsats till detta, då det uppmuntrar passiva stödsökanden. Att ha tillgång till betande djur är inte längre ett krav då det räcker att putsa betesmarkerna. Det blir därför än viktigare att i miljöersättningen sätta krav på att markerna ska betas varje år. Inte att ytterligare uppmuntra passiva stödsökanden, genom ett vartannat-årskrav. 5 Trots ändringen från samrådet så anser vi att begreppen "endast i liten grad påverkad" och "inte vara starkt påverkad" saknar någon egentlig funktion. I motsats till er tror vi att risken finns att de endast skapar onödig förvirring, speciellt då man är mindre erfaren inom åtagandeplanarbetet. Eftersom det i slutändan är markens värden som styr när den kvalificerar för särskilda värden behöver man inte använda sig av begreppen "endast i liten grad påverkad" och "inte vara starkt påverkad" varken för motiv till bifall eller till avslag. Antingen finns det värden i tillräcklig mängd, eller så finns det inte. Att använda begreppen i en text som lantbrukaren ska läsa känns inte heller relevant eller tydligt. 44 Dessa begrepp finns med för att ytterligare förtydliga vilka marker som kan vara aktuella för särskilda värden. De kan även vara till hjälp för handläggare som är mindre erfarna inom åtagandeplanarbetet.

105 Dnr / I föreskrifterna står det att I huvudsak är det före detta åkermark som kan vara tydligt påverkad av gödsling och då inte ger rätt till dessa markklasser. Det borde därför räcka att ha med den texten, om ens det är nödvändigt. Sådana marker har ju inga höga värden ändå, vilket borde räcka som motiv till avslag. Att avgöra var gränsen går mellan olika grad av påverkan är inte ens erfarna åtagandeplanhandläggare och Jordbruksverket överens om vilket visar på hur osäkert och svårbedömt begreppet är. Risken för att tidigare åkermark felaktigt berättigar till särskilda värden är förmodligen betydligt mindre än risken att marker med höga värden får avslag på grund av att det är svårt att skilja mellan tillförd påverkan och naturlig påverkan (till exempel marker med höga värden knutna till gamla ekar med nässeluppslag under). Med tanke på den mängden fältbesök som väntar angående arbetet med åtagandeplaner och att det dessutom kommer att vara många nya inom kompetensområdet, är det viktigt att förenkla allt som går, ta bort onödiga moment och göra det så tydligt och lätthanterligt som möjligt. Förslaget är därför att ta bort begreppet helt och låta markens värden styra Kommer jordbrukaren ha möjlighet att söka både allmän och särskild skötsel på ett och samma block även om hela blocket har samma markklass? Kommer jordbrukaren ha möjlighet att endast söka miljöersättning (allmän eller särskild skötsel) på del av ett block och inget åtagande alls på en annan del av samma block? Exempel: Ett block har fastställts till markklass särskilda värden. Brukaren vill sköta en del av blocket med särskild skötsel, men anser inte att han kan sköta hela blocket med särskild skötsel utan resterande del vill han endast sköta med allmän skötsel. Hur går jordbrukaren till väga? Viktigt att denna information når ut till jordbrukaren innan SAM-internet öppnar. Förutsättningarna att sköta ett block kan se mycket olika ut för olika delar av blocket. 13 Jämfört med förra åtagandeperioden är det en försämring att det inte finns möjlighet att besluta om ett slåtter- eller betesfritt år för marker med förekomst av arter med särskilda skötselkrav. Om ett betsfritt år föreskrivs i ett särskilt skötselvillkor innebär det att brukaren får betalt samtidigt som länsstyrelsen har möjlighet att styra vilka marker som ska få ett uppehåll. I det nya systemet är det till viss del möjligt att ha ett betesuppehåll, men då utan 45 Nej lantbrukaren måste söka samma skötsel på hela blocket om blocket har samma markklass eller om ingen markklass är fastställd. Om det finns olika skiften/markklassytor är det möjligt att välja att inte söka åtagande för ett skifte/markklassyta. Länsstyrelsen kan inte besluta om ett betes- eller slåtterfritt år. Men ett slåtter- eller betesfritt år kan vara möjligt under förutsättning att reglerna i 3 kap 1 följs. Länsstyrelsen har möjlighet att ge

106 Dnr / ersättning och utan möjlighet från länsstyrelsens sida att styra betesuppehållet till de marker som har störst behov av detta. rådgivning om bete- eller slåtterfritt år punkt 2 Varför just 3 lövtäkter som minimum? Det står inget om krav på att man måste ersättningshamla. Hur hanteras då ett fall där enbart 3 lövtäkter är i åtagandet och ett dör. Faller hela åtagandet för lövtäkt pga. att de inte uppfyller minimi kravet eller är det bara vid nysökande av åtagande som krav om tre träd gäller? 34, svårtillgängliga platser alvar När är det tänkt att alvar ska få svårtillgängliga platser? När räknas ö som svårtillgänglig? Var går gränsen för väglöst land? Även om det går en liten väg till ena änden av ett stort alvar så kan tillgängligheten vara begränsad av alvarets storlek. Hushållningssällskapens förbund 3 kap 1 Bra med möjlighet att inte ha med all mark i åtagandet varje år. Vissa brukare kommer förmodligen att planerat vid tiden för SAM-ansökan att göra betesuppehåll på viss mark. Men vi tror att det är vanligare att man upptäcker under betessäsongen att man inte klarar sköta ett skifte enligt reglerna på grund av exempelvis mycket regn, och då väljer att ta ur skiftet ur utbetalningen det aktuella året. Detta hänger samman med kommissionens krav på att åtgärden lövtäkt måste ske löpande under åtagandeperioden. En ö räknas som svårtillgänglig om den saknar fast landförbindelse enligt Trafikverkets definition. Regelbunden färjetrafik räknas exempelvis som fast landförbindelse. När det gäller väglöst land får det inte finnas väg i närheten av någon del av blocket. Detta gäller därför främst norra Sverige. Det är möjligt att dra tillbaka ansökan om utbetalning för ett skifte under betessäsongen om ingen kontroll eller likande har aviserats. Detta gäller under förutsättning att lantbrukaren fortfarande söker utbetalning för minst 75 procent av åtagandet samt varje enskilt skifte minst vartannat år. Länsstyrelsen i Västerbotten 33 Kan platser som ligger långt bort från närmaste djurhållare räknas som Det går inte att räkna en mark

107 Dnr / svårtillgängliga? Vi har tidigare beviljat ersättningen till jordbrukare för att de fraktat djuren långt från brukningscentrum för att beta värdefulla betesmarker då det inte funnits djurhållare närmare. Vi vill fortsätta ha denna möjlighet då det annars finns stor risk att skötseln av bland annat det mycket värdefulla Ammarnäsdeltat kommer att upphöra. Ett lämpligt tillägg i skrivningen kan vara, eller längre än fem mil från brukningscentrum. Vi upprepar vår synpunkt och anser att skrivningen för fäbodar kan vara överförbar. Dvs tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt 47 som svårtillgänglig endast på grund av att den ligger långt bort från närmaste djurhållare. Denna typ av kostnad är inte möjlig att täcka inom denna ersättningsform då den har sin utgångspunkt i markens beskaffenheter. Från Kap 5 fäbodar, 3 punkt 3 Byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt 13 punkt 3 Varför ska det inte vara möjligt med ett betsfritt första år. Det krånglar bara till det för lantbrukaren som måste komma ihåg att söka utökning år två. SJVs svar i samrådet är väl lite märkligt. Det för att inte uppmuntra till att ta in mark i åtagande som det sen inte finns möjlighet att sköta. Det är jordbrukaren som syvende och sist har ansvaret för att hela åtagandet sköts. Precis som det gäller för alla stödvillkor. 18 Kan lantbrukaren få komplementen utan att ha ansökt om dem? Om inte lägg till om lantbrukaren har ansökt om det för att förtydliga. 34 Kan platser som ligger långt bort och är geografiskt och funktionsmässigt tydligt avgränsat från närmaste djurhållare räknas som svårtillgängliga? Vi har tidigare beviljat ersättningen till jordbrukare för att de fraktat djuren långt från brukningscentrum för att beta värdefulla betesmarker då det inte funnits djurhållare närmare. Vi vill fortsätta ha denna möjlighet då det annars finns stor risk att skötseln av bland annat det mycket värdefulla Ammarnäsdeltat kommer att upphöra. Ett lämpligt tillägg i skrivningen kan vara, eller längre än fem mil från brukningscentrum. Lantbrukarnas Riksförbund I samband med samrådet frågade vi vad som avses med att en mark/markklass är fastställd Regeln finns för att skapa en efterfrågad flexibilitet i åtagandet. Den grundläggande tanken är att lantbrukaren ska ha möjlighet att sköta all mark inom åtagandet hela åtagandeperioden. Det regleras av ansökansföreskriften. Se svar ovan. Vi har i denna föreskrift ingen

108 Dnr / och vilken juridisk status detta innebär. Innebär fastställd att stödmyndigheten har fattat beslut om klassningen, och kan lantbrukaren sedan känna sig säker på beslutet? Jordbruksverket har i sammanställningen svarat följande: Begreppet fastställd innebär att stödmyndigheten talar om hur stor arealen är. Denna areal ska sedan ligga till grund för lantbrukarens ansökan. Tanken är att det ska fungera på samma sätt som det har varit för särskilda värden i landsbygdsprogrammet fast nu för samtliga fastställda markklasser även betesmarker och slåtterängar med särskilda värden. Vi är inte helt säkra på hur det fungerade i tidigare landsbygdsprogram och skulle därför vilja ha ett lite fylligare svar på frågan. Vad innebär det att stödmyndigheten talar om hur stor arealen är, är det någon form av beslut om markens storlek som lantbrukaren kan känna sig säker på? Räknas arealen också som fastställd inom gårdsstödet och kompensationsbidraget 3 kap. 1 Jordbruksverket föreslår att det ska vara möjligt att söka utbetalning för en lägre areal än åtagandearealen år 2-5 i åtagandeperioden. Det finns för- och nackdelar med detta. Det kan riskera ett ökat passivt brukande av markerna. Vi är dock av uppfattningen att de positiva aspekterna det för med sig i form av flexibilitet m.m. för den enskilde företagaren överväger och vi ställer oss bakom förslaget. 8 Vilka åtgärder får inte utföras på marken? Av förslaget framgår att det inte är tillåtet att använda växtskyddsmedel på skiften som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar. Vi står bakom förslaget, men skulle vilja att det införs undantag för mark under rovdjursavvisande stängsel. LRF Värmland, LRF Västra Götaland och LRF Sydost skickade i augusti 2014 in en dispensansökan kring detta till Jordbruksverket. 10 och 12 Allmän och särskild skötsel Begreppen allmän och särskild är också knuten till namnet på markklasser. Det känns 48 möjlighet att reglera om marken ska räknas som fastställd inom gårdsstödet. Vi håller på att utreda frågan. Vår strävan är att lantbrukarna ska kunna känna sig så trygga som möjligt med de uppgifter stödmyndigheten lämnar. I den miljöersättningen där marken fastställs innebära det att arealen och markklassens gränser är uppgifter som stödmyndigheten tar fram och därför delvis har ansvar för den arealen. Lantbrukaren har också ett ansvar exempelvis om en mark tas ur bruk. Lämnad utan ytterligare kommentar. Att sköta röjning under rovdjursavisande stängsel med bekämpningsmedel tillhör inte de skäl till undantag som är med i 3 kap 17. Vi har övervägt att använda andra begrepp för skötselnivån.

109 Dnr / logiskt att mark med allmänna värden ska skötas med allmän skötsel och särskilda värden med särskild skötsel, men när en mark som har särskilda värden eller ett skogsbete sköts med allmän skötsel så kan det uppfattas som rörigt. Har Jordbruksverket övervägt att använda andra typer av begrepp som t.ex. grundskötsel (istället för allmän skötsel) respektive utökad skötsel (istället för särskild skötsel)? 3 kap. 14 I punkt 1 regleras tillskottsutfodring. Vi anser att reglering av tillskottsutfodring bör definieras och ytterligare utredas eftersom två viktiga intressen står mot varandra, djurvälfärd respektive skötsel av betesmarker. Det är viktigt att djurens välfärd sätts i första hand och att djurhållarens kompetens om utfodring tas tillvara. Hårdare och mer detaljerade regler leder till ett lägre intresse för hävd av naturbetesmarker. Det är därför extra viktigt att samråd mellan länsstyrelse och djurhållare sker innan tillskottsutfodringen regleras. Blir reglerna för komplexa och lantbrukarna får svårigheter med att hålla djuren i hull vilket därmed påverkar tillväxt, mjölkmängd etc kan de få negativa följder för andelen betesmarker i Sverige. 49 Bakgrunden till valet av begreppen allmän skötsel respektive särskild skötsel är för att de liknar begreppen allmänna värden respektive särskilda värden. I de flesta fall tror vi exempelvis att lantbrukare kommer välja att sköta betesmarker med särskilda värden med särskild skötsel. För flera markklasser är endast den ena skötselnivån möjlig, vilket framgår av SAM-Internet. För skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker är det till exempel endast möjligt att välja särskild skötsel. Alla åtagandeplaner kommuniceras och diskuteras med lantbrukaren innan beslut om åtagande. Om de föreslagna villkoren inte fungerar praktiskt så får handläggaren undersöka om de särskilda skötselvillkoren går att justera och ändå får önskad effekt eller om det blir bättre för lantbrukaren om denne ändrar åtagandenivån till allmän skötsel på det blocket. 4 kap. Länsstyrelsen i Västra Götaland

110 Dnr / Restaurering av betesmarker och slåtterängar 5 Enligt föreskriften får lantbrukaren påbörja åtgärderna först när en ansökan om restaurering har kommit in till länsstyrelsen och länsstyrelsen lämnat ett skriftligt besked om att åtgärderna får påbörjas. Hur ska föreskriften tolkas? Kan till exempel en lantbrukare som fått en rådgivning med ett förslag till en restaureringsplan under juli månad få vänta till nästkommande vinter (ca 1,5 år) innan hen startar en huggning i en mark som endast ska köras i vintertid (på grund av markstruktur och/eller med hänsyn till naturvärden). Om allt är förberett med intresseanmälan, startplan och ett skriftligt godkännande så är det som krävs att brukaren har skickat in sin ansökan. Det kan lantbrukaren göra så fort SAMinternet öppnar. Länsstyrelsen i Stockholm Vilken typ av mark kan man söka ersättning för? 2 sid 24, andra meningen. Ersätt har med ha. Länsstyrelsen i Skåne 1 1. Marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåttereller beteshävd. 2. Marken har växtarter som visar på långvarig hävd. 3. Marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd. 4. Marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller har goda förutsättningar att återfå sådana. 5. Marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden. Djurarter och kulturhistoriska värden behöver inte finnas kvar på marken. Det räcker att de kan återfås. Växter och vegetationstyper måste tydligen däremot finnas kvar. Varför denna Detta är korrigerat. Målsättningen är att marken efter genomförd restaurering ska ha sådana värden att marken kan få en markklass som berättigar till särskild skötsel. Därför har vi valt att göra den här gränsdragningen. Svampar är andra biologiska värden.

111 Dnr / skillnad? Varför räcker det inte att växter och vegetationstyper också kan återfås? Det kan till exempel hända att de förekommer på ett angränsande skifte och snabbt kan vandra in. Vad är punkt 3 tänkt att täcka in? Växter och djur täcks av de andra punkterna. Svampar? De kan föras in under punkt 2: Marken har växt- och svamparter... 5 kap. Fäbodar Synpunkter på remiss till den 4 Marken får inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar... Länsstyrelsen vill ha ett förtydligande på om det med detta menas bara åtaganden under perioden eller även tidigare miljöstöd ( ) och miljöersättningar ( ). Länsstyrelserna i E, F, G och H län I Östergötland är både skärgård och eklandskap prioriterade områden Här finns stora arealer kopplade till det äldre odlingslandskapet, som är angeläget att återskapa. Det är mycket olyckligt att möjligheten till ersättning för bete och slåtter på svårtillgängliga platser tas bort för stödformen restaurering av betesmarker och slåtterängar. Det extra tillskott som komplementet svårtillgängliga marker utgör, kan i många fall vara avgörande för om kalkylen för restaurering av betesmarker i skärgården ska gå ihop eller inte. Dett beror på fördyrande omständigheter som transport av maskiner, massaved, ris och grenar samt transport av betesdjur och tillsyn i skärgården jämfört med fastlandet. Denna ojämlikhet medför en snedvridning av olika läns- och landsändars utvecklingsmöjligheter. För att ersättningsformen ska vara attraktiv i hela landet bör det vara möjligt att få ersättning för komplementet svårtillgängliga platser även inom miljöersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar, precis som tidigare programperiod. 2, första stycket: Ändra texten under åtagandeperioden, har förutsättningar till under åtagandeperioden ha förutsättningar. Länsstyrelsen i Gävleborg Det är helt ok att restaurera mark som ingick i en betesmarksersättning men som inte haft något åtagande för perioden Det framgår av hänvisning till fördningen. Det är inte möjligt att få ersättning för komplementet svårtillgängliga platser för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Det går inte inom ramen för landsbygdsdepartementets riktlinjer. Detta är ändrat efter remissen.

112 Dnr / februari I samrådet hade vi frågor om 5 kap 3, punkt 5. Vi har samma synpunkt igen, eftersom det inte gavs någon förklaring i ert svar i sammanställningen Vi är med på att djuren inte ska vara på fäboden hela året men vad grundas kravet att inte ha djuren två veckor före och två veckor efter fäbodsäsongen på? Det finns fäbodbrukare som har öppen fäbod och har djuren på fäboden längre än 15 september. Vi föreslår att tidsangivelsen om två veckor före och två veckor efter säsongen tas bort! I ersättningen för betesmarker och slåtterängar det vara avbetat till 31/10, och djuren får gå där längre om det behövs, enligt svar till C län i sammanfattningen Varför inte 31/10 för fäbodar också, med möjlighet till att vara där längre? 5 kap 7 : vi tycker fortfarande inte att det ska stå Djuren ska vistas på fäboden minst två månader i sträck, även om rovdjursangrepp kan vara ett särskilt skäl. Låt lantbrukarna bestämma de två månader under säsongen djuren ska vara på fäboden. Det kan finnas andra anledningar till att man vill dela upp djurens vistelse på fäboden. Det kanske skulle kunna vara att lantbrukaren behöver resa bort en vecka mitt i sommaren. Då behöver djuren åka hem för att förenkla tillsynen. Sedan flyttas de tillbaka till fäboden. Sveriges Lantbruksuniversitet På flera ställen i föreskrifterna anges reglering av tillskottsutfodring och ett minsta djurantal på betesmarkerna under minst en viss utsatt tid. För att inte riskera att djuren blir för magra utan att detta åtgärdas bör följande paragrafer läggas till: 5 kap. Fäbodar 5 kap. 13 Utöver kraven tidigare i detta kapitel ska följande dokumenteras: 1. Hur många djur och hur stor areal som påverkas. 2. Vilka extra åtgärder djurhållaren kommer att vidta för att öka djurvälfärden. 3. Hur djurhållaren kommer att bedöma djurens hull. Ofta får alltför magra djur, genom djurskyddets försorg, tas från betena då stödutfordring inte kan ske med hänsyn till kvävetillförsel eller att främmande fröer besudlar marken. Att inte förebygga djurskydds-problemen genom djurvälfärdskriterier kan komma att kosta djurägaren förlorade stöd och att djuren omhändertas. SLU vill även påpeka att djur hållna på marker med stora svärmar av bitande insekter, som mygg och knott, kan förorsaka stort Vi har ändrat efter remissen. Nu ska djuren inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober. Länsstyrelsen kan reglera när djuren ska vara vid fäboden i 6. Den reglering är framförallt till för att precisera när på säsongen djuren ska vara vid fäboden ifall de inte kan vara där under hela fäbodsäsongen. Vi har besvarat SLU s synpunkt under övergripande delen av denna sammanställning.

113 Dnr / kap Fäbodar Synpunkter på remiss till den 17 mars djurskyddslidande, genom stress, anemier och död och kan i förlängningen innebära att djurhållaren åtalsanmäls. Länsstyrelsen i Västerbotten 1 Här står det att marken ska betas av nöt, får, get eller häst, men under 7 finns häst med som betesdjur. Denna skillnad behöver förtydligas. Lantbrukarnas Riksförbund De synpunkter vi hade i samband med samrådet har besvarats i Jordbruksverkets remissammanställning. Lantbrukarnas Riksförbund Vi har tagit del av Jordbruksverkets remiss om regler för miljöersättningen för fäbodbete. Vi kan inte ställa oss bakom det faktum att antalet djurenheter ska låsas i åtagandet redan när man går in i det. Det blir besvärligt för fäbodbrukaren som inte råder över väder, växtlighet, sjuka djur, kalvningar etc. För företag som håller på att bygge upp en besättning har man inte så mycket djur i början, för att därefter öka. Det finns många faktorer som spelar in när det gäller djurantalet varje enskilt år. Det är den enskilde och inte länsstyrelsens tjänstemän som ska besluta om djurantalet på fäboden. Det skapar rättsosäkerhet för den enskilde att djurantalet blir så strikt. Generellt kan sägas att det kan bli lite för mycket detaljstyrt från myndighet, man kan överlåta en del åt den enskilde företagarens förnuft, denne är ju trots allt den som känner fäboden bäst. Detta svar är framtaget tillsammans med LRFs regioner i områden med fäbodar. För varje fäbod måste det finnas 1,2 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får eller get. Om det finns fler än 1,2 djurenheter får dessa vara häst. Därför finns häst med bland de tillåtna djurslagen i 7 men inte i 1. Lämnad utan ytterligare kommentar. Sveriges förslag på utformningen av miljöersättning för fäbodar godkändes inte av Kommissionen. Vi har därför varit tvungna att genomföra dessa förändringar. I de fall vi inte hade genomfört dem hade det inte varit möjligt att få miljöersättningen för fäbodar godkänd. Då hade vi inte kunnat ha någon miljöersättning för fäbodar i den här programperioden för landsbygdsprogrammet. Vi har

114 Dnr / förståelse för era synpunkter. När vi har utformat avdragen på grund av villkorsfel har vi tagit hänsyn till att det är svårt att hålla samma djurantal varje år. SLU Sammanfattning av SLU:s synpunkter SLU vill poängtera att ett vanligt förekommande djurskyddsproblem är magra djur som hålls på beten för den biologiska mångfaldens skull, där stödutfodring inte får ske och där återväxten är låg, vilket ofta ger för lite foder för att djur ska hålla ett acceptabelt hull. SLU har följande synpunkter på urvalskriterier som bör ligga till grund för stöd och investering i jordbruk. Följande uppgifter bör anges: Vi har besvarat SLU s synpunkt under övergripande delen av denna sammanställning. Hur många djur och hur stor areal som påverkas samt vad det är för typ av bete djuren ska gå på. Det är bra att sökanden måste ange betesareal för de djur som man avser att ha samt vilken typ av bete det är så att bedömning kan göras om tillräcklig betesareal finns. Vilka extra åtgärder sökanden kommer att vidta för att öka djurvälfärden. SLU anser att sökanden ska ange vilka extra åtgärder som kommer att göras för att öka djurvälfärden. Hur sökanden kommer att bedöma djurens hull. SLU har tagit fram hullbedömningskriterier som kan användas för bedömning av hull hos betande djur. I andra föreskrifter, t.ex. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. finns det bestämmelser om att en plan för att upprätthålla djurskyddet ska finnas vid oförutsedda händelser som t.ex. elavbrott: SJVFS 2010:15, 1 kap. 17. Det ska finnas en godtagbar plan för hur djurskyddet ska

115 Dnr / upprätthållas vid elavbrott. Det är därför synnerligen relevant att ställa krav på att ha en plan för hur djurskyddet ska upprätthållas även under betesdrift. SLU:s specifika synpunkter På flera ställen i föreskrifterna anges reglering av tillskottsutfodring och ett minsta djurantal på betesmarkerna under minst en viss utsatt tid. Tillgång och kvalitet på betet är avgörande för att upprätthålla en god djurvälfärd och djurhållaren kan behöva tillskottsfodra om man använder sig av betande djur för att möta miljömål som t ex biologisk mångfald. Om betet är inhägnat så kan djuren behöva tillskottsutfodras vid mjölkning eller annat hägn kan behöva finnas för tillskottsutfodring. Även djurens exponering för parasiter bör tas i beaktande vid betesdrift. För att inte riskera att djuren blir för magra utan att detta åtgärdas bör följande paragraf läggas till: 5 kap. Fäbodar 5 kap. 12 Utöver kraven tidigare i detta kapitel ska följande dokumenteras: 1. Hur många djur och hur stor areal som påverkas samt vad det är för typ av bete (skogsbete, vall eller annat) samt kvalitén på detta, d.v.s. betestillgången. 2. Vilka extra åtgärder djurhållaren kommer att vidta för att öka djurvälfärden. 3. Hur djurhållaren kommer att bedöma djurens hull. Ofta får alltför magra djur, genom djurskyddets försorg, tas från betena då stödutfordring inte kan ske med hänsyn till kvävetillförsel eller att främmande fröer besudlar marken. Att inte förebygga djurskydds-problemen genom djurvälfärdskriterier kan komma att kosta djurägaren förlorade stöd och att djuren omhändertas. SLU vill även påpeka att djur hållna på marker med stora svärmar av bitande insekter, som mygg och knott, kan förorsaka stort djurlidande, genom stress, anemier (blodbrist) och död och kan i förlängningen innebära att djurhållaren åtalsanmäls.

116 Dnr / Bilaga 3. Skalor för avdrag på grund av villkorsfel Under Skötselvillkor 6 bilaga 3, står detaljerat om vilka avdrag som ska göras, t.ex. står: Vid kontroll I de fall länsstyrelsen vid en kontroll konstaterar färre djurenheter än vad lantbrukaren har redovisat samt färre djurenheter än åtagandet ska detta leda till ett dubbelt avdrag. Avdraget ska baseras på två gånger skillnaden mellan det antal djurenheter per hektar som krävs i åtagandet alternativt har redovisats och det faktiska antalet djurenheter per hektar. Detta innebär att om djurhållare finner att om markerna har för dåligt bete, tvingas de ändå hålla djur där för att inte gå miste om bidrag och djuren riskerar att få ett oacceptabelt dåligt hull. I ett sådant läge måste föreskriften göra helt klart att djurhållaren ska vara skyldig att ge djuren tillskottsfoder. Beslut om innehållet i detta yttrande har, på delegation av rektor och i dekanus frånvaro, fattats av undertecknad prodekanus Torkel Ekman efter föredragning av fakultetshandläggare Inger Knutell. Remissvaret har huvudsakligen utarbetats efter synpunkter inkomna från Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW). Naturvårdsverket Naturvårdsverket har beretts tillfälle att yttra oss över förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd, angående ändring i ersättningen till fäbodar. Naturvårdsverket beklagar att Sveriges förslag på hur reglering av ansökan om utbetalning får variera inom åtagandeperioden inte godkändes av Kommissionen. Naturvårdsverket har i övrigt inga synpunkter. Gävleborgs fäbodförening Sveriges förslag på utformning av miljöersättning för fäbod godkändes inte av Kommissionen. SJV har därför genomfört ändringar i hur ersättningen är utformad. Gävleborgs Fäbodförening, GFF, har fått möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag med Lämnad utan ytterligare kommentar. Sveriges förslag på utformningen av miljöersättning för fäbodar godkändes inte av Kommissionen. Vi har därför

117 Dnr / miljöersättning för fäbod. Följande synpunkter lämnas: GFF har enligt sina stadgar som uppgift att svara på remisser från myndigheter och organisationer då de rör fäbodbrukets intressen. Enligt överenskommelse ställer sig Värmlands säterbrukarförening, VSF, bakom dessa yttranden. I denna fråga har GFF kommunikation med Föreningen Sveriges fäbodbrukare, FSF och Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Inom den merkantila jordbrukspolitiken har fäbodkulturen och det aktiva fäbodbruket en besvärande liten omfattning. Dock gör detta utlämnade förhållande att trygghet, tillväxt och vitalitet hos företag med fäbodbruk och fritt husdjursbete i skog- och på fjäll särskilt viktigt att säkerställa ur såväl biologisk som kulturell aspekt. Sverige har erkänt FN-konventionen om biologisk mångfald där detta sakläge uppmärksammas. Svenska myndigheter har därför att inordna skydd av ett levande kulturarv i sina verksamheter. Överenskommelse SJV-FSF FSF har satt sin tillit till det direkta samarbete på ett personligt plan, som inleddes med ett möte i september 2012, då bland andra även generaldirektör Denneberg deltog. Då utlovades kontinuerliga kontakter samt SJV:s deltagande i en Nationell Samrådsgrupp för Fäbodbrukets frågor initierad av Riksantikvarieämbetet. FSF föreslog då att den kraft fäbodbrukarna kan samla för närvarande läggs på att göra dessa möten så verklighetsnära, konstruktiva och täta som någonsin är möjligt. Övriga resurser går åt för att praktiskt hålla liv i våra fäbodbruk. GFF och VSF stöder resonemanget. Många års möda att skriva genomtänkta remissvar till SJV har resultatmässigt visat på myndighetens oförmåga att förstå hur verksamheten fungerar. Vi har föreslagit mer effektiva och mer praktiskt anpassade lösningar än vad SJV anvisar. Vi har frågat efter vilka argument SJV har för att myndighetens förslag är de bästa. Vi har försökt få till stånd konstruktiva diskussioner om mål och metoder för miljöersättning kopplad till skogsbete och fäbodbruk. Vi har uppfattat tystnaden från SJV som brist på argument för sina regler. Vi har trott på direkta överläggningar 57 varit tvungna att genomföra förändringar i utformningen av ersättningen. Det som vi har ändrat är hur fäbodbrukare ska låta beta sitt fäbodbete. Nu ska den areal fäbodbete som ingår i åtagandet varje år betas med ett betestryck på 0,2 djurenheter per hektar. Djurslagen ska vara nötkreatur, får, get eller häst. I de fall Jordbruksverket inte hade genomfört dessa förändringar hade det inte varit möjligt att få miljöersättningen för fäbodar godkänd. Detta hade inneburit att det inte hade blivit någon miljöersättning för fäbodar för den här programperioden i landsbygdsprogrammet ( ). Ersättningen skulle i så fall vara tvungen att finansieras genom andra medel än en miljöersättning. Se även svar till LRF. Fäbodbrukare är inte begränsade till att endast söka miljöersättningen för fäbodar utan har även möjlighet att söka andra miljöersättningar samt andra ersättningar ur landsbygdsprogrammet.

118 Dnr / och Överenskommelse SJV-FSF; september Vår tro är rubbad genom dåliga erfarenheter av SJV:s förmåga. Tidigare obeaktade yttranden GFF och VSF finner, med detta som grund, inte meningsfullt att avge ett särskilt yttrande i rubricerad fråga. Synpunkter lämnades på förslag till ändring i SJVFS 2007:42. Föreningarna hänvisade då till ett urval äldre obeaktade yttranden 1. Dessa har fortfarande aktualitet och är värda att granskas även inför den ändring som nu förestår. Även om allt i yttrandena inte är direkt tillämpligt på vad SJV nu vill ändra, är varje tillfälle till justering också en möjlighet att generellt förbättra föreskrifterna i förhållande till de mål regelverken ska verka för. SJV borde uppmärksamma detta och beakta möjligheten. Därför bifogades som komplement och för beaktande även yttrande över Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). I sammanhang med det som relaterats utgavs också den akademiska avhandlingen, Fäboden som politiskt rum: Att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi är övertygade om att denna avhandling i landsbygdsutveckling bidrar till att öka kunskapen om fäbodbrukares belägenhet i dagens byråkrati och besvarar många av de frågor SJV måste ha ställt sig. Vi vill att avhandlingen blir ett av de underlag i yttrandet. Författarens adress: Fil dr Camilla Eriksson, SLU, Institutionen för stad och land, Box 7012, UPPSALA. camilla.eriksson@slu.se Till exempel kommer det från år 2016 var möjligt att söka ersättning för hotade husdjursraser. Landsbygdsprogrammet är beslutat av regeringen. Jordbruksverket kan inte i föreskriften påverka de delar av miljöersättningen för fäbodar som styrs av Sveriges landsbygdsprogram. Det innebär att ramen för miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet begränsar vad som kan ersättas i miljöersättningen för fäbodar. 58 Det är till exempel inte möjligt att ge ersättning för samma sak inom två ersättningsformer. Därför är det bland annat inte möjligt att ge ersättning för hotade 1 fäb. Yttrande. Föreskriftsändring direktstöd GFF 2008.doc SJV. Ytterligare yttrande om Betesmark 2008.doc SJV. Ytterligare yttrande förtydligas 2009.doc fäb.yttrande.föreskriftsändring direktstöd GFF 2009.doc Fäb. Yttrande och hemställan. SJV Föreskriftsändring.pdf Fäb. Hemställan - påminnelse SJV Yttrande doc Fäb. Yttrande. Hemställan direktstöd doc Fäb. Yttrande. SJV Föreskriftsändring - förslag direktstöd 2011.doc GFF. Yttrande Djurvälfärd

119 Dnr / Dagens situation SJV är regeringens expertmyndighet inom det jordbruks- och livsmedelspolitiska området. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. SJV arbetar för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald. SJV menar att man håller traditioner och kunskap vid liv. SJV anser att brukare genom miljöstöd ersätts rättvist för sin insats att skapa ett attraktivt kulturlandskap. Inom miljömålsarbetet för Ett rikt odlingslandskap återfinns delmålet för bevarande av betesmarker och ängar, vilket inkluderar fäbod- och skogsbeten. SJV menar att man då samtidigt bevarar kunskap om skötseln. 2 Den i not 2 nämnda rapporten från 2015 uppmärksammar med hänvisning till miljömålspropositionen (prop. 2000/01:130) behovet att från nationell synpunkt bevara sådana jordbruksmiljöer, t.ex. skärgårdsjordbruk, fjällägenheter, fäbodar och finnboställen, vilka numera är i hävd i så liten omfattning att resursen hotas. Det konstateras också att man i bevarandearbetet ofta förlorar sambandet mellan inäga och utmark (sidan 19). Konventionen har flera artiklar som direkt eller indirekt behandlar frågor om traditionell kunskap och urfolks eller lokala samhällens bruk av biologisk mångfald. husdjursraser i miljöersättningen för fäbodar. Om vi skulle göra detta skulle det innebära att fäbodbrukare aldrig skulle ha möjlighet att söka ersättningen för hotade husdjursraser. 59 Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Enligt skogsvårdslagen ska skogen skötas så att den uthålligt ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras; produktionsmålet jämställs med miljömålet. Skogen har varit betesmark för tamboskap i årtusenden. Betesbruket är ett bevarande in situ av inhemska lantraser. Skogsbetena är landets mest hotade betesbiotoper vars speciella karaktärer tar i snitt tjugo år att återställa efter upphörd hävd. Trots animalieproduktionens långa tradition och uthållighet uppmärksammas idag nästan enbart avkastning av ved och virke. Skogsstyrelsen, SKS, kan i den mån kunskap finns, föreskriva åtgärder för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden. Skogens alla värden ska beaktas. Enligt SKS:s 2 Se Traditionell kunskap och lokalsamhällen artikel 8j i Sverige, Centrum för biologisk mångfald, CBM, Sidorna CBM fortsätter sitt arbete med att utveckla och konkretisera en svenskhandlingsplan för nationell implementering av artiklarna 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. I en rapport januari 2015 skriver CBM: Avsikten var också att en fördjupad studie skulle göras även av SJV, men då denna myndighet utövar sin påverkan främst genom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet, vilka ännu inte godkänts av EU för den nya perioden bedömdes det finnas fog att invänta detta innan en fördjupad analys görs.

120 Dnr / författning (SKSFS 2013:3) ska åtgärder i områden med höga miljövärden anmälas för samråd. SKS är väl medveten om att det behövs en ökad dialog med lokala och traditionella kunskapsbärare om vad som behöver göras både med relevans för lokal och traditionell kunskap och biologisk mångfald. SKS lyfter fram renskötare, fjällbönder, fäbodbrukare och andra skogsbrukare som brukar skogen på ett lokalt och småskaligt sätt som sina exempel på bärare av lokal och traditionell kunskap. SKS behöver stöd i sitt arbete för att ta tillvara traditionell kunskap i sitt regleringsbrev eller andra texter från regeringen. Former för att ersätta de skogsbrukare och kunskapsbärare som medverkar i SKS:s utvecklingsarbete behövs. För fullföljande av arbetet med 8j och 10c krävs resurser. Sådana bör utan att verksamheten blir lidande kunna föras över från SJV. I propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (prop. 2013/14:141 s ) framgår att regeringen bedömer att dagens biologiska mångfald i stor utsträckning är ett resultat av det historiska bruket och den traditionella hävden av landskapet. Att gynna sådana miljöer är viktigt för att nå målen med en rik mångfald och ekosystemtjänster. Av propositionen framgår också behovet av att klargöra förutsättningarna för att inkludera olika intressenter för att bl.a. tillgodogöra sig traditionell och lokal kunskap. Sammanfattande kan sägas att regeringen (prop. 2004/05:150) påtalar vikten av artiklarna 8j och 10c i miljöpolitiken rörande såväl urfolk som andra kategorier traditionsbärare enligt tidigare exemplifiering av miljöer. Traditionellt bevarande av lantsorter och lantraser in situ får inte förbigås. Dock är tankarna inte helt integrerade i miljömålssystemet. Miljöersättning för fäbod Sveriges förslag på utformning av miljöersättning för fäbod godkändes inte av Kommissionen. I remissen preciserar SJV inte Kommissionens underkännande. Konsekvensutredningen (Dnr: /14) ger indirekt vissa indikationer men det är svårt att förstå vad SJV vill försvara och förklara. Förslaget till SJVFS 2015: XX bryter helt mot vad som redovisas ovan under Dagens situation. Myndigheten och fäbodbrukarna behöver ett tätt samarbete

121 Dnr / för rättfram redovisning av fakta, gemensam analys och diskussion kring resultat och förväntningar samt en god förankring av slutsatserna. Detta är ett avgörandeunderlag för utformning av politiska beslut rörande fäbodbruket och dess särställning enligt bl.a. Konventionen om biologisk mångfald. Arbetet är betydelsefullt också för genomförande av miljömål, regional hållbar utveckling samt den centrala delen av lantbruksföretagande i traditionell utmark. En fäbod är alltid en fäbod. Allt rörande hävd skiftar över tid och lokala förhållanden. Djurslag, boende, verksamhetstid/-säsong o.s.v. beror på plats och verksamhetsinriktning på företagen i övrigt. Rovdjurspolitiken är en särskild knäckfråga. Förslagen i remissen motsäger SJV:s myndighetsansvar. Som näringsmyndighet och administratör av EU:s jordbrukspolitik ska SJV arbeta för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald enligt Konventionen om biologisk mångfald. Brukare av fäbodar med tillhörande utmarksbeten ersätts inte heller rättvist för sin insats att skapa ett attraktivt kulturlandskap med rik kulturell och biologisk mångfald. Bevarande av lantraser och lantsorter in situ förbigås totalt. Förslag Vårt förslag är att SJV drar långsiktig nytta av det erbjudande Kommissionen nu gett genom att totalt omarbeta miljöersättningen för fäbod och fäbodbruk och då tar vara på alla möjligheter som finns till brukarinflytande och Konventionen om biologisk mångfald. För övrigt sluter vi upp bakom de synpunkter FSF lämnar. Ett skäl till bristen i samordningen är att FSF inte ingått i sändlistan från SJV och de missförstånd mellan organisationerna som därför uppstått. Förhoppningsvis ger det eventuella merarbetet för SJV en tydligare bild av frågans vidd. Komplettering av remiss Sveriges förslag på utformning av miljöersättning för fäbod godkändes inte av Kommissionen. SJV har därför genomfört ändringar i hur ersättningen är utformad. Gävleborgs Fäbodförening, GFF och Värmlands säterbrukarföring, har yttrat sig över rubricerat förslag med miljöersättning för fäbod. På grund av brister i SJV:s Se svar ovan. Det finns inget som hindrar att flera personer som gemensamt i en förening brukar fäboden söker

122 Dnr / sändlista har därför svagheter i samordningen mellan fäbodbrukarnas organisationer uppstått. Yttrandet avslutades därför med besked om att ifall fler synpunkter kommer på vad vi skrivit gör vi en särskild sammanfattning och delger SJV senare. Några sådana finns och delges härmed SJV. Definition av betesmark får inte innebära agrar historieförvanskning. En annan fråga är hur traditionellt och genuint fäbodbruk klassificeras, eller vad en fäbod som visar historisk kontinuitet egentligen är. Fäbodställen är gemensamhetsanläggningar med fäbodar. Alla ska få söka fäbodersättning., även om SAM åtagande själv "bara" har häst och t.ex. ystar från andra som lånar marken, utan att söka själv. Det är de olika brukarnas samlade djurslag som är viktig för målens uppfyllanden; därför inga betes eller djurantals begränsningar. Dessutom sker inga skador om djuren vågar och kan nyttja hela löten på normalt 5-7km radie. Dock kan det bli skador i rovdjursavisande hägn och med predatornärvaro. Slopa all detaljreglering av buffringstider och liknande. Alla varianter har förkommit och eventuellt nya ger möjlighet till fortsatt innovation i verksamheten. Det kostar att ha en längre säsong än två månader. Skötsel i flerfäbodsystem + huskostnader för skötare + mjölkstall-bodarmjölkanläggning/kylhus underhåll etc. innebär arbete. Rovdjur, dammar, vägar etc. och avstånd gör nödvändigt oftast med lastbilstransport knappast understigande i denna glesbyggd och med framkörningsavgift kr kostnad är en relavant KOMPENSATION om man mjölkar i flerfäbodsystem. Sådant bergs(lfa)jordbruk ska hållas kompensationsneutralt gentemot rationella jordbruksbygder och naturliga fodermarker m.m. Hållande av fäbodkulturens traditionella lantrasdjur in situ ska premieras. System med storhägn är produktionshämmande samt försummar djurhälsa och traditionellt bete. Miljöersättning för fäbod kan leda till kontroll av verksamheter inom näringsformen på ett sätt som styr ett sunt framåtskridande samtidigt som fäbodbrukets förmåga att skapa ersättning tillsammans. Det viktiga är då att föreningen uppfyller villkoren. Medlemmarna får då själva fördela ersättningen. Ersättningen är beräknad utifrån en genomsnittlig tid på fäboden som är längre än två månader. Två månader är ett minimikrav för att kunna få ersättning. Det finns ingen möjlighet att ge ersättning för skötsel av husen eller liknande inom miljöersättningen för fäbodar. Storhägn är ett alternativ för de som inte har möjlighet att ha fritt fäbodbete. Fritt fäbodbete är generellt att föredra. Det finns inget krav för fäbodbrukare att söka miljöersättning för fäbodar utan detta är en frivillig ersättning. Enligt beskrivningen av miljömålet ett rikt odlingslandskap är det framförallt antalet fäbodar som ska öka och inte arealen fäbodbete på den enskilda fäboden.

123 Dnr / en egen vitalitet förstörs Länsstyrelsernas exklusiva beslutsrätt rörande anläggningar, arealer och villkor innebär risk för godtycke och orättvisa beslut. Hantering av frågor kan skilja såväl mellan länsstyrelser som mellan tjänstemän Genom att ge ersättning för vissa verksamheter och utestänga andra kan man ingripa i samtiden och styra en framtida utveckling. Ersättningen bör utformas så att den inte enbart verkar konserverande utan också ger möjlighet till harmoniserad utveckling. Biologisk mångfald och kulturelement gynnas med mer betesareal/djurenheter och större areal, inte genom öka antalet brukningsenheter med minskat antal djurenheter. För att erhålla kunskap om lång, lokal och verkligt hållbar produktion från utmarkerna (helt enligt Rio konv. art.8j 0ch 10 c) kan SJV och andra med fördel vända sig till Utmarksmuseet i Ransby, Värmland för stöd och hjälp. Föreningen Sveriges Fäbodbrukare FSF synpunkter på remiss av förslag till SJV föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, (vad avser fäbodar ) med dnr /14 Som samlande intresseorganisation för landets fäbodbrukare ifrågasätter FSF på ett generellt plan de brister som finns vad gäller kontakt med, deltagande av och förankring hos fäbodbrukarna under framtagandet av förslaget till Landsbygdsprogram och därmed även vad gäller grunderna för utformningen av föreskrifterna. Fäbodbrukets traditionella kunskap och fäbodbruket som lokalt samhälle blir därmed inte beaktad på erforderligt sätt i förhållande till andra intressen och aspekter i sammanhanget. Därmed förbises också med systematik väsentliga delar av fäbodbrukets kulturella utgångspunkter och värden samt historiskt grundade sedvänjor. Förslaget till regelverk är fortfarande detaljerat och svåröverskådligt. Det skapar en allmän osäkerhet om vad som egentligen gäller, liksom en följande rättsosäkerhet för den enskilde fäbodbrukaren. Ur fäbodbrukets perspektiv finns det anledning att ifrågasätta såväl detaljfrågor som grundläggande principiella frågeställningar. Vi efterfrågar härmed återigen en gemensam process för en väl förankrad planering och målsättning för det svenska fäbodbruket inför framtiden. Se svar till Lantbrukarnas Riksförbund samt Gävleborgs fäbodförening. Landsbygdsprogrammet är beslutat av regeringen. Det är de som är ansvariga för vilka delar som ska ingå och vilka som inte ska ingå. Vidare är det de som har valt tillvägagångsätt för arbetet med att ta fram landsbygdsprogrammet. Denna remiss gäller förslag till föreskrift. Jordbruksverket har ingen möjlighet att genom föreskriften påverka utformningen av 63

124 Dnr / Som ett konkret exempel kan nämnas den nytillkomna definitionen på Fäbodsäsong. Utifrån fäbodbrukets kulturella grunder och sedvänjor kan inte fäbodsäsongen regleras inom bestämda datum. Det måste tillåtas variera med årsmån, inom landets olika natur- och kulturgeografiska regioner och utifrån de skillnader som kan finnas mellan företag utifrån olika fäbodtraditioner. Det finns inte någon grund för att i detta sammanhang inskränka på varken lagfästa betesrättigheter, kulturbetingade variationer i brukandet eller lokala sedvänjor. Så måste bland annat beaktas möjligheterna att stanna på fäboden framöver vintern så länge fäbodens vinterfoderproduktion räcker som foder till djuren - en driftsutformning som historiskt inte varit ovanlig i vårt land och som det finns all anledning att även fortsättningsvis lämna utrymme för. Det må kunna kvarstå tillsvidare villkoret om två månaders vistelse för djuren vid fäbod under brukningsåret. Det är dock enligt vår uppfattning en försvårande omständighet om detta ska villkoras som en sammanhängande tidsperiod. Tradition och praktiska omständigheter kan innebära återkommande förflyttningar till och från fäboden under brukningsåret. Nu framgår det inte heller klart om en avvikelse i dessa avseenden medför sanktioner. En datumbegränsning ska inte i sig tillåtas eliminera möjligheten för att överhuvudtaget fastställa åtagande för fäbod i bruk för den berörda fäbodbrukaren som det framgår av 5kap 2. Det är inte skäligt att strikt knyta föreslagna datum till möjligheten för åtagande för fäbod i bruk. Det är vår mening att det inte alls ska förekomma några datumgränser med dessa syften. Mot denna bakgrund anser nu FSF att den föreslagna tidsbegränsande definitionen av fäbodsäsong ska tas bort. Följaktligen anser vi att den också ska tas bort den uttryckliga restriktionen som formuleras i 5 kap 2 pkt 5. landsbygdsprogrammet. Vi har efter bland annat era synpunkter ändrat i 2 punkt 5. Nu ska djuren inte vistas på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober, vilket innebär att djuren kan stanna kvar längre på fäboden under hösten. När det gäller fäbodsäsongen är datumen dock fortfarande 1 juni till 15 september. Vidare har vi bland annat efter era synpunkter ändrat så att djuren inte måste vara två månader i sträck på fäboden till att de istället måste vara där två månader. Om länsstyrelsen inte fastställer några ytterligare krav är det tillåtet att dela upp tidsperioden i exempelvis två delar. Ett annat exempel på oklarhet utgörs av hänvisningen till Länsstyrelsens handlingsplan. Dels har inte heller dessa plandokument utvecklats efter kontakt med, deltagande av eller efter förankring hos fäbodbrukarna. Vi vet alltså inte vad detta plandokument innehåller. Dels kan en länsvis uppdelning och särhantering visserligen innebära en möjlighet för önskvärda regionala nyanseringar, liksom det också kan medföra brister vad avser likabehandling. Vi vill i detta sammanhang särskilt peka på risken för det senare mot Se även svar till Länsstyrelsen i Gävleborg när det gäller att djuren ska vistas två månader. Vid utformingen av miljöersättningen är det viktigt att

125 Dnr / bakgrund av att vi i vårt land fortfarande saknar en gemensam och förankrad planering och målsättning för det svenska fäbodbruket. Fäbodbrukarna nödgas alltså konstatera att vi i Sverige ännu är i avsaknad av det erforderliga helhetsperspektiv på fäbodbrukets situation och framtid som utgår från alla aspekter på fäbodbrukarnas som lokalt samhälle; Andliga och kulturella värden; Fäbodbrukarnas livssituation och näringsverksamhet; Traditionell djurhållning; Historiskt förankrat utmarksbruk; Grundläggande rättigheter vad avser traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor. Fäbodbrukarna är angelägna om att beredas möjlighet att medverka i ett sådant grundläggande utvecklingsarbete. Lima Malung LRF avdelning Förslag har kommit på ett nytt slutdatum för fäbodbete, 15/9. Vi vill att detta datum ska flyttas fram 3-4 veckor, då det vore bra att kunna ha djuren inhägnade på fäboden de sista veckorna. Ofta har man områden som behöver betas av bättre och många har inte heller någon betesmark vid hemgården vilket medför att djuren måste ställas in i ladugården direkt vid hemkomst. Det allt mildare klimatet bidrar också till att betestillgången är bättre längre fram på sensommar/höst. Länsstyrelsen i Jämtland 2 5. Länsstyrelsen anser att det är positivt att reglera tidpunkten för när djuren kan vistas vid fäboden. På hösten är det dock önskvärt att perioden är längre, gärna till den 31 oktober, för att harmonisera med sista datum att beta mark i åtagande för betesmark inom 65 kunna avgränsa fäbodbete från vanliga betesmarker. Om fäbodbrukare har betesmarker som uppfyller villkoren för vanlig betesmark kan man söka denna miljöersättning istället för dessa marker. Då det finns regionala skillnader är det viktigt att ge möjlighet till regionala nyanseringar. Flera län i Sverige saknar helt fäbodar som har brukats i modern tid och detta beskrivs bland annat i länets handlingsplan. Arbete pågår fortarande med länens handlingsplaner. När dessa är godkända kommer de att finnas på den aktuella på länsstyrelsens hemsida. Vi har på grund av bland annat era synpunkter ändrat den 2 punkt 5 efter remissen. Nu får djuren vistas på fäboden eller fäbodbetet från 1 maj till 31 oktober. Vi har ändrat enligt ert förslag. Se svar till Lima Malung LRF avdelning.

126 Dnr / miljöersättningen. 3 På vilket sätt ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till bete av djuren vid fäboden? 4 Länsstyrelsen förutsätter att denna reglering inte hindrar att lantbrukare kan söka den öppna vallen som åkermark och fäbodbete med grödkod 55 för skogsbetet, i de fall det är så marken brukas Undantag enligt 9 4. får medges om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden. I de fall djuren på fäboden är installade under natten måste gödsling tillåtas, för att bli av med gödseln från installning. Det är så fäboden traditionellt har brukats. Ett mer generellt undantag från förbudet om gödsling önskas. När man fastställer fäbodbetet ska man vid inritningen av markklassen och blocket i möjligaste mån lägga block och markklass där djuren i huvudsak betar. Detta sker i samråd med lantbrukaren. Storleken på fäbodbetet beror på övriga faktorer (exempelvis djurantal och tillgänglig mark). Den öppna vallen kan vara antingen åkermark, slåtteräng eller fäbodbete. Men samma skifte kan endast vara en av dessa saker samtidigt. Det finns inget som hindrar att allt fäbodbete sker i fäbodskogen. I dessa fall krävs det att det finns en öppen del i anslutning till fäbodbetet som är vall på åkermark och söks som detta. Här är det möjligt att sprida gödseln. Det är inte möjligt att samtidigt räkna denna mark som fäbodbete. Om det inte finns någon åkermark i anslutning till fäbodbetet är ett annat alternativ att prata med länsstyrelsen om det är möjligt att undanta en del av fäbodbetet från miljöersättningsåtagandet.

127 Dnr / För en tydligare reglering önskar vi att djuren ska vistas minst 8 veckor istället för 2 månader vid fäboden. Fäbodsystem är ett traditionellt driftssätt som är värt att bevara. Därför är det olyckligt att djuren i ett fäbodsystem bara räknas en gång. Ersättning för delfäbod är dessutom sänkt i denna programperiod. Sänkningen i ersättning, samt att djuren bara räknas en gång missgynnar miljömålet ett Rikt odlingslandskap, där det främst är antalet fäbodar och inte areal per fäbod som bör öka. Bilaga 3 villkorsavdrag: 1. Hävning vid första händelsen är för hårt. Vi anser att avdraget första gången ska vara 100 %, samt en varning. Om felet upprepas ska åtagandet hävas. 67 Två månader behöver inte vara 1 juni till 1 augusti utan kan även vara 15 juni till 15 augusti. Vi ser ingen risk för missförstånd. Däremot har vi ändrat så att de två månaderna nu inte behöver vara i sträck. Om länsstyrelsen inte fastsäller något annat räcker det att djuren vistas vid fäboden en tid som motsvarar två månader. De beräkningar som ligger till grund för ersättningsnivån bygger på att djuren endast räknas en gång. Om djuren skulle räknas mer än en hade kalkylen inte gått att göra på det sätt som idag. Alternativet hade varit att ge ersättning för halva djuret på ett ställe och halva djuret på ett annat. Då hade vi varit tvungna att utgå ifrån att alla fäbodbrukare har en kompletterande fäbod, vilket inte är fallet. Detta hade missgynnat alla lantbrukare som endast har en fäbod. För att vara en godkänd fäbod i bruk måste det finnas 1,2 djurenheter samt 6 hektar fäbodbete vid fäboden. Därför

128 Dnr / punkt 2. Vi anser att avdraget för mindre omfattning ska vara lägre, 25 % eller 50 %. Vid större omfattning bör avdraget vara 100 % samt vid upprepning hävning av åtagandet. 6 Vi saknar reglering om avdrag när djuren vistats kortare tid än 2 månader vid fäboden. I övrigt anser vi att avdragen för paragrafen är rimliga. 11 Vid upprepad avvikelse mot alla skötselvillkor bör komplementet för särskild skötsel hävas. Länsstyrelsen i Gävleborg I samrådet hade vi frågor om 5 kap 2, punkt 5. Vi har samma synpunkt igen, eftersom det inte gavs någon förklaring i ert svar i sammanställningen måste åtagandet hävas om dessa villkor inte är uppfyllda. Vi har ändrat avdraget i sanktionsskalan efter era synpunkter. Avdraget blir 100 procent för det aktuella skiftet och inte för hela fäboden när det gäller mindre omfattning. Det innebär att om gödsling har skett i mindre omfattning på den öppna fäbodvallen som söks som fäbodbete med gårdsstöd ska avdrag endast göras för detta skifte. Vi har även ändrat för större omfattning. Första gången felet sker blir avdraget 100 % av utbetalningen för åtagandet. Det är först vid en upprepning som åtagandet hävs. Vi har nu skrivit in i föreskriften att om djuren har varit under två månader i sträck på fäboden och undantagen i 7 inte är uppfyllda ska avdraget vara 100 % för hela fäboden. Vi har nu ändrat enligt förslaget. Se svar till Lima Malung LRF avdelning.

129 Dnr / Vi är med på att djuren inte ska vara på fäboden hela året men vad grundas kravet att inte ha djuren tidigare än två veckor före och senare än två veckor efter fäbodsäsongen på? Det finns fäbodbrukare som har öppen fäbod och har djuren på fäboden längre än 29 september. I ersättningen för betesmarker och slåtterängar det vara avbetat till 31/10, och djuren får gå där längre om det behövs, enligt svar till C län i sammanfattningen Varför inte 31/10 för fäbodar också, med möjlighet till att vara där längre? Vi föreslår att tidsangivelsen om två veckor före och två veckor efter säsongen tas bort. Vi föreslår också att fäboden ska vara betad till den 31 oktober och inte 15 september. Alltså förläng fäbodsäsongen till 1 maj 31 oktober. 5 kap 6 : Vi tycker fortfarande inte att det ska stå Djuren ska vistas på fäboden minst två månader i sträck. Vi tycker det ska stå Djuren ska vistas på fäboden minst åtta veckor under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Om man tänker förenkling för brukarna (och även för länsstyrelsens handläggning och kontroll), så blir föreslagen skrivning bättre. Månaderna är olika långa, jfr juni och juli. Minst åtta veckor känns mer rättvisande än minst två månader. Angivelsen i sträck försvårar brukandet. Ingen annan betesmark måste djuren beta på i sträck. Bilaga 3, fäbodar 5, punkterna 1-7: Vi hoppas att det någonstans kommer förtydligas vad Obetydlig omfattning, Mindre omfattning respektive Större omfattning kommer innebära Två månader behöver inte vara 1 juni till 1 augusti utan kan även vara 15 juni till 15 augusti. Vi ser ingen risk för missförstånd. Vi har ändrat så att det grundläggande kravet endast är två månader under fäbodsäsongen. De två månaderna behöver inte vara i sträck. Länsstyrelsen får besluta att det ska vara längre än två månader, mellan vilka datum det ska vara och om det ska vara i sträck. Detta bestäms inom det särskilda skötselvillkoret när bete ska ske. Vi har efter synpunkter ändrat påföljderna. Det är först vid upprepning som det blir hävning

130 Dnr / praktiskt. Kan tyckas hårt med 100% och hävning vid Större omfattning. Borde inte brukaren få en varning först, som man får om man har stora fel i betesmarksstödet. 6 : I informationsbroschyren Stöd 2015 står det på sidan 33 att Du ska varje år låta beta den arealen av fäbodbetet som ger rätt till gårdsstöd och minst 50 % av den totala arealen som du har i ditt åtagande med minst 0,2 djurenheter. (lst:s fetmarkering). I 6 står det mindre än 0,2 djurenheter per hektar men mer än 0,1 djurenheter per hektar. Vi föreslår att skrivningen ska vara men minst 0,1 djurenheter per hektar även i föreskriften. Det står ingenting i bilaga 3 om vad som händer om djuren är mindre än två månader på fäboden. Länsstyrelsen i Dalarna 2 punkt 5 Djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än två veckor före eller senare än två veckor efter fäbodsäsongen Många lantbrukare har djuren kvar på fäboden under oktober om väder och vind tillåter detta. Detta för att betet fortfarande är bra vid fäboden och det spar på fodertillgången vid hemgården. Det bör därför finnas möjlighet att ha djuren kvar vid fäboden även efter 15 sept + två veckor. 6 Djuren ska vistasvid fäboden minst två månader i sträck Hur många dagar menas med två månader? Åtta veckor gör det tydligare och lättare att räkna. Bilaga 3 Finns det inget skötselvillkor för 2? Eller är de kraven för att godkänna en fäbod i bruk av hela åtagandet. 70 Informationsbroschyren Stöden 2015 trycktes innan vi fått besked från kommissionen, vilket innebär att den senaste uppdateringen inte kom med här. På webben är informationen uppdaterad. I 5 kap 6 framgår det att åtagandearealen varje år ska betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter per hektar. I skalan för villkorsavdrag för 5 kap 6 står det hur stort avdraget ska vara om antalet djurenheter är mellan 0,1 och 0,2 per hektar. Detta är ändrat efter remissen. Se svar till Lima Malung LRF avdelning. Se svar till Länsstyrelsen i Gävleborg. I 2 regleras kraven för att godkänna en fäbod i bruk.

131 Dnr / och inte skötselvillkor? Dalarnas Fäbodbrukarförening Dels handlar det om den biotop som skapas då djuren går på skogsbete. Utmarksbete, skogsbete och liknande har förekommit i Sverige under lång tid och det är en form av extensiv produktion av kött och mjölk som faller inom ramen att i nutid vara både resurseffektiv och "klimatsmart". Förutom produktionen av kött och mjölk så skapas naturvärden och unika biotoper. Det är inte helt konfliktfritt då sådant bete kan tänkas komma i konflikt med äganderätten och skogsbruket. Men det är kanske inte något vi behöver ta ställning till nu. Det borde inte spela någon roll för de biotoper som skapas om det sker genom att traditionella lantraser betar, eller om det är "vanliga" köttraser (som är anpassade för extensivt bete). Det borde alltså finnas ett "första steg" i stödet som enbart bygger på att skogsbete, eller utmarksbete bedrivs. Nästa steg handlar om att bevara en unik kulturmiljö. Då handlar det om att upprätthålla den miljö som finns i och omkring en traditionell fäbod. Stengärdsgårdar, vanliga gärdsgårdar, byggnader, gamla stigar. Det finnas alltså anledning att ge extra pengar i stöd för att någon lägger ner jobb på att upprätthålla och bevara dessa miljöer. Det tredje steget handlar om att bevara en hel kultur. I fäbodkulturen ingår att man bor där på sommaren. Att man använder traditionella metoder för att framställa ost och smör och annat som hör traditionen till. Det här ställer helt andra krav på fäbodbrukaren i form av tid och arbetsinsats. Vi ser en väldig skillnad på nedlagt arbete med att ha köttdjur som går på skogsbete från maj till september (något som kan liknas vid ranchdrift) gentemot att jobba från tidig morgon till kväll med att mjölka kor och getter, samt framställa ost och smör. Detta trots att de bägge driftssätten säkert är lika "bra" på att skapa de biotoper som skogsbete innebär. Fäbodstödet bör alltså, enligt vår mening delas upp i nivåer som beror på hur stor arbetsinsats man gör och i vilken grad man även jobbar med att bevara traditionella kulturmiljöer och det traditionella hantverket. 1) Ett grundstöd som bygger på att en viss areal betas under en viss tid av ett visst antal djur. 2) Ett tilläggsstöd för att man gör detta på en traditionell fäbod med krav på att 71 Det är inte möjligt att utforma miljöersättningen för fäbodar med olika nivåer samt ytterligare ersättning om man fullt ut lever fäbodliv med allt vad det tidigare innebar i form av mjölkning, ystning och smörtillverkning etc. Detta ryms inte inom landsbygdprogrammets riktlinjer för miljöersättningen för fäbodar. Landsbygdsprogrammet är beslutat av regeringen. Inom miljöersättningen är det inte möjligt att ge ersättning till ystning och smörtillverkligen. Sverige försökte inför programperioden införa ersättning för mjölkning vid fäboden men detta blev inte godkänt av kommissionen. Det är däremot möjligt att söka komplementet särskild skötsel av fäbodbete, vilket täcker in vissa ytterligare skötselinsatser av fäboden. I komplementet ryms exempelvis att använda och synliggöra de fäbodstigar som djuren använder samt underhåll av värdefulla landskapselement.

132 Dnr / kulturmiljön bevaras och underhålls. 3) Ytterligare ett stöd som man får om man fullt ut lever fäbodliv med allt vad det tidigare innebar i form av mjölkning, ystning och smörtillverkning etc. 72 Värdefulla landskapselement kan till exempel vara stenröse, gärdsgårdar och fägator. Avstår från att yttra sig eller har inga synpunkter på remiss 17 mars om fäbodar 6 kap. Vallodling Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Västerbotten Svenska Djurhälsovården Länsstyrelsen Västmanland Länsstyrelsen Västernorrland Skogsstyrelsen Tillväxtverket Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Skåne 2 Länsstyrelsen vill gärna vilja ha kvar reglerna från förra perioden vad gäller åtagandearealen. Procentsatser försvårar och begränsar för lantbrukarna och ökar administrationen för länsstyrelsen. Länsstyrelserna i E, F, G och H län Det är även inom landsbygdsprogrammet möjligt att ansöka om investeringsstöd för att investera i exempelvis ett gårdsmejeri på fäboden. Tyvärr är detta inget som Sverige kan bestämma utan vi får förhålla oss till den variation som vunnit gehör hos Kommissionen. Alternativet är att tillåta ännu mindre variation.

133 Dnr / Förslaget att ansökan om utbetalning av vallodling varje år ska motsvara minst 80 procent av åtagandet och som mest 120 procent av åtagandet känns inte som en förenkling mot tidigare varken för länsstyrelsen eller för jordbrukaren. I och med förgröningsstödets krav på variation av grödor och ekologiska fokusarealer har jordbrukaren redan mycket att hålla koll på när det gäller grödor och arealer. Hushållningssällskapens förbund 6 kap 2 Vi vidhåller fortfarande att areal storleken i åtagandet skulle utformas som i tidigare vallstöd. En ökning av areal kan tvinga brukaren att skapa nya åtaganden som ger ökat administrativt arbete. Vid minskning av arealen måste det också vara möjligt att överlåta delar av vallstödet eller minska på åtagande arealen utan att bli återbetalningspliktig. 6 kap 3 Att diversifieringen av grödor inom förgröningsstödet kräver bevarande av grödan till31/7 är inte relevant för detta stödet. Det finns flera undantag på kravet på 2 eller 3 grödor där denna tidpunkt skulle behövas och i vissa fall behövs inte vallgrödan för att klara kravet på diversifiering av grödor. Skillnaden i ordvalet bibehållas eller brytas gör också stor skillnad hur vallen får hanteras mellan sista skörd och 31/7. En brytning av vallen betyder ju att den antingen bearbetas mekaniskt eller att tillväxten avbryts kemiskt med glyfosat. Att inte kunna göra detta innan 31/7 omöjlig gör höstraps etablering och försvårar sådd av höstspannmål. Det borde ligga i allas intresse att ha marken bevuxen över vintern för att minimera växtnäringsläckage och ytavrinning. En minskad höstraps sådd som detta ledder till ökar ju behovet av importerat proteinfoder som är sämre för miljön. Konsekvensen av detta sena brytningsdatum kommer öka andelen vårsådd spannmål på bekostnad av höst sådd raps och höstspannmål detta ger större växtnäringsläckage och ytavrinning. Se svar ovan. Och även i konsekvensutredningen. Se svar ovan. Ersättningsnivån är också beräknat utifrån ett brytdatum den 31 juli det tredje året. Kalkylen är beräknad på liggetid på tre hela odlingssäsonger, vilket innebär tre somrar och inte tre vintrar. Tidigare revisioner har ställts sig kritiska till sättet att räkna tre vintrar. Under arbetet med dessa föreskrifter har det framförts synpunkter på brytdatumet det tredje året. Det enda alternativet som finns för att ändra till annat brytdatum för vallen är att ha ett ännu senare datum och det ser vi inte som något bra alternativ. Om vallen bryts före den 15 juni anses den inte vara huvudgröda det enskilda året.

134 Dnr / Lantbrukarnas Riksförbund 6 kap. 3 Vallen ska vara huvudgröda Paragrafen är omskriven sedan samrådsförslaget och är nu tydligare vad gäller liggetid. Vår synpunkt om tidigaste brytningsdatum kom inte med i samrådssammanställningen och aspekten om att tidigaste brytningsdatum 31 juli försvårar för sådd av höstoljeväxter har inte kommenterats av Jordbruksverket. Det behövs mer proteingrödor i Sverige och det vore olyckligt om regelverket för vallstödet försvårar odlingen. Vi har lämnat motsvarande synpunkter kring förgröningsstödet (ekologiska fokusarealer och diversifiering av grödor). Inför sådd av framför allt höstoljeväxter vore det välkommet om tidigaste brytningsdatum kan vara den 15 juli. 6 kap 4 Vilka villkor finns det för att få ersättning? I punkt 2 i förslaget framgår att högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Tanken att främja variation och lantbrukarens egna kunskaper om vallodling är god men att reglera det med som i punkt 2 stöter på vissa svårigheter. Man frågar sig hur detta ska kontrolleras och vem som i fält, särskilt efter skörd, kan avgöra vallens sammansättning. Kommer det att hanteras genom ytterligare krav på dokumentation? Det skulle rimma illa med de förenklingsinsatser som Jordbruksverket uppvisat de senare åren. Vi förutsätter också att detta inte gäller äldre vallar utan bara nyetablerade vallar. Vidare undrar vi vilken procentsats som avses. Är det viktprocent i fröblandningen, groningsprocent eller andel i grönmassan som avses? Vi är tveksamma till kraven i punkten 2. Ett alternativt förslag om man anser att det är tvunget att öppna upp för egna blandningar vore att 4 1 ändras till eller en blandning av dessa som även kan kompletteras med inslag av lämpliga örter samt har ett lämpligt fodervärde. 6 kap. 5 Under tidigare åtagandeperiod har vallar med inslag av till exempel tuvtåtel, veketåg etc. underkänts. Vi skulle gärna se att föreskriften tydliggörs hur detta kommer att hanteras då detta under föregående period har varit synnerligen oklart samt att informationen till lantbrukarna avsevärt skiljt sig från instruktioner till kontrollanter samt innehållet i föreskriften. Se svar ovanför. Vi bedömer vallen efter vad som såtts. Det är viktprocent i förblandningen som avses i. Vi har ändrat formuleringen i aktuell. Det får finnas inslag av de växter som nämns i synpunkten, men då måste de vara betespräglade och de vallar där de förekommer måste uppfylla de krav som är uppsatta vad det gäller godkänd vallgröda.

135 Dnr / kap. Skötsel av våtmarker och dammar Länsstyrelsen i Skåne Några av synpunkterna som Skåne län lämnade in i tidigare remiss kvarstår, till exempel anser Länsstyrelsen att det bör framgå tydligt att det är sökandes ansvar att ange vilken del som ska vara betesmark (3 punkt 3). Länsstyrelsen i Skåne vill framhäva ytterligare synpunkter: I sammanställningen av samrådet efter kompletteringar framgår det att miljöersättningen ska fånga in alla tidigare anlagda våtmarker. Det vore bra om en åldersgräns skrevs in i föreskriften så att det blir tydligt för alla vad som gäller. I sammanställningen framgår också att nytt åtagande kräver nytt fältbesök. Under programperioden anlades drygt ha våtmarker i Skåne. Med den stora mängden anlagda våtmarker är det en krävande uppgift att återbesöka alla dessa vid nya åtaganden. Vi har helt enkelt inte resurser för att klara av detta, om inte Jordbruksverket delar ut extra medel. 2 Det är otydligt om när kraven för våtmarken ska godkännas, innan anläggning eller efter att den är anlagd. Är det tänkt att Länsstyrelsen ska skicka ut ett startbesked eller liknande Tidigare information i kontrollinstruktionen återfinns numera i föreskriften, just för att lantbrukare, rådgivare och länsstyrelserna ska veta vad som gäller för vallen. Det är Länsstyrelsen som fastställer detta. Vi förtydligar i paragrafen. Avsikten är att Amivor ska kunna gå in i den nya skötselersättningen men utan markersättning, då 20 år har gått. Den enda åldersgränsen är att vara anlagd eller restaurerad senast 1995, men detta vill vi ska framgå i Landsbygdsutvecklingsförordningen. När det gäller fältbesöken så är det samma bedömning som för betesmarkernas åtagandeplaner. Har man tillräcklig och uppdaterad information kan man göra åtagandet från kontoret. För miljöinvestering krävs att Länsstyrelsen antingen har

136 Dnr / innan anläggning? Är det för att det inte fanns någon möjlighet att söka skötsel av våtmarker för våtmarker som anlades utan miljöinvestering förra året som föreskriften är otydlig? Vilken innebörd har punkt 3? Hur detaljerat ska detta vara? Det får inte bli så detaljerat att det blir omöjligt att hantera. 4 Länsstyrelsen tycker att det är bra med förbud mot utfodring och utsättning. Kraven för möjligheten för undantag verkar dock vara högre ställda för miljöersättningar än för miljöinvesteringar. I utkastet för programtexten för miljöinvesteringar för anläggande av våtmarker finns förbuden som särskilda villkor, men stödmyndigheten kan besluta om annat. Det vore bra om förbuden i de olika stöden stämmer överens med varandra 8 kap. Länsstyrelsen i Jämtland 76 godkänt att man startar projektet innan beslut om stöd eller att beslut om stöd finns. För att få miljöersättningen för våtmarker som anlagts utan miljöinvestering är det inget formellt krav att länsstyrelsen har godkänt anläggningen av våtmarken innan utan det räcker att den färdiga våtmarken godkänns. Våtmarken måste ändå uppfylla samma kvalitetskrav och syften som en som anlagts med miljöinvestering. Dessutom kräver de flesta våtmarker att man har tillstånd enligt lagstiftning där för är det bra om länsstyrelsen är med så tidigt som möjligt. Det är ingen skillnad mot programperiod. Tredje punkten motsvarar 77, 5 kap. SJVFS 2007:42 punkt 1-3. Länsstyrelsen får bedöma från fall till fall hur detaljerat det behöver vara. Det är inte olika regler men det är formulerat olika i programmet. I föreskriften för miljöinvesteringar kommer formuleringarna att stämma överens med dessa föreskrifter.

137 Dnr / Ersättningar för ekologisk produktion Är det möjligt att söka omställning för ekologisk produktion om marken tidigare ingått i åtagande för kretsloppsinriktad produktion? Länsstyrelsen i Gävleborg 21 Det är inte uttryckligen formulerat att man ska skörda i eko-stöden, utan bara med sikte på god skörd. Vi tolkar det som att det finns skördekrav. Har vi tolkat det rätt då? En fråga till som vi inte fick svar på i samrådet: I andra ersättningar, t. ex. gård och betesmark, ska marken vara betad/skördad till 31/10. Något sådant datum finns inte i eko-stöden. Varför inte? Sveriges Lantbruksuniversitet På flera ställen i föreskrifterna anges reglering av tillskottsutfodring och ett minsta djurantal på betesmarkerna under minst en viss utsatt tid. För att inte riskera att djuren blir för magra utan att detta åtgärdas bör följande paragrafer läggas till: 8 kap. Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Ja. Lantbrukaren kan inte skörda till exempel bär under etableringsåret. Vi vill ändå att lantbrukaren ska sköta sin odling som att denne kommer att skörda. Med det menar vi att alla insatser som lantbrukaren skulle göra för att få en god skörd ska denne genomföra. I praktiken är det samma datum för vall i eko som används för att få ersättning för ekologisk djurhållning. Den ska användas och skötas med sikte på god skörd. Vi kommer ett informera om att det i praktiken är samma datum som gäller i eko som i vallodling, betesmarksersättning och kompensationsstöd Vi har besvarat SLU s synpunkt under övergripande delen av denna sammanställning.

138 Dnr / kap. 24 Utöver kraven tidigare i detta kapitel ska följande dokumenteras: 1. Hur många djur och hur stor areal som påverkas. 2. Vilka extra åtgärder djurhållaren kommer att vidta för att öka djurvälfärden. 3. Hur djurhållaren kommer att bedöma djurens hull. Ofta får alltför magra djur, genom djurskyddets försorg, tas från betena då stödutfordring inte kan ske med hänsyn till kvävetillförsel eller att främmande fröer besudlar marken. Att inte förebygga djurskydds-problemen genom djurvälfärdskriterier kan komma att kosta djurägaren förlorade stöd och att djuren omhändertas. SLU vill även påpeka att djur hållna på marker med stora svärmar av bitande insekter, som mygg och knott, kan förorsaka stort djurskyddslidande, genom stress, anemier och död och kan i förlängningen innebära att djurhållaren åtalsanmäls. Länsstyrelsen i Stockholm Hur redovisas och beräknas slaktsvin? 22 sid 34, andra stycket- Ändra nötkreatur till slaktsvin Detta är korrigerat. Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar? Detta är korrigerat. 23 sid 35 tredje raden. Ändra nötkreatur till värphöns och slaktkycklingar KIWA Sverige AB 1 För att få ett åtagande för ekologisk djurhållning krävs att den som söker har ett Lantbrukaren måste ha ett åtagande för ekologisk växtodling. åtagande för ekologisk Skrivningen gör det inte möjligt för producenter att ha ett åtagande för ekologisk växtodling för att få ett åtagande djurhållning utan åtagande för ekologisk växtodling. Detta hindrar även samarbete mellan för ekologisk djurhållning. en ekologisk växtodlare och en ekologisk djurhållare utan egen areal, vilket inte är helt ovanligt och är förenligt med EU lagen för ekologisk produktion (EU 384/2007) 2 För att få ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion Vi har ändrat paragrafen något ska den som söker: Vara samma person eller företag som ansluter produktionen till ett men innebörden är den samma. godkänt kontrollorgan. Se konsekvensutredningen för Vid samarbeten mellan lantbrukare förekommer olika typer av samarbeten där man i vissa förklaring. fall har olika personer som söker EU-stöd respektive certifiering. Orsaken till detta varierar, det kan tex handla om markbyten eller att man har en uppgjord ansvarsfördelning. Det blir fördyrande och onödigt att tvinga fram denna koppling. 3 Senast den 15 juni ska den som söker: ansluta all växtodling som ingår i åtagandet eller Det stämmer. Förutsatt att man

139 Dnr / ansökan om åtagande, ansluta all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning Otydligt vad detta innebär, men som vi förstår innebär det att man kan ändra i befintlig ansökan fram t o m den 15 juni? 5 Lantbrukaren godkänner att stödmyndigheten kontrollerar följande Lantbrukaren ska se till att information och handlingar från det godkända kontrollorganet lämnas till stödmyndigheten inom begärd tid. Vad innebär se till att information och handlingar? Att lägga ökade administrativa bördor på lantbrukaren är onödigt. 79 senast sista ansökningsdag har angivit att man ska ha ekologisk produktion för djurhållning kan man lägga till djur eller djurslag fram till och med den 15 juni. Samma sak för växtodling. De krav som ställs i denna paragraf har funnits även i föregående programperiod. Det är alltså inte fråga om ökade administrativa bördor. Länsstyrelsen i Skåne Inga synpunkter. Lämnad utan ytterligare kommentar. Länsstyrelserna i E, F, G och H län 23, tredje stycket: Byt ut nötkreatur mot djurslaget. Detta är korrigerat. Hushållningssällskapens förbund 8 kap 2 punkt 2 Vara samma person eller företag som ansluter produktionen till ett godkänt kontrollorgan och som söker ersättningen Har full förståelse för att det förenklar administrationen för länsstyrelserna, men hittills har det varit ok att skriva i under övriga upplysningar om vad företaget/personen heter om det är annan än SAM sökande. Anledningar till att det är olika SAM och certifiering kan vara många. Det är mycket olyckligt att detta införs då risken att någon missar detta är uppenbar. Det procentuella fåtalet företag som det gäller, riskerar mycket stora ersättningsförluster om de missar detta. Den förlusten står inte i proportion till vinsten för administrationen. Lantbrukarnas Riksförbund 4 Vilka är skötselvillkoren? Vi är medvetna om frågan om vad som räknas som ett litet jordbruksföretag diskuterades för ett antal år sedan och att Jordbruksverket beslutat om tillämpning. Delvis kommer också Vi har ändrat paragrafen något men innebörden är den samma. Se konsekvensutredningen för förklaring. Vi återger innehållet i ett beslut som Jordbruksverket har fattat inom området ekologisk

140 Dnr / kap. Kompensationsstöd kravet från EU. Vi skulle dock önska att skrivelsen 45 platser för uppbundna djur ändras till 45 platser för uppbundna djur som utan större insatser är lätta att använda. Som vi ser det kan då eventuella överskottsplatser användas som förvaringsutrymmen utan att lantbrukarna behöver göra större insatser i stallbyggnaden alternativt blir utan ersättning. 8 kap. 20 Hur beräknas antalet nötkreatur? Det framgår av förslaget att räkningsperiod för nötkreatur löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Gäller detta även 2014/2015, dvs. med en retroaktivitet innan EU-regelverket trätt i kraft? Länsstyrelsen i Dalarna 16 Tidigare har det indikerats att vallen inte ska ge ersättning i växtodling, men ligga till grund för utbetalning inom djurhållning. Om så är fallet måste denna paragraf skrivas om. Om vallen däremot är ersättningsgrundande även i växtodlingen kan texten vara kvar. Länsstyrelsen i Västernorrland Om det som tidigare hette kompensationsbidrag nu ska kallas kompensationsstöd är det viktigt att detta namn används konsekvent i alla sammanhang. Det saknas fortfarande uppgifter om kompensationsstödets utformning. Vallodling som tidigare varit ett eget och mycket viktigt stöd i Norrland föreslås nu ingå i kompensationsstödet men det framgår inte hur detta ska lösas. Vi vill understryka att det har stor betydelse att det sammanlagda stödet till brukarna inte minskar. Sveriges Lantbruksuniversitet 80 produktion. Synpunkter på och ändringar av detta beslut kommer att ske när de nya föreskrifterna för ekologisk produktion hanteras. Det ligger alltså inte inom ramen för dessa föreskrifter att ändra lydelsen. Nej. Det står också i paragrafen att om det inte finns en ansökan om utbetalning för åtagandet under föregående stödår är räkningsperioden från och med den 1 januari tom 31 juli ansökningsåret. Ja, det stämmer. Paragrafen är omformulerad. Kompensationsbidrag kommer enbart att användas för gamla åtaganden som finns kvar tills de löper ut. Utformningen regleras i landsbygdsprogrammet och information om denna finns nu på jordbruksverkets webbplats

141 Dnr / På flera ställen i föreskrifterna anges reglering av tillskottsutfodring och ett minsta djurantal på betesmarkerna under minst en viss utsatt tid. För att inte riskera att djuren blir för magra utan att detta åtgärdas bör följande paragrafer läggas till: 9 kap. Kompensationsstöd 9 kap. 13 Utöver kraven tidigare i detta kapitel ska följande dokumenteras: 1. Hur många djur och hur stor areal som påverkas. 2. Vilka extra åtgärder djurhållaren kommer att vidta för att öka djurvälfärden. 3. Hur djurhållaren kommer att bedöma djurens hull. Ofta får alltför magra djur, genom djurskyddets försorg, tas från betena då stödutfordring inte kan ske med hänsyn till kvävetillförsel eller att främmande fröer besudlar marken. Att inte förebygga djurskydds-problemen genom djurvälfärdskriterier kan komma att kosta djurägaren förlorade stöd och att djuren omhändertas. SLU vill även påpeka att djur hållna på marker med stora svärmar av bitande insekter, som mygg och knott, kan förorsaka stort djurskyddslidande, genom stress, anemier och död och kan i förlängningen innebära att djurhållaren åtalsanmäls. Vi har besvarat SLU s synpunkt under övergripande delen av denna sammanställning. 81 Länsstyrelsen i Stockholm 12 sid 36, första stycket. Ta bort egna och den egna i meningen. Lantbrukaren kan Detta är korrigerat. bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns redovisade på den egna produktionsplatsen Länsstyrelsen i Skåne län 2 Vad menas med andra fodergrödor? Borde inte det specificeras? Fodergrödor kommer sannolikt 12 Det står i konsekvensutredningen på sidan att samma beräkning ska gälla för ersättningarna inom ekologisk produktion samt för kompensationsstödet samt att det inte ska vara ett krav att man är djurhållare på sin produktionsplats. I 8 kap 21 står det: Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. att regleras i nationell förordning. Se svar till länsstyrelsen Stockholm om 12.

142 Dnr / Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. I 9 kap. 12 står det: Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de egna nötkreatur som finns redovisade på den egna produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas. Stryk egna ur 9 kap 12. Länsstyrelserna i E, F, G och H län 3 Lantbrukaren har nu tre skötselnivåer att förhålla sig till, en för gård, en för kompensationsbidraget och ytterligare en för miljöersättningarna. Detta upplevs inte som någon förenkling utan gör att det blir svårare att sätta gränser för skötseln vid kontroll och det blir krångligare för lantbrukaren att veta vilka krav som gäller. 4 Varför finns villkoret sikte på god skörd i kompensationsbidraget? Ska verkligen kravet på grödan i kompensationsbidraget vara lika högst ställda som i det ekologiska stödet? Hushållningssällskapens förbund 9 kap 5 Kan tolkas som att ingen skörd får ske efter 31/10. Det hade varit lämpligare med samma text som finns i vallstödet 6 kap 7 skötas varje år senast 31/10 genom bete eller skörd. Det som skiljer mellan gårdsstöd och kompensationsstöd är endast krav på att föra bort växtmassan, om man slår av grödan. Putsning räcker inte för kompensationsstödet, då kan marken i praktiken vara en träda. Före bete är kravet på samma nivå för gårdsstöd och kompensationsstöd. Även tidigare fanns ett motsvarande villkor om odling enligt lokala normer för spannmål och potatis. Formuleringen förtydligas.

143 Dnr / Länsstyrelsen i Västerbotten 6 : Betesmarker och slåtterängar: Ger inte betesmarker och slåtterängar med allmänna och särskilda värden rätt till kompensationsstödet? I konsekvens utredningen står att Fäbodbete som inte berättigar till gårdsstöd, skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmark och gräsfattiga marker enbart räknas som ägoslaget betesmark inom miljöersättningen men inte inom gårdsstöd, kompensationsstöd och ersättningarna för ekologisk produktion. Så står det inte i texten om kompensationsstöd än så länge. 12 Ändra skrivningen så att sökande och djurinnehavare inte måste vara samma person. I många familjeföretag är de olika personer och de kommer att drabbas hårt om informationen inte kommer fram till dem. Alternativt måste det finnas övergångsregler för Skrivningen nedan från direkstödsföreskriften är formulerad för att undvika detta problem. Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under beräkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Lantbrukarnas Riksförbund 9 kap. 2 Vilka villkor gäller grödor som ingår i ansökan om utbetalning? Det framgår att sista datum för skörd eller bete är den 31 oktober. Vi tolkar detta som att det är tillåtet att skörda, markbereda och göra en höstsådd före den 31 oktober. 9 kap. 11 Hur beräknas antalet nötkreatur? Det framgår av förslaget att räkningsperiod för nötkreatur löper från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Gäller detta även 2014/2015, dvs. med en retroaktivitet innan EU-regelverket trätt i kraft? 9 kap. 6 Hur ska ersättning beräknas för företag med marker inom flera stödområden? Det framgår av förslaget att för lantbrukare med areal över gränsen för nedtrappning och Det regleras och beskrivs för definitionen av betesmark Se svar till länsstyrelsen Stockholm om 12. Det är tillåtet och lydelsen ska förtydligas Ja, men EU-regelverket gäller allt som man söker utbetalning för. Om något djur i ansökan inte uppfyller reglerna finns ingen skyldighet att söka för det djuret. EU-regelverket trädde i kraft redan för Detta kommer att hanteras i samband med beräkningen

144 Dnr / areal i mer än ett område trappas stödet i första hand ned i områden med lägst hektarbelopp. Återstående nedtrappning görs i övriga områden efter stigande hektarbelopp. Vi efterfrågar mer information om hur avvikelsehanteringen kommer att ske, framför allt för nötkreatur. Djurhållarna har inte informerats om att noggrannheten har skärpts beträffande rapporteringen av djur (se också synpunkt till 2 kap 7-8 ). Då många djurhållare just nu kämpar för att hålla företagen på fötter så är det lätt att administrativa missar görs. Det är därför extra viktigt att dels informera om detta men även att visa hänsyn till detta med avseende på nivåer för eventuella avdrag Länsstyrelsen i Dalarna 12 tredje meningen. Kanske man ska använda samma formulering som i Direktstödsföreskriften 30 andra meningen: Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnar en annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. 84 Det är angeläget att informera om detta. Se svar till länsstyrelsen Stockholm om 12. Bilagor: Bilaga Hela styckena. Om kompenssationsbidrag inte får vara grundat på djurantal är väl dessa avsnitt överflödiga? Länsstyrelsen i Skåne Bilaga 2 Basvillkor Skötsel av våtmarker och dammar Vad menas med att Lantbrukaren använder växtskyddsmedel på ett korrekt sätt? Endast godkända preparat får användas står det i 5:e kolumnen samtidigt som man hänvisar till miljöbalken i kolumn 6. Får brukaren använda något preparat överhuvudtaget att bekämpa med? Skrivningen behöver förtydligas. Lantbrukarnas Riksförbund Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, inkl specialklasser: Basvillkor: Det framgår av förslaget att vid behov ska åtgärder vidtas för att förhindra försumpning av åkermarker. Bör det inte stå betesmarker? Ett annat alternativ är att flytta texten till de delar som rör åkermark. Nationell lagstiftning/tvärvillkor: Även element och verksamheter/åtgärder som är Kompensationsstöd ska betalas per hektar, men hektarbeloppet får styras av djurtätheten. Det stämmer att det antagligen inte finns något godkänt preparat, Men för att det ska vara tydligt måste ändå detta basvillkor visas. Vi har strukit den meningen i basvillkorstabellen. Det finns för många olika fall för att kunna lista alla verksamheter

145 Dnr / förbjudna bör listas. Det är förvirrande när det står marken behandlas inte med växtskyddsmedel i villkor för miljöersättningar samtidigt som det står under tvärvillkor att växtskyddsmedel bör användas korrekt. Generellt gäller att lagtexten, speciellt i sista kolumnen Nationella lagstiftningen, bör kortas så att endast förbudet framgår, då vissa formuleringar gör tabellen otydlig. Ett exempel är texten får inte användas på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja. Den typen av formuleringen ger genast följdfrågan: finns det betesmarker som går att plöja? Det skapar helt enkelt oreda bland definitionerna. Tabellen är bra men den behöver förtydligas. Själva tabellen kan nog bli mycket bra på webben. Det vore bra om ni förtydligar vad som räknas som skada med avseende på landskapselement och fornlämningar. Denna synpunktgäller även i tabellen nationell lagstiftning. Ekologisk produktion Vi saknar beskrivning av 4 i bilaga 2 för ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion och hur avdrag ska göras i bilaga 3. (Eller är det kanske snarare en fråga om att förtydliga tabellerna?) Ni har missat en paragrafhänvisning (X i bilaga 3)? 85 eller åtgärder, det får avgöras från fall till fall. Skälet till att det står olika är att reglerna är formulerade olika i grundregelverket. Vi lan inte ändra formuleringar i tabellen då den är en del av det beslutade landsbygdsprogrammet. När det gäller betesmarker som går att plöja så avses här de kultiverade betesmarker som inte har samma naturvärden som naturbetesmarker. För miljöersättningen torde inte detta bli något problem eftersom man aldrig får använda växtskyddsmedel på en mark med åtagande. Vi antar att det är 2 kap. 4 som frågeställaren menar. Om det inte står något särskilt tabellen ska 4 tillämpas direkt på de fel som upprepas, till exempel oskördad areal spannmål två år i rad. Nej, vi hänvisar till en paragraf som ska finnas i förordningen för

146 Dnr / Bilaga 3 Länsstyrelsen i Gävleborg avdrag betesmarker och slåtterängar 1 Det är hårt att dra av hela ersättningen om man söker för mindre än 75 %. Kan man inte, som LRF skrev , ha en avtagande skala? Det kommer bli några som kommer hamna nära gränsen på 75 %, kanske det kan finnas rimlighetsbedömning för dessa? Till exempel vid pro rata-bedömning efter sista ändringsdag, som gör att lantbrukarens areal faller under 75 %. Vad betyder ert svar till LRF 100 % berör bara de skiften av åtagandet som lantbrukaren sökt utbetalning för.? Betyder det att man inte får avdrag värt hela åtagandet, utan just de <75% man sökt för? Om detta avdrag kvarstår, är det mycket viktigt att det framgår tydligt på jordbruksverket.se vad som händer om man söker för mindre än 75 % av åtagandearealen. Sam Internet måste vara säkert och varna när lantbrukaren fyller i sin ansökan. Det borde kanske också finnas i Jorden någon funktion som gör att vi kan söka fram de som sökt för lite och påminna dem, före sista ändringsdag, att komplettera sin ansökan. Någon liknande funktion som åtgärdskoderna i Ararat. Andra meningen för samma paragraf. I de fall den godkända arealen är mindre än 75 % av åtagandearealen på grund av fel gröda ska avdraget vara 100 %. Menas med fel gröda att man t ex har sått korn i betesmarken eller att kontrollanten bedömer delar som vall? landsbygdsutveckling. Denna förordning är inte klar ännu och paragrafnummer saknas därför. När den är klar kommer vi byta ut X till rätt nummer i förordningen. I de fall lantbrukaren i sin SAMansökan sökt utbetalning för under 75 procent kommer detta leda till ett avdrag på 100 procent. Det innebär att lantbrukaren inte får någon utbetalning för åtagandet det aktuella året. Detta är viktigt för att kommissionen ska godkänna Sveriges förslag om variation av ansökan om utbetalning. Det kommer att finnas varningar i SAM-internet i samband med ansökan. I de fall den godkända arealen blir under 75 procent på grund av att marken inte är godkänd jordbruksmark vid en kontroll (och inte på grund av ansökan) ska detta endast leda till arealfel och inte påverkas av denna regel. I de fall den godkända arealen blir under 75 procent på grund av att det är fel gröda vid en kontroll

147 Dnr / Länsstyrelsen i Skåne Betesmarker och slåtterängar I konsekvensutredningen står det att igenväxning och dålig hävd är de vanligaste felen för betesmarker och slåtterängar. Länsstyrelsen ifrågasätter därför att avdraget för igenväxning är satt till 50 % av ytan. Länsstyrelsen anser att det är ett allvarligt fel. Om inga särskilda skötselvillkor är uppfyllda ska det göras ett villkorsavdrag motsvarande 50 % av ersättningen. Här vill Länsstyrelsen ha ett förtydligande till varför. Är det för att till exempel de allmänna villkoren, som avbetning, kan vara uppfyllt och detta då räknas som att delar av åtagandet då är uppfyllt? Skötsel av våtmarker och dammar Länsstyrelsen anser att det fortfarande är svårt att lämna synpunkter på sanktionsskalan eftersom Länsstyrelsen är osäker på vad Jordbruksverket anser att de olika kategorierna; Avdrag obetydlig omfattning mindre omfattning större omfattning samt allvarligt fel innebär. Länsstyrelsen anser dock att avdragen för 4 är väl hårda. Det borde finnas lite nyanser på avdragen eftersom de olika punkterna är olika allvarliga. 87 (exempelvis vall i en betesmark) regleras detta inte heller av denna regel. Här är det de vanliga reglerna för annan gröda som gäller och lantbrukaren kommer att få ett avdrag för området med fel gröda. Procentsatserna är framtagna för att vara proportionerliga. Tanken är att det ska påverka avdraget hur många villkor som inte är uppfyllda. För betesmarker och slåtterängar utgör hävden den största delen av skötseln. Igenväxning är också en viktig del av skötseln. Men den bedöms inte vara en tillräckligt stor del av skötseln för att ge ett villkorsavdrag på 100 procent. Om inga särskilda skötselvillkor är uppfyllda är tanken att avdraget ska motsvara skillnaden mellan allmän och särskild skötsel. Avdraget är därför satt till 50 procent. Obetydlig omfattning till och med större omfattning är kopplade till hur stor andel av ytan eller andel av antal djur som berörs. Det finns möjlighet att använda

148 Dnr / För utsättning av fisk, kräftor eller andra djur borde det vara nolltolerans eftersom det är allvarligare än t.ex. kalkning. Länsstyrelsen vill ha en definition på allvarligt fel. Vad som är ett allvarligt fel bör framgå då det leder till hävning av åtagandet. Länsstyrelsen förutsätter att det är ett mycket allvarligt fel om åtagandet ska hävas. Länsstyrelsen ifrågasätter varför hela åtagandet måste hävas om felet räknas som allvarligt. Om en sökande har tre våtmarker och denna har misskött en av våtmarkerna, men de andra två är exemplariskt skötta anser Länsstyrelsen att det är lite väl hårt att häva hela åtagandet. Eller ska regeln tolkas som att det inte är ett allvarligt fel? Länsstyrelsen förstår att signalerna ska vara att våtmarkerna ska skötas på rätt sätt. En följd av de hårda avdragen kan vara att takten av anläggandet av våtmarker kommer minska och en konsekvens av detta är att vi inte uppnår miljömålen. Det känns lite underligt att avdragen blir lägre för 5, särskilt för 5a, än för 4. Det signalerar kanske mest att avdragen för 4 är för hårda? Att vallar och brunnar inte underhålls är betydligt allvarligare än att bryta mot de förbud som finns under 4. Brist på underhåll av vallar, brunnar m.m. kan ha konsekvenser både för miljönyttan och för grannar. Lantbrukarnas Riksförbund Synpunkter om avdrag relaterade mellan bilaga 3 och 3 kap. 1, 5 kap 1 och 6 kap 1 är beskrivna i samband med synpunkter på 2 kap ovan. Vallodling (bilaga 3) 4-5 Avdragen är synnerligen väl tilltagna. Hänsyn bör tas till om vallen ger tillräcklig skörd. Då detta är en miljöersättning är det viktigt att inte tvinga lantbrukare att lägga om vallen oftare än vad som är nödvändigt. Därför bör inslaget av annat än vallgröda hanteras med omsorg. Vi förstår svårigheten med att genomföra denna avvägning. Vi deltar gärna i fortsatt diskussion samt framtagande av riktlinjer för detta. 88 sig av särskilda skäl till exempel i de fall lantbrukaren hade kunnat be om undantag och fått det men inte har gjort det. Vi kan inte skriva en sanktionsskala som täcker in alla tänkbara fall. Alternativet är i så fall att inte reglera alls. Vi har tagit med i bedömningen hur stor andel i kalkylen för ersättningsnivån som villkoren utgör. Ersättningsnivån baserar sig till största delen på 5b och därför är avdraget mer kännbart för 5b än 5a. Förbuden i 4 sammanfaller med nationell lagstiftning och är därmed extra allvarliga att bryta mot. Är inte vallen godkänd ska ingen ersättning betalas ut. Genom tydligare regler för hur vallen ska etableras och hur vallgrödan ska se ut är det lättare att veta om vallen uppfyller kraven och lantbrukare kan då välja att ta

149 Dnr / Bilaga 5 Länsstyrelserna i E, F, G och H län Sidan 69. Om det är beslutat att enbart slåtteräng vid väglöst land ska kunna få svårtillgängliga platser bör en notis sättas i tabellen med denna förklaring. Som den utläses idag finns inget undantag utan både öar och väglöst land ingår. med de vallar som uppfyller dessa krav. Information till lantbrukare och en tydligare kontrollinstruktion ska vara en god hjälp i bedömning av vallarna. Av tabellen framgår det endast vilka komplement som är möjliga att kombinera med vilken markklass. Det är i kapitel 3 som de detaljerade reglerna finns. Där framgår vilka marker som kan få ett komplement.

150 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd; SJVFS 2015: XX Utkom från trycket den xx mån 2015 beslutade den 2015:xx. Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 41 förordning (2015:xx) om stöd för landsbygdsutveckling och efter samråd med Sametinget, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och de organisationer som har representanter i övervakningskommittén, följande; INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 kap. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER s. xx 2 kap. SKALA FÖR AVDRAG PÅ GRUND AV VILLKORSFEL.. s. xx 3 kap. BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR.. s. xx 4 kap. RESTAURERING AV BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR....s. xx 5 kap. FÄBODAR.s. xx 6 kap. VALLODLING..s. xx 7 kap. SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH DAMMAR....s. xx 8 kap. EKOLOGISK PRODUKTION OCH OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION.....s. xx 9 kap. KOMPENSATIONSSTÖD..s. xx Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Kombinationer av åtaganden i programperiod med åtaganden i programperiod Basvillkor Skalor för avdrag på grund av villkorsfel Kombinationer av markklasser och allmän/särskild skötsel i betesmarker och slåtterängar Kombinationer av komplementen i betesmarker och slåtterängar Definitioner av värdefulla landskapselement Kombinationer åtaganden i programperiod med vissa insatser inom Utvald miljö i programperiod