Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Transkript

1 Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

2 Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta). ( Foto Rutilus ecokonsult AB 2008) Författare: Fältassistent och GIS-expert: Bosse Säll Albin Månsson Rutilus ecokonsult AB Org.nr: Kunskapens väg 1 info@rutilus.se Bankgiro: Östersund Innehar F-skattebevis (företaget har sitt säte i Östersund, Jämtland)

3 Rutilus ecokonsult AB Org.nr: Kunskapens väg 1 info@rutilus.se Bankgiro: Östersund Innehar F-skattebevis (företaget har sitt säte i Östersund, Jämtland)

4 Sammanfattning Hela etableringsområdet som inventerats i detta arbete är att klassa som produktionsskog det finns klart områden där hänsyn krävs, exempel på sådant är de delar av Garpkölen som Rutilus ecokonsult AB inventerat. Informationen om tidigare naturvärdeslokaler kommer från Sveaskog som idag är fastighetsägare. De ytor som enligt Sveaskogs information och denna inventering har något skyddsvärde ur naturvärdessynpunkt borde inte vara hotade av den aktuella typ av exploatering förutsatt att man tar ordentlig hänsyn till detta. Exploateringen borde ej heller påverkas av denna hänsyn då det handlar om en totalt liten yta. Det som anses skyddsvärt är främst den höga frekvensen av död ved, partier med olikåldrig skog och vissa områden kring bäckar och andra våtmarker. Rutilus ecokonsult AB All Rights Reserved

5 Rutilus ecokonsult AB All Rights Reserved

6 Innehållsföreteckning Inledning...1 Uppdrag...1 Avgränsningar...1 Metod...3 Resultat...4 Allmän beskrivning av området...4 Område 1. Öjingshammaren...5 Område 2. Bukölen och Fannbuåsen...7 Område 3. Djupsjöhallan...8 Område 4 Granåsen och Garpkölen...10 Diskussion och slutsatser...11 Rutilus ecokonsult AB All Rights Reserved

7 Rutilus ecokonsult AB All Rights Reserved

8 Inledning Uppdrag Rutilus ecokonsult AB har på uppdrag av o2 Vindkompaniet AB inventerat och beskrivit områdena norr och nordost om Garpkölen, vilka är intressanta för vindkraftsexploatering. Det sammantagna området ligger öster om Sveg i Härjedalens kommun (bild 1). I uppdraget ingår att genom inventering på plats och genomgång av tidigare material bestämma naturtyper i de angivna områdena. Det som framkommit visas i en GIS- applikation. Avgränsningar I områden som tydligt är produktionsskog görs inga övriga bedömningar, det kan dock förekomma områden som ligger i direkt anslutning till exempelvis ett kalhygge men som kan ses som värdefullt. Då kommer detta att beskrivas lite närmare. De områden som Sveaskog (markägare idag) har klassat enligt sin metod och därmed givit olika benämningar såsom Nyckelbiotoper, Naturvärdeslokaler, Restaureringsskogar, Under utredning etc. har besökts av Rutilus ecokonsult AB eftersom Sveaskog enligt, deras ekolog, inte kvalitetssäkrat bedömningen av dessa områden ännu. I praktiken innebär kvalitetssäkring att de besöker och slår fast att områdets benämning stämmer. Rutilus ecokonsult AB har träffat Sveaskogs ekolog och fått en genomgång av deras områden och deras klassning. Den geografiska avgränsningen är Öjingshammaren i öster och Granåsen och Garpkölen i väster. 1

9 Bild 1. Den röda ringen på kartan visar översiktligt var området för inventeringsarbetet ligger. 2

10 Bild 2. Kartan visar en övergripande bild av de områden som inventerats, samt de olika naturvärdena som framkommit under arbetet. Metod Med utgångspunkt från Sveaskogs klassificering av naturvärden har Rutilus ecokonsult AB besökt de områden som är intressanta för vindkraftsexploatering, dessa benämns nr 1-4 från, se bild 2, öster till väster (den ordning som de besöktes). Ytorna gicks igenom i november, under inventeringsdagarna kom ca 10 cm nysnö men eftersom det handlade om en naturtypsinventering och att det klargjorts att det inte baserades på arter i detalj utan mer de större dragen i form av tillgång på död ved, blandning av löv och barrskog, hur likåldrig respektive olikåldrig skogen är etc. var detta inget större problem. För att konstatera att de benämningarna som Sveaskog angivit stämde var strävan att besöka de områden som angivits av Sveaskog. Det var tydligt vilka naturvärden som åsyftades när områdena besöktes. I vissa fall var det även tydligt utan djupare undersökning. Detta rör främst de lila områdena på kartan vilket är Naturvärdeslokaler (hög ambition att bevara) 3

11 Resultat Allmän beskrivning av området Området i stort domineras av produktionsskog och effekter av skogsbruk. Det är relativt vanligt med plantage av Contortatall (Pinus contorta). Naturtypen vittnar om att det är relativt näringsfattigt och att det domineras av ett kontinentalt klimat d.v.s. torrt och varmt respektive kallt. Skogen är både gran och tall samt i vissa områden tydliga Bild 3. Bilden visar en rågång som går i öst västlig riktning mellan inslag av löv, då främst Granåsen och Garpkölen. Man ser här Contortatall till hö- björk(betula pubescens) ger och en mer diversifierad produktionsskog till vänster och asp (Populus tremula) Från aktiviteter i övrigt, turism, friluftsliv eller dylikt, syns det få spår. Däremot finns det ett område runt Granåsen som ger intrycket av att varit betat av tamboskap tidigare, år sedan. 4

12 Bild 4. Karta över inventeringsområde 1. Det gula fä ltet är ett uppskatta t område för Naturvärde identifierat under inventering. Område 1. Öjingshammaren Denna höjd domineras av kalhygge på västra sidan (bild 4), på den östra sidan däremot är terrängen brantare och av en annan karaktär. Här är det relativt hög andel löv och god förekomst av död ved både stående och liggande. Inslaget av död ved är främst lövträd, björk (Betula pubescens), sälj (Salix caprea)) och asp (Populus tremula). I denna sluttning mot öster är åldrarna i hög grad olika och vegetationen präglas av luckdynamik vilket innebär att t.ex. där det fallit ett dött träd uppstår en lucka som återbeskogas på naturligt sätt. På detta vis varierar åldern på träden. Förutom stående och liggande död ved förekommer det en hel del brandljud som visar på att det har stått grov skog här (bild 5). Detta är inget område som Sveaskog har angivit som högt naturvärde. Det kan dock bero på att det inte är inventerat av dem. Oavsett om det är klassat eller ej så är det idag inte avverkat och gränsar direkt till ett kalhygge. Området är av typen barrblandskog på mossmark med stort inslag av död ved då främst löv. I kartan på bild 2 är detta område benämnt som Naturvärde identifierat under inventeringen. På kartan (bild 2) är ytan inritad som en uppskattning. Vid inventeringen lokaliserades områdets övre kant att ligga mellan femtio till sjuttiofem meter öster om toppen och sedan följa den höjden. Öjjingshammarens topp berörs alltså inte av denna yta. 5

13 Bild 5. Kalhygge på Öjingshammarens västra sida. Bild 6. I området på Öjingshammarens östra sida förekommer det brandljud som vittnar om att det stått grov skog här. På bilden, Albin Månsson studerar ett sådant brandljud. 6

14 Bild 7. Karta över inventeringsområde 2 Område 2. Bukölen och Fannbuåsen Från Bukölens topp och väster ut ligger en nyckelbiotop som är besökt av Rutilus ecokonsult AB, denna är dock undantagen från etableringsområdet men bör ändå beaktas som höga naturvärden, då den ligger mitt i etableringsområdet. Det är här gammal barrblandskog med god förekomst av död ved, även här har det bildats luckor som föryngrats naturligt vilket givit en olikåldrig skog (bild 6) Här finns exempel på brandjud som enkelt går att bestämma minimiåldern på med hjälp av det friska träd som står alldeles bredvid. Fannbuåsens södra del är helt avverkad och i övrigt är det endast en liten yta som är klassad som Naturvärdeslokal på åsens västra sida. Mellan Fannbuåsen och Bukölen är det en myr med en liten tjärn i mitten som åt sydost går över i en bäck, runt denna bäck har Sveskog benämnt det som Naturvärdeslokaler med hög ambition att bevara. I dessa områden, myren och längs bäcken kan man se risker för körskador och förändring i markförhållandena och därmed risk för påverkan av vattendragen. Här är det alltså Naturvärdeslokalen och myren som man bör ta hänsyn till. Bild 8. Nyckelbiotopen på Bukölen, här ser man tydligt andelen död ved, detta tillsammans med att området är orört gör att åldrarna på de levande träden skiljer sig avsevärt. 7

15 Bild 9. Karta över inventeringsområde 3 Område 3. Djupsjöhallan Även dessa höjder är brukade med stora ytor kalhyggen. Intressant för detta arbete är den yta som Sveaskog har under utredning. Södra delen av det området är brant och blockig och har en karaktär av naturskog, det är här blandat barr och lövträd dock av klen dimension vilket kan tyda på låg produktivitet alternativt att det inte är brukat. Som kan ses på bilden här intill (bild 7) så är förekomsten av död ved god även här. När man kommer upp ovanför branten och det börjar plana ut så ändras karaktären tydligt. På de högre delarna är det tallskog med blåbärsris och inslag av klenare gran, se bild 8. Då terrängen här inte är till närmelsevis så brant och otillgänglig är det högst troligt att detta är brukad skog. De friska till våta Bild 10. Djupsjöhallans sydvästsluttning är både brant, blockig och har ravinliknande delar. Som syns på bilden är det relativt hög andel av lövträd partierna i områdets nordöstra del är enligt Sveaskog Naturvårdslokaler (hög ambition att 8

16 bevara). Vegetationen här ger intrycket av att vara relativt orörd från skogsbruksåtgärder. Anledningen till benämningen är troligen att det rör sig om partier av bäck och våtmarkskaraktär. Bild 11. Skogen på pla tån i område 3, Djupsöha llan, sydliga del uppvisar en helt annan karaktär. Här är det Tallskog på blåbärsris med något inslag av gran. 9

17 Bild 12. Karta över inventeringsområde 4. Område 4. Granåsen och Garpkölen Längst till väster i etableringsområdet ligger område nummer fyra, Granåsen och Garpkölen. Detta är ett stort område som domineras av produktionsskog det finns dock några små ytor som är av naturvårdsintresse, se bild 2. Enligt kartan från Sveaskog är även dessa nyckelbiotoper undantagna från etableringsområdet. Detta är ett skogsparti som känns helt opåverkat, i alla fall inom många årtionden tillbaka. Det är på vissa ställen svårt att ta sig fram på grund av mängden död ved, vilket syns på bild 9 här intill. Att det, som enligt Sveaskogs benämning, är en nyckelbiotop är helt klart. Det är blandad barrskog av olika åldrar, markvegetationen är ris mestadels blåbär. Den östligaste delen av Garpkölen är mycket brant på vissa ställen i närheten av lodrät. Kombinationen av att det är brant terräng som inom vissa områden vetter mot sydost-syd och att det är god förekomst av död ved Bild 13. Toppen av Garpkölen med dess orörda skog kan i vissa fall vara svår att ta sig fram på. Bilden är representativ för nyckelbiotopens karaktär. (stående och liggande) gör det gynnsamt för arter som är skyddsvärda. 10

18 Inom detta område, nr 4, är det ett parti runt Granåsen där vegetationen ger intrycket av att ha varit betat längre tillbaka i tiden. Skogen är gles med inslag av björk och undervegetationen är en kombination av ris och gräs. Åldern på träden i detta område är relativt jämn, detta gäller främst gran. Diskussion och slutsatser Sammantaget kan hela den inventerade ytan beskrivas som produktionsskog och kraftigt påverkad av människan. I denna produktionsskog finns dock områden som markägare före Sveaskog, som idag är markägare, identifierat som skyddsvärda i olika grad. Dessa områden finns markerade i kartmaterialet i denna rapport. Vid en vindkraftsexploatering bör man ta hänsyn till dessa områden och undvika dem, vilket inte bör vara några problem då det rör sig om relativt små ytor som anses värdefulla. De lokaler som anges som någon form av skyddsvärda skall således inte påverkas eller störas av en exploatering om den görs på ett bra sätt. 11

19 Rutilus ecokonsult AB är ett företag vars kärnämnen är biologi, miljövetenskap och ekoturism. Våra huvudaffärsområden är: Fältarbete Utbildning Naturturismutveckling Vi har kontor i Östersund och arbetar över hela Sverige, med Norrland som fokus. Rutilus ecokonsult AB har ett nära förhållande med forskare inom ekologi & miljövetenskap, universitet, högskolor, myndigheter inom naturskydd, miljö och turism, företagare och entreprenörer inom turismbranschen samt de branschorganisationer som hör till dessa. Genom våra ledord bidrar vi till en hållbar utveckling och arbetar med marknadsmässigt naturligt miljöarbete; utforska - förmedla uppleva Denna rapport får ej publiceras eller användas i någon form utan Rutilus ecokonsult AB:s uttryckliga tillstånd. Foton i denna rapport har Rutilus ecokonsult AB, Bosse Säll upphovsrätt till. Rutilus ecokonsult AB frånsäger sig härmed allt ansvar för eventuella ekonomiska skador eller annan skada som kan uppkomma på grund av uppgifter lämnade i denna rapport. 12