Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer."

Marcus Lundqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med omgivande hasselbuketter. Brynmiljöerna är glesa så att solljus kommer in till den döda veden på marken. Detta gynnar insekter knutna till död ved. Även marklevande blommor som vitsippor, blåsippor och liknande gynnas liksom blommande buskar och träd. Detta sin tur är positivt för insekter och även småfåglar och fladdermöss som får mer födoresurser att utnyttja. In mot berget sluter sig skogen och skapar en skuggigare miljö där lavar och mossor kan trivas. Allmän skötsel Initialt görs en gallring av skogen. Gallringen är dels av naturvårdande karaktär med ovanstående glesa skog som målbild (initial gallring beskrivs nedan). Gallringen kommer också vara av teknisk karaktär då en del träd kan komma att bli riskobjekt för den intilliggande boendemiljön. Tomtgränser mot naturområdet kommer att avgränsas av stenmur och dess naturliga förlängning söderut. Väster om mur går en allmän stig. Zonen mellan tomtgräns och stigen kommer att vara en brynzon (blåmarkerad zon, figur 1). Detta bryn bör vara glest bevuxet av blommande buskar och hassel. Boende kan komma att vilja ha en tät bård mot naturområdet för att minska insyn. För att motverka detta bör restriktioner om hur höga växter på tomtmark får vara och att bara blommande buskar och inga högväxande häckväxter får planteras. Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. I övrig skog hålls området från stigen och en bit in mot berget (zon röd rödstreckat område i figur 2) gles genom att gallring/röjning av igenväxning görs återkommande med 3-5 års intervaller. Skogen närmast berget (omarkerad mark, figur 1) lämnas för fri utveckling. Död ved Ett av områdets höga värden är den döda veden som är utvecklingssubstrat för insekter och livsmiljö för lavar, mossor och svampar. Huvuddelen av avverkad färsk död ved ska sparas i skogen. Träd som i framtiden faller lämnas kvar i skogen. Om fallna träd hamnar olämpligt i förhållande till tomtmark och stigar så flyttas den till lämpligare plats. Träd som ur teknisk synpunkt kan utgöra risk för tomtmark i framtiden kan avverkas i förtid. Avverkade träd lämnas då i sin helhet i naturmiljön.

Detta gynnar insekter knutna till död ved. Även marklevande blommor som vitsippor, blåsippor och liknande gynnas liksom blommande buskar och träd.

2 Figur 1. Uppdelning av skötselområden inom planområde. Skötselområde 2 och 3 fortsätter längre söderut än vad som synd på bilden.

3 Iordningsställande av död ved/röjningsmaterial som lämnas kvar i faunadeponier Död ved kan lämnas på flera olika sätt. Flest rödlistade arter gynnas om död ved lämnas i mer solexponerade lägen. Grövre stammar och grenar kan lämnas på plats. Klenare ved kan lämnas på plats eller placeras i byggda vedstaplar (figur 2). Sådana staplar ger en kulturkänsla, men lämnas i naturen för att brytas ned av växter, svampar och djur. Ett alternativ till vedstaplar är rishögar med klenare och grövre död ved i. Dessa fungerar alldeles utmärkt för insekter och kan ge en mer naturlig känsla för förbipasserande (figur 3). Både typerna av faunadeponier innebär att en del ved hamnar solexponerat i högre liggande lager och en del ved hamnar skuggigare längre ned och ytterligare en fraktion av veden hamnar mot marken i en fuktig och skuggig situation. Figur 2. Faunadeponi i form av byggd vedstapel gynnar djur och växter. Figur 3. Exempel på faunadeponi i form av rishög som gynnar djur och växter. Bild: Peter Elfman Naturcentrum AB

Sådana staplar ger en kulturkänsla, men lämnas i naturen för att brytas ned av växter, svampar och djur. Ett alternativ till vedstaplar är rishögar med klenare och grövre död ved i.

4 Skötselområde 1 området mellan tomtgränser och stigen (blåstreckat) Alla träd och buskar utom hasselbuskar med fler än 3 stammar i buketten avverkas. Undantaget är de två grova ekarna som står i stenmuren i den norra delen (figur 1 - nr 12 och 13). En del av avverkningsavfallet deponeras i faunadeponier i skötselområde 2. Lämpligen lämnas 2-3 m 3 i varje deponi och träslagen blandas liksom grovlekar. Även ett par grövre stamdelar (3-5 m långa) av ek lämnas och läggs upp i område 2. Den döda veden placeras så solexponerat som möjligt. Om tomtägare inte håller brynet öppet så kommer en återkommande skötsel krävas. Med intervaller på 3-5 år görs gallringsinsatser där sly tas bort. Befintliga buskar av hassel och nyuppkomna hasselbuskar lämnas. Kommer hasselbuskarna för tätt så kan även för tätt stående individer av dessa gallras bort. Allt röjt sly lämnas i befintliga faunadeponier i skötselområde 2. Även nya deponier kan byggas vid behov. Skötselområde 2 området från stigen och in i naturområdet och utmed vägen söder om planerad bebyggelse (rödstreckat) I denna zon gallras triviallöv (främst asp och björk) liksom en del en (norra delen) bort. Även en del ekar i södra respektive norra delen avverkas för att skapa bättre förutsättningar för hasselbuskar och övriga kvarlämnade ekar. I detta område bör stämpling av träd och buskar som ska tas bort utföras av naturvårdsinriktad personal. Tre faunadeponier byggs upp av den avverkade veden i den norra delen och ytterligare en deponi byggs i ett solexponerat läge i södra delen (ej utmärkt på karta). För att gynna blommande växter, hasselbuskar och kvarlämnade ekar så utförs gallringar av uppväxande sly var tredje till femte år. Även avverkning av träd som bedöms förtäta beståndet på ett negativt sätt eller utgör risk för intilliggande fastigheter kan avverkas efter samråd med kommunbiolog. Avverkningsrester som sly, grenar och stammar lämnas i befintliga faunadeponier eller lämpligt solexponerat läge (stammar). I södra delen (ej med på karta) avgränsas området av vägen i sydöst och 5-10 m nordväst om stigen som går genom området.

Lämpligen lämnas 2-3 m 3 i varje deponi och träslagen blandas liksom grovlekar. Även ett par grövre stamdelar (3-5 m långa) av ek lämnas och läggs upp i område 2.

5 Skötselområde 3 bergen och intilliggande trädmiljöer I norra delen utmed stigen kan en del risiga/utbredda enar röjas bort för att få in mer ljus på marken och därmed gynna blommor och hassel. Området lämnas för fri utveckling och inga skötselåtgärder utförs. NIKLAS FRANC NATURCENTRUM AB

på marken och därmed gynna blommor och hassel.

Relevanta dokument

FÄLTBESÖK FINNTORP 2013-04-16

FÄLTBESÖK FINNTORP 2013-04-16 Deltagare Niklas Franc, Naturcentrum AB Magnus Karlsson, kommunbiolog Sotenäs kommun Meta och Ove Bruto, markägare Bakgrund och sammanfattning På möte den 11/4-2013 beslutade