När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

Transkript

1 Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan också orsaka övergödning, vilket leder till algblomning, igenväxta sjöar och ytterligare syrebrist. Kraftig övergödning och syrebrist kan leda till fiskdöd och minskad biologisk mångfald. I vissa områden är vattendragen extra känsliga för utsläpp. Förhindra smittspridning Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna i brunnens vatten för att bli sjuk. Dåligt fungerande avlopp kan också sprida smittämnen till närliggande sjöar och vattendrag där människor vistas eller badar. Planera för avloppet Innan man bestämmer sig för hur man ska ordna sitt avlopp bör man tänka på att det kan vara både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt att lösa avloppsfrågorna tillsammans med en eller flera grannar. Man ska inte heller vara rädd för att gå utanför den egna tomten/fastigheten. Men gör man det är det bra att skaffa servitut. När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. Dricksvattentäkt: m beroende på förutsättningarna. Vattendrag: normalt 25 m Slambilen måste kunna tömma slamavskiljaren. Avståndet mellan väg och slamavskiljare bör inte vara större än 20 m (större avstånd debiteras extra). Höjdskillnaden mellan väg och slamavskiljare bör inte vara större än 6 m. Vägen fram till slamavskiljaren måste vara framkomlig för en tung lastbil (12-26 ton) som är 4 m bred och 4 m hög. Anmälan eller tillstånd När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Om du vill göra en ny avloppsanläggning för WC ska du söka tillstånd. Om du vill göra en ny avloppsanläggning för endast BDT (bad, disk och tvätt) ska du göra en anmälan. Om du vill ändra en avloppsanläggning ska du söka tillstånd. Om du vill ansluta urin från en separationstoalett till en befintlig avloppsanläggning ska du söka tillstånd. Avgifter Prövning av tillståndsansökan för WC kostar kr (1-2 hushåll), kr (3-5 hushåll) Prövning av anmälan om BDT kostar kr (1-2 hushåll), kr (3-5 hushåll)

2 Vad ska en ansökan/anmälan innehålla? Komplett ifylld ansökningsblankett Situationsplan där följande markeras: - Befintliga och planerade byggnader på fastigheten - Egen befintlig och/eller planerad dricksvattenbrunn. - Samtliga dricksvattenbrunnar (grävda och borrade) inom 100 m från den planerade avloppsanläggningen. Även dricksvattenbrunnar som inte används för närvarande ska redovisas. Förslag till placering av avloppsanläggningen Berg i dagen samt eventuella lågpunkter (t ex sankmark) Ev. resultat från siktanalys av jordprov. Vad händer sedan jag lämnat in min ansökan/anmälan? Vi på miljö- och byggkontoret kontaktar dig och ber dig göra en provgrävning så att man kan se om marken är lämplig för infiltration. När du grävt kontaktar du oss så att vi kan komma ut och göra en bedömning av marken. När bedömningen är klar får du ett beslut där det står hur infiltrationen/markbädden ska göras. När det gäller infiltration/markbädd för WC vill vi också veta när anläggningen är klar. Kontakta oss i god tid innan anläggningen läggs igen så att vi har möjlighet att komma ut och se hur anläggningen gjorts.

3 Provgrävning 1-2 provgropar, ca 2-2,5 m djupa, grävs på den tänkta ytan för infiltration. Finns det osäkerhet om marken är tillräckligt genomsläpplig för att man ska kunna göra en infiltration ska man ta ut ett jordprov, på den nivå i gropen (markprofilen) där spridningsledningarna ska läggas, dvs. minst 1 m över högsta grundvattenyta eller berg. Jordprovet skickas till ett labora- torium som siktar provet. Miljö- och byggkontoret hjälper till med prov- tagningen men analysen får du betala själv. Avloppsanläggningens olika delar Rör Ledningen från huset till slamavskiljaren och fördelningsbrunnen ska vara tät och styv. Som spridningsledningar används särskilda infiltrationsrör med hål. Levereras ofta i paket med slamavskiljare. Slamavskiljare För att avloppsanläggningen ska fungera måste man förbehandla avloppsvattnet i en slamavskiljare. WC Volym minst l. Ska ha godkännandebevis (motsvarar tidigare typgodkännande). Töms av kommunens entreprenör varje år (permanentbostäder) eller vartannat år (fritidshus). BDT (bad, disk och tvätt) Volym minst 700 l. Ska ha godkännandebevis (motsvarar tidigare typgodkännande). Ska tömmas regelbundet men man måste beställa tömning själv hos kommunens entreprenör. Fördelningsbrunn För att få en jämn belastning av infiltrationen eller markbädden behöver man en fördelningsbrunn som fördelar vattnet till spridningsledningarna. En del slamavskiljare har en inbyggd fördelningsbrunn. Kompaktfilter har ofta bara en spridningsledning och då behövs ingen fördelningsbrunn.

4 Efterföljande rening Infiltration Den vanligaste typen av rening. Normalt använder man två spridningsledningar som läggs i en minst 30 cm tjock bädd av naturgrus eller tvättat krossmaterial med kornstorleken mm. Längden på spridningsledningarna är normalt m men det viktigaste är att infiltrationens yta (grusbädden) är tillräckligt stor. För ett hushåll behövs minst 30 m 2. Om marken är väldigt grovkorning eller på gränsen till för finkornig behöver man lägga ett förstärkningslager av sand under grusbädden. Avståndet till berg eller grundvatten ska vara minst 1 m. Upplyft infiltration Om avståndet till grundvattenytan eller berggrunden är litet behöver man göra en upplyft infiltration för att erhålla tillräckligt avstånd. I många fall måste man då pumpa avloppsvattnet.

5 Markbädd Om marken är tät går det inte att göra en infiltrationsanläggning. Då kan man göra en markbädd i vilken man renar avloppsvattnet och sedan leder bort det renade vattnet till ett vattendrag (dike, bäck, sjö, hav). Precis som i en infiltration lägger man spridningsledningarna i en minst 30 cm tjock bädd av naturgrus eller tvättat krossmaterial med kornstorleken mm. Under detta ett minst 80 cm tjockt sandlager med kornstorleken 0-8 mm. I botten läggs uppsamlingsledningarna i en minst 30 cm tjock bädd av naturgrus eller tvättat krossmaterial med kornstorleken mm. Utloppsledningen från markbädden leder man till ett vattendrag. För att minimera risken för olägenheter får utloppet inte mynna i närheten av t ex badplatser eller vattenbrunnar. Vattendraget ska vara vattenförande året runt. Om utloppet ska mynna i havet så ska det ske på ca 10 m djup, under språngskiktet. Ibland är det inte möjligt att hitta en lämplig utsläppspunkt.

6 Infiltration och markbädd med kompaktfilter Samma funktion som vanlig infiltration och markbädd men med annan utformning. I ett kompaktfilter ersätts grusbädden med moduler gjorda av t ex geotextil och plast. Genom att konstruera speciella moduler kan man skapa en större yta för biohuden att växa på jämfört med i en vanlig infiltrationsanläggning. Därför krävs normalt mindre markyta för anläggningen. Kompaktfilter kan därför vara särskilt lämpligt om man har ont om plats på tomten. Exempel på hur olika kompaktfilter kan se ut.

7 Minireningsverk Minireningsverk är små avloppsreningsverk dimensionerade för ett eller flera hushåll. Minireningsverken har oftast biologisk och kemisk rening. Många har även inbyggd slamavskiljning. Om du ska installera ett minireningsverk kräver vi att du har ett serviceavtal med leverantören eftersom det krävs regelbunden skötsel av bl a doseringsutrustningen för att reningen ska fungera. Utloppsledningen från minireningsverket leder man till ett vattendrag (dike, bäck, sjö, hav) eller ett efterpoleringssteg i form av en infiltration. För att minimera risken för olägenheter får utloppet inte mynna i närheten av t ex badplatser eller vattenbrunnar. Vattendraget ska vara vattenförande året runt. Om utloppet ska mynna i havet så ska det ske på ca 10 m djup, under språngskiktet. Ibland är det inte möjligt att hitta en lämplig utsläppspunkt. Urinseparerande toaletter Grundtanken med att separera urinen är att man ska kunna utnyttja den som växtnäring istället för att belasta avloppsanläggningen. Det finns både urinseparerande vattentoaletter och torrtoaletter. I en urinseparerande vattentoalett leds urinen till en tät tank och det övriga till en infiltration/markbädd för WC som beskrivits i denna broschyr. I en urinseparerande torrtoalett leds urinen till en tät tank och latrinen till en annan behållare. Latrinen ska sedan efterkomposteras. För att det ska vara meningsfullt att samla urinen i en tank måste man ha tillräckligt med mark för att kunna ha användning för urinen som växtnäring. Om man vill installera en urinseparerande torrtoalett men inte har tillräckligt med odlingsmark kan man leda urinen till en infiltration/markbädd.

8 Kontakta oss! Miljö- och byggkontoret Besöksadress: Ringvägen 34 Postadress: Kramfors Tfn exp: Tekniska kontoret Besöksadress: Ringvägen 34 Postadress: Kramfors Tfn exp: Bohlins Slamsugning AB Berge Noraström Tfn: