Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Transkript

1 Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet) Stående vatten varför? Frågor att fundera runt: Varför har vattnet blivit stående här? Sker det ofta eller är det en enstaka händelse? Har det skett med samma frekvens under långt tid eller har det blivit vanligare? När det sker är det efter snösmältning, regn, vanliga eller mer intensiva regn? Sker det lite oftare nu (förr vart sjätte år, nu vart femte eller nästan varje år)? Det första kan tyda på att det med kommande klimatförändringar redan kommer lite mer regn och att man då får översvämningar oftare eller att områden uppströms exploaterats och att man får ut dagvatten som ger högre nivåer och därmed översvämningar något oftare. Det senare kan tyda mer på en förändring i området (byte av vägtrumma t ex) eller att något i dräneringen, t ex täckdikning, inte längre fungerar. Är området täckdikat? Är det inte det kan det finnas behov. Täckdikning upptill 300 mm rör är undantagna från markavvattningsförbudet i delar av Sverige och kräver ej tillstånd. Är det täckdikat och problemen ökat kraftigt kan det bero på att en brunn täpper till (för mycket sediment), att ett rör gått sönder (t ex via rotinträngning) eller att utloppet (täckdikningsögat) rasat. Har det skett någon förändring i området byte av brotrumma nedströms t ex? Har denna rätt dimension jämför med hur det sett ut tidigare. Eller finns det annat nedströms som påverkar. Brotrumman kanske borde bytas för att den är trasig eller underhållas då det ligger sten och sediment i den. Det kan också vara så att diket nedströms, dit eventuell täckdikningen rinner ut, inte är underhållet och att vattnet inte tar sig vidare nedströms.

2 Sida 2(9) I fallet som visas på bilderna här till vänster har området i bild 1 vatten stående för att diket inte är underhållet i bild 3. Det gör också att brotrumman går helt full, men att det inte är så mycket flöde (se bild 2 och 4, bild 4 är nedströms). För att lösa vattenproblemet behöver diket underhållas. 4. Vad innebär det? Vad man behöver veta är om diket tillhör ett markavvattningsföretag. Om ja är det företagets ansvar rekommendera lantbrukaren att ta kontakt med styrelsen om sådan finns. Finns det ingen styrelse, företaget är inte aktivt, bör man aktivera detta. Är diket inte en del av ett företag beror nästa steg av om lantbrukaren äger marken med diket eller inte. Det beror också på om det är ett grävt dike eller ej. Naturliga vattendrag kan inte underhållas och de räknas inte som vattenanläggningar. Är det ett grävt dike och lantbrukaren äger båda sidor om diket på den sträcka det behöver underhållas är det dennes ansvar. Äger han ena sidan delar han ansvaret med ägaren på andra sidan diket. Informera, oavsett alternativ ovan, om att man vid underhåll av diken först ska: Informera sig om eventuella artskydd kontakt tas med länsstyrelsen. Finns det en känd art under artskydd ska det ansökas om dispens från artskyddet. Om det finns det skyddande områden ska man också ta särskild hänsyn till detta. Man ska, innan åtgärden, skriva en åtgärdsplan där man antecknar vad man vet, te x vad som sagts om artskydd vid kontakt med länsstyrelsen, och hur man planerar att utföra åtgärden. Man ska även ange varför man väljer att underhålla vid den tidpunkten. 5. Nedan visas några exempel på underhållsbehov i dike (bild 5, 6,7) Här liksom ovan behöver man fundera på om det är ett markavvattningsföretag och hur man bör sköta underhållet. Markavvattningsföretag har tillstånd att se ut på ett visst sätt, vilka anges i företagets handlingar, främst plan, profil och sektionskartor. Företagen har också både rätt och skyldighet att underhålla sin anläggning, alltså diken m m. Sköts inte detta kan personer som skadas söka skadestånd. Om en lantbrukare funderar kring skadeersättning och är med i företaget är det bättre om han tar upp behovet av underhåll med styrelsen om sådan finns först. Som delägare i företaget kommer han själv att få

3 Sida 3(9) betala en del av eventuellt skadestånd han skulle beviljas. 6. Om ett dike inte ingår i något företag har man rätt att rensa till det djup som diket en gång upptagits till (observera att detta gäller grävda diken och inte naturliga vattendrag). Finns inga handlingar så kan en van grävmaskinist oftast se på sedimentets färg hur djupt diket grävts och känna av var fast botten är. Innan underhålls utförs bör, liksom nämnts ovan, kontakt tas med Länsstyrelsen. 7. Annat exempel på vägtrumma där diket nedströms trumman behöver underhållas. 7. Bra underhållet Ett dike som är bra underhållet har sluttande dikesslänter, detta minimerar risken för ras och därmed hamnar mindre material i dikes som sedimenterar någon annan stans i diket. 8. Foto: Tilla Larsson Tillståndet för ett markavvattningsföretag gäller för all tid men kan omprövas vid ändring eller tas bort om man ansöker om det. Det finns ett begrepp nytt naturtillstånd i vilket ett dike ej underhållits på så lång tid att man bedömer att ett nytt naturtillstånd inträtt. Utifrån några domar kan bedömning göras att det inte verkar gälla för markavvattningsföretag samt att tiden utan underhåll behöver vara åtskilliga decennier. Man ska vara medveten om detta om det gått lång tid. För diken gäller att man som ansvarig (fastighetsägare alternativt markavvattningsföretag) att man har både rättighet och skyldighet att underhålla. Man ska underhålla om behov finns, behöver inte göra det rutinmässigt med ett visst tidsintervall men uppkommer behov skall det göras. Med nuvarande lagstiftning skall för denna åtgärd en åtgärdsplan göras i vilken man dokumenterar planer för åtgärdens utförande samt vilken kunskap man har kring området artskydd, skyddade områden m m och hur man tar hänsyn (val av tidpunkt, försiktighet, val

4 Sida 4(9) av maskiner m m). När man under ett år inte utför underhåll bör detta också dokumenteras i lantbrukarens/markavvattningsföretagets egenkontroll. Egenkontroll är att kontrollera sin egen verksamhet såtillvida att man kontrollerar dess status och behovet av underhåll. Alltså dokumenterar att man ser att det inte är dags att underhålla diket än. I bild 9-15 visas några brunnar de flesta av dem behöver någon typ av underhåll. 9. Bottensediment in rören. Rensning! Allmänt brunnar: Varje år bör man titta ner i sina brunnar och se hur statusen är och vart annat år bör något underhåll utföras ta bort vegetation kring brunnen eller sediment i botten. Detta skall dokumenteras i lantbrukarens egenkontroll. Det kan göras med en enklare anteckning där man anger vilka brunnar man kontrollerat (t ex genom att ange på vilken täckdikningsplan de finns utritade, på vilket skifte och/eller genom att ha dem numrerade på en karta), om man sett behov av underhåll eller ej och när kontrollen utfördes. T ex Kontrollerat 4 brunnar på skifte x (se täckdikningsplan T45-73), inte speciellt mycket sediment eller vegetation Bottensediment in rören. Rensning! Enkelt underhåll av brunn kräver inte att man har koll på artskydd eller skyddade områden, men man ska ta miljöhänsyn. 11. Inget utlopp syns vart tar vattnet vägen? Rensning

5 Sida 5(9) 12. Locket trasigt, skaderisk. 14. Övervuxen med vegetation länge sedan underhåll. Lock sitter ej ordentligt. 13. Behöver troligen grävas om. Det syns tydligt att det är vattenproblem runt om och troligen är stensättningen runt brunnen borta. Detta gör att vattnet har svårare att ta sig in. 15. Bra underhållen brunn Större underhåll som spolning av hela täckdikningssystemet för att det är sediment inne i rören (t ex för att man ej underhållit i brunnarna och sedimentsnivån nått utloppsröret och runnit vidare i systemet) kan kräva att man kontrollerar hur omgivningen, t ex diken nedströms kan påverkas. Bedöms det finnas en risk för det ska man kontrollera artskydd och ta extra hänsyn till eventuella skyddsområden. Stående vatten Risk för fosforläckage Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå modul 11B fosforstrategi. För dräneringen, vad krävs: Nytäckdikning? Underhåll dike? Kantdike till vänster i bild? 16. Bild är från samma område: 16. Körspår med stående vatten, dike till vänster dåligt underhållet. Körning har skett vid ett olämpligt tillfälle. Man kan förvänta sig packskador som påverkar ett antal år framöver.

6 Sida 6(9) 17. Stående vatten över rörlagt dike, som skall avvattna det skadade området på bild 15. Varför blir vattnet stående? Den svacka som syns i bilden är ett dike som, när marken brukades som åker, rörlagts med anledning av flytjordar vilka var kraftigt eroderande. Senare har åkermarken skogsplanterats och den troliga orsaken till det stående vattnet på bilderna 16 och 17 är rotinväxning i rörledningen. 18. Backdike som är dåligt underhållet Bild 19 och 20 är från samma dike. Diket har inte underhållits på så lång tid att det står träd i diket. Det finns också ett stenröse i diket längre nedströms. Detta ger problem på båda sidor av diket då vattnet blir stående i diket

7 Sida 7(9) Kantdike mellan skog och bete Dike som ej underhållits på lång tid. Klövertramp har fått dikets kanter att rasa och diket fungerar inte längre. Växer även träd i diket. 21. I detta område finns också en utfodringsplats vilket gör att boskapens spillning hamnat i direkt närhet till diket. Här finns risk för växtnäringsläckage - Föreslå 11B fosfor och 42A betesstrategi. Kantdike mellan skog och åker Dike som ej underhållits på lång tid. Växer även träd i diket och vissa på åkersidan av diket, vilket har flyttat kanten mellan åker och skog ca 1,5 m Dräneringsbehov på åkern Detta kan bero på flera saker: Täckdikningsbehov finns det täckdikning innan kan man behöva undersöka hur den ser ut. Är det täckdiknings utlopp som är dåligt, rotinväxtning i ledningar eller behöver stora delar av täckdikningen bytas ut. Diken, brunnar nedströms som behöver underhållas. Diken uppströms som är dåligt underhållna, t ex mot skog som gör att vattnet från skogen rinner ut på åkermarken. Kontrollera kring skiftet för att se vad problemet kan bero på.

8 Sida 8(9) Vegetationsförlust pga vattenproblem Ett område där vattnet gärna blir stående under våren. Vattnet rinner undan snabbt på ytan, men nivån är troligen för hög i marken under längre period. Detta gör att växtligheten får svårt att etablera ett ordentligt rotsystem och tar sig inte så bra. I detta fall beror det på att rörsystemet i området inte är dimensionerat för högflöden på våren. Då är det tänkta att vattnet ska rinner över rörledningen i en liten halvsvacka. Denna har med tiden försvunnit (kan finnas olika alternativ till det) och vid vårens högre flöden hinner inte systemet med. Man kan här gräva upp svackan igen, vilket kan leda till sämre arrondering, sluta odla på detta område eller ta acceptera den skördeförlusten på viss del av marken vissa år. Dräneringsproblem? I detta fall är problemet inte med dräneringen utan med en uppströms liggande damm som släppt ut sådana vattenmängder så att områden nedströms blivit översvämmade. Detta kan vara något som lantbrukaren känner till, men det kan vara bra att se lite längre än till åkerkanten fundera uppströms och nedströms och fråga hur ofta problemen uppstår, om det är en ny företeelse osv. I fall när problemet ligger utanför lantbrukarens mark kan det vara svårt att ge en lösning på plats. Det kan vara flera olika lagstiftningar och tillstånd som påverkar. Det är bättre att man då säger att man inte kan säga direkt hur man bör gå till väga, men att man i rapporten skall komma med en rekommendation av något slag. Där kan man sedan t ex skriva in namnet på en person t ex på länsstyrselsen som skulle kunna hjälpa till i frågan. I dessa fall kan man också säga att lantbrukaren kan ringa när rapporten kommit om något är oklart. 26. Vattenproblem I detta fall beror problemen på fel nedströms i stamledningen från området då man kan se det höstsådda området tydligt. Felet i stamledningen leder till uppdämning i systemet uppströms och syrebrist för vegetationen. Felet torde ligga i närheten av det skadade områdets nedströms sida, där höstsådden inte lidit skada. Vid problem av detta slag får lantbrukarna skördebortfall och svårare att komma ut på delar av markerna.

9 Sida 9(9) Stamledningen bör i detta fall underhållas genom att grävas upp och eventuellt lägga i en ny. I den nya ska sedan täckdikningens sugledningar kopplas på. Kring stammen bör man grusa upp ordentligt för att dels stabilisera ledningen så den ej deformeras av jordtrycket samt för att leda vatten till ledningen effektivt. Källflöden, Upprinnor. Bild 27 och 28. Uppkommer när grundvattnets övertryck bryter igenom det tätande lerlagret. Dessa kan vara svåra att åtgärda men ett sätt är att gräva ner en större brunnsring, fylla den med dräneringsgrus och genom en dräneringsledning leda bort vattnet. 27. Observera att källflödena kan förväxlas med stopp i dräneringsledningar. 28. Täckdikningsögon Bra markerat täckdikningsöga. Täckdikningsögat bör dock mynna över normalvattenståndet i diket. Diket bör underhållas. 29.