Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Transkript

1 Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008

2 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder som utfördes på den strömsträcka som återvunnits i Silverån i Ydre kommun under sommaren Rapporten beskriver även arbetet med skapandet av den nya damm som anlades på samma plats. Efter att åtgärdsplanen för Silverån togs fram år 2002, utifrån den biotopkartering som var gjord året innan ( Biologisk återställning i Silverån, Börlingen Byasjön, Nyden & Johansson ) har en lösning för det indämda området vid Forserum diskuterats. Dammen har utgjort ett definitivt vandringshinder för fisk och fauna och har dämt in ca 400 m av tidigare strömmande vatten, vilket varit negativt för åns biologiska värden och funktion. Länsstyrelsen enades efter flera års diskussioner, samråd och planering med närliggande fastighetsägare och intressenter om en lösning som innebar att det indämda området vid Forserum tills sist kunde sänkas av. Överenskommelsen gjorde det möjligt att börja arbetet med att återskapa den gamla åfåran samtidigt som det innebar att en ny och mindre damm skulle grävas, med utgångspunkt från den nya nivån efter avsänkningen. Som en följd av det planerade projektets omfattning och art upprättades en miljökonsekvensbeskrivning som underlag för den juridiska bedömningen och det framtida arbetet. Denna lösning var givetvis mer kostsam, gentemot att endast sänka av dammen men gav samtidigt möjlighet att prova en lösning som, vad vi känner till, inte tidigare gjorts i Sverige. En lösning som kan liknas med att både ha och äta kakan. Projektet är ett exempel på en alternativ lösning när motsättningar uppstår och kan ses som en möjlig väg att pröva när ett rent utrivningsförslag stöter på motstånd. Under årens lopp hade stora mängder sediment lagrats i dammen, med igenväxning som följd. Sediment med ett djup på över två meter uppmättes i vissa delar, och endast en mindre del hade en öppen yta utan vegetation. Prover på sedimentet lämnades för analys dessa visade att inga skadliga ämnen fanns i sedimentet, varför hanteringen av massorna i det avseendet ansågs kunna ske utan negativ påverkan av miljön. I sammanhanget bör även nämnas att ett naturreservat håller på att bildas på en sträcka av ca 4,3 km av Silverån, där området vid Forserumsdammen ingår som en del. Marken är redan inköpt av Naturvårdsverket och gränser är utstakade. Stora delar av Silverån ingår även i ett Natura 2000 område. Åtgärderna har utförts och bekostats inom ramen för Naturvårdsverkets satsning på Levande sjöar och vattendrag. Arbetet utfördes under juni 2008, då vattenföringen var låg. Planering och fältarbete har utförts av Länsstyrelsen i Östergötland. Entreprenörer har varit Dan Häggberg, DH:s Fishing Team, Kjell Holgersson Gräv AB och Emåförbundet.

3 Utförda åtgärder Avsänkningen genomfördes i tre steg, och inleddes under sommaren Steg 1 och 2 finns redovisad i 2007:års rapport avseende Biologisk Återställning inom kalkningsverksamheten. Arbetet 2008 startade under början av juni. För att grävmaskinen skulle kunna ta sig ner till området som skulle grävas ut, så var man tvungen att fälla fyra stora tallar och några mindre träd. Det var även nödvändigt att ytterligare gräva ur området vid vägbron. Detta gjordes dels för att höja strömhastigheten uppströms men även för att öka bredd och djup för att undvika erosion av dammvallen vid högflöden. Grävningen underlättade även för grävmaskinen genom att dränera det område där den nya dammen skulle grävas, vilket var vattensjukt på grund av att en källåder mynnade i gamla dammbotten. Den torra väderleken med låga flöden var även till stor hjälp för genomförandet. Fördjupning av området vid vägbron. I vänstra kanten syns den nyanlagda vägen ner till nya dammen. Nivån i den gamla dammen syns på bronsbetongfundament.

4 Grävningen av nya dammen En mindre kulle bestående av sten och grus schaktades ut till en körväg ner i området där nya dammen skulle grävas. En ca 3 meter djup grop grävdes för att samla vattnet från källådern och det blöta sedimentet. I gropen placerades en dräneringspump som pumpade ut vattnet i slänten nedan bron. Slänten, bestående av sten, grus och sand fungerade som ett filter och på så vis undveks att ån grumlades. Pumpen fick arbeta hårt i över tio dagar. Observera sedimentets tjocklek på över två meter. En del av sedimentet flyttades till en annan plats Därefter märktes alla nivåer ut med hjälp av roterande laser och maskinen kunde börja gräva på allvar. För att undvika att maskinen sjönk ner i det mjuka sedimentet vid förflyttning användes stockmattor. Under ca en veckas tid grävdes och flyttades ca 2000 m 3 sediment som lades upp utmed sidorna av nya dammen. En dryg tredjedel av massorna kördes bort och tippades i en slänt på Sveaskogs mark, med deras samtycke. För att få ett djup i dammen mellan 0,5-3 m grävdes ca 1000 m3 grus och sten upp, vilket användes till strandskoning. En mindre ö anlades av främst estetiska skäl men även för att gynna fågellivet. Under massorna av sten och grus till strandskoningen lades geoduk ut på erosionskänsliga avsnitt

5 På bilden ser man tydligt att ån och dammen nu är åtskiljda. På så vis återskapas ca 400 m av tidigare indämda strömbiotoper, samtidigt som man tillgodosett de närboendes önskemål om att behålla dammiljön. Observera även hur lågt flödet var under denna torrsommar. Allt arbete med den ca 2700 m 2 stora dammen inklusive övrigt arbete utfördes på elva dagar. Vy från fastigheten norr om dammen.

6 Vattenfördelning mellan nya dammen och åfåran För att förse den nyanlagda dammen med friskt åvatten grävdes en ca 50 m lång fåra i den gamla dammbottnen, mellan ån och dammens södra hörn. Fårans vatten leds in i dammen genom två sex tums rör. Rören reducerar inflödet till 5-10 liter/sekund beroende på vattenståndet i ån. Dammen får även ett visst tillflöde från den källåder som mynnar i botten av dammen. Det tog ca tre dygn att vattenfylla dammen. Dammens utlopp har utformats som en liten kort bäck med botten av sten vilande på geoduk. Övre bilden visar området före åtgärd. Nedre bilden är tagen efter åtgärd när dammen fyllts upp till sin rätta nivå. I förgrunden ser men utloppet från dammen, och i bakgrunden mot vänster syns det grävda tilloppet. Sträckan har kompletterats med flera ståndplatsstenar efter den här bilden är tagen.

7 Bilden visar tilloppet till dammen. För att få ett tillräckligt inflöde till dammen grävdes en fåra i gamla dammbotten på ca 50 meter upp till ån där nivåskillnaden var tillräcklig. Under dammvallen ligger de två flödesbegränsande sextumsrören. Det begränsade flödet gör att sedimenttransporten till dammen minskar avsevärt.

8 Övre delen av det avsänkta området våren 2008, ca 7 månader efter avsänkning Bilden visar övre delen av det tidigare indämda området efter biotopvård ( utläggning av sten som fanns utefter eller vid sidan av ån.) Bilden är tagen ett år efter avsänkningen av dammen.

9 Vy mot norr. I bakgrunden syns den lilla badstranden och bryggan. Observera hur snabbt gräs och annan växtlighet etablerat sig. Frön är endast utspridda närmast huset och på sidorna av badstranden bilden är tagen ca fyra veckor efter färdigställande. Arbetet inkluderade även att återuppbygga den brygga som demonterades från gamla dammen. Matjord och frö spreds över områdena närmast huset och badstranden. Fröblandningen bestod av olika sorters vildgräs med en iblandning av diverse ängsblommor. En mindre sandstrand iordningställdes efter överenskommelse med fastighetsägare närmast dammen. Natursand från Sveaskogs täkt söder om Forserum användes till detta. Sveaskog kommer att leverera och plantera buskar och lövträd längs ån under 2009 för att ge bättre beskuggning och tillföra förna som gynnar livet i vattnet.

10 Diskussion/Slutsatser Först och främst har avsänkningen av Forserumsdammen inneburit att det sista större vandringshindret i Silveråns övre del nu är åtgärdad. Nu har fisk- och fauna i princip fria vandringsvägar ända från Åsjön vid Marieannelund i Jönköpings län, upp till Byasjön, som är den översta sjön i systemet. Det finns några platser där vissa arter har svårt att passera av dessa passager är de flesta naturliga hinder med snabbt strömmande eller forsande vatten öring bedöms dock klara att passera samtliga. ( Silverån övre, är benämningen på sträckan från Marieannelund till Byasjön ) Åtgärderna innebär även att vattentemperaturen sannolikt kommer att vara lägre än tidigare nedströms Forserum. Den grunda och relativt stora dammen bidrog till att höja vattentemperaturen, vilket påverkat åns strömlevande arter negativt. Den grunda och vegetationsrika dammen med sitt geografiska läge, i ett av åns mest värdefulla strömpartier, missgynnade åns karaktärstarter, öring, flodpärlmussla och bergsimpa till förmån för gädda, abborre och mört. Predatorer som gädda och i viss mån abborre kan ha en negativ påverkan på öringbestånd. Den återskapade fyrahundra meter långa strömsträckans karaktär, med bottnar bestående av grus sten och sand, är mycket lämpliga för både öring och flodpärlmussla. Öring har redan observerats på sträckan. För att påskynda den redan påbörjande återintroduktionen av flodpärlmussla, som är gjord på andra platser i Silverån, skulle det vara lämpligt att även här sätta ut musslor. Hävlemadsbäcken, som tidigare mynnade i det indämda området, men nu mynnar direkt i ån, har mycket fina öringbiotoper, och det blir intressant att se om öring kommer att etablera sig i bäcken på nytt. Det elfiske som gjordes i bäcken 2004 visade ingen öringförekomst men det fångades ett antal mindre gäddor som sannolikt vandrat upp från dammen. Kartbild där det framgår hur det tidigare såg ut och hur det ser ut i dag.

11 De här bilderna visar hur grund och vegetationsrik den tidigare dammen var. Här höjdes vattentemperaturen och gäddförekomsten var stor detta tillsammans med att dammen utgjorde ett definitivt vandringshinder har inte varit till gagn för Silveråns biologiska värden, men har genom detta projekt nu rättats till. Text och Foto Urban Hjälte Naturvårdsenheten Länsstyrelsen, Östergötland

12