Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Transkript

1 Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif Andersson, Pro Natura Nässjö den 14 november 2009 Grundfrågeställningar att besvara: Hur mycket träd och buskar har tagits bort? Hur har trädslagsblandningen påverkats? (artantal) Hur har trädens demografi påverkats? (träddiametrar) Hur har mosaikstrukturen påverkats? (variationen av trädtäthet, skala) Hur har värdeträden påverkats? (jätteträd, hävdpåverkade träd, grova träd av olika slag, döda träd, hålträd, blommande träd/salix, lönn, rönn, oxel, apel, hägg/) Hur mycket blommande buskar har tagits bort? (omfattning, arter) Har några gamla träd avverkats? (träd med stambasdiam > 70 cm) Har solitärträd frihuggits positivt? Hur har kulturvärden påverkats? Hur har olika typer av markvegetation påverkats? Finns det annan påverkan än direkt på träd- och buskskikt? 1

2 Val av metodik: Utslumpade cirkelytor med radie om 10 m 3 st i varje åtgärdad yta I dessa mäts stubbar och kvarvarande träd över 5 cm (diametrar, art, ev kärnröta, för kvarvarande träd dessutom om det är ett hävdpåverkat träd), trädföryngring träd mindre än 5 cm (avverkad och kvarvarande), buskar (borttagna och kvarvarande, art, uppskattat antal), torrträd, lågor, samt förekomst av 80 arter i fältskiktet fördelat på 4 ekologiska grupper. Hela den åtgärdade ytan Insamling av data som ger för få uppgifter i cirkelytorna (jätteträd, grova träd, hagmarksgranar, grov död ved, stora blommande småträd, körskador, kulturspår, m m) Referensytor 10 st med höga värden knutna till trädskiktet, inga huggningar Samma metodik som i de åtgärdade ytorna. De inventerade ytorna 2

3 3

4 Var skedde inventeringen? Inventeringsområden, gröna är referensområden Använda satellitscener Bilder från hagmarkerna... många åtgärdade betesmarker ser ganska trevliga ut... 4

5 5

6 Bilder från hagmarkerna... buskskiktet har hanterats olika 6

7 Bilder från hagmarkerna...ibland ser de åtgärdade markerna mest ut som kalhyggen... 7

8 8

9 Bilder från hagmarkerna...vissa marker borde från biologisk synpunkt ej avverkats... 9

10 Bilder från hagmarkerna... referensobjekten 10

11 Bilder från hagmarkerna... stort uppslag av sly finns i flera objekt (mest al och asp) 11

12 Resultatet i siffror Totalt har 88 åtgärdade ytor i samma antal block inventerats här har lagts ut 264 cirkelytor. Total inventerad åtgärdad yta är 67,61 ha. Totalt har 10 referensobjekt inventerats här har lagts ut 50 cirkelytor. Total yta av referensobjekten är 50,69 ha. 80 % av trädskiktet har tagits bort i genomsnitt Trots detta är finns det 77 träd / ha med brösthöjdsdiam > 10 cm 52 av 88 åtgärdade ytor har körskador efter åtgärderna (ca 60 %). Körskadorna bedömdes som stora eller mycket stora i 22 ytor. Andelen av olika trädslag - referensobjekten Trädslagsfördelningen Andelen av olika trädslag före åtgärder Hägg, oxel, fågelbär 4% Rönn 4% Gran 6% Tall 4% Vildapel, hagtorn 1% En 7% Al 2% Asp 23% I referensytorna finns mycket asp och annat ädellöv än ek men lite gran Salix spp 5% Tall 18% Vildapel, hagtorn 1% En 4% Al 6% Asp 9% Övr ädellöv 10% Ek 7% Björk 27% Andelen av olika trädslag efter åtgärd Vildapel, hagtorn 2% En 6% Al 3% Asp 4% Gran 17% Hägg, oxel, fågelbär 1% Rönn 5% Salix spp 1% Övr ädellöv 5% Ek 8% Björk 25% Asp, gran och al har minskat proportionellt efter åtgärder Tall 19% Gran 8% Hägg, oxel, fågelbär 2% Rönn 7% Salix spp 1% Övr ädellöv 9% Ek 13% Björk 26% 12

13 Trädens demografi Storleksklasser före och efter - björk Storleksklasser före och efter - asp Antal träd björk före björk efter Antal träd asp - före asp - efter t t t t t t t t t t t t t t t t 130 stambasdiameter cm stambasdianeter cm Ung björk har huggts men trädslaget behåller sin proportion, av asp har alla åldersklasser huggts och minskar proportionellt Trädens demografi - forts Storleksklasser före och efter - ek Storleksklasser före och efter - rönn Antal träd t t t t t t t t 130 ek ek Antal träd t t t t t t t t 130 rönn före rönn efter stambasdiameter cm Stambasdiameter cm Av ek och rönn har främst yngre åldersklasser huggts 13

14 Trädskiktets mosaikstruktur Medelvarians per inventeringsyta 90,0 80,0 84,9 15,1 16,0 14,0 70,0 12,0 Varians 60,0 50,0 40,0 30,0 53,85 10,4 10,0 8,0 6,0 Antal träd per c-yta Medel varians per block Medel relativ varians per block (medelvar / medel träd per c-yta) Medel träd per c-yta 20,0 10,0 5,60 7,0 3,1 2,26 5,18 4,0 2,0 0,0 Före Efter Referens 0,0 Trädskiktets mosaikstruktur Antal block i de olika klasserna: Före åtgärd: Efter åtgärd: Referens: Medel trädantal per cirkel (för tre cirklar per block) Max trädantal minus min trädantal 0-3 # # # # Önskad medeltäthet (ej för öppet och ej för skuggigt för att vara en god mosaikartad hagmark, men alltid stor skillnad i trädtäthet mellan den glesaste och tätaste cirklarna) Den vanligaste kombinationen av medelantal träd och skillnad mellan tätaste och glesaste rutan (max minus min) 14

15 Värdeträden uppgifter från hela den åtgärdade ytan Jätteträd 49 träd före åtgärd, 23 efter (0,72 / ha resp 0,34 / ha) i ref ytorna 78 (1,54 /ha). 17 träd bedömdes frihuggna genom åtgärderna. Grova träd 186 träd före åtgärd, 97 efter (2,75 / ha resp 1,43 /ha i ref ytorna 117 (2,31 /ha). Träd med hävdkaraktär 187 före åtgärd (2,77 / ha) i ref ytorna 167 (3,29 / ha). 97 träd bedömdes frihuggna genom åtgärderna. Stora blommande småträd 21 före åtgärd (0, 31 / ha), 20 efter åtgärd (0,30 / ha) i ref ytorna 20 (0,39 / ha). 9 träd bedömdes frihuggna genom åtgärderna. Hagmarksgranar 25 (0,37 / ha) i ref ytorna 10 (0,20 / ha) Hagmarkstallar 65 (0,96 /ha) i ref ytorna 31 (0,61 / ha) Stora hasselbuketter 118 (1,75 / ha) i ref ytorna 66 (1,30 / ha) Grov död ved uppgifter från hela den åtgärdade ytan Grova lågor i åtgärdade ytor noterades 9 (0,13 / ha) i ref ytorna 19 (0,37 / ha) Grova torrträd i åtgärdade ytor noterades 16 (0,24 / ha) i ref ytorna 19 (0,37 / ha) 15

16 Döda träd i cirkelytorna Totalt har 60 döda träd noterats i cirkelytorna (7,2 / ha) innan åtgärder efter åtgärder står 9 kvar (1,1 / ha). De döda träden är (var!) främst björk, asp, ek och gran. En stor del av stående döda träd är hålträd. Slutsatser diskussion Ett stort behov av röjningar finns i vissa marker 16

17 Flisning av grot från trädklädda betesmarker är ett hot mot biologisk mångfald en dränering av den vedlevande insektsfaunan Fåglar Påverkan av olika organismgruppger Hålhäckande arter bostadslösa. Busklevande arter har berövats habitat och bostad. Fladdermöss Försämrade möjligheter för övernattning/vistelse. Insekter Vedlevande, trädlevande och busklevande arter har berövats habitat. Epifyter Mossor och lavar på gamla träd har berövats habitat. Svampar Mykorrhizasvampar och vedlevande svampar har berövats habitat. Gräsmarksarter bör ha gynnats. 17

18 Scenförändring i skötseln av betesmarkerna Det har skett stora förändringar i skötseln av trädklädda marker under de senaste 20 åren. Förr gjordes åtgärderna i dessa marker av brukaren/ägaren. Idag sker mycket av åtgärderna genom entreprenörer med skördare och skotare som är på rymmen från slutavverkningarna i skogen. Man skulle kunna beskriva det man ser som en ökande taktlöshet i umgänget och hanteringen av de trädklädda markerna. De som utför åtgärderna har dålig känsla för vad som ska åstadkommas och vad som är viktigt att bevara och om i vilken takt en trädklädd hagmark utvecklas. Markägaren/brukaren har fastnat i ett slags ersättningsnyttjande som kombinerat med hård tillämpning och frekventa regeländringar gör denne beredd till nästan panikartade åtgärder. Denna utveckling har pågått i mer än 10 år. Resultatet av denna studie ska ses i ljuset av denna scenförändring. Sammanfattande slutsats De negativa följderna för den biologiska mångfalden dominerar starkt över de positiva. Totalt sett måste resultatet av åtgärderna bedömas som ett fjärmande från gynnsam bevarandestatus av Natura 2000 typen 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ 18