VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

Transkript

1 VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VATTENFÖRSÖRJNING Lokal vattenförsörjning Förutsättningar Geologi och grundvattenförhållanden Grundvattenundersökningar Anslutning till kommunalt VA-nät AVLOPPSVATTENHANTERING Allmänt Dimensionerande belastning Lokal avloppsvattenrening Reningsprocesser Minireningsverk Anslutning till kommunalt VA-nät DAGVATTEN STRANDSKYDD, NATUROMRÅDE MM FÖRSLAG VA-HANTERING VA-anläggning Kostnadsbild (10)

3 1 Inledning Ett planprogram har utarbetats för fastigheten Rörum 5:21 i med förslag på bebyggelse med ett 25-tal fritidshus. Antalet fritidshus kommer dock sannolikt föreslås vara ett 20-tal. I samrådshandling daterad har det fastslagits att frågor rörande VA-lösning ska utredas. Denna utredning belyser förslag till VA-hantering och är upprättad av Anders Kronvall och Jan Lindberg samt granskad av José I Ramírez. 2 Vattenförsörjning 2.1 Lokal vattenförsörjning Förutsättningar Aktuellt område ligger ca 3,5 km väster om Rörum och gränsar i norr mot Rörums norra å. Markytan ligger relativt plan kring nivån drygt +100 med en sluttning ner mot ån. Planförslaget visar på ca 25 fritidshus och en enkel överslagsberäkning på vattenbehovet indikerar storleksordningen m 3 /dygn Geologi och grundvattenförhållanden Enligt SGU s jordartskarta Ser Ae 65 består huvuddelen av marklagren i området av en finkornig moig (siltig) morän med en isälvsavlagring som går längs med Rörums norra å. Isälvsavlagringen är markerad som ryggformad ås med en bredd på cirka m. Berggrundskartan Ser Af 215 visar att berggrunden består av urberg, en finkornig gnejs. Berggrundens överyta stiger mot nordväst och ligger inom området på ungefär nivån +90 á 95. Jordlagrens mäktighet är relativt liten, storleksordningen 5 m. Nere vid ån, vid fritidsområdets nordvästra hörn, går gnejsberggrunden i dagen. Grundvatten i sådan mängd att det kan användas för tillräcklig dricksvattenproduktion finns troligen i både isälvsavlagringen i 2 (10)

4 anslutning till ån och i gnejsberggrundens spricksystem. Moränjordlagren bedöms som ointressanta i detta sammanhang. En sökning i SGU s brunnsarkiv visade att det finns inga brunnar registrerade vare sig i det aktuella området eller i dess närhet. De närmaste brunnarna ligger cirka 1 km väster respektive 1 km öster om. Sammanfattningsvis visar uppgifter från totalt 6 bergborrade brunnar totaldjup m, djup till berg 3 12 m och vattenmängd 1 4 m 3 /tim Grundvattenundersökningar Utan att veta något om eventuella restriktioner för användningen av isälvsmaterialet vid ån, så bedöms möjligheterna att finna tillräckligt med grundvatten som gynnsammast i åsen. Provborrning genom rördrivning med 2 rör är den lämpligaste metoden för att hitta en plats för en produktionsbrunn och dimensioneringsunderlag för utförandet. Om man istället väljer att borra en brunn i gnejsberggrunden så bör valet av borrplats föregås av en VLF-undersökning (en geofysisk metod) för att lokalisera sprickor i berggrunden. Brunnsborrning kan sedan ske i dimension 140/115 mm vilket är tillräckligt för en undervattenspump med 95 mm diameter. För att få fram tillräckligt stor momentan kapacitet behövs troligen 2 brunnar som kan köras samtidigt. 2.2 Anslutning till kommunalt VA-nät Det finns möjlighet att ansluta till befintlig kommunal vattenledning nordväst om Rörum. Där finns en 100-ledning enligt kommunen (Ref 2), men trycket är lågt. Avståndet är ca 2,4 km. För att kunna ansluta måste en tryckstegringsstation anläggas nära anslutningspunkten, och sedan en överföringsledning. 3 (10)

5 3 Avloppsvattenhantering 3.1 Allmänt Den naturliga recipienten för ett behandlat avloppsvatten är Rörums norra å som gränsar till fastigheten. Närmsta alternativa recipient är Rörums södra å som ligger ca 1,5-2 km sydväst om fastigheten. Enligt Miljö&Hälsa (Ref 1) krävs att ett lokalt behandlat avloppsvatten som släpps till Rörums norra å, ska behandlas för hög skyddsnivå för miljöskydd och hög skyddsnivå för hälsoskydd i enlighet med NFS 2006:7. Kraven på reningsresultat är följande: Reduktion BOD 7 : 90% Reduktion tot-p: 90% Reduktion tot-n: 50% Dessa krav innebär att ett lokalt mininreningsverk krävs för rening av hushållsspillvattnet. Enligt Miljö&Hälsa (Ref 1) krävs patogenavdödning, dvs desinfektion för behandlat spillvatten för hög skyddsnivå för hälsoskydd. 3.2 Dimensionerande belastning Planprogrammet föreslår 26 fritidshus på fastigheten. Antalet hus kommer dock i fortsättningen att föreslås något lägre, ca 20 hus. Föreslagna hus har i grundutförande 2 sängplatser, men fler kan naturligtvis bo i husen. För dimensionering av maximal avloppsvattenmängd föreslås att vardera huset antages vara bebott med 4 personer och att alla husen är bebodda samtidigt. Förslagsvis dimensioneras avloppsanläggningen för fullt antal boende, dvs maximalt 80 personer som bor i husen i området samtidigt. Föreskrifterna NFS 2006:7 innehåller schablonmässiga dimensioneringsvärden på utsläppsbelastning. Angivet dimensionerande värde är att varje person ger upphov till en 4 (10)

6 avloppsmängd på ca 170 liter per dygn. Följande specifika föroreningsmängder är erfarenhetsmässiga dimensioneringsvärden: BOD 7 : Fosfor, tot-p: Kväve, tot-n: 48 g/p d 2 g/p d 14 g/p d Detta innebär att avloppsanläggningen bör dimensioneras för följande belastning: BOD 7 : Fosfor, tot-p: Kväve, tot-n: 3840 gram/dygn 160 gram/dygn 1120 gram/dygn Mängden avloppsvatten kan uppskattas till storleksordningen ca liter per dygn vid full beläggning i fritidshusen. Mängden avloppsvatten som ska renas kommer att bli mycket ojämnt fördelat över året med tanke på att husen är fritidshus. Det kan antagas att ett lokalt reningsverk kommer att få en hög belastning under sommarmånaderna, men lägre belastning under resten av året. En viss ökad belastning under helger är troligt, men närmast ingen belastning under veckodagar under vinterhalvåret. 3.3 Lokal avloppsvattenrening Reningsprocesser För att kunna uppnå reningskraven måste fosforrening och utökad rening för kväve finnas i en lokal reningsanläggning. De reningsprocesser som är aktuella beskrivs nedan Slamavskiljning Detta första processteg ingår i princip i alla avloppsanläggningar. I små anläggningar är slamavskiljare i form av trekammarbrunnar mycket vanliga. Fast och suspenderat material i avloppsvattnet avskiljs genom sedimentering. Med tidsintervall töms slamavskiljaren på slam. 5 (10)

7 Biologisk rening De biologiskt nedbrytbara ämnena (mätt som BOD 7 ) bryts ner genom en biologisk behandling. Detta kan ske i form av nedbrytning i aktivt slam. Ett biologiskt slam i en volym tillförs syre genom luftning varvid en biologisk nedbrytning sker Fosforrening För att reducera fosfor används olika tekniker. Den vanligaste metoden är kemisk fällning. Det innebär att man doserar en fällningskemikalie bestående av järn- eller aluminiumsalter som binder fosfat och bildar utfällningar i form av ett slam. Slammet får sedimentera och kan sedan tömmas ur Kvävereduktion En kvävereduktion sker både vid slamavskiljning och i den biologiska reningen. Då avloppsvattnet behandlas genom biologisk behandling och kemisk fällning i ett minireningsverk får man en kvävereduktion som kan uppskattas till 30-60% Minireningsverk För att applicera avloppsreningsteknik på små enskilda anläggningar som ska klara kraven för hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, uppförs så kallade minireningsverk. Dessa kan vara utformade på olika sätt. Exempel på minireningsverk som finns på marknaden ges i det följande: Biovac Biovac är ett företag som levererar minireningsverk baserat på SBRteknik, vilket innebär att avloppsvattnet renas biologiskt satsvis. Processen innebär att när en reaktorvolym fyllts upp startar luftning/omrörning och den biologiska nedbrytningen genomförs. Efter luftningsfasen stoppar omrörning/luftning och det suspenderade slammet får sedimentera. Under sedimenteringen töms överskott av slam ur tanken och när slammet lagt sig töms klarfasen. Därefter kan en ny sats behandlas. Kemikaliedosering sker för fosforreduktion. 6 (10)

8 IFO Vattenrening BioKube kallas ett minireningsverk från IFO vattenrening. Processen bygger på kontinuerligt flöde genom anläggningen. Första steget är en slamavskiljare och därefter ett minireningsverk med tre eller fyra kammare. Den biologiska processen bygger på biofilterteknik där aktivt slam får växa på ett bärarmaterial. Kemisk fällning för fosforreduktion utförs som sista reningssteg. Allt slam pumpas till slamavskiljaren. BAGA Water Technology BAGA Water Technology säljer minireningsverk som baseras på anoxiskt biologiskt steg för kvävereduktion, aerob biologiskt steg samt kemisk fällning som slutsteg. Kemslam pumpas till slamavskiljare som installeras före mininreningsverket. Andra leverantörer Andra leverantörer av minireningsverk är exempelvis KWH/Wehoputs och Hydropress Huber. 3.4 Anslutning till kommunalt VA-nät Nordväst om Rörum finns framdraget kommunalt VA. Ledningsdiameter är 150mm enligt kommunen, (Ref 2). Avståndet dit är ca 2,4 km. En möjlighet är att anlägga en avloppspumpstation för varje grupp av fritidshus på fastigheten, totalt 3 grupper, och sedan dra en gemensam tryckavloppsledning från fastigheten till anslutningspunkt vid Rörum. 4 Dagvatten Det förutsätts att den yta som kommer att utgöra hårdgjorda ytor blir mycket begränsad i området, med tanke på karaktären av naturområde och fritidsboende. Preliminära uppgifter (Ref 1) anger att markförhållandena är goda för infiltration. Avledning av dagvatten från takavvattning och eventuella parkeringsytor föreslås ske till anlagda stenkistor där vattnet får infiltrera till grundvattnet. 7 (10)

9 5 Strandskydd, naturområde mm Enligt kontakt med Länsstyrelsen (Ref 3) har planprogramsärendet granskats av naturvårdsenheten inom Länsstyrelsen och inga specifika och speciella artförekomster eller andra biotopaspekter har framkommit. Det som skulle kunna bli aktuellt vad gäller strandskydd och VAhantering är installation av en vattenbrunn med ledning inom strandskyddsområdet. Någon specifik synpunkt på detta finns inte i nuläget. Frågan hänskjuts dock till ett senare samrådsskede enligt kontakt med kommunen, (Ref 4). 8 (10)

10 6 Förslag VA-hantering 6.1 VA-anläggning För att lösa VA inom området föreslås för vattenförsörjningen preliminärt en brunn, ett vattenverk med järnfilter, lågreservoar och distributionspumpar samt ledningsnät. För lokal avloppsvattenrening föreslås en avloppspumpstation för varje husgrupp, ett minireningsverk samt avloppsledningar. 6.2 Kostnadsbild En mycket grov bedömning av investeringskostnaden för en skisserad lokal VA-anläggning samt kostnad för anslutning till kommunal VA har utförts, se tabell 1 och 2 nedan. Anläggning Enhet Uppskattad kostnad Lokal vattenförsörjning SEK Lokal avloppsvattenrening SEK Diverse och oförutsett, 20% SEK SUMMA SEK Tabell 1. Grov kostnadsbedömning VA-anläggning Rörum 5:21. Anläggning Enhet Uppskattad kostnad Kommunal vattenförsörjning SEK Kommunal avloppsvattenrening SEK Diverse och oförutsett, 20% SEK SUMMA SEK Tabell 2. Grov kostnadsbedömning VA-anslutning Rörum 5:21 9 (10)

11 Referenser 1) Ystad-Österlenregionens Miljöförbund, Froste Persson, Telefonsamtal ), Tekniska avdelningen, Jan Svensson- Dambrinken, Telefonsamtal ) Länsstyrelsen, Ivan Gallardo, Telefonsamtal ), Andrew Blank, Tel samtal ) Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2006:7 6) Små avloppsanläggningar, Handbok till allmänna råd, Naturvårdsverket Handbok 2008:3 10 (10)