Innehåll. Vill du veta mer? Besök Jordbruksverkets webbplats till landsbygden.

Transkript

1 Betesmarker och slåtterängar 2009

2

3 Innehåll Nya regler för betesmarker på lättläst svenska Nya regler för betesmarker och slåtterängar Reglerna i korthet Inventeringen av jordbruksmark kan påverka dina stöd....7 Så här söker du Exempel Busksnår och annat som hindrar djuren från att beta Exempel Det här gäller för marker med åtagande för miljöersättning 11 Träd på betesmarker Så här gör du! Exempel Har du miljöersättning? Läs det här! Höjda ersättningsnivåer Så här gör du från det att du bedömer marken tills du fyllt i din ansökan Det kan bli dyrt att söka stöd för fel mark Grödkoder Exempel på betesmarker (foton) Vill du veta mer? Besök Jordbruksverkets webbplats till landsbygden. Läs Jordbruksverkets informationsbroschyrer, "Miljöersättningar 2007" med två rättelseblad. Läs också SAM Internet så här gör du! och SAM-blanketten så här gör du!. Du beställer broschyrerna på och trycksaker. Ring din länsstyrelse. 3

4 L L Lättläst svenska Nya regler för betesmarker även i år Reglerna för betesmarker och slåtterängar har ändrats igen. Läs den här informationen noga. Det är viktigt att du söker stöd för dina betesmarker på rätt sätt. EU tycker att vi i Sverige har betalat ut stöd till mark där det växer för många träd och buskar. Marken är inte betesmark, menar EU. Om vi fortsätter att ge stöd till mark som inte är betesmark kan EU tvinga Sverige att betala mycket pengar som straff. Det är därför du måste följa nya regler även i år. De nya reglerna gäller dig som söker gårdsstöd. De gäller också dig som söker ett nytt åtagande för miljöersättningar och dig som lägger till mark i ett åtagande som du redan har. De här reglerna gäller för alla betesmarker Några regler måste du alltid följa. Det här är regler som gäller både när du söker gårdsstöd och när du söker miljöersättningar: Djur ska beta på marken. Du ska inte kunna plöja marken. Det ska finnas gräs och örter som är bra till foder för djuren. Marken får inte vara skog. Det finns även andra regler för hur du ska sköta marken. Du ska till exempel sköta marken så att den inte växer igen. Det här gäller när du söker gårdsstöd Om det finns många träd och buskar på ett område kan du inte få gårdsstöd för marken. Det får bara finnas högst 60 träd per hektar på marken. Om du har ett åtagande för miljöersättning med särskilda värden kan du få gårdsstöd för marker med högst 100 träd. Du ska ta med alla träd utom träd som är döda och ringbarkade när du räknar hur många träd det finns på ett område. Du ska inte söka stöd för ett område där djuren inte kan beta om det är större än 0,01 hektar. Om du har många små områden som djuren inte kan beta på ska du räkna ihop ytan för de områdena. Om den ytan är 5 procent eller mer av den mark du kan söka stöd för, ska du räkna bort de små områdena när du fyller i din ansökan. Du kan inte söka gårdsstöd för alvarbete och skogsbete. 4

5 Lättläst svenska L L Det här gäller för åtagande för miljöersättning För åtaganden som du redan har gäller de gamla reglerna. Följ din åtagandeplan. Om du går in i ett nytt åtagande med allmänna värden 2009 gäller samma regler som när du söker gårdsstöd. Det betyder att det får vara högst 60 träd per hektar på den mark du söker miljöersättning med allmänna värden för. Om du lägger till mer mark i ett åtagande från 2007 gäller också samma regler som för gårdsstöd på den marken. Åtaganden med särskilda värden Du måste följa samma regler som tidigare när du söker miljöersättning för åtaganden med särskilda värden. Miljöersättningarna kommer att höjas för marker med åtagande för särskilda värden som du inte kan få gårdsstöd för. Det gäller marker där det finns fler än 100 träd per hektar. Det här gäller för kompensationsbidrag Du kan få kompensationsbidrag för de betesmarker och slåtterängar som du kan få gårdsstöd för. Du kan också få kompensationsbidrag för alvarbete, skogsbete eller fäbodbete. Du kan också få kompensationsbidrag om du har ett åtagande med särskilda värden. När du har frågor Ring till din länsstyrelse när du har frågor om de nya reglerna för betesmarker. 5

6 Nya regler för betesmarker och slåtterängar LÄS DETTA NOGGRANT INNAN DU FYLLER I DIN ANSÖKAN! Reglerna för betesmarker och slåtterängar har ändrats igen. De nya reglerna gäller för årets ansökan. Det är viktigt att du läser den här broschyren noggrant så att du kan söka stöd för dina betesmarker på rätt sätt. Varför nya regler? Förra året ändrade Jordbruksverket reglerna för stöd till betesmarker och slåtterängar efter kritik från EU. Enligt EU var ändringarna inte tillräckliga och därför gör Jordbruksverket om reglerna en gång till. EU anser att Sverige i många fall har gett stöd till mark som inte är betesmark eller slåtteräng, till exempel för att det växer för mycket träd och buskar på marken. Kritiken kan leda till stora straff - avgifter för den svenska staten. Med de nya reglerna om vilka betesmarker och slåtterängar som kan ge rätt till stöd minskar risken för framtida straffavgifter för Sverige. Målet med de nya reglerna Jordbruksverket har arbetat för att ha så enkla regler som möjligt. Att vi har ändrat reglerna igen i år kan knappast ses som en förenkling på kort sikt. Men om ändringen ger resultat i form av tydliga och hållbara regler för betesmark och slåtterängar, så kommer det att förenkla för alla på lång sikt. Reglerna för miljöersättningarna var tyvärr inte klara när den här broschyren gick till tryck. Därför är instruktionerna i den här broschyren anpassade till hur reglerna förväntas bli. Om det blir förändringar i det som står i den här broschyren, så får du information på Jordbruksverkets webbplats < och i Jordbruksverkets nyhetsbrev om stöd till landsbygden. De här reglerna gäller för alla betesmarker och slåtterängar! En del grundläggande regler gäller fortfarande för all betesmark och alla slåtterängar oavsett vilka stöd du söker för marken. Det innebär att följande också måste vara uppfyllt för att du ska kunna få stöd för din betesmark eller slåtteräng: Marken ska användas till bete. Marken ska inte vara lämplig att plöja. På marken ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Marken får inte vara skog. Tänk även på att du ska följa de skötselvillkor som gäller för respektive stöd. Till exempel ska du sköta marken så att den inte växer igen. Reglerna i korthet Här är en kort sammanfattning av de nya reglerna. Det är olika regler för gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. GÅRDSSTÖD Du kan få gårdsstöd för marker som har högst 60 träd per hektar. Om du har ett åtagande för miljöersättning med särskilda värden kan du få gårdsstöd för marker med högst 100 träd per hektar. När du bedömer hur många träd det finns per hektar ska du ta med alla träd utom döda och ringbarkade träd. Områden där djuren inte kommer åt att beta och som är större än 0,01 hektar (100 kvadratmeter) ska du inte söka stöd för. Om du har flera mindre områden (under 100 kvadratmeter) med mark som djuren inte kan beta, så ska du göra en uppskattning av den sammanlagda arealen för dessa områden. Om den sammanlagda arealen är 5 procent eller mer av hela skiftesarealen (när du tagit bort de områden större än 0,01 hektar som inte klarar gårdsstödskravet) så ska du inte söka stöd för de här delarna av betesmarken. Du får inte gårdsstöd för alvarbete och skogsbete. 6

7 ÅTAGANDE FÖR MILJÖERSÄTTNING För åtaganden som du har sedan tidigare gäller de gamla reglerna under resten av åtagande - perioden. Följ din åtagandeplan! Gick du in i ett åtagande under 2008 så ska du följa 2007 års regler. Reglerna från 2008 gäller alltså inte längre. Lägger du till block till åtagande som du gått in i 2007 eller senare så gäller också reglerna för gårdsstödet på den marken. De nya reglerna gäller för nya åtaganden som du söker från och med 2009 och för block som du lägger till i ett åtagande som du har sedan tidigare. Om du 2009 går in i ett åtagande för allmänna värden gäller samma regler som för gårdsstödet, det vill säga 60 träd per hektar. Läs mer under rubriken Gårdsstöd. Läs mer om åtagande för miljöersättning på sidan 16. ÅTAGANDEN MED SÄRSKILDA VÄRDEN För åtaganden med särskilda värden gäller samma regler som tidigare. Det nya är att du kan få gårdsstöd endast på de marker som har högst 100 träd per hektar. Du får höjd miljöersättning för marker med mer än 100 träd per hektar. KOMPENSATIONSBIDRAG Du kan få kompensationsbidrag för de betesmarker och slåtterängar som du kan få gårdsstöd för. Har du åtagande med allmänna värden kan du bara få kompensationsbidrag för den mark som du också får gårdsstöd för. Om du har åtagande för miljöersättning med särskilda värden, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete så kan du även få kompensationsbidrag. Inventeringen av jordbruksmark kan påverka dina stöd Jordbruksverket inventerar just nu all jordbruksmark. När vi inventerar ser vi över alla blockgränser. Det gör vi för att bestämma hur stor blockarealen är. Blockarealen är den areal som du som mest kan söka stöd för på varje block. För att du ska ha rätt areal i din SAM-ansökan ska du ta reda på vilka av dina block som har inventerats och hur stor blockarealen är för de blocken Läs mer om inventeringen i brevet Inventerade block till din SAM-ansökan som du fick hem i brevlådan samtidigt som den här broschyren. I SAM Internet kan du se det senaste resultatet från inventeringen. Läs mer om SAM-ansökan Läs mer om SAM-ansökan i broschyrerna SAM Internet 2009 så här gör du! och SAMblanketten 2009 så här gör du!. Kan du inte söka stöd för alla betesmarker som du har sökt stöd för tidigare? Om du har fler stödrätter än antal hektar mark som du kan söka stöd för, så ska du tänka till en extra gång innan du för över dem till en annan jordbrukare. Några av de stödrätter som du har kvar kan nämligen komma att dras in om du har fått stödrätterna för betesmark som inte uppfyller de nya reglerna. 7

8 Så här söker du I din SAM-ansökan ska du bara redovisa de betesmarker och slåtterängar som du kan få gårdsstöd för. Arealerna ska du redovisa med grödkod 52 (betesmark) och grödkod 53 (slåtteräng). Läs mer om grödkoder på sidan 20. När du fyller i det här i din SAM-ansökan får du också kompensationsbidrag om du har rätt till det. Betesmarker med fler än 100 träd som du har ett åtagande med särskilda värden för kommer att delas upp i särskilda block. Dessa marker ska du inte redovisa i din SAM-ansökan. Miljöersättningen för dessa marker betalas ut enligt ditt åtagande, förutsatt att du har skrivit under och lämnat in din SAM-ansökan. Om du har ett åtagande eller söker ett nytt åtagande för skogsbete (grödkod 54), alvarbete (grödkod 56) eller fäbodbete (grödkod 61 eller 55) ska du också redovisa den arealen i SAM-ansökan om du vill söka kompensationsbidrag. När du fyller i det här i din SAM-ansökan får du kompensationsbidrag om du har rätt till det. Tänk på att bara söka gårdsstöd för den delen av fäbodbetet som uppfyller kraven för gårdsstödet. Läs mer i grödkodslistan på sidan 20. SÅ HÄR FYLLER DU I SAM-ANSÖKAN OM DU SÖKER NYTT ÅTAGANDE Om du söker ett nytt åtagande för miljöersättning med allmänna värden ska du bara fylla i den areal i SAM-ansökan som du är säker på uppfyller reglerna för gårdsstöd. Här är det 60 träd per hektar som gäller. Om du söker nytt åtagande för miljöersättning med särskilda värden kan du i din SAM-ansökan ta med mark med högst 100 träd per hektar. Det här gäller bara om du har haft tilläggsersättning eller särskilda värden på den här marken tidigare. Om du är osäker på om dina marker fortfarande har särskilda värden så kan du läsa broschyren Miljöersättningar 2007 (med två rättelseblad) eller besöka jordbruksverkets webbplats < Du kan också kontakta en handläggare på din länsstyrelse. Handläggaren kan ge dig allmän information om vad som krävs för att du ska få ett åtagande för särskilda värden på din mark. Om du vill söka ett nytt åtagande och inte har haft åtagande tidigare så kan du kontakta din läns - styrelse för att få generell information om vad som gäller för särskilda värden. Så här ska du fylla i ansökan om åtagande 2009 Nytt åtagande söker du genom att fylla i och skicka in en ansökan om åtagande. När du ska söka ett nytt åtagande för allmänna värden ska du redovisa samma areal i ansökan om åtagande som i SAM-ansökan. Du kan söka nya åtaganden i SAM Internet och på blanketten Åtaganden Du kan läsa mer om SAM Internet i Broschyren SAM Internet 2009 så här gör du!. Hur du söker på blanketten Åtaganden 2009 kan du läsa mer om i anvisningen till blanketten. 8

9 EXEMPEL PÅ HUR DU SKA FYLLA I DINA ANSÖKNINGAR Här är några exempel på hur du ska fylla i dina ansökningar när du har åtaganden eller ska söka nya åtaganden. Kom ihåg att du måste lämna in din SAM-ansökan för att få utbetalt enligt ditt åtagande. Exempel 1 pågående åtagande med allmänna värden Henrik har 5 hektar betesmark med allmänna värden. Han har fler än 60 träd per hektar och därför kan han inte få gårdsstöd för marken. Han ska inte redovisa marken i SAM-ansökan men däremot får han miljöersättningen utbetald enligt sitt åtagande. Exempel 2 pågående åtagande med särskilda värden Anna har 7 hektar betesmark. Hon har ett åtagande för särskilda värden på hela marken. Hon bedömer att hon har färre än 100 träd per hektar. Anna redovisar 7 hektar med grödkod 52 i SAMansökan och får gårdsstöd och miljöersättning för marken. Exempel 3 - pågående åtagande med särskilda värden Anders har 15 hektar betesmark med särskilda värden. På 5 hektar bedömer han att han har fler än 100 träd per hektar. På de resterande 10 hektaren har han färre än 100 träd per hektar. I SAM-ansökan ska Anders redovisa 10 hektar som han kan få gårdsstöd för. För de resterande 5 hektaren kommer han att få en höjd miljöersättning utbetald enligt sitt åtagande. Exempel 4 ansökan om nytt åtagande Calle har 10 hektar betesmark. Han vill söka åtagande med särskilda värden för 10 hektar. Calle läser broschyren Miljöersättningar 2007 (med två rättelseblad) eller kontaktar sin länsstyrelse för att få generell information om vad som krävs för att han ska få ett åtagande med särskilda värden på sin mark. Efter samtalet bedömer Calle att han bara kan söka åtagande för särskilda värden för 5 hektar. Den arealen kan han inte söka gårdsstöd för. Han bedömer också att han kan söka gårdsstöd och miljö - ersättning med allmänna värden för de resterande 5 hektaren. I SAM-ansökan ska Calle redovisa 5 hektar. I ansökan om åtagande ska han redovisa 10 hektar och sätta ett kryss i rutan för särskilda värden. När han gör det söker han både för allmänna värden och särskilda värden. 9

10 Busksnår och annat som hindrar djuren från att beta Det finns områden där djuren inte kommer åt att beta. Det kan till exempel vara områden med buskage, sly, berg i dagen, dammar eller annat som hindrar eller gör det svårt för djuren att beta. Det här gäller för marker som du kan söka gårdsstöd för OMRÅDEN STÖRRE ÄN 0,01 HEKTAR (100 KVADRATMETER) Områden som är större än 0,01 hektar (100 kvadratmeter) där djuren inte kan eller har svårt att beta ska du inte söka stöd för. OMRÅDEN SOM ÄR MINDRE ÄN 0,01 HEKTAR (100 KVADRATMETER) Efter att du har tittat på de större områdena ska du granska resten av betesmarken för att se om det finns områden som är mindre än 100 kvadratmeter som är svåra att beta. Om du har flera mindre områden med mark som djuren inte kan beta, så ska du göra en uppskattning av den sammanlagda arealen för dessa områden. Om den sammanlagda arealen för de här områdena är 5 procent eller mer av den resterande skiftesarealen (när du tagit bort de områden större än 0,01 hektar där djuren inte kan beta) så ska du inte söka stöd för de här delarna av betesmarken. I det täta buskaget (område A) kommer djuren inte åt att beta. Eftersom området är över 100 kvadratmeter stort ska du inte ta med arealen i din ansökan. De övriga delarna av betesmarken kan du få stöd för. 1 0

11 Exempel På betesmarken finns ett område med täta busksnår som gör det svårt för djuren att beta (område X). Området X är 0,02 hektar (200 kvadratmeter). Dessutom finns flera områden med berg i dagen, täta busksnår och annat som hindrar djuren från att beta (områdena Y). De här områdena är var och en mindre än 100 kvadratmeter. Y Y Y Y Y Y Y Y Obs! Denna bild är inte skalenlig. X Gör så här: 1. Ta inte med område X i din SAM-ansökan. 2. Bedöm den sammanslagna arealen för områdena Y. 3. Den sammanräknade arealen för områdena Y är 700 kvadratmeter och hela skiftet är på 1 hektar ( kvadratmeter). Områdena Y är alltså mer än 5 procent av hela skiftesarealen. Ta bort den sammanslagna arealen för områdena Y från din SAM-ansökan. Det här gäller för marker med åtagande för miljöersättning För åtaganden med allmänna värden som du går in i 2009 gäller samma regler som för gårdsstödet. Har du åtagande sedan tidigare ska du följa din åtagandeplan. Gårdsstödets regler om områden där djuren inte kommer åt att beta gäller inte för övriga marker med åtagande för miljöersättning (särskilda värden, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete). UNDANTAG I vissa fall kan du få gårdsstöd för mark med täta träd- eller buskområden eller sandområden som är viktiga för hotade arter. För att få gårdsstöd för dessa marker krävs att länsstyrelsen har gjort särskilda undantag för marken. Vet du att du har hotade arter på din mark som är beroende av till exempel buskar eller sandområden så ska du ta kontakt med din länsstyrelse. 1 1

12 Träd på betesmarker Det här gäller för BETESMARK OCH SLÅTTERÄNG MED GÅRDSSTÖD BETESMARK OCH SLÅTTERÄNG MED ÅTAGANDE FÖR ALLMÄNNA VÄRDEN INDELNING I TRÄDOMRÅDEN Börja med att avgränsa de trädområden där träden står som tätast på din betesmark. Ett trädområde ska vara minst 0,1 hektar. Området kan gärna vara större. Huvudsaken är att området är likartat, alltså att träden står ungefär lika tätt eller att det är ungefär lika öppet. Ett skifte kan bestå av ett enda trädområde om det till exempel inte finns något annat än öppen betesmark med enstaka träd eller om träden står ungefär lika tätt på hela blocket. TRÄD PER HEKTAR Du räknar ut hur många träd det växer per hektar genom att dividera antalet träd med områdets areal. Se exempel längre fram i broschyren! VILKA TRÄD SKA JAG RÄKNA? Observera att från och med 2009 ska alla träd i ett träd område räknas. Det enda undantaget är döda och ringbarkade träd, som du inte behöver ta med i räkningen. Bara träd och buskar med stammar på minst 10 cm i diameter eller mer i brösthöjd (1,3 meter över marken) räknas som träd. Om det växer flera stammar på maximalt en kvadratmeter (till exempel hassel) räknas de som ett och samma träd. Obs! Har du betesmark eller slåtterängar som inte uppfyller gårdsstödkraven, men som har många biologiska värden? Undersök om du istället kan söka miljöersättning för särskilda värden eller mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker för den här marken! Läs mer i miljöersättningsbroschyren och på < HÖGST 60 TRÄD PER HEKTAR FÖR Gårdsstöd Åtagande för miljö - ersättning med allmänna värden som du går in i 2009 eller senare. HÖGST 100 TRÄD PER HEKTAR FÖR Gårdsstöd i kombination med åtagande för miljöersättning med särskilda värden. MER ÄN 100 TRÄD PER HEKTAR FÖR Betesmarker och slåtter - ängar med åtagande för miljöersättning med särskilda värden som inte kombineras med gårdsstöd. 1 2

13 Så här gör du! TIPS! TITTA PÅ DINA BLOCKKARTOR ELLER I SAM INTERNET FÖR ATT HITTA DE OMRÅDEN DÄR TRÄDEN STÅR TÄTT! 1. Se över din betesmark och avgränsa de trädområden där träden står tätast. 2. Börja med det område där träden står som allra tätast. Räkna antalet träd per hektar genom att dividera antalet träd med områdets areal (se exempel på nästa sida!). 3. Om det är för många träd per hektar i trädområdet ska du inte ta med det i din SAM-ansökan. 4. Fortsätt med nästa trädområde där träden står tätt. Fortsätt tills du har tagit bort alla täta träd - områden som inte klarar kraven. 5. Bedöm till sist resten av betesmarken, alltså de öppnare delarna. Om du är osäker på om marken klarar kraven, ska du räkna antalet träd per hektar även på de öppnare områdena. 6. Observera att du inte behöver räkna träd per hektar i ett trädområde om det är uppenbart att området inte klarar kraven eftersom det finns för många träd per hektar. Du behöver inte heller räkna träd per hektar om det är uppenbart att trädområdet klarar gränsen. I trädområde A ska du räkna antalet träd per hektar för att se om du kan få stöd för marken. De övriga delarna av betesmarken kan du få stöd för. 1 3

14 EXEMPEL 1 En betesmark på 1,0 hektar där brukaren har sökt gårdsstöd och har ett miljöersättningsåtagande med allmänna värden. På blocket finns tre trädräkningsområden: Ett trädrikt område, A, som är 0,2 hektar. Ett trädrikt område, B, som är 0,15 hektar. Ett återstående mer öppet område, C, som är 0,65 hektar. I område C växer det enstaka träd. I område C finns också några små dungar med träd. De här små dungarna är under 0,1 hektar och därför inte egna trädräkningsområden. Räkna antalet träd per hektar för område A och för område B. Du räknar ut hur många träd det växer per hektar genom att dividera antalet träd med områdets areal. Antalet träd Områdets areal = Träd per hektar A C Område A är 0,2 hektar och där växer 19 träd. 19 träd = 95 träd per hektar 0,2 hektar Obs! Denna bild är inte skalenlig. B Område A har alltså fler träd än 60 träd per hektar. Du kan inte få gårdsstöd för område A. Område B är 0,15 hektar och där växer 15 träd. 15 träd 0,15 hektar = 100 träd per hektar Område B har fler än 60 träd per hektar. Du kan inte få gårdsstöd för område B. Nu ska du granska resten av betesmarken, det vill säga område C, det vill säga 0,65 hektar (alltså all areal förutom område A och B). Du behöver inte räkna träden i de fall det är uppenbart att det bara finns några få träd kvar. Om du är osäker, så ska du räkna antalet träd per hektar. Räkna alla träd i område C, både enstaka träd och träden i dungar. Område C = 0,65 hektar och där växer 26 träd 26 träd 0,65 hektar = 40 träd per hektar Område C har färre träd än 60 per hektar. Du kan få gårdsstöd för område C. 1 4

15 EXEMPEL 2 En betesmark på 2,0 hektar där brukaren har sökt gårdsstöd och har ett miljöersättningsåtagande med särskilda värden. På marken finns två trädrika områden och två helt öppna områden. Område A är 0,55 hektar och där växer 66 träd. I trädområde A ingår den öppna ytan i nordväst eftersom denna är mindre än 0,1 hektar och därför inte är ett eget trädområde. Område B är 0,45 hektar och helt öppet. Område C är 0,50 hektar och där växer 51 träd. Område D är 0,50 hektar och helt öppet. Område A är 0,55 ha, där växer 66 träd A B C Obs! Denna bild är inte skalenlig. D 66 träd 0,55 hektar = 120 träd per hektar Område A har alltså fler träd än 100 träd per hektar. Du kan inte få gårdsstöd för område A. Område C är 0,50 hektar och där växer 51 träd 51 träd 0,50 hektar = 102 träd per hektar Område C har alltså fler träd än 100 träd per hektar. Du kan inte få gårdsstöd för område C. EXEMPEL 3 En betesmark på 1 hektar där det finns 52 träd. På hela marken står träden med likartad trädtäthet vilket leder till att det endast är ett trädområde A. Trädområde A har 52 träd per hektar. A Obs! Denna bild är inte skalenlig. 1 5

16 Har du miljöersättning? Läs det här! Har du ett åtagande för miljöersättning med allmänna värden som du gått in i 2008 eller tidigare kan du läsa om hur du ska sköta dina marker på Jordbruksverkets webbplats < och i broschyren Miljöersättningar Om du har ett åtagande med särskilda värden kan du alltid se i din åtagandeplan vilka särskilda villkor som gäller för ditt åtagande. Läs alltså din åtagandeplan noggrant! Är du osäker på om du har ett åtagande? Är du osäker på om du har ett åtagande för miljöersättning på din mark måste du ta reda på det. Har du ett åtagande för miljöersättning måste du också veta om det är för allmänna eller särskilda värden. Du hittar informationen på: SAM Internets startsida under rubriken Mina åtaganden. Sammanställning 2009 under punkt D1 som du fick i SAM-utskicket del 1. Har du åtagande som du gått in i 2007 eller 2008? För åtagande för miljöersättningar som du gått in i 2007 eller 2008 gäller 2007 års regler under resten av åtagandeperioden. Reglerna som kom 2008 gäller alltså inte längre. Uppfyller marken inte reglerna för gårdsstödet får du inget gårdsstöd men däremot miljöersättning. Vill du lägga nya block till ditt åtagande som du gått in i 2007 eller 2008 så gäller de nya reglerna för de block som du lägger till. Om block som du redan har i ditt åtagande delas, utökas eller får ny blockidentitet (till exempel i samband med blockinventeringen), så har det ingen betydelse för reglerna för ditt åtagande. De gamla reglerna gäller för dessa block. Har du ett åtagande som är ingånget 2006 eller tidigare Har du ett åtagande som är ingånget 2006 eller tidigare så gäller de gamla reglerna fram till dess att det gamla åtagandet går ut. I detta åtagande kan du inte göra några tillägg. Vill du gå in i ett nytt miljöersättningsåtagande så gäller de nya reglerna från Uppfyller marken inte reglerna för gårdsstödet får du inget gårdsstöd men däremot miljöersättning. Det här gäller för betesmark eller slåtteräng i åtagande som du har gått in i 2007 eller 2008 Betesmarker ska betas varje år, slåtterängar ska slås och skördas varje år. Markvegetationen består av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Marken ska inte vara lämplig att plöja. Marken ska inte vara skog. Naturliga impediment (naturligt förekommande sandpartier, sten eller berg i dagen) som är 0,1 hektar eller större får inte ingå i arealen. Den ersättningsberättigade arealen får ha högst 10 % naturliga impediment som är mindre än 0,1 hektar. Är det större andel naturliga impediment ska den areal du söker ersättning för dras ner. För särskilda värden gäller dessutom särskilda skötselvillkor som finns i din åtagandeplan. För allmänna värden gäller att marken har inga natur- eller kulturvärden som behöver särskild skötsel. 1 6

17 Ska du gå in i åtagande 2009? För betesmarker och slåtterängar med allmänna värden gäller samma regler som för gårdsstödet det vill säga maximalt 60 träd per hektar och begränsningar på 0,01 hektar och 5 % för svårtillgängliga träd och buskpartier och andra områden där djuren har svårt att beta. ÅTAGANDE MED SÄRSKILDA VÄRDEN För betesmarker och slåtterängar med särskilda värden är reglerna oförändrade. För dessa marker gäller samma regler som Läs mer på sidan 8. Om din mark har höga natur- eller kulturvärden kan du söka åtagande för miljöersättningar för särskilda värden. Länsstyrelsen kommer att fastställa vilken areal som du kan få särskilda värden för. SKOGSBETE, ALVARBETE OCH FÄBODBETE För skogsbeten, alvarbeten och fäbodbeten gäller särskilda regler. Detta är samma regler som Länsstyrelsen fastställer arealen för dessa marker. RESTAURERINGSMARKER, MOSAIKBETESMARKER OCH ANDRA GRÄSFATTIGA MARKER Inom utvald miljö finns ersättning för restaureringsmarker och för mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker. Reglerna för dessa marker har inte ändrats. Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker är till för marker med höga natur- och kulturvärden som har många impediment eller många värdefulla buskar och träd. Läs mer på och i broschyren Miljöersättning 2007! 1 7

18 Höjda ersättningsnivåer Du får höjd miljöersättning för de betesmarker och slåtterängar med särskilda värden som du inte kan få gårdsstöd för enligt de nya reglerna. För betesmark och slåtteräng med särskilda värden som du kan få gårdsstöd för kan du bara få ersättning enligt den vanliga miljöersättningsnivån. Detta gäller oavsett om du söker utbetalning för marken i din SAM-ansökan eller inte. Skogsbete och alvarbete berättigar inte längre till gårdsstöd. För dessa marker får du höjd miljö - ersättning. Höjningarna av miljöersättning gäller nya åtaganden 2009 och åtaganden som du gått in i 2007 eller senare. Ersättning per år Betesmark med allmänna värden Betesmark med särskilda värden Lövtäkt Slåtteräng med allmänna värden Slåtteräng med särskilda värden Lövtäkt Efterbete Lieslåtter Skogsbete Alvarbete Fäbodbete Fäbod i bruk Kompletterande fäbodar i ett fäbodsystem kronor per hektar kronor per hektar (mark som kan ge gårdsstöd) kronor per hektar (mark som inte kan ge gårdsstöd) kronor per träd, max kronor per hektar kronor per hektar kronor per hektar (mark som kan ge gårdsstöd) kronor per hektar (mark som inte kan ge gårdsstöd) kronor per träd, max 2000 kronor per hektar kronor per hektar kronor per hektar kronor per hektar kronor per hektar 700 kronor per hektar kronor per extra fäbod 1 8

19 Så här gör du från det att du bedömer marken tills du fyllt i din ansökan FÖLJ DEN HÄR CHECKLISTAN FÖR ATT FÅ FRAM VILKEN AREAL DU SKA REDOVISA SOM BETESMARK OCH SLÅTTERÄNG I DIN SAM-ANSÖKAN! 1. Ta endast med mark som betas varje år och slåtterängar som slås varje år. 2. Ta endast med mark som inte är lämplig att plöja. 3. Ta inte med de delar av blocket som är skog eller där du gjort något arbete för att gynna virkesproduktion. 4. Finns det partier med växtlighet som djuren inte äter ska du inte ta med arealen i din SAM-ansökan. 5. Det finns områden där djuren inte kommer åt att beta. Det kan till exempel vara områden med buskage, sly, berg i dagen, dammar eller annat som hindrar eller gör det svårt att beta. Läs om vad reglerna säger om detta och hur det påverkar din ansökan. Läs mer på sidan Gör en bedömning av hur många träd det finns per hektar på din betesmark. Läs om vad reglerna säger om detta och hur det påverkar din ansökan. Läs mer på sidan I din SAM-ansökan ska du bara ta med den areal som uppfyller reglerna för det stöd du söker. Det kan bli dyrt att söka stöd för fel mark Tänk på att du riskerar avdrag på dina stöd om du i ansökan tar med mark som inte uppfyller kraven. Avdraget kan vara större än stödet som skulle ha betalats ut för marken. Har du landskapselement? Kulturbärande landskapselement som till exempel en gammal brunn, odlingsröse eller fornlämning kan du söka gårdsstöd och miljöersättning för. Tänk på att du inte får skada eller flytta landskapselementen. Läs mer om landskapselement i broschyren Miljöersättningar

20 Grödkoder Här kan du se de grödkoder som finns för betesmark. Mark som betas men som inte uppfyller de olika reglerna ska du inte ta med i din SAM-ansökan. För mark som klarar reglerna och därför ska vara med i SAM-ansökan ska du använda den grödkod som är lämplig för din mark. Du ska alltid följa skötselvillkoren för respektive stödform. 52 Betesmark (inte åker): Gäller för betesmark, inte för skogsmark eller betesvall på åker. Skiften med grödkod 52 kan ge gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag. 53 Slåtteräng (inte åker): Gäller för slåtteräng, inte för skogsmark eller slåttervall på åker. Skiften med grödkod 53 kan ge gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag. 54 Skogsbete: Gäller för skogsbeten som du har eller söker miljöersättningsåtagande för. Skiften med grödkod 54 kan ge kompensationsbidrag men inte gårdsstöd. 55 och 61 Fäbodbete: Grödkod 61 gäller för den del av fäbodbetet som uppfyller de nya kraven för gårdsstödet. För de flesta fäbodar gäller att den öppna fäbodvallen uppfyller kraven för gårdsstöd. Skiften med grödkod 61 kan ge gårdsstöd, miljöersättning och kompensationsbidrag. Grödkod 55 gäller för den del av fäbodbetet som inte uppfyller gårdsstödskraven, det är oftast fäbodskogen men kan också vara de delar av den öppna fäbodvallen som inte klarar de nya gårdsstödsreglerna. Skiften med grödkod 55 kan ge miljöersättning och kompensationsbidrag. 56 Alvarbete (Öland och Gotland): Gäller för alvarmark som används till bete på Öland och Gotland och som du har eller söker miljöersättningsåtagande för. Skiften med grödkod 56 kan ge kompensationsbidrag men inte gårdsstöd. 95 Betesmark och slåtteräng under restaurering: Gäller för betesmark och slåtteräng som du restaurerar. Grödkod 95 ska användas om något av följande fall är aktuella: Skiftet har ett åtagande med markklassen för restaurering av betesmarker och slåtterängar inom ersättningsformen utvald miljö. Skiftet restaureras som en miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar inom ersättningsformen utvald miljö. Du restaurerar en betesmark eller slåtteräng på egen hand. Om marken fortfarande är starkt igenvuxen eller saknar fodervärde ska du använda grödkod 95. Du kan inte få gårdsstöd eller kompensationsbidrag för skiften med grödkod Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker: Gäller för mark som redan ingår i ett åtagande med markklassen mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker inom ersättnings formen utvald miljö. Du kan inte få gårdsstöd eller kompensationsbidrag för skiften med grödkod

21 Lantmäteriverket Ur GSD Fastighetskartan dnr /2005. I de blåmarkerade trädområdena A och B finns många träd. Om din mark ser ut så här ska du räkna antalet träd per hektar i varje trädområde för att se om du kan söka stöd för de områdena. 2 1

22 Den här marken är skog. Du kan inte få stöd för den här marken. Marken i trädområde A är skog. Du kan inte få stöd för den här marken. I trädområde B måste du räkna antalet träd per hektar för att se om du kan få stöd för marken. Dungen i trädområde C är skog. Du kan inte få stöd för trädområde C. 2 2

23 Du kan söka stöd för trädområde A. I trädområde B ska du räkna antalet träd per hektar för att se om du kan söka stöd för marken. Du kan få stöd för den här betesmarken. 2 3

24 ADRESSER OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSERNA Län Postadress Telefon Fax Blekinge Lantbruksfunktionen Karlskrona Dalarna Lantbruksenheten Falun Gotland EU-stöd Lantbruk Visby Gävleborg Jordbrukarstödsenheten Gävle Halland Lantbruksenheten Halmstad Jämtland Avdelningen för hållbar tillväxt Östersund Jönköping Landsbygdsavdelningen Jönköping Kalmar Landsbygdsavdelningen Kalmar Kronoberg Landsbygdsenheten Växjö Norrbotten Landsbygdsenheten Luleå Skåne Landsbygdsavdelningen Kristianstad Stockholm Lantbruksenheten Box 22067, Stockholm Södermanland Landsbygdsenheten Nyköping Uppsala Landsbygdsenheten Uppsala Värmland Lantbruksstödsenheten Karlstad Västmanland Lantbruks- och fiskeenheten Västerås Västerbotten Lantbruk Umeå Västernorrland Avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad Härnösand Västra Götaland Uddevallakontoret Landsbygdsenheten, Box 767, Uddevalla Boråskontoret Landsbygdsenheten, Box 496, Borås Skarakontoret Landsbygdsenheten, Box 224, Skara Örebro Djur och Lantbruk Örebro Östergötland Lantbruksenheten Linköping Besök länsstyrelsernas gemensamma webbplats ( Jordbruksverket Kundtjänst Särskild kundservice för inventeringen Växel Jönköping Foto: Urban Wigert (sid 2), Karl Gunnar (sid 22), Håkan Wirén (sid 22), Anders Joelsson (sid 23), Jan-Ola Karlsson (sid 23). Illustrationer: Bo Nordin. Jordbruksverket Tryckt i Mars 2009 JS19