sid 1 NATURVÅRDSUTLÅTANDE AVSEENDE NATURVÄRDENA NORDÖST OM NISSEVIKEN PÅ GOTLAND I Uppdraget

Transkript

1 sid 1 NATURVÅRDSUTLÅTANDE AVSEENDE NATURVÄRDENA NORDÖST OM NISSEVIKEN PÅ GOTLAND I Uppdraget Det undersökta området är föremål för en större utredning avseende uppförande av ett antal vindkraftverk. Vårt uppdrag har bestått i att undersöka områdets naturvärden, främst genom att utföra en översiktlig vegetationskartering och en biotopkartering av särskilt värdefulla delobjekt. Undersökningen är ett underlag för planering och beslut kring etablering och placering av vindkraftverken. Arbetet har utförts av naturvårdsbiologerna Svante Hultengren och Jonas Stenström/, på uppdrag av naturvårdsingenjör Jessica Bemerholt, VA-Teknik och Vattenvård, Brösarp, Skåne. Tingsvät är områdets södra del har höga naturvärden. Området betas av nötkreatur. II Förarbete, metoder och efterarbete Kartmaterial och en geohydrologisk rapport erhölls av uppdragsgivaren. I det ursprungliga uppdraget ingick också att göra en översiktlig naturvårdsbedömning av udden nordväst om Nisseviken (Fyrvakteren). Under fältarbetet gjordes fältbesök i en rad olika naturtyper inom hela området. Vi har under ett par dagar i juni genomströvat hela området och genomfört en biotopkartering och gjort en översiktlig vegetationskartering, med särskilt inriktning på rödlistade arter och särskilt skyddsvärda delobjekt. Rödlistade arter anges enligt Gärdenfors 1 1 Gärdenfors, U. (red) 2005: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala.

2 sid 2 Intressanta punkter mättes in med GPS. Värdefulla delområden ritades in på en ortofotokarta (inköpt från Lantmäteriet). Uppgifter om eventuella rödlistade arter inom området har erhållits från Lena Almqvist, Länsstyrelsen i Gotlands län. III Synpunkter på områdes naturvärden Området utgörs av ett till övervägande delen trivialt sammansatt naturområde (dock efter Gotländska förhållanden!). Det är 2.96 km 2 stort av vilket ca 0,67 km 2 bedöms ha höga naturvärden (sådana som vi bedömer vara ekologisk särskilt känsliga områden enligt MB och PBL; se även BILAGA). De största naturvärdena utgörs av områdets öppna, kalkrika våt-/kärrmarker (vätar). De flesta är emellertid igenväxande eller igenväxta. Enbart två rödlistade arter påträffades inom området dvärgbägarlav Cladonia parasitica och stenskvätta, båda NT (Near Threatened). Kungsörn lär enligt uppgift häcka i det omgivande landskapet. Några synpunkter kring effekter på kungörnens förekomst inom landskapet i stort avges inte i denna rapport. I vissa delar finns höga naturvärden, t ex i den norra delen (Nordväst om Sävvät och Buskvät) samt i den allra sydligaste delen, Tingsvät (som också är betad). Området i stort har, liksom övriga Gotland, goda geologiska förutsättningar i form av kalkrik berggrund. Floran blir alltid artrik när marken är kalkrik. Naturvärdena, i synnerhet kärlväxtfloran och insektslivet blir, i kalkrika marker som de här, ännu mer artrika när de är öppna och ljusexponerade. Detta märks tydligt på och kring vätar, i betesmarker, utmed körvägar och skogsvägar, där det finns en rik kärlväxtflora och ett rikt fjärilsliv. Vi bedömer, utifrån ett bevarandeperspektiv, biologisk mångfald och ekologisk processer, att den södra delen, samt den allra nordligaste är, från naturvårdssynpunkt, mindre lämpliga att exploatera (inringade med orange linjer på bifogad karta).

3 sid 3 Store delar av området är beväxt med ungskog av tall och gran. Naturvärdena är, efter Gotländska förhållanden, ganska låga i de här områdena. Fladdermusfaunan är inte inventerad på platsen men i rapporten finns ett generellt utlåtande från Johan Ahlén, biolog med särskilt stora kunskaper om fladdermöss i Sverige. Fladdermusfaunan bedöms av honom, baserat på våra beskrivningar av området, inte vara särskilt värdefull. I angränsande delar finns emellertid en rik fladdermusfauna. Negativa effekter kan inte uteslutas, men de bedöms inte större här än på andra platser. Det är också viktigt att beröra möjliga och sekundära effekter av en exploatering inom området. Nyanläggning av körvägar kan störa hydrologin i Buskvät, Krakvät, Sävvät och Tingsvät. Det nuvarande vägnätet inom området samt förekommande diken påverkar sannolikt hydrologin i Sävvät och Buskvät. Men det kan också vara tänkbart att en exploatering inom området skulle kunna kombineras med återställande av dikningssystem (kompensationstänkande). En väl utformad naturvårdsanpassning av vägbankar m m kan också stärka naturvärdena inom området.

4 sid 4 IV Områdesbeskrivningar Delområde 1 Beskrivning: En tämligen stor, öppen vät där de centrala delarna är beväxta av agnsävrikkärrsvegegation. Resten hyser kalkkrävande starr-älväxing-vegetation. Den södra delen, närmast vägen, har allra störst naturvärden i form av rik och välutvecklad kalkkärrsflora. Området har nyligen betats. Arter: Majviva, älväxing, klöverärt, darrgräs, tätört, slankstarr, agnsäv, ängsruta, vanlig nattviol, ängsnycklar, St. Persnycklar. Naturvärde: Höga naturvärden (nyckelbiotopklass). Värdefull artsammansättning, goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Delområde 4 (inklusive 2 och 3) Beskrivning: En stor och öppen vät i den nordligaste delen av området. De centrala delarna hyser väl utvecklad agnsäv-rikkärrs-vegetation. Resten domineras av starr-älväxingväxtlighet. Enstaka buskage av hagtorn och enbuskar finns i övergången mot skog. Skogen (2) utgörs mestadels av äldre tallskog med rikt fältskikt av blodnäva, brudbröd, svärdsyssla i mindre bestånd. I barrskogsbestånden finns en del mindre vätar (3). I barrskogsbestånden finns också rikligt med krissla. Arter: Majviva, ängsnycklar, älväxing, ängsruta, älväxing. Naturvärde: Hela området bedöms ha höga naturvärden (nyckelbiotopklass). Värdefull artsammansättning, goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Berggräsfjäril på stenmur i område 5.

5 sid 5 Delområde 5 Beskrivning: Äldre, kultiverade marker med rik flora/riklig blomning av rik dagfjärilsfauna. Området visar spår av bete. Flera stengärdesgårdar finns. Arter: Majviva, klöverärt, vanlig nattviol, ängsstarr, darrgräs, slankstarr, ängsnycklar, agnsäv, ängsruta. Naturvärde: Höga naturvärden (nyckelbiotopklass). Värdefull artsammansättning, rödlistade arter, goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). I den norra delen av området finns flera väl utvecklade och väl bevarade vätar (delområde I). Ovan syns ett vackert fuktstråk som är beväxt med agnsäv Elaeocharis uniglumis Delområde 6 Beskrivning: Igenväxt vät med rik-kärrs-vegetation, kärret är dikat och barrskogsbeväxt i stora delar. Igenväxning med lövsly och hagtorn. En liten öppen yta finns i den mellersta delen. Väten är omgiven av trival barrskog. Den centrala, öppna delen är mer artrik. Arter: Klöverärt, ängsnycklar, darrgräs, ängsstarr, slankstarr, krissla, Johannesnycklar, ängsnäva, agnsäv, ängsskära, vanlig nattviol, rosettljungfrulin, fäergmåra. Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT på tallved i skogen sydväst om det öppna partiet. Naturvärde: Mestadels lägre naturvärden. Lokalt värdefull artsammansättning, rödlistad art, goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Delområde 7 Beskrivning: Stor men numera igenväxt vät, beväxt av ung tallskog. Området är kraftigt dikat i stora delar. Arter: Ängsnycklar, tätört, älväxing, ängsstarr, svinrot, färgmåra, klöverärt, darrgräs. Naturvärde: Lägre naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten).

6 sid 6 Delområde 8 Beskrivning: Kraftigt igenväxt kärr agkärr, numera beväxt med björk, tall och sälg. Arter:. Naturvärde: Lägre naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Delområde 9 Beskrivning: Till stora delar öppet agkärr, omgivet av barrblandskog och bård av löv. Arter: Tvåblad, ängsnycklar, gotlandsag. Naturvärde: Vissa naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Delområde 10 (inklusive 11) Beskrivning: Området utgörs av en äldre tallskog med spår av bete. Bitvis rik flora i områden med glesare trädskikt. Inom området ligger en mindre vät (11) med starr-älväxing-vegetation. Arter: Brudbröd, St. Persnycklar, tvåblad, vanlig nattviol, rosettjungfrulin, darrgräs, slankstarr. Naturvärde: Vissa naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk). Delområde 12 Beskrivning: Vät (Tingsvät). Öppen vattenyta med änder och vadare. Inom området finns flera rikkärr som ligger i övergången mellan agmyr och skog. De öppna ytorna är omgivna av lövskog, barrskog och av öppna gräs-lågstarr-marker (älväxning/starr-marker) med rik flora. Rika bestånd av gotlandsag finns i anslutning till blöta ytor. Området har nyligen restaurerats och naturvärdena håller på att nyetablera sig. Området betas av nötkreatur. Arter: Kricka, häger, rödbena, stenskvätta NT, enkelbekasin. Bland kärlväxter noterades majviva, klöverärt, vanlig nattviol, ängsstarr, darrgräs, slankstarr, ängsnycklar, Johannesnycklar, agnsäv och ängsruta. Naturvärde: Höga naturvärden (nyckelbiotopklass). Värdefull artsammansättning, rödlistad art, goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten).

7 sid 7 Johannesnycklar förekommer i ljus, friska marker t ex utmed vägar och i kanter till vätar inom området. Delområde 13 Beskrivning: Området domineras av ung till medelålders barrblandskog med tall och gran. Den kalkrika marken ger lokalt en rikare vegetation. Mestadels tämligen trivial växtlighet. Inom området har en kraftig förbuskning med slån skett. Arter: Skogstry, tvåblad, skogsknipprot, svinrot, St. Pers nycklar, brudbröd. Naturvärde: Lägre naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten).

8 sid 8 Delområde 14 Beskrivning: Öppna, artrika vägkanter som betas (den södra delen). De öppna markerna utmed vägen uppvisar en mycket artrik flora och en rik insektsfauna (rikligt med dagfjärilar). Arter: Johannesnycklar, rosettjungfrulin, ängsnycklar, svinrot, St. Pers nycklar, brudbröd. Naturvärde: Höga naturvärden. Goda geohydrologiska förutsättningar (kalk och vatten). Inom det undersökta området finns flera agmyrar, framförallt i söder och i norr.

9 sid 9 V Allmän beskrivning av störningar på fladdermusfaunan Följande är ett försök att redovisa möjliga följder av en eventuell anläggning av vindkraftverk inom det aktuella området. Jag har själv exkurerat i näraliggande kustområden men inte i det direkt berörda området. Generellt kan sägas att man i nuläget inte känner till exakt hur fladdermöss påverkas av vindkraftverk. Forskning pågår och det är därför svårt att säga hur allvarliga eller icke allvarliga följderna blir av en exploatering. Klart är, att om man letar så hittar man döda fladdermöss under vissa vindkraftverk, men det går i nuläget inte att på förhand peka ut exakt vilka placeringar som bör undvikas. Placeringen i landskapet är sannolikt en nyckelfaktor och det som primärt bör undvikas är att bygga kraftverk i stråk för flytt eller flygning mellan dagviste och jaktmarker. Utifrån beskrivning av miljön bedömer jag det som mindre sannolikt att det finns särskilt värdefulla jaktmiljöer eller dagvisten inom det direkt berörda området. Torrare barrskogsmiljöer hör generellt till de sämre habitaten för de flesta fladdermusarter. Kustområdena utanför är däremot mer värdefulla och det är inte utan relativt omfattande fältstudier möjligt att bedöma hur långt in landet som lokala rörelsestråk finns. Sannolikt är det bättre för fladdermöss att bygga på platser av denna typ än att bygga på udden utanför eller på Näsudden med flera mera kustnära miljöer. Johan Ahlén Göteborg

10

11 Naturinventeringskarta höga naturvärden = särskilt känsliga områpden enligt MB inventerade områden med lägre naturvärden större områden med högre naturvärden inventeringsområdet