Restaureringsplan för Natura området Fridö i Tullgarn, ost, SE i Södertälje kommun

Transkript

1 (6) Restaureringsplan för Natura området Fridö i Tullgarn, ost, SE00003 i Södertälje kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Fridö. Bilaga. Karta med restaureringsområden Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: E-post:

2 2(6) Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i naturreservatet för att nå de mål som är uppsatta inom Life + projektet GRACE (Grazing and Restoration of Archipelago and Coastal Environments). SYFTE Att: restaurera de inom området förekommande naturtyperna som ingår i EU:s nätverk av skyddsvärda områden, Natura 2000, så att de kan nå gynnsamt tillstånd. Syftet ska nås genom att: Röja träd och buskar inom ett område om 5 ha. Återuppta betesdrift på Fridö. Stängsel 00 m till insamlingsfålla. 2. BESKRIVNING AV OMRÅDET 2. Uppgifter om området GRACE - beteckning: 2 Natura 2000-område SE00003 Naturreservat Tullgarn, ost Restaureringsareal: 5 ha Restaureringsområden: Fridö Län: Stockholm Kommun: Södertälje Förvaltare: Länsstyrelsen i Stockholms län

3 3(6) Tabell : Naturtyper som förväntas efter restaurerings- och skötselåtgärder. Kod Natura 2000-habitat Målareal (ha) 6280 * Kalkhällmarker Allmän beskrivning av området Natura 2000-området Tullgarn, ost ligger i södra delen av Stockholms län. Det är ett kustavsnitt i innerskärgård dominerat av åkerbruk, barrskogar och grunda innerskärgårdsområden. Kalkrika jordar och lite urbergskalk, ett kungligt slott med markanvändning som gynnat ädellövskogar och lämpliga naturgeografiska förutsättningar i övrigt ger området många olika värdefulla naturtyper framför allt i nära anslutning till havsstranden. Området är ett av de artrikare i Mellansverige med bland annat förekomst av omkring 00 nationellt rödlistade arter. Det område som blir föremål för projektinsatser består av den lilla ön Fridö nära fastlandsudden Näset Biologiska bevarandevärden På Näset finns stora betade havsstrandängar och ädellövskog. Fridö har däremot inte betats på mer än ett halvsekel. Bergrunden på Fridö består prekambrisk kalksten med kalkhällar (6280) på höjder och örtrik granskog (9050) i jordfyllda svackor. På en kalkhäll nära stranden i väster förekommer en liten fläck av annex II mossan Tortella rigens, vilken lever på torra, sol- och vindexponerade kalkhällar. I närliggande delar av reservatet finns fynd av annex II arten Vertigo angustior, vilken sannolikt har utmärkta habitat på Fridös kalkhällar, men ön har inte besökts av molluskspecialister. Ön är överhuvudtaget dåligt inventerad av artspecialister. Av nationellt rödlistade arter är från 6280 endast stjälkröksvamp Tulostoma brumale rapporterad. Några nationellt rödlistade arter funna i närheten kan dock finnas även på Fridös kalkhällar, t ex hedpärlemorfjäril Argynnis niobe och vit stjälkröksvamp Tulostoma niveum. Kalkhällmarkerna (6280) på Fridö utgör en liten del av EU-habitatets utbredning längs den mellansvenska ostkusten, liksom inom Natura områden i samma region. De utgör dock den största förekomsten i Natura 2000-området Tullgarn, ost. I det angränsande Natura 2000-området Tullgarn södra, i grannlänet Södermanland, finns större arealer av habiatet inom en till två kilometers avstånd från Fridö. Länsstyrelsen har därför bedömt att det är betydelsefullt att dessa kalkmarker återfår en öppnare karaktär och en örtrikare flora Kulturhistoriska bevarandevärden Inga registrerade fornlämningar finns i området.

4 4(6) 3. RESTAURERINGSÅTGÄRDER 3. Övergripande beskrivning 3.. Naturvärden På kalkbergshöjderna har de till ytan små sprickorna och sluttningarna mot barrskogen vuxit igen med små lövträd och buskar. Många års ansamling av lövförna från dessa har gjort att den örtrika vegetationen på kalkhällarnas tunna jordskikt utarmats och blivit starkt gräsdominerat och de nakna hällarnas speciella lav- och mossflora har trängts ihop på små ytor. Den för herbivora insekter viktiga örtfloran i sprickor med djupare jordtäcke har ersatts av buskage och småträd. Projektet innefattar 5 ha röjning av buskar och småträd på kalkhällarna (6280) och återupptagen betesdrift. Så väl själva betet som betesdjurens trampslitage på kalkhällarnas tunna jordskikt förväntas gynna örter på bekostnad av gräs liksom anuella örter på bekostnad av perenner, vilket ger en artrikare och mer typisk kalkhällflora. Det ger också habitatet förbättrad funktion för herbivora insekter som till exempel dagfjärilar. Det kommer också att gynna annex II-mossan Tortella rigens Kulturvärden Eventuella fornlämningar får inte skadas i samband med avverkning och utkörning av virke. Vid röjningar ska röjningsmaterialet inte ligga kvar nära eller i fornlämningar, och vid eventuell bränning av virke och ris får detta inte göras nära fornlämningar. 3.2 Restaureringsområden med mål och åtgärder Tabell 2. Restaureringsområden Delområde Areal (ha) a - d 5 Delområde A Beskrivning: Ön har varit obetad under flera årtionden och naturtypen är relativt igenväxt. Örtfloran är mycket sparsam pga täcke av lövförna och gräsdominans. Bland de kärlväxter som finns här idag kan nämnas axveronika, färgmåra och kungsmynta och bland kalkhällarnas mossor finns styv kalkmossa.

5 5(6) Kalkmossan förekommer dock bara med en liten förekomstfläck. Denna art listas i habitatdirektivet och kan också dra nytta av restaureringsåtgärder. Restaureringsmål: 60, betade öppna kalkhällar med en livskraftig population av styv kalkmossa Hällarna ska betas extensivt årligen. De tunna jordtäckena på och invid hällarna ska på grund av trampstörning ha fläckvis blottad jord och rikt utrymme för konkurrenssvaga örter. Ingen eller endast begränsad förekomst av igenväxningsvegetation, däremot en enstaka nypon, slån, oxel etc Åtgärder: Röjning av igenväxningsvegetation. Återupptaget extensivt bete. 4. ARBETSGÅNG Tidsperiod ( ) Inga åtgärder Tidsperiod 2 ( ) Undersök alternativ/möjligheter till beteshållning. Tidsperiod 3 ( ) Uppsättning av insamlingsfålla. Ännu osäkert var bästa läge för fållan är. Återupptagen betesdrift. Tidsperiod 4 ( ) Röjning av träd- och buskar, dvs huggning, högläggning av ris i röjda ytor, skotning och flisning/bränning. Fortsatt betesdrift. Tidsperiod 5 ( ) Fortsatt betesdrift. Tidsperiod 6 ( )

6 6(6) Eventuellt manuell kompletterande röjning av slyuppslag som betesdjuren inte klarat av. 5. SKÖTSEL EFTER RESTAURERING Skötsel sker genom bete under vegetationsperioden och vid behov röjning av sly och buskar. Betesdriften ska när den nått god bevarandestatus ersättas genom till de ersättningsformer som finns inom landsbygdprogrammet. När restaureringen slutförts ligger allt ansvar för skötseln på Länsstyrelsen i Stockholms län. 6. UPPFÖLJNING Uppföljning ingår inte i det praktiska restaureringsarbetet, men måste genomföras i samklang med detta. Projektledningen för Life+ Grace ansvarar för att Digitala foton tas före och efter restaureringsåtgärderna. Flygbilder i färg beställs som visar läget före och efter restaurering Uppföljningsinventering utförs före åtgärderna i de områden där detta tidigare inte är gjort. Uppföljningsinventering efter restaureringsåtgärder genomförs senast före projektet avslutas (206)

7 Bilaga. Restaureringsområden Tullgarn, ost, SE m