Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Transkript

1 (6) Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Björnön- Dragsö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (6) Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras inom N 2000 området för att nå de mål som är uppsatta inom Life + projektet GRACE (Grazing and Restoration of Archipelago and Coastal Environments) BESKRIVNING 1. Syfte Att restaurera de inom området förekommande naturtyperna som ingår i EU:s nätverk av skyddsvärda områden, Natura 2000, så att de kan nå gynnsamt bevarandestatus. Syftet ska nås genom att: Röja träd och buskar. Utöka betesdrifteten. 2. Beskrivning av området 2.1 Uppgifter om området Natura 2000-område Restaureringsareal: Restaureringsområde: Län: Kommun: SE Björnön-Varö, SE Stora Hammar-Varö-Lillö 6 ha Björnön och Dragsö Blekinge län Karlskrona kommun Tabell 1: Naturtyper som förväntas efter restaurerings- och skötselåtgärder. Kod Natura 2000-habitat 6270 *Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen 2.2 Allmän beskrivning av området Delvis bergiga öar som ingår i en väl skyddad ögrupp i Hallarumsviken innanför storöarna i Karlskrona skärgård. Björnön-Dragsö har ett glest trädskikt av främst ek, rönn och oxel. Längs sjökanten på Björnöns västra sida växer även välutvecklade alar. Buskskiktet består främst av slån, björnbär, fläder, stenros och enar. Betesdriften har minskats betydligt under åren och igenväxningen är bitvis mycket kraftig, främst just i buskskiktet. På Björnöns södra del breder en stor tuvig havsstrandäng ut sig. Öarna är fågelskyddsområden.

3 Reataureringsplan Björnön.doc 3 (6) 2.3 Biologiska bevarandevärden Två mycket vackra öar med tydlig hävdkontinuitet, mångformighet och typrepresentativa för det geografiska läget. Öarna har botaniska kvaliteter samt ett stort ornitologiskt värde. 2.4 Kulturhistoriska bevarandevärden På Björnön finns en längre stenmur som stäcker sig från ena sidan av ön till den andra. Tydliga spår syns av att begränsade ytor har odlats som åker och där det sannolikt även förekommit slåtter längre tillbaks i tiden. RESTAURERINGSÅTGÄRDER 3. Övergripande Målsättningen är att genom röjning/gallring och intensifierad hävd återskapa ett välutvecklat utmarksbete med gynnsam bevarandestatus för N 2000 habitatet 6270 på de två öarna. 3.1 Restaureringsområden med mål och åtgärder. Restaureringsarbetet utförs på två öar: Björnön och Dragsö. Restaureringsområde Björnön och Dragsö På Björnön sker restaureringsarbete på tre delområden och på Dragsö på ett område. Område Kod Areal (ha) Björnön Dragsö Beskrivning: Naturtypen och klassificeringen är silikatgräsmark. Silikatgräsmarker är den vanligaste betesmarkstypen i Sverige och har vanligen en artrik markvegetation. Det kan även innebära att enstaka träd och buskar kan förekomma. Igenväxningen har gått långt och är bitvis mycket kraftig. Större partier är igenväxta med främst slån men även av hagtorn, björnbär, stenros och enar Kulturlämning på Björnön finns i form av stenmur. Restaureringsmål: - Området ska på sikt bli en mer öppen betesmark enligt naturtyp 6270.

4 4 (6) - Enstaka träd och äldre sammanhållna buskage lämnas kvar med fördel i anslutning till bergimpediment. Även mindre antal enar lämnas samt en del bärande buskar och träd. - Kulturlämningar ska vara fria från igenväxningsvegetation - De restaurerade områdena skall efter varje växtsäsong vara väl avbetade enligt skötselplanens krav. Åtgärder: - Gallring/röjning. Gallring och röjning av träd och buskar. Träd och buskar som ska sparas märks ut. - Uppmärkning av kulturlämningar samt röjning av eventuell igenväxning för att synliggöra dessa. - Virke som kan användas till ved kan tillvaratas. - Grenar, ris och andra växtdelar skall eldas hopsamlade på lämplig plats där inte stenar, berg eller kulturlämningar skadas. - Restaureringsbete under 2013 tom Djurantalet och betestrycket ska vara högt redan första betesperioden efter röjningen. Betesdjuren ska/bör bestå av både nötkreatur och får för att klara den vegetation och de uppslag som blir efter en så kraftig restaurering som detta innebär. - Underhållsröjning utförs efter behov.. Arbetsgång: Arbetet utförs under perioden 1 januari 2013 till och med den 31 december Tidsperiod 1 ( ) Märkning av träd- och busk skikt, ca 3,5ha (1 delområde på Björnön, östra sidan). Uppmärkning av kulturlämningar (stenmur samt eventuella stenrösen). Maskinell och/eller manuell huggning och röjning under höst och vinter när vädret tillåter. Inget röjningsarbete får utföras under tiden 1/5-15/7, fågelskyddsperiod. Ved tillvaratas om önskemål finns. Ris samlas ihop och eldas på lämpliga platser. Under 2013 betas delområdena under vegetationsperioden. Högt betestryck och sambete av nöt och får. Tidsperiod 2 ( ) Märkning av träd- och busk skikt, ca 2,5ha (resterande 2 områden på Björnön samt Dragsö).

5 Reataureringsplan Björnön.doc 5 (6) Uppmärkning av ev. kulturlämningar (stenmur samt eventuella odlingsrösen). Maskinell och/eller manuell huggning och röjning under hösten och vinter när vädret tillåter. Inget röjningsarbete får utföras under tiden 1/5-15/7, fågelskyddsperiod. Ved tillvaratas om önskemål finns. Ris samlas ihop och eldas på lämpliga platser. Underhållsröjning om behov föreligger på tidigare röjd yta. Under 2014 betas delområdena under vegetationsperioden. Högt betestryck och sambete av nöt och får. Tidsperiod 3 ( ) Underhållsröjning om behov föreligger på båda öarna. Inget röjningsarbete får utföras under tiden 1/5-15/7, fågelskyddsperiod. Under 2015 betas delområdena under vegetationsperioden. Högt betestryck och sambete av nöt och får. 4. Skötsel efter restaurering Skötsel sker genom bete under vegetationsperioden och vid behov röjning av sly och buskar. Efter restaureringen skall betesersättningen övergå till de ersättningsformer som finns inom landsbygdsprogrammet. 5. Uppföljning Uppföljning ingår ej i det praktiska restaureringsarbetet, men måste genomföras i samklang med detta. Basinventeringen säkerställer att det är möjligt att utvärdera resultat och rapportera resultatet till EU. Projektledningen för Life+ Grace ansvarar för att Digitala foton tas före och efter restaureringsåtgärderna Flygbilder i färg beställs som visar läget före och efter restaurering plats (skötselområde) Basinventering utförs före åtgärderna i de områden där detta tidigare inte är gjort Basinventering efter restaureringsåtgärder genomförs senast före projektet avslutas (2016) Digitala fotografier tas under arbetets gång.

6 6 (6)