Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Transkript

1 23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har styrelsen för Årsta havsbads samfällighetsförening efterfrågat en mer utförlig beskrivning av den i planprogrammet för Årsta havsbad föreslagna lösningen för vatten och avlopp. Pågående planeringsprocess I maj 2004 gav kommunstyrelsen miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ny detaljplan för Årsta havsbad. Ett programförslag har varit ute på samråd mellan den 14 mars och den 25 april Under samrådstiden har drygt 200 skriftliga yttranden inkommit. Inkomna synpunkter kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse. Denna och den reviderade programhandlingen avses tas upp för politisk behandling vid kommunstyrelsens sammanträde i slutet av augusti. Vid detta tillfälle avses beslut fattas om och hur vi går vidare med planeringen av Årsta havsbad. Enligt ursprunglig tidplan skulle programmet godkännas innan sommaren Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har dock i skrivande stund ännu inte erhållit Länsstyrelsens remissyttrande. Yttrandet är av stor betydelse då Länsstyrelsen bl a har uppgiften att samordna olika statliga intressen, såsom försvarsintresset, kulturmiljöintresset mm. Kommunen har därför tvingats skjuta fram ärendet till kommunstyrelsens första sammanträde efter sommaren. Det finns således i dagsläget inget politiskt ställningstagande till innehållet i programhandlingen med avseende på de synpunkter som inkommit. Nuvarande VA-situation En av utgångspunkterna för programarbetet är att vatten- och avloppssituationen i Årsta havsbad behöver få en långsiktigt hållbar lösning. Miljöenheten ser bland annat följande problem med dagens situation: 1

2 1975 års VA-utredning byggde på gemensamt sommarvatten och ytlig spridning av renat bdt-avloppsvatten i tomtmark, eftersom små tomter med ofta klena markförhållanden inte medgav både vatten och avlopp. Skyddsområden inrättades med skyddsavstånd på ca 50 m kring respektive dricksvattenbrunn. Vad som inte förutsågs var att vattenförbrukning ökar i takt med standardhöjning, att brunnar trots det gemensamma systemet ändå borras och att avlopp släpps ut även vintertid. Såväl miljö- som livsmedelslagstiftningen har skärpts beträffande reningskrav i sig men också så att det inte är någon kravskillnad mellan permanent- och fritidsbruk - alla ska ha rätt till ett hälsosamt och rent vatten. Avlopp ska kunna omhändertas även vid tjäle i mark. Skyddsområden beräknas numera efter vattnets transport och uppehållstider i mark vilket innebär behov av omprövning av skyddsföreskrifter och skyddsområden. Förutsättningar saknas för närvarande för att kunna säkerställa livsmedelslagens kvalitetskrav på hälsosamt och rent dricksvatten. Råvattenkvaliteten i sommarvattensystemet är osäker, vilket resulterat i analyssvaren: tjänligt med anmärkning och till och med otjänligt. Under fjolåret rekommenderades tidvis kokning på grund av otjänligt vatten. Under 2005 installeras UV-ljus i de lokala vattenverken som en säkerhetsbarriär. Av de enskilda dricksvatten som analyserats via miljöenhetens inlämningsservice har 56 % bedömts tjänligt med anmärkning och 8 % otjänligt, trots att enskilt vatten bedöms mildare än gemensamt vatten. Det finns en uppenbar risk att vattenkvalitén försämras ytterligare i takt med att vattenuttagen ökar i de gemensamma magasinen. När grundvattenuttagen är större än tillrinningen i området sker successivt en utarmning som visar sig i allt större risker för hälsa och miljö. Förutom höga bakteriehalter finns risk för salt- och andra allvarliga kvalitetsproblem. Eftersom det söta vattnet överlagrar det salta så ökar riskerna markant med ökande uttag. I princip hela Årsta havsbad är beläget inom en zon som förr eller senare och beroende av vattenuttagens storlek, riskerar att påverkas av saltvatteninträngning. Inte heller näringsbelastningen på grund- och ytvatten bör förbises. Fosforbelastningen från områdets enskilda avlopp är jämförbar med den totala fosformängd som släpps ut från Fors reningsverk, dit ca personer är anslutna. Det efterfrågas konkreta bevis på aktuella problem med VA-situationen ur miljösynpunkt. Kommunen har dock en skyldighet att gå längre än så, enligt miljöbalken ska kommunen agera redan vid risk för olägenhet. Om programmets förslag till gemensam VA-lösning inte genomförs kan kommunen komma att behöva vidta följande åtgärder: 2 (5)

3 - Samfälligheten har skyldighet att tillhandahålla ett vatten med tillfredställande säkerhetsbarriärer och ett kvalitetsmässigt godtagbart dricksvatten hos alla konsumenter. Detta kan förutom UV-ljus vid vattenverken också innebära andra åtgärder på ledningsnätet. Samfällighetens vattenskyddsområden behöver omprövas om skyddet ska fungera framledes. - För ca 120 tomter som inte får släppa ut avloppsvatten inom vattenskyddsområden finns gemensamma infiltrationer anordnade utanför skyddsområdena. Allvarligt nog har dessa anläggningar otillräcklig kapacitet då de ligger ytligt och är förbrukade p.g.a. ålder och överbelastning. Samfälligheten föreläggs ansvara för att ny fungerande rening anordnas omgående. - Miljöbalken kräver avloppsrening för alla fastigheter som har vatten indraget. Grundkravet är tvåkammarbrunn + markinfiltration eller motsvarande. Endast drygt 200 fastigheter har tillståndsprövade avlopp efter enligt nyare krav. Mer än hälften av områdets fastigheter saknar slamtömning över huvud taget. Fastigheter som saknar godtagbart avlopp föreläggs att anordna tillfredställande rening alternativt förbjuds att släppa ut avloppsvatten. Förbud mot wc-installation kvarstår. - Även om tillståndsplikt för vattentäkt införs och viss nyborrning då kan hejdas, går det inte att förbise redan utförda brunnar. Förutom föroreningsrisken i sig så kan befintliga vattenbrunnar innebära ett hinder för att kunna anordna nya avlopp på grund av otillräckliga skyddsavstånd. Exempel finns redan där nya avlopp inte kan medges utan det i stället blir förbud mot avloppsutsläpp. Vi får en ohållbar situation där de som varit först ut att borra brunn förhindrar nya och förbättrade avlopp. Beskrivning av föreslagen lösning för VA-anslutning till området I programmet föreslås att kommunen bygger ut huvudvattenledning till Flottans plan där Årsta havsbad och Försvarsmakten Berga får ansluta. För spillavloppsvattnet byggs en konventionell pumpstation och tryckledning som leder avloppsvattnet till Fors reningsverk. Verket uppfyller med god marginal Länsstyrelsens krav på rening. En anslutning av Årsta havsbad och Berga medför dock att Fors reningsverk på sikt måste byggas ut. Programförslaget har föregåtts av en VA-utredning med en arbetsgrupp bestående av representanter från kommunen, styrelsen för Årsta havsbads samfällighetsförening och Fortifikationsverket. I arbetsgruppen diskuterades följande alternativa VA-lösningar: 3 (5)

4 Vattenförsörjning i enlighet med programförslaget, dvs att kommunen bygger ut huvudledningar till en för området gemensam anslutningspunkt och samfällighetsföreningen ansvarar för det lokala ledningsnätet genom att ansluta Årsta havsbad till Bergas vattenledningssystem genom att öka den egna vattenproduktionen t ex genom en ny lokal vattentäkt norr om området eller genom att rena havsvatten från Horsfjärden med hjälp av en avsaltningsanläggning. För avloppsanslutning diskuterades det alternativ som presenterades i programförslaget, dvs att kommunen bygger huvudledning från en för området gemensam anslutningspunkt till Fors reningsverk och att samfällighetsföreningen bygger ut och ansvarar för VA-systemet inom området eller anslutning till och utbyggnad av Bergas avloppsreningsverk. Arbetsgruppen har gemensamt förordat det i programmet presenterade alternativet med huvudledningar för vatten och avlopp till en gemensam anslutningspunkt för hela Årsta havsbad och Berga. Övriga alternativ avstyrktes av ekonomiska skäl eller för att de bedömdes vara för osäkra på lång sikt. Föreslaget VA-system inom området För det lokala ledningsnätet föreslås ett LTA-system (lätt tryckavlopp) då detta system inte är beroende av markens lutning och gör liten åverkan på området genom mindre ledningsgravar. Detta medför en kortare genomförandetid, minskad risk för skador och en lägre anläggningskostnad. LTA-tekniken bedöms vara lämplig och ekonomiskt fördelaktig att tillämpa i stora delar av Årsta havsbad. Dock kan även konventionell teknik komma i fråga på vissa ledningssträckor. För en övergripande jämförelse mellan konventionellt system och LTA-system se bilaga 1. Föreslaget huvudmannaskap Inom tättbebyggt område är det vanligt att kommunen genomför ledningsutbyggnaden, samt har ansvaret för drift och underhåll fram till fastighetens tomtgräns. I grupphusområden, utanför tättbebyggt område och vid ny, sammanhållen bebyggelse är det dock brukligt att den kommunala utbyggnaden sker endast fram till ett områdes gräns. Inom området sker ledningsutbyggnaden av en samfällighetsförening eller exploatör. Samfälligheten/exploatören svarar för drift och underhåll inom området. Så är fallet i många grupphusområden i Haninge, tex Norra Söderby, Svartbäcken och Jordbro. På motsvarande sätt har utgångspunkten för det aktuella programarbetet varit att Årsta havsbads samfällighetsförening ska ansvara för ut- 4 (5)

5 byggnad och drift av det lokala ledningsnätet, något som styrelsen för Årsta havsbads samfällighetsförening varit införstådda med i samband med arbetsgruppens diskussioner kring VA-utredningen Bakgrunden till detta förslag är att samfällighetsföreningen i Årsta havsbad äger och förvaltar områdets allmänna platser, vägar och grönområden. I detta ingår parkeringsplatser, centrumanläggning, vatten-, dagvatten- och avloppsledningar, brunnar med uppfordringsanordningar, badområde och badbryggor. Genom beslut enligt anläggningslagen kan föreningens ansvarsområden utökas till att omfatta även det nya ledningssystemet. Fördelarna är att drift och underhåll inom området hamnar på samma ställe, nära brukarna. Snöröjning och övrigt löpande underhåll kan anpassas till behovet av framkomlighet i det aktuella fallet och variera på olika platser och vid olika tillfällen under året. Kommunen har inte haft för avsikt att ta över huvudmannaskapet för den allmänna platsmarken med hänvisning till områdets perifera läge och karaktär av fritidshusområde. Detta har även varit utgångspunkten för kommunstyrelsens uppdrag till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Möjliga scenarier Vid beslut om fortsatt planläggning kommer detaljplanering att påbörjas så snart programmet godkänts. Om kommunstyrelsen beslutar att inte gå vidare med detaljplanering efter programsamrådet är följande några tänkbara scenarier. Givetvis finns det flera. Kommunen inför tillståndsplikt för brunnsborrning och förelägger fastighetsägare/samfällighetsföreningen i Årsta havsbad att åtgärda befintliga anläggningar för vatten och avlopp, i enlighet med dagens krav. En gemensam VA-anläggning inrättas, genom anläggningsbeslut, trots att någon ny detaljplan inte upprättas. I båda ovanstående fall fortsätter således nuvarande detaljplaner att gälla, med en byggrätt på 60 kvm. För att förtydliga syftet med gällande planer och med hänsyn till kulturmiljön kan tilläggsbestämmelse för takvinkeln eller dylikt införas, genom tilläggsbestämmelse. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Inger Holmqvist Planchef 5 (5)