RESTAURERINGSPLAN Betesmarker söder om Brevik Sydkoster

Transkript

1 RESTAURERINGSPLAN Betesmarker söder om Brevik Sydkoster TJÄRNÖ SOCKEN STRÖMSTADS KOMMUN DATUM: 25/ Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Svante Hultengren Adress: Box 5073 Naturcentrum AB Postadress: Göteborg Kundnummer: N 5559

2

3 Befintliga natur- och kulturmiljövärden De aktuella restaureringsområdet (ca 4 ha stort) ligger på den sydvästra delen av Sydkoster. Området betas till stora delar men ansluter till omfattande förbuskning med enbuskar och tallskog. I övrigt ansluter restaureringsområdena till ett för Bohuslän och Sverige unikt, stort naturbeteslandskap med mycket rik flora. Landskapet utgörs av tämligen flacka, bergiga marker med flera öppna partier med sediment eller klappersten. På dessa finns omväxlande hedartade eller kalkrika partier. En karta från 1937 visar att området har varit betesmarker under en stor del av 1900-talet. I markerna finns, liksom på flera andra platser i Kosterområdets yttersta delar, flera stora klapperstensfält, vilka starkt präglar landskapsbilden. De aktuella restaureringsobjekten utgörs av enbuskmarker, tallskog och av igenväxande brynvegetation ner mot öppnare betesmarker och strandängar. Busk- och trädbeväxta marker har inte betats på lång tid mest pga av att djuren inte kommit åt samt ett alltför svagt betestryck. Hävdgynnade växter som jungfrulin, darrgräs, stånds, ängsvädd, kattfot, granspira, vildlin och spåtistel finns i gläntor och lite öppnare partier. I fuktigare marker i anslutning restaureringsobjektet finns kärmarker med nattviol, Jungfru Marie nycklar, kärrspira, ängsstarr, nålstarr, ängsstarr och slankstarr. Inga spår av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder märks. Sydkoster (utom en lite del i nordöst) har getts högsta bevarandevärde (N1K1) i bevarandeprogrammet för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området är också naturreservat. Restaureringarnas mål Att utvidga ett stort sammanhängade beteslandskap i det yttersta kustbandet. Området hyser utomordentliga förutsättningar i form av artrika, kalkrika gräsytor och mindre kärrpartier. Att återskapa hävdade brynmarker, att öppna upp svårgenomtränglig busk- och slyvegetation utmed låga bergkanter och att förbättra förutsättningarna för en kalkgynnad, hävdberoende kärlväxtflora. Brynen röjs med manuella röjningar. Tidsplan och genomförande Ljung- och enbuskmarker sydväst om Bredvik Betade men av tall, enbuskar, slån, rosbuskar och storväxt ljung igenväxande betesmarker söder och sydväst om Bredvik på Sydkoster. Markerna ansluter till öppna välhävdade partier. Insprängt bland enbuskarna finns en fin grässvål med gott om indikatorarter. Området är under stark igenväxning med enbuskar. Längre mot söder växer tallskog och ännu lite längre söderut finns stora klapperstenfält vers nedre delar är igenväxta av oigenomträngliga snår av enbuskar, slån och rosbuskar. Målbild: Öppen men mosikartad, örtrik, ganska hårt betad kant mot klapperstensfält och tallskog. Betesmarkerna ansluter till de övriga betesmarkerna kring Bredvik. Enstaka buskage av slån, rosor och enbuskar finns kvar. Omgivningar med tallskog i öst. Total restaureringsareal: 5 ha. Genomförandetid: 3 år. Åtgärder under restaureringen Att tänka på: Vid sparande av träd skall ek, andra ädla lövträd och bärande träd som rönn och apel gynnas. Av buskar kan enstaka, pelarformade enar sparas jämte dungar av bärande buskar som slån, hagtorn m.m. Spara också grova träd eller sådana med märkligt växtsätt. Försök också att spara träd av lite olika ålder, så där finns yngre ersättare när äldre successivt dör. Enstaka tätare snår är till nytta för fågellivet.

4 Andra trädslag sparas mestadels gruppvis så att man får så stora öppna ytor som möjligt. Marken skall rensas från ris och annat hyggesavfall. Begränsa antalet brännplatser. Undvik vinterbete och tillskottsutfodring inom restaureringsområdet. Tillskottsutfodringen ger en tillförsel av näring som gynnar kväveälskande växter och missgynnar konkurrenssvaga naturbetesväxter (orkideer, svinrot, kattfot etc.). Man kan dessutom få trampskador i den känsliga, nyetablerade grässvålen. Att undvika näringstillförsel och vinterbete är också förutsättningar för att kunna få tilläggsersättning för betesmarken efter avslutad restaurering. Transportarbete utföres så att inga eller mycket små körskador uppstår. Ortofoto över Sydkoster/Brevik med restaureringsområdet inritade.

5 I den södra delen av området är kontrasten stor mellan en välhävdad strandremsa och en av enbuskar, tall, rosor och slån helt igenvuxen bård mot klapperstensfälten i öster. År 1 (04/05) Huggning av buskage och träd (även småtallar i synnerhet i den norra delen). Huggningen görs fullt ut över hela utan. Minst 40 % av all huggning görs detta år. Marken städas från hyggesavfall. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Får är det djurslag mest prefererar örter, vilket kan motverka naturvårdsnyttan i botaniskt värdefulla delar. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren. År 2 (05/06) Fortsatt huggning av buskage och träd. 40 % av huggningen görs detta år. Marken städas från hyggesavfall. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Se även år 1. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren År 3 (06/07) Sluthuggning av buskage och träd. Marken städas från hyggesavfall. Bränning av högväxt ris- och ljungvegetation. Bete med högt betestryck. Bete med flera djurslag ger bäst effekt. Se även år 1. Röjning av slyuppslag som djuren inte har kunnat hålla efter. Sker lämpligen under sommaren

6 Skötsel efter restaureringen Efter avslutad restaurering skall hela området betas i minst fem år om restaureringsstöd beviljas. Träd och buskar av igenväxningskaraktär skall hållas borta under denna tid. Tilläggsersättning kan sökas efter färdig restaurering. Bilagor 1. Naturbetesmarker, SJV:s broschyrserie. 2. Ansökningshandlingar 3. Karta med ÅGP (generellt kan inte restaureringsstöd sökas på marker med ÅGP) Skötselråden är producerade av Svante Hultengren, Naturcentrum AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Dessa skötselråd ingår i kampanjen Levande landskap, som är en del av det svenska miljöprogrammet för jordbruket. Miljöprogrammet finansieras till lika delar av EU och Sverige. Litteraturtips Här nedan följer några exempel på trevliga broschyrer och böcker som kan berätta lite mera om värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Jordbruksverkets serie om biologisk mångfald i odlingslandskapet som alla kan fås gratis från Länsstyrelsen eller Jordbruksverket ( vx): Biologisk mångfald på trädan Den odlade mångfalden Fladdermössen i landskapet Fåglar i odlingslandskapet Fäbodskog och fäbodbruk Hamling och Lövtäkt Hästen som landskapsvårdare Insekter i odlingslandskapet Ladornas land Maskiner och redskap i naturliga fodermarker Naturbetesmarker Parasitbekämpning och biologisk mångfald Småvatten och våtmarker Svampar i odlingslandskapet Svenska husdjursraser Träd i odlingslandskapet Trädgårdar och parker i odlingslandskapet Vad säger lagen Åker och gårdsmiljöer Ängar Ekstam, U. & Forshed, N. 1996: Äldre fodermarker. Betydelsen av hävdregimen i det förgångna. Målstyrning. Mätning och uppföljning. Naturvårdsverket. Ekstam, U. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter som indikatorer i ängs- och hagmarker. Skötsel av naturtyper. Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U. (red.) 2000: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 397 sid.

7 Johansson, O. & Hedin, P. 1991: Restaurering av ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket. Johansson, O., Ekstam, U. & Forshed, N. 1986: Havsstrandängar. Naturvårdsverket. Jordbruksverket 1998: Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden. Jordbruksverket, Jönköping. För information om växter via internet rekommenderas Den virtuella floran: Artdatabanken: