Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Transkript

1 PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

2 PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen Rådhuset Karlshamn Konsult WSP Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Sofi Ridbäck Karlshamns kommun Johanna Persson WSP Emma Sjögren WSP (12)

3 Innehåll Förutsättningar 4 Planområdet 4 Befintlig VA-försörjning 5 Miljökvalitetsnormer och skyddsföreskrifter för Bjärnösund 6 Möjligheter till VA-försörjning 6 Dimensioneringsförutsättningar för kommunal VA-anslutning 6 Lokal dricksvattenförsörjning 6 Placering av avloppsanordning 7 Tekniklösning 1 sluten tank samt tvåkammarbrunn med gemensam infiltration 8 Tekniklösning 2 gemensamt minireningsverk med efterföljande infiltration 8 Miljö- och hälsoskydd 8 Ansvarsfrågan 9 Möjlighet till dagvattenhantering 9 Övrigt 12 3 (12)

4 Förutsättningar WSP har i samband med framtagandet av detaljplan för del av fastigheten Bjärnö 1:2 ombetts göra en utredning för vatten och avlopp (VA) och dagvatten i planområdet. Då området i nuläget inte är aktuellt för anslutning till det kommunala VA-nätet i kommunens regi och dessutom ligger en bit från närmaste anslutningspunkt finns det ett behov av att se över en annan typ av VA-lösning för området. Planområdet Planområdet är beläget på Bjärnöhalvön, söder om Åryd och Köpegårda, i anslutning till Östersjön. Planområdet omfattar en del av fastigheten Bjärnö 1:2 samt även fyra privata fastigheter. Detaljplanen omfattar cirka 6-10 nya tomter. Förutom nya tomter planeras också fler parkeringsplatser i planområdet. Planområdet består idag mest av naturmark. Området avgränsas i söder och sydväst av havet och i övriga vädersträck av skog och berg. Planområdets storlek är ca 5 ha. PLANOMRÅDET Figur 1. Planområdets läge (markerat med rött) söder om Köpegårda. 4 (12)

5 Befintlig VA-försörjning Området har idag ej något kommunalt VA. Enligt Miljöförbundet Blekinge Väst har de tre befintliga fastigheter som är fritidshus (Bjärnö 1:22, 1:23 och 1:24) egna brunnar, både grävda och borrade, för dricksvattenförsörjning. Fastigheten Bjärnö 1:13 hämtar sitt dricksvatten från en tappkran i Köpegårda som är ansluten till det kommunala vattenledningsnätet. Enligt uppgift från boende i området är det ont om vatten torra sommarperioder. Tre av fastigheterna har sluten tank för avlopp för WC samt två- eller trekammarbrunn med efterföljande stenkista för omhändertagande av disk- och tvättvatten. En fastighet har trekammarbrunn med efterföljande infiltration för WC, bad, disk- och tvättvatten. Befintliga avloppslösningar är från 70- och 80-talet. Närmaste belägna kommunala vattenledning dimension 40 mm finns vid parkeringen/bryggan i slutet på Bjärnösundsvägen i södra delen av planområdet. Denna ledning förser ön Bjärnö med sommarvatten, dimension anses dock för liten för att kunna försörja planområdets befintliga och planerade fastigheter. Karlshamns kommuns VA-avdelning föreslår en lämplig anslutningspunkt i Köpegårda ca 1,5 km norrut där dimensionen på vattenledningen är 63 mm (se figur 2). Närmaste kommunala spillvattenledning och lämplig anslutningspunkt återfinns i Guövik eller Åryd ca 3-4 km från planområdet (se figur 2). Lämplig anslutningspunkt för spillvatten Lämplig anslutningspunkt för vatten Figur 2. Befintliga spill - och vattenledningar i anslutning till planområdet. PLANOMRÅDET Vattenledning 40mm Karlshamns kommun håller för närvarande på att ta fram en VA-plan för kommunen. I denna kommer det att framgå vilka områden i kommunen som är prioriterade att byggas ut med kommunalt VA. För tillfället är utbyggnad till de befintliga fastigheterna i planområdet ej aktuellt. 5 (12)

6 Miljökvalitetsnormer och skyddsföreskrifter för Bjärnösund Bjärnösund är belägen i vattenförekomsten Järnaviksfjärden, en del av Östersjön som omfattas av miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten. Vattenmyndigheten har klassat Järnaviksfjärden till måttlig ekologisk status. Klassningen är en expertbedömning som baseras på näringsämnesstatus. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är klassad till god. Miljökvalitetsnormen anger att Järnaviksfjärden ska nå god ekologisk status senast år 2021 och bibehålla god kemisk ytvattenstatus status år Inga restriktioner för utsläpp av dagvatten finns då ingen uttalad dagvattenpolicy finns för området. För enskilda avloppsanordningar bedöms att krav kommer att ställas på hög skyddsnivå för såväl hälsoskydd som miljöskydd enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2066:7). Möjligheter till VA-försörjning Förutsättningarna för att lokalt anlägga driftsäkra och miljömässigt godtagbara enskilda eller gemensamma dricksvatten- och avloppsanläggningar i området är mycket begränsade. Det är geologiska förhållandena med mycket berg och tunna jordlager, det är ett geografiskt läge med en känslig recipient och det är korta avstånd mellan såväl de planerade och som de befintliga fastigheterna. Enskilda vatten- och avloppsanordningar för varje separat fastighet bedöms inte vara möjligt att anordna. En lokal avloppsanordning har en begränsad livslängd och bedöms inte vara kostnadseffektiv i jämförelse med en kommunal anslutning. Därtill bör ansvarsfrågan klargöras före beslut om på vilket sätt VAförsörjningen för området ska lösas. Nedan redovisas förslag till VA-försörjning samt en översiktlig redogörelse för vilka konsekvenser det får i ansvarsfrågan. För att säkerställa en långsiktigt hållbar VA-försörjning för området bör dock den huvudsakliga inriktningen vara att planområdet ska förses med kommunalt vatten och avlopp. Dimensioneringsförutsättningar för kommunal VA-anslutning Enligt Svenskt Vatten publikation P83 uppgår vattenförbrukningen från planerad ny bebyggelse (6-10 fastigheter) i planområdet till 1,7-2,25l/s. Vattenförbrukningen från alla fastigheter inom planområdet, befintliga och planerade, uppgår till 2,5-3 l/s. Enligt Svenskt Vatten publikation P90 och Vårt Vatten uppgår spillvattenavrinningen från planerad ny bebyggelse (6-10 fastigheter) i planområdet till 2,4-3 l/s. Spillvattenflödet från alla fastigheter inom planområdet, befintliga och planerade, uppgår till 3-3,4 l/s. Möjliga anslutningspunkter är redovisade ovan. Lokal dricksvattenförsörjning För att anlägga en eller flera lokala dricksvattentäkter krävs det en geohydrologisk undersökning av området för att säkerställa grundvattnets kvalitet och kvantitet. Enligt SGU är ca 100 liter per timme vad som krävs för ett normalt hushåll (Normbrunn -07, Att borra brunn för energi och vatten en vägledning). Vidare bör risken för saltvatteninträngning vid ett ökat uttag av grundvatten i området bedömmas särskilt. Den screening länsstyrelsen i Blekinge har gjort visar att det finns problem med saltvatteninträngning och ökade kloridhalter i enskilda brunnar utmed hela kuststräckan ( 6 (12)

7 För att det ska vara möjligt att placera en eller flera avloppsanordningar inom planområdet utan att riskera att dricksvattnet förorenas av smittbärande bakterier föreslås att samtliga fastigheter i området ansluts till en gemensam dricksvattentäkt. Om det är möjligt bör dricksvattentäkten i första hand placeras utanför planområdet, alternativt i planområdets norra del. Placering av avloppsanordning Utifrån en visuell bedömning av landskapet inom planområdet är det endast möjligt att placera en avloppsanordning i den sänka som finns i planområdets centrum, se figur 3. Det medför inskränkning på den tomt som är inritad på platsen. Det förutsätter också att fastigheten Bjärnö 1:24 ansluts till en annan dricksvattentäkt eftersom det finns risk för att den grävda brunnen på fastigheten påverkas av avloppsanordningen. Det krävs dock en teknisk undersökning av markens beskaffenhet och grundvattensituationen för att kunna säkerställa platsens lämplighet. Ett annat alternativ skulle kunna vara att placera en avloppsanordning utanför planområdet. Av topografiska skäl måste då avloppsvattnet pumpas bort från fastigheterna. Huruvida det finns någon lämplig plats att anlägga en avloppsanordning utanför planområdet är inte utrett. Möjlig placering av avloppsanordning Befintliga dricksvattentäkter Bjärnösundsvägen Figur 3. Schematisk bild över föreslagen placering av avloppsanordning (rött) samt befintliga enskilda dricksvattenbrunnar (blått) inom planområdet. 7 (12)

8 Tekniklösning 1 sluten tank samt tvåkammarbrunn med gemensam infiltration Varje enskild fastighet förses med en sluten tank för WC-avlopp (3-6 m 3 ). Genom att ställa krav på extremt snålspolande (max 1 liter spolvatten) eller vacuum-toaletter behöver tömning av den slutna tanken inte medföra fler transporter än vad det innebär att tömma en enskild trekammarbrunn eller ett enskilt minireningsverk. Problemet är att tankarna för de olika fastigheterna inte blir fulla vid samma tidpunkt. Men om tömningen samordnas (t ex före och efter sommaren) kan det totala antalet transporter minskas. Genom att teckna avtal med t ex en lokal lantbrukare som har möjlighet att lagra, hygienisera och sprida klosettvattnet medför denna tekniklösning goda möjligheter till att skapa ett lokalt kretslopp av näringsämnen. Bad- disk- och tvättvatten leds till en för varje fastighet separat tvåkammarbrunn. Därefter leds, alternativt pumpas avloppsvattnet vidare till en gemensam infiltration belägen enligt förslag i figur 3. En enskild avloppsanordning ska enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) dimensioneras för ett hushåll med fem personer och åretruntboende. Infiltrationens storlek beräknas utifrån att mängden BDT-avlopp från ett hushåll är 200 m 3 per år (NFS 2006:7), samt utifrån markens infiltrationsförmåga. Genom att använda kompaktfilter istället för makadam kan infiltrationen göras mindre. Tekniklösning 2 gemensamt minireningsverk med efterföljande infiltration Samtliga fastigheter ansluts genom självfall eller pumpning till ett minireningsverk. Till verket leds fastigheternas samlade avloppsvatten; WC-avlopp samt bad- disk- och tvätt-avloppsvatten. En enskild avloppsanordning ska enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) dimensioneras för ett hushåll med fem personer och åretruntboende. Mängden avloppsvatten från ett hushåll beräknas vara 300 m 3 per år (NFS 2006:7). Det finns flertalet leverantörar av minireningsverk avsett för fastigheter på marknaden. Verket med efterbehandling i form av till exempel en infiltration placeras enligt förslag i figur 3. Beroende på typ av minireningsverk kan det krävas att avloppsvattnet förbehandlas i en slamavskiljare, vilket kan göras med separata slamavskiljare för varje fastighet eller med en gemensam. Ett problem med detta teknikval är att det krävs ett verk dimensionerat för samtliga fastigheter, befintliga och planerade. Men eftersom alla fastigheter inte kommer att anslutas vid samma tidpunkt och då nyttjandegraden kan skilja sig åt mellan de olika fastigheterna kommer tillförseln av avloppsvatten och drift att bli ojämn. Detta kräver noggrann styrning av driften så att reduktionskraven kan uppnås. Vidare utredning av eventuella leverantörer krävs för att klargöra hur det går att lösa tekniskt. Serviceavtal med leverantör är nödvändigt för att säkerställa drift, underhåll och reduktionskrav. Ett minireningsverk medför behov av kontinuerlig tömning av slam. Med vilket intervall detta behövs skiljer sig åt mellan olika leverantörer. Miljö- och hälsoskydd Båda teknikvalen bedöms uppfylla kraven för hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7). Vid utbyggnad av planområdet med en lokal VAförsörjning kommer transporten av näringsämnen till Järnaviksfjorden att öka något. Möjligheten att uppnå god ekologisk status i Järnaviksfjorden bedöms inte påverkas mer än marginellt, men en lokal avloppsanordning bidrar inte heller till att belastningen minskar. 8 (12)

9 Ansvarsfrågan Avgörande för hur planområdets VA-försörjning ska ordnas är hur ansvaret för VA-anordningarna ska organiseras. Båda förslagen till teknikval innebär att en gemensam avloppsanordning behöver anordnas. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning, vilket betyder att det är fastigheterna som anslutna till anläggningen, inte ägarna personligen. Anläggningen sköts sedan genom att man bildar en samfällighetsförening eller genom delägarförvaltning. Det bör finnas en struktur och tidplan för denna organisation, före det att första fastigheten ska bebyggas eftersom det inte är möjligt att kräva att den först bebyggda fastigheten ska anlägga en avloppsanordning för planområdets samtliga fastigheter. Det är troligt att denna situation uppstår eftersom det inte är sannolikt att samtliga fastigheter bebyggs på en och samma gång. Kommunen bör även göra en analys av huruvida en utbyggnad av planområdet i framtiden kan medföra ett ansvar för kommunen att inrätta verksamhetsområde och förse området med vattenförsörjning eller avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Möjlighet till dagvattenhantering Dagvattnet från planområdet har till största delen sin naturliga avrinning västerut och söderut mot Östersjön. Utgångspunkten för dagvattenhanteringen i området är att i möjligaste mån ta hänsyn till topografin i området dock sluttar marken brant ned mot havet i söder och väster. Ingen geoteknisk undersökning har gjorts inom planområdet. Enligt SGU:s jordartskarta består stora delar av området av berg. Infiltrationsmöjligheterna i området får därför betraktas som begränsade. Det har även framkommit, att minst en av de befintliga fastigheterna, Bjärnö 1:13, har stora problem med dagvatten som samlas på fastigheten. Då inget befintligt dagvattenledningsnät finns i anslutning till planområdet hänvisar Karlshamns kommuns VA-avdelning att dagvatten ska omhändertas lokalt. I och med detta måste en ny dagvattenlösning utformas. I figur 4 nedan redovisas lämplig dagvattenlösning. 9 (12)

10 Avskärande dike Dagvattenstråk för uppsamlande av väg, tak- och ytvatten. Bjärnösundsvägen 1 Figur 4. Schematisk bild över föreslagen dagvattenlösning (blått) inom planområdet. Lösningen innebär att takvatten med hjälp av stuprörsutkastare och ytligt rinnande vatten från fastigheter och vägar avleds via dagvattenstråk (dike alternativt dränstråk) till föreslagna utloppspunkter i Järnaviksfjärden (markerade med röd stjärna i figur 4). Utloppspunkterna har valts med hänsyn till dagvattnets naturliga avrinning idag. Till utloppspunkt 1 finns det idag ett svagt markerat dike/stråk som utgår från en lågpunkt vid Bjärnösundsvägen. Till utloppspunkt 2 finns idag ett dike längs med Bjärnösundsvägen. För att säkerhetsställa att dagvattnet kan ta sig ut i Järnaviksfjärden måste en förbindelse mellan diket och fjärden göras under vägen (12)

11 Dikena eller dränstråken fungerar även som avskärande diken och avleder dagvatten från högre angränsande mark. Exempel på ett avskärande dike/dränstråk kan ses i figur 5 nedan. Figur 5. Fastighet där den angränsande marken ligger högre än marken inom fastigheten, (Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt vatten 2011) Nedan i figur 6 visas ett exempel på en gatusektion med dränstråk kan utformas. Dränstråket kan även ersättas med ett dike. Om husen på fastigheterna höjdsätts rätt kan även dräneringsvattnet ledas ut i dagvattenstråket alternativt till separat ledning i stråket. Enligt Karlshamns kommun är det ej tillåtet att koppla dräneringsvattnet på spillvattenledningarna. Figur 6. Principskiss på en gatusektion med dräneringsstråk (Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt vatten 2011) 11 (12)

12 Dagvattnet från planområdet innehållande 4 befintliga fastigheter, 6-10 stycken nya fastigheter samt en ny lokalgata anses inte innehålla några större föroreningsmängder. Genom att välja en lösning där markytan fungerar som en översilningsyta och där ytvatten och vägdagvattnet får transporteras via ett gräsbeklätt dike/dränstråk innan det leds till Järnaviksfjärden, så kommer de små mängder föroreningar som finns i dagvattnet att fastläggas i diket/dränstråket. Diket/dränstråket kommer att fungera som föroreningsfälla. Rening sker både genom infiltration och att föroreningar bundna till partiklar fastnar i slänternas vegetation. En viss rening av vattnet sker också genom att växterna tar upp och binder föroreningarna. Dessa åtgärder anses vara tillräckliga för att bibehålla de ekologiska och kemiska statusar i Järnaviksfjärden som miljökvalitetsnormerna för vatten kräver. Övrigt Dimensionering av enskilda avlopp, vattenledningar samt dike/dränstråk bör göras i samråd med kommunen och i samband med detaljprojektering av planområdet. Då en VA-plan för kommunen är under framtagande (slutdatum troligen under hösten 2013) bör kontakt tas med kommunen innan byggande sker av VA-lösning. Detta för att se vilka områden i kommunen som är prioriterade att byggas ut med kommunalt VA, då detta kan påverka förutsättningarna för VA-lösning i området. 12 (12)