Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

Transkript

1 Träd & Dagvatten Örjan Stål VIÖSAB Björn Embrén Trädexpert Stockholm Stad Trafikkontoret

2

3

4 Fungerar gröna infiltrationstråk som bra växtbäddar för träd?

5 Varför blir växtförutsättningarna för träd oftast dåliga i sådana anläggningar?

6 Angränsande vägöverbyggnader och terrasser begränsar förutsättningar för goda växtegenskaper?

7 Redan begränsade rotutrymme blir oftast ännu mindre vid utförande!

8 Överbyggnaden till gräsarmering eller sk genomsläppliga beläggningar består av samkrossmaterial. Vilket ger en reducerad infiltrationskapacitet och sämre gasutbyte i marken!!!!!!!!!!

9 Skötselfordon bidrar till att dessa jordar blir ännu mer kompakta!

10 Jordarna som används är ofta befintliga återvunna massor som lätt kompakteras vid belastning?

11 Med dessa förutsättningar blir det svårt att få hållbara gröna ytor och samtidigt ta om hand om dagvattnet lokalt!!!

12 Ibland vill man även ha öppna vattensystem i den urbana dagvattenhanteringen!

13 Tänk på att estetik och funktion inte alltid går att kombinera Dagvattnet varierar i flöde, varaktighet, närsalthalt, grumlighet I prydnadsdammar vill man ofta ha stabila och kontrollerade förhållanden Skilj helst på dagvattensystem och prydnadsdammar!

14 Har man inte resurser att sköta en damm är det tveksamt vilken nytta den kommer att få för sin omgivning!!!!!!??????

15 Vad kan vi dra för lärdom av problembilderna?

16 Jo att materialet i ledningen och ledningsgraven verkar vara det optimala materialet till att kombinera växter och dagvattenhantering?

17 Miljön i ledningsgravar och i banvallar har oftast högre porvolym en omgivande mark som bidrar till god infiltration, gasutbyte och markfukt!!! Inga rötter i jorden!! Massiv rottillväxt i rörgraven

18 Denna kunskap har amerikanska plantskolor utnyttja. Träd drivs upp i ren ärtsingel!!

19

20

21

22 Klarar högre markbelastningar

23 Denna teknik ger multifunktionella tekniklösningar i den urban miljön

24 Dagvatten av en yta på M 2 från tak och trottoar leds ner i den gemensamma växt- och infiltrationsbädden för 12 träd.

25 Träden planterades i storleken cm, efter sex växtsäsonger har de ett stamomfång av cm

26

27

28 Nyplantering av en rad med lindar i grusyta Narvavägen

29 Anläggandet av trädrad med grusbelagd gångväg

30 Ytan är uppbyggd av ett 80 cm tjockt makadamlager. Växtjord endast i de nedersta delarna av makadamlagret och rotklumparna.

31 Ytbeläggning består av 50% pimpsten & 50% 0-8 mm stenmjöl

32 September 2010

33 Skott tillväxten är cm per år!

34 God infiltrationskapacitet

35 Omfattande rotubredning stor porvolym.

36 Miljöupprustning av Hornsgatan

37 Miljöpprustning av Hornsgatan

38 Miljöpprustning av Hornsgatan Arbetet genomförs i etapper under 4 år

39 Miljöpprustning av Hornsgatan Före upprustning

40

41 Miljöpprustning av Hornsgatan

42 Tvärsnitt av Hornsgatan Före Efter Miljöpprustning av Hornsgatan

43 Miljöpprustning av Hornsgatan Ritning: Tyréns

44 Kan vara bra att göra en besiktning av källare innan byggstart för att undvika ogrundade krav. Geomembran mot hussidan är standard när vi bygger. Tvärsnitt trädgrop Ritning: Tyréns Miljöpprustning av Hornsgatan

45 Planteringslådan enda ytan med ren jord närmast klumpen! Nivå justeras med makadam (samkross får inte användas)

46 Kontroll

47

48

49 Vid kraftig lutning tänk på att dra ner geotextil lodrätt ner i luftiga bärlagret för att motverka fontän i nedre änden av växtbädden

50 Viktigt att geotextilen ansluter mot kantstenar och installationer så att inte finmaterial faller ner i och täpper till luftiga bärlagret

51

52 Efter upprustningen

53

54

55 Dagvatten kvarteret mellan Rosenlundsgatan och Ringvägen 230 meter långt båda sidor Tak och gångbane yta 4600kvm Nederbörd 600mm år cirka liter vatten år Rening kostnad per liter 1öre = 23000kr år Minskad belastning på dagvattensystem, Östersjön/Mälaren Hela Hornsgatan (tak gångbana) 25000kvm totalt x 600mm år liter per år 4500 kbm skelettjord 1500 kbm luftigtbärlager, infiltrationslager 300 träd varje grop 25 kvm/st kan i teorin ta cirka 230 mm vatten under en timme Miljöpprustning av Hornsgatan

56 Herrhagsvägen mittremsa för trädplantering och dagvatten infiltration. Schakt 80 cm av befintlig jord nedersta 60 cm enbart sten fraktion mm

57 Stenlagret toppas med 20 cm jord med en blandning av 50 volyms% träkol.

58 Kol som träkol är stabilt, om vi gräver ner det i marken blir det kvar där under tusentals år som kolsänkare

59

60

61 Obs ingen geotextil i botten på växtbädden

62

63

64 Första gången vi använder träkol som filter i skelettjordar var 2013 på Swedenborgsgatan

65 Prov med Kolmakadam (kol 10 volyms%) istället för jord i skelettjorden

66 Träd planterade i en blandning av jord/träkol 50/50 Andra växtsäsongen

67 Tester med olika träkolsblandningar

68 Kolflis 50% 2-5 mm 50% träkol i volym Koljord B-jord Enligt AMA 50% & 50% träkol volym. Kolmakadam32-64 mm & 10 volyms% träkol

69

70

71

72 Mittremsa makadam toppad med träkolinblandad jord Industrigatan Linköping

73 Rain Gardens Munka ljungby Ängelholms kommun Tester med olika jordblandningar bl.a. träkolsjord och sorterad makadamm som överbyggnad till väg.

74 Minska risken för översvämningar Minska förekomsten av partiklar och koldioxid i luften Motverka värmeö effekten Minska belastningen på dagvattensystemen och därigenom minska föroreningarna i Mälaren och Östersjön

75 välj videor och sök efter skelettjord då kommer ni till vår film om hur vi bygger skelettjordar i Stockholm Växtbäddar.mov Vår handbok hittar ni på sök efter växtbäddar och välj Växtbäddar i Stockholmsstad

76