Jordbruksmark Jordbruksblock Betesmark och slåtterängar, grundläggande krav Betesmark Slåtteräng Så här ska definitionen tolkas: Betesmark
|
|
- Lars-Erik Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbruksmark är mark som lantbrukaren huvudsakligen använder till jordbruksverksamhet. Jordbruksverksamhet innebär produktion av jordbruksprodukter eller skötsel för att bevara marken som jordbruksmark. Med jordbruksmark avses åkermark och betesmark. Jordbruksblock Område markerat på blockkarta som ligger till grund för hur stor ersättning som kan betalas ut. Avgränsningen för blocket uppdateras kontinuerligt av Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Betesmark och slåtterängar, grundläggande krav Delar ur betesmarksdefinitionen: SJVFS 2015:42 (direktstöd) och SJVFS 2015:25 (miljöersättningar) Med samlingsbegreppet betesmarker och slåtterängar menas ägoslaget betesmark. Följande markklasser är betesmark: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Betesmark Ett jordbruksblock som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Ett jordbruksblock som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtterängen ska slås varje år med klippande eller skärande redskap och höet ska tas bort från marken så ingen skadlig förna finns kvar. Så här ska definitionen tolkas: Betesmark Marken ska vara ett jordbruksblock som inte är åkermark. Det innebär att det inte får vara lämpligt att bedriva växtodling på marken. Mark som tidigare varit lämplig för växtodling såsom fornåker och gammal åkermark med betydande förekomst av växtarter och vegetationstyper som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd kan betraktas som betesmark. Krav på användning Marken ska skötas med bete, avslagning eller putsning. Slåtteräng är samma ägoslag som betesmark, skillnaden ligger i hävden som på en slåtteräng består av slåtter och skörd. Med detta menas att marken ska ha betats, slagits eller putsats under något av de senaste två åren för att betraktas som betesmark. En betesmark som inte betats på två år räknas inte längre som jordbruksmark. Gräs, örter eller hävdad ljung Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller betad ljung som är dugligt som foder. Gräs och örter betraktas som dugligt till foder om djuren äter det. Om marken saknar gräs, örter och hävdad ljung eller domineras av arter som djuren ratar är marken inte att betrakta som betesmark. Exempel på detta kan vara ytor som till övervägande del består av obetad veketåg, nässlor, skräppor eller ytor som endast består av skuggtåliga arter som inte är smakliga för djuren. Ytor med ohävdsarter som inte betas ska tas bort om de har en yta över 100 kvm. Ljung är normalt inte tillräckligt för att godkänna marken som betesmark. Det är endast om ljungen är hävdpräglad som marken kan betraktas som betesmark. Om marker med enbart ljung ingår i en åtagandeplan med regelbunden bränning av ytor kan marken vara blocklagd
2 och ge rätt till både gårdsstöd och miljöersättning. Vid insläpp och utfodringsplatser uppstår ofta ytor där växttäcke saknas. Det är normalt godkänt i betesmarken. Skog Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Många gånger är det svårt att avgöra när ett område övergår från att vara betesmark till att vara skogsmark. Om det inte finns någon tydlig gräns mot skogen ska det dels tas hänsyn till trädtätheten, dels till om markvegetationen är tillräckligt duglig som foder. Med trätillväxt menas trädbeståndets ekonomiska tillväxt. Ett sätt att gynna trätillväxten är till exempel att vid röjning ställa ut träden jämnt över marken. Träden har oftast även raka stammar och är jämnåriga. Avstånd mellan träden vid en gallring för att gynna trätillväxten beror på ålder och trädens art. Brukningshinder på betesmark Som brukningshinder på betesmark räknas till exempel vatten, vägar, eller byggnader inklusive överloppsbyggnader. Brukningshinder av dessa slag som sammanlagt omfattar minst 0,01 hektar ska inte ingå i arealen. Vatten Tillfälligt blöta marker med vegetation duglig som foder är betesmark och får ingå i blocklagd areal. Observera att det är viktigt att marken endast är tillfälligt blöt och att den ska kunna betas varje år. Är vattendraget så litet att djuren kan ta sig över det utan problem får det ingå i betesmarken. Bedömning av buskar, impediment, dungar, landskapselement som ingår i pro rata beräkning (procentavdrag) För betesmarker och slåtterängar som berättigar till gårdsstöd ska andelen för följande element bedömas: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 4 i föreskriften. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska avdrag på arealen göras. Igenväxning Inom gårdsstödet finns det ingen bedömning av igenväxning så länge marken uppfyller tidigare beskriven betesmarksdefinition. Inom miljöersättningen med åtagande för betesmarker gäller följande: Igenväxning förekommer när hävden har blivit så pass svag att sly och annan vegetation tagit över och som på sikt hotar att skada natur- och kulturvärden. Även träd och buskar som visar spår av hävd bedöms som igenväxningsvegetation när dessa inte längre befinner sig i ett hävdtillstånd, utan har börjat breda ut sig på ett alltför stort område att de börjar hota naturoch kulturvärden.
3 Om det i en åtagandeplan eller åtgärdsplan inte framgår annat, ska igenväxning inte bedömas om: Endast enstaka träd och buskar som har etablerats när hävden blivit för svag förekommer. Det sly som finns förekommer framförallt i svåråtkomliga lägen, till exempel i branter. Röjda träd och buskar, grenar och kvistar är bortförda från betesmarksskiftet med undantag för så obetydliga rester att markvegetation och betet inte påverkas av dem. De enstaka träd och buskar som har etablerats när hävden blivit för svag och de dungar som behövs som skydd för djuren skadar inte; hävdbetingad markvegetation äldre träd och buskar som har haft en funktion i den äldre markanvändningen värdefulla landskapselement Finns igenväxning utöver dessa kriterier, ska de områden som påverkas av igenväxningen mätas in. Marken ska anses vara igenväxt om: - gamla, betespräglade träd är tydligt trängda på grund av igenväxning runt omkring. - ett betydande antal träd eller buskar av igenväxningskaraktär förekommer i tidigare öppna lägen. - träd och buskskikt är så tätt att den växtlighet som normalt finns på en betesmark börjar försvinna. - träd och buskskikt är så tätt att marken är otillgänglig för betesdjuren. Sly räknas inte som igenväxning om det röjs före årsskiftet efter sin andra växtsäsong eller om det är yngre än detta. Mycket täta områden av sly ska bedömas som fel marktyp alternativ som buskage. Uppdelning av flera markklassytor Om marken uppfyller betesmarksdefinitionen går det att söka gårdsstöd för marker som är så pass igenvuxna att den inte ger rätt till ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar. Om marken sköts på olika sätt går det att dela in till två eller flera markklassytor inom skiftet. En yta kan uppfylla kriterierna för att få miljöersättning och att annat som är så pass igenvuxet att det inte berättigar till åtagande eller att man inte vill ingå ett miljöersättningsåtagande på den ytan. Igenväxning eller villkor för vegetationens utseende På marker där man har ingått i en åtagande plan med särskild skötsel finns ett villkor om vegetationens utseende. Syftet med villkoret är att styra hur träd- och buskskikt samt fältskikt ska se ut. Om det finns värdefulla träd och buskar som ska sparas kan omfattningen anges i villkoret. Observera att det bland vegetationen även kan bedömas som igenväxning om det är för att reglera vad som ska tas bort i träd- och buskskiktet. Villkoret Vegetationens utseende kan även användas om betestrycket inte ska vara alltför hårt för att gynna tex häckande fåglar. Ersättningar som Länsstyrelsen handlägger: Gårdsstöd Regler enligt de grundläggande kraven ovan. Ersättning ges utan produktionskrav. Låga skötselkrav, det räcker med att betesmarken är betespåverkad eller att slåtterängens hö är slaget och bortfört. Inom finns det inte något krav på att igenväxning ska tas bort så länge det
4 inte är skog och att det finns dugligt fodervärde enligt tidigare beskrivning. Gårdsstödet betalas ut till brukare med stödrätter, där det senast skett ny tilldelning 2015 och stödet är ca 1500 kr/ha. De flesta brukare har gårdsstöd för sina betesmarker. Allmän skötsel En miljöersättning med högre skötselkrav än med enbart gårdsstödet. De högre kraven är att gräset ska vara mer väl avbetat innan växtsäsongens slut (31/10) varje år och att ingen skadlig förnaansamling finns kvar på marken. Ersättningen för allmän skötsel är ca 1000 kr/ha. Särskild skötsel En högre miljöersättning för betesmarker och slåtterängar som har höga natur- eller kulturvärden som kräver särskild skötsel. Skötseln regleras i särskilda skötselvillkor. Marken ska ha värdefull flora eller fauna och ingen eller liten andel påverkan av gödsling/näringspåverkan eller kalkning. Högre skötselkrav med avseende på avbetning och slåtter. Gräset ska vara väl avbetat innan växtsäsongens slut (31/10) varje år och att ingen skadlig förnaansamling finns kvar på marken. Markens skötsel regleras i en åtagandeplan. Ersättningen för skötsel av betesmark är 2800 kr/ha, för slåtteräng 4500 kr/ha. Skogsbete Ett skogsbete är ett jordbruksblock som inte är åkermark och som används till bete. Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i ringa omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren som saknar gräs, örter och ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 ha. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement som är bevuxna med gräs, örter eller ris ska ingå i blocket. Mindre områden inuti blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att blocket huvudsakligen är skogsbete. Praktisk tillämpning för skogsbete: Den tidigare markanvändningen är av betydelse när skogsbeten godkänns. Det räcker inte att djuren betar en skog. Tidigare öppen och intensivt använd betesmark som t.ex. växt igen under 1960-talet är inte heller skogsbete. Den tidigare markanvändningen syns oftast i hur träden står och vilken ålder de har. Spår av betesgynnade växter och betade ytor finns kvar. Om äldre kartor finns över området så används de i bedömningen. Det ska finnas mycket gamla träd eller spår av äldre träd (stubbar t.ex.). För skogsbeten skrivs åtagandeplaner. Ofta ingår skötselvillkor om att trädbeståndet ska blädas
5 och att mindre luckor ska huggas fram eftersom skogsbeten idag ofta har växt igen under en period från 1940-talet. Skogsbeten kan också vara igenväxta med sly och ung gran som i så fall ska tas bort. Mosaikbetesmark Mosaikbetesmark är ett jordbruksblock som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark. Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder. Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av naturliga impediment som sten, buskar, sand eller värdefulla landskapselement enligt andelsbedömningen, som kan ge ett procentavdrag på arealen, för betesmarker och slåtterängar att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av blocket som helhet. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, skogsbete eller gräsfattig mark om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden inuti blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete, eller gräsfattiga marker ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att blocket huvudsakligen är mosaikbetesmark. Gräsfattiga marker Gräsfattig mark är ett jordbruksblock som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Som gräsfattiga marker räknas marker som inte uppfyller definitionen för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete och mosaikbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt till foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i definitionen för betesmark. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i blockarealen. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, skogsbete eller mosaikbetesmark om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt för markens naturoch kulturvärden, får inte räknas som gräsfattig mark. Mindre områden i blocket som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete, alvarbete eller mosaikbetesmark ska
6 räknas som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera under förutsättning att marken huvudsakligen är gräsfattig mark. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel. Marker med permanent vattenspegel ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att inte betade områden utgör yttergräns. Med höga naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Betesmark under restaurering Som betesmark under restaurering räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt. Restaurering för att återställa den hävdgynnade biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i marken ska ske enligt en restaureringsplan som länsstyrelsen upprättar. Marken slutbesiktigas av länsstyrelsen. Lantbrukaren kan få ersättning för mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden enligt något av följande: - vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. - växtarter som visar på långvarig hävd. - andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd. - djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller har goda förutsättningar att återfå sådana. - höga kulturhistoriska värden. Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Marken ska under den femåriga åtagandeperioden, ha förutsättningar att kunna restaureras till någon av följande markklasser: - betesmarker med särskilda värden, - slåtterängar med särskilda värden - mosaikbetesmarker, - alvarbete, - skogsbete, - gräsfattiga marker Marken som fastställts vid slutbesiktning ska även uppfylla kriterierna för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet i fem år från och med kalenderåret efter att restaurering har avslutats. En restaureringsplan är ett femårigt åtagande där man gör årsvisa åtgärder. I princip förbinder brukaren sig att sköta marken i 10 år, restaureringsfas 5 år + bete eller slåtteraktivitet med eller utan ersättning i ytterligare 5 år. Ersättning utgår med 3600 kr/ha om året de första fem åren. Komplement frivilliga insatser för marker med särskild skötsel (5 åriga åtaganden)
7 Följande komplement finns: Lieslåtter Höhantering Efterbete Bränning Lövtäkt Svårtillgängliga platser. Lieslåtter Kan sökas på slåtterängar där man inte har någon praktisk möjlighet att slå ängen med något annat redskap än lie. Vissa slåtterängar har ibland en komplicerad topografi eller så pass känslig att allt hö inte kan slås med traktorburet redskap. Det finns även ett kulturhistoriskt värde att slå med lie. Ersättning för insatsen är: allmän skötsel 1450 kr/ha, särskild skötsel 7000 kr/ha Höhantering Insatsen innebär en särskild hantering av slaget hö som ska torkas på slåtterängen genom hässjning eller vändning innan det förs bort för att på så sätt öka ängsväxternas spridning. Villkor som länsstyrelsen kan besluta om: - När höet ska föras bort - Vilka metoder och redskap som får användas - Vilken typ av torkanordning som lantbrukaren ska använda - Att brukaren meddela vilka datum insatsen har utförts. Efterbete För att förstärka slåtterängarnas natur- och kulturvärden kan efterbete sökas. Betesdjurens tramp är viktigt för att skapa blottad jord där frön kan gro. Bete av återväxten på ängen är viktigt för att inte skadlig förna ska ansamlas. Länsstyrelsen beslutar om när och hur länge efterbete ska ske. Ersättning för insatsen är 700 kr/ha. Bränning Insatsen gynnar natur- och kulturvärden i marken. Länsstyrelsen bestämmer skötselvillkor och definierar år, metod, period för bränning samt vilka delar som ska brännas. Hela marken behöver inte brännas samtidigt utan den får gärna delas in i olika delar som bränns olika år för år för att få olika successionsstadier. Det måste utföras minst en insats varje år under åtagandeperioden. Det behöver inte vara själva bränningen utan det kan vara förarbete eller efterarbete efter bränningar som tex göra brandgator. Bränning måste utföras minst 3 år av 5. Lövtäkt Ersättning ges om marken har natur- och kulturvärden som gynnas av lövtäkt. Åtagandet måste omfatta minst 3 fastställda träd och får som mest omfatta 20 fastställda träd/ha och betesmarksblock. Träden ska finnas kvar under hela åtagandeperioden. Lövtäktsträd är i första hand träd som bär spår av långvarigt lövtäktsbruk och som är möjliga att använda som fortsatt lövtäkt. Även träd som är lämpliga att ersätta de gamla lövtäktsträden kan räknas som lövtäktsträd. Om det i trakten funnits en kulturhistorisk tradition av lövtäktsträd kan länsstyrelsen tillåta nyhamling av träd även om det inte finns några gamla lövtäktsträd kvar inom betesmarksblocket. Ersättning för lövtäktsträd ges 100 kr/träd
8 Skötselvillkor för lövtäktsträd enligt följande: - Om ett träd ska nyhamlas ska detta ske under första året i åtagandeperioden. - Lövtäkt ska utföras på varje enskilt lövtäktsträd minst en gång under åtagandeperioden och senast den 30 september det sista året under åtagandeperioden. - Länsstyrelsen beslutar om när lövtäkten ska ske, hur den ska utföras och övrig löpande skötsel av träden. - Länsstyrelsen kan styra vilken metod, årstid och intervall lövtäkten ska utföras. Under hela åtagandeperioden måste någon form av åtgärd utföras varje år. Det kan vara att ett år utförs lövtäkt, ett annat år utförs borttagning av stamskott. Svårtillgängliga platser Ersättning kan ges för svårtillgängliga platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av följande markklasser: - betesmarker med särskilda värden, - mosaikbetesmarker, - alvarbete, - skogsbete - gräsfattiga marker. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda värden i väglöst land. Tvärvillkor Det finns att antal regler inom olika områden, t.ex. djurskydd och livsmedelssäkerhet som måste följas för att brukarna ska få full utbetalning för jordbrukarstöd. All jordbruksmark ska skötas så att den bevaras i gott skick och sköts på ett miljövänligt sätt. Svensk lagstiftning inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa ska följas. För betesmarker gäller bland annat att marken inte får växa igen. Starkt igenväxta partier, t.ex. där marken är mycket skuggig eller där gamla hävdpräglade träd blir trängda av yngre träd kan alltså ge tvärvillkoravdrag. Man får inte skada naturvärden, t.ex. gödsla en naturbetesmark. Ersättningar inom Landsbygdsprogrammet som Länsstyrelsen handlägger Det är möjligt att söka ersättning i Landsbygdsprogrammet för flera typer av investeringar som berör betesmarker och landsbygdsutveckling. Budgetens är begränsad och varje ansökan ges poäng för att prioriteras mot andra. Ansökan kan göras löpande under året eller under vissa ansökningsperioder. Information finns på Länsstyrelsens hemsida. Stöden söks via e- tjänsten på Jordbruksverket. Engångsröjning av mindre ytor i betesmark. Syftet är att öka natur- och kulturvärden i betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen. Stödet ska endast användas när det räcker med röjningsarbete under en säsong för att marken ska återställas som betesmark eller slåtteräng. Ersättningen är 5000 kr per hektar.
9 Det finns också investeringar för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald eller förbättrad vattenkvalitet och stängsel mot rovdjur. Natur- och kulturmiljöer, restaurering och utredning Stöd ges till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men det inte finns några incitament för att någon enskild skulle finansiera investeringen. Syftet med stödet är att bevara och utveckla de värden som är förknippade med olika geografiska områdens attraktivetet. Eftersom stödet bidrar både till lokal utveckling och att nå nationella miljökvalitetsmål bidrar åtgärden också till kollektiva nyttigheter. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Både offentliga aktörer, företag och föreningar kan söka. Stödet används till investeringar och aktiviteter för att bevara och utveckla natur- och kulturarvet. Det kan handla om samverkansprojekt mellan kultur- och naturturistmål som ökar upplevelsevärdet i odlingslandskapet, för en by eller bygd, för friluftsliv, rekreation och turism. Gäller även projekt som knyter ihop det fysiska kulturmiljöerna med det immateriella kulturarvet, t ex i form av sagor och sägner knutna till platser eller miljöer eller projekt som arbetar gränsöverskridande med t.ex. konst, musik, dans, teater och litteratur. Projektet kan handla om ökad tillgänglighet som gör att alla kan uppleva och ta del av miljön, inklusive digitala lösningar och informationsmaterial. Insatsen kan också omfatta vårdinsatser av kultur- eller naturmiljöer. En del av budgeten är avsedd för hembygdsgårdar och andra kulturhistoriska byggnader. Investering i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation Det kan vara investeringar som utvecklar upplevelsenäring och landsbygdsturism, teman eller specialiserade projekt, friluftsliv, kultur och kulturhistoria, idrott och hälsoverksamhet. Miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar och som gör att alla grupper i samhället kan ta del av utbudet prioriteras. Stöd kan ges för till exempel stigar och skyltning. Stöd beviljas inte till ansökningar om stöd med mindre än kronor i stödberättigande utgifter. Stöd till stigar och leder genom skog och mark ges i form av enhetskostnad: Ersättningsnivå 950 kronor per 100 meter i skog 600 kronor per 100 meter i öppen mark som behöver röjas 100 kronor per 100 meter i mark som inte behöver röjas, som betesmark och väg
Betesmarker och slåtterängar 2018
Betesmarker och slåtterängar 2018 Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det gäller också om du har alvarbete på
Läs merBetesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det gäller också om du har alvarbete
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(26) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merRestaurering av betesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla
Läs merInnehåll. Vill du veta mer? Besök Jordbruksverkets webbplats till landsbygden.
Betesmarker och slåtterängar 2009 Innehåll Nya regler för betesmarker på lättläst svenska..............4 Nya regler för betesmarker och slåtterängar................6 Reglerna i korthet...............................6
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2016:33 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:772 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Regeringen
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2018:44 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merI den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar
I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning
Läs merMiljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(33) Texten är från 2010-03-15 JS6002 Version 3 Miljöersättning för betesmarker
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens
Läs merDu söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.
Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om
Läs merOm att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram
Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är
Läs merInstruktion. för fältinventering av brukarblock. Version 5
Instruktion för fältinventering av brukarblock Version 5 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Blockdatabasen behöver uppdateras 3 1.2 Instruktionen används för blockinventering 3 1.3 Tillförlitliga uppgifter underlättar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2017:243 Utkom från trycket den 11 april 2017 utfärdad den 30 mars 2017. Regeringen
Läs merPrioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket
Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten
Läs merAnvisning till blanketten
Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning
Läs merAllmänt. Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(58) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr: 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2018:124 Utkom från trycket den 13 mars 2018 utfärdad den 1 mars 2018. Regeringen
Läs merIngår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?
Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merSök. Anvisning till blanketten Åtaganden 2012 miljöersättningar, stödperiod miljöersättningar. Var finns övriga blanketter?
Anvisning till blanketten Åtaganden 202 miljöersättningar stödperiod 202 206 Ingår i landsbygdsprogrammet. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(17) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merMiljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet
Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre
Läs merTexten är från JS9001 Version 3
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(48) Texten är från 2010-06-23 JS9001 Version 3 Gårdsstödet 2010 2(48) Nyheter
Läs merINNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?
HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning
Läs merKompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merRESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Läs merKONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2
BESLUT Dnr 3.4.20-5266/15 2015-06-24 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR AREALBASERADE KONTROLLER Nya stöden 2015 VERSION 2 Jordbruksverket 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se
Läs merMiljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(16) Texten är från 2010-10-08 JS6010 Version 3 Miljöersättning för natur-
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun
1(8) Restaureringsplan för Natura 2000- området Härön, SE0520038 i Tjörn kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Härön Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga 2 Historisk
Läs merKompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Läs merMiljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Läs merNaturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari
Naturbete En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari 2018 birgit.fag@hushallningssallskapet.se Naturbete - definition Jordbruksmark som inte är åker och
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merStöden 2015 - ta reda på vad som gäller!
Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20
Läs merVia länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.
2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren
Läs merRestaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.
2012-09-10 1 (6) Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Björnön- Dragsö.
Läs merMiljöersättning för vallodling
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6013 Version 3 Miljöersättning för vallodling
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merRönnäs. Rådgivning
2015-10-30 Lantbruksenheten Rådgivning Rönnäs I väster på fastigheten, ovanför vägen, ligger ett skogsbete som vuxit igen med ek, björk och andra lövträd. Här finns en karakteristisk skogsbetesstruktur
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merMed vänlig hälsning. Maria Durling
1(2) REMISS Dnr 4.1.16-12074/14 2015-06-01 Miljöersättningsenheten Elisabeth Fyhr Enligt sändlista Remiss av förslag till Statens jordbruksverks nya föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar,
Läs merStatens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1104-6945 Ändring av Statens jordbruksverks allmänna råd (2001:2) i anslutning till
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merVilka stöd finns att söka?
För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merSJVFS 2014:37. Bilaga 1
Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring
Läs merGårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020
Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merRestaureringsplan inom Life+ projektet GRACE
Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2009:191 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen
Läs merLandsbygdsprogrammet för skogens alla värden
-Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens
Läs mer2015-08-21. Miljöinvesteringar i odlingslandskapet och renskötselområdet syfte och definition
Bilaga Dnr 3.2.16-6558/15 2015-08-21 Landsbygdsavdelningen Kompletterande beskrivning av miljöinvesteringar i samband med förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd, projektstöd och
Läs merSKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 24 februari 2009 Till Jordbruksverket Att Carl Johan Lidén 551 82 Jönköping Samt per mail till jordbruksverket@sjv.se Anpassning av landsbygdsprogrammet 2007-2013, med anledning
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merVälkomna till Framtidslandskapet!
Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området
Läs merMiljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merDnr / Remiss under februari och mars.
1 Remissvar på Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:xx) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd. Inklusive separat remiss
Läs merRestaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun
2012-09-18 Sida 1(6) Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE0410098, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Järkö. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA
Läs merStöd för miljövänligt jordbruk 2004
Stöd för miljövänligt jordbruk 2004 Läs detta om du vill ha ersättning för att du vårdar Sveriges odlingslandskap odlar med miljövänliga metoder EU-INFORMATION F R Å N J O R D B R U K S V E R K E T INNEHÅLL
Läs merTvärvillkor Vad är tvärvillkor?
1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merÖvertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?
Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar
Läs merProjekt Falbygden. pilotprojekt för värdebaserade miljöersättningar
Projekt Falbygden pilotprojekt för värdebaserade miljöersättningar Vill du ha möjlighet att påverka framtidens miljöersättningar? Vill du få betalt för att det på din mark finns landskapselement och extra
Läs merJordbrukarstöd
Jordbrukarstöd 2016 Läs mer på www.jordbruksverket.se/stöd 1 Innehåll De här stöden kan du söka i år...3 Tips som gör det enklare för dig...4 Nyheter...5 Tänk på det här...14 Adresser till länsstyrelserna...16
Läs merMiljöersättning för minskat kväveläckage
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merRestaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Läs merHar du aldrig sökt stöd förut?
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-03-25 Artikelnummer JS1002 Har du aldrig sökt stöd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2012:539 Utkom från trycket den 31 juli 2012 utfärdad den 19 juli 2012. Regeringen
Läs merArtikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd
Läs merBetesmarker och slåtterängar med miljöersättning
Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning Arealen värdefulla ängs- och betesmarker, inventerade i ängs- och betesmarksinventeringen, som är godkänd jordbruksmark minskade med 25 000 hektar mellan
Läs merStöd till vattenåtgärder och naturvård
Stöd till vattenåtgärder och naturvård Stöd på Länsstyrelsen o Landsbygdsprogrammet o LOVA o LONA o SÅP Landsbygdsprogrammet LBP o Förbättrad vattenkvalitet t.ex. restaurering av vattendrag, biotopvård,
Läs mer