Vatten- och avloppsplanering. för områden utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp

Transkript

1 Vatten- och avloppsplanering för områden utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp

2 2 (52) Innehållsförteckning Förord... 4 Bakgrund... 5 Varför behövs en planering för vatten och avlopp i Nyköpings kommun?...5 Lagrum...5 Mål...5 Övergripande mål för Nyköpings kommuns utveckling av vatten- och avloppslösningar....5 Prioriteringsgrunder i områdesbeskrivningarna...6 Aspa... 7 Bergö... 8 Brannebol... 9 Bysjön Flättna Fnöska Fredön Gamla Lappetorp Hacksjön Horn Horns-Bergö Kila Samhälle (Ålberga Gård) Kisäng Koppartorp Ladängen/Bogslöt Lappetorp Lid Linudden Marsö Mosstorp Nävekvarn IP... 29

3 3 (52) Nöthagen Påljungshage Risö Sillekrog Sjösa Sjöskogen Skansholmen Skeppsvik Stavvik Sävö Tjuvholmen och Enholmen Uttervik Vikstugan Vålarö Västtorp Ängstugan Örsta/Aspudden Örstigsnäs Källförteckning Bilaga Bilaga Bilaga

4 4 (52) Förord Detta dokument är den del av VA-planen som beskriver de olika områdena som idag ligger utanför verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Det ger svar på frågan om var de kommunala anläggningarna ska expandera de närmaste åren, med tidsperspektivet fram till Nyköpings kommuns utveckling av infrastruktur för kommunalt vatten och avlopp är en av de största utmaningarna som kommunen står inför. Utbyggnad av infrastruktur bygger mycket på samordning av olika delar i kommunens organisation och ibland även samordning med grannkommuner. Några utvecklingsprojekt som pågår är: Kustledningen som är en ledning mellan Sjösa och Vålarö. Längs den planeras även ett antal verksamhetsområden. Utbyggnad av Brandholmens avloppsreningsverk för att klara miljökrav och de ökade anslutningarna. Längs Kilaån, norr om Ålberga, planeras utökning av verksamhetsområdet för att lösa avloppsfrågan. I närheten av och i centralorten, t.ex. Tjuvholmen och Enholmen, har områden beskrivits som behöver ingå i kommunens planering för att lösa infrastrukturen med vatten- och avloppsfrågorna på lämpligt sätt. Nyköpings framtid innebär ett ökat behov av vatten och avlopp. De kommunala vatten- och avloppsanläggningarna behöver uppgraderas och effektiviseras för att fortsättningsvis kunna drivas i decennier och uppnå de strängare kraven från myndigheter. Längs kusten och vid fritidshusområden ökar permanent bosättning, vilket ställer krav på högre VA-standard. Även den allmänna standardökningen i bostäder ställer krav på modernare och mer kraftfulla system. Nyköpings närhet till havet, känsliga sjöar, vattendrag och naturområden ställer krav på att avloppsfrågan planeras och åtgärdas för att minimera belastningen på dessa. Andra faktorer som påverkar behovet av modernisering är miljöbalken, plan- och bygglagen, lagen om allmänna vattentjänster samt Sveriges inordnande i EU, med konsekvenser i form av bland annat vattendirektiv och avloppsvattendirektiv. För att tillgodose behoven krävs ändamålsenliga anläggningar som beräknas stå kvar i många decennier framöver. Den tekniska livslängden för ett vatten eller avloppsreningsverk beräknas vara ca 40 år. Vatten- och avloppsledningar kan ha en livslängd på minst 50 år. Nuvarande vattenverk och reningsverk byggdes under och 1960-talen varför moderniseringsbehovet är stort. Alla dessa faktorer har analyserats och resultatet finns i detta dokument. Detta dokument ska aktualiseras vart fjärde år och bilagan med tidplan och uppskattade kostnader ska aktualiseras inför varje budgetperiod. Dokumentet är en del av VA-planen och det ligger på kommunledningskontorets ansvar att inbegripa VA-planen i kommunens övriga planering, som Översiktsplan (ÖP) och Fördjupad översiktsplan (FÖP). I samband med budgetberedningar lyfts aktualiseringar, behov och

5 5 (52) prioriteringar upp för att skapa den samverkan som behövs, både för den politiska viljan och för verksamheternas planering. Bakgrund Varför behövs en planering för vatten och avlopp i Nyköpings kommun? Nyköpings kommuns tillväxt är beroende av flera faktorer. En viktig faktor är tillgången på dricksvatten och avloppsanläggningar som tillgodoser miljömässiga och hälsorelaterade behov. I Nyköpings kommun finns flera olika bebyggelseområden som startade under och 1970-talen. Dessa har omvandlats och omvandlas fortfarande till att bli mer permanent boende. Det finns även områden som har vuxit under en lång rad år genom förtätning och nybyggnation. Det finns även flertalet nya planerade områden i varierande storlek - allt från några få sammanhängande hus i utkanten av tätorter, exempelvis i Råby, till stora sammanhängande områden, t.ex. Arnölandet och Skavsta. I alla dessa områden behövs dricksvatten av god kvalitet för att säkerställa människors hälsa och rening av avloppsvatten för att skydda miljön. Nyköpings kommuns läge gör att Östersjön och känsliga åar och vattendrag, t.ex. Kilaån, påverkas av utsläppen från enskilda avlopp. Avloppsvatten innehåller smittämnen såsom bakterier, virus och andra mikroorganismer. Avloppsvatten innehåller även gödande och syreförbrukande ämnen. Tillförsel av kväve och fosfor till Östersjöns kustvatten bidrar till algblomningen. Syreförbrukande ämnen orsakar att bottenfaunan slås ut och har även negativa konsekvenser för fiskbeståndet. Dricksvatten från egna brunnar fungerar så länge inte överuttag sker som bidrar till att saltvatten tränger undan sötvatten eller bakterier från kringliggande fastigheters avlopp tränger in i dricksvattenbrunnen och gör vattnet obrukbart som livsmedel. Det finns olika sätt att lösa avloppsfrågorna. Nyköpings kommuns ambition har varit att planera för de långsiktiga lösningarna. Med hjälp av planeringen kan medborgare och tilltänkta exploatörer få tydliga besked om VA-lösningarna under de närmaste 20 åren. Lagrum Utvecklingen i den kommunala VA-infrastrukturen i Nyköpings kommun är påverkad av flera lagstiftningar som ibland samverkar och ibland motsäger varandra. De viktigaste lagarna som påverkar VA-besluten är lagen om allmänna vattentjänster, miljöbalken samt plan- och bygglagen. Se bilaga 2 för lagarnas viktigaste innehåll. Mål Övergripande mål för Nyköpings kommuns utveckling av vatten och avloppslösningar Det övergripande målet är att utforma en strategi för hur utveckling av nya bebyggelseområden ska ske för att minimera negativ påverkan på skyddsvärda recipienter och att uppnå en långsiktig VA-försörjning. Huvudman kan vara kommunal, samfälld eller enskild. Detta dokument beskriver den kommunala långsiktiga strategin.

6 Prioriteringsgrunder i områdesbeskrivningarna De områden som kommunen analyserat och beskrivit finns dokumenterat och med i beskrivningen finns uppgifter om: Antal fastigheter/storlek på området Hur dricksvattenförsörjningen är ordnad Hur avloppsförsörjningen är ordnad Närhet till kommunalt verksamhetsområde Intressant historik Närhet till skyddsvärd recipient Trend/inflyttning Kartbild över området Eventuell problematik gällande vatten och avloppsfrågorna Sida 6 (52)

7 7 (52) Aspa Beskrivning av Aspa I anslutning till verksamhetsområdet i Aspa ligger 9 fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avlopp. Dessa har idag enskilda avloppsanläggningar. Vid tillsyn på avloppsanläggningarna under våren 2012 kunde konstateras att samtliga anläggningar är mycket bristfälliga och behöver förbättras. Ett par av fastigheterna har även utsläpp av orenat avloppsvatten inom vattenskyddsområdet. Historik Förmodligen anslöts inte dessa då övriga samhället bildade ett verksamhetsområde eftersom de inte kan anslutas med självfall till kommunens nät på orten. Det krävs en mer omfattande teknisk lösning för att ansluta dessa fastigheter. I dagsläget finns inga planer på exploateringar i närområdet och inflyttningen beräknas bli låg framöver. Nyköping Vatten utreder möjligheten att utvidga verksamhetsområdet under 2013 för att införliva dessa fastigheter. Tekniskt är det bäst att koppla dessa fastigheter till kommunala nätet, vilket innebär att kommunen behöver bygga ett nytt nät med anslutningspunkter till respektive fastighet.

8 8 (52) Bergö Beskrivning av Bergö Bergö är en ö med fritidsbebyggelse. 13 fastigheter har ett eller flera hus. Troligen finns bara enkla lösningar för vatten och avlopp. I dagsläget är det lokala lösningar som gäller. Efter att miljö har inventerat avloppsförhållanden i området kommer det tas beslut om eventuella åtgärder.

9 9 (52) Brannebol Beskrivning av Brannebol Detta fritidshusområde har gemensamt vatten och enskilda avlopp. Området har 63 tomter varav 11 var bebodda permanent under Permanentningen har ökat de senaste 10 åren och kommer troligtvis att fortsätta öka framöver. Området ligger kustnära och har Hornsviken som närmaste recipient. Området kommer enligt nuvarande planering att läggas inom verksamhetsområde för kustledningen. Detaljprojektering kommer att ske under 2014.

10 10 (52) Bysjön Beskrivning av Bysjön Området Bysjön har 10 fastigheter som ingick i miljöenhetens tillsyn Krav har ställts på bristfälliga anläggningar. Fastigheterna har enskilt vatten. Här är det endast aktuellt med lokala lösningar. Inga exploateringar i närheten planeras och det är långt till kommunala nätet.

11 11 (52) Flättna Beskrivning av Flättna Flättna är en kommunägd gård med ca 12 lägenheter. Husen har bristfälliga avloppsanläggningar och eget vatten. Sannolikt avvattnas Flättna mot Snäckviken som ingår i Strandstuvikens naturreservat. Det är dock ca 1,5 km mellan Flättna och Snäckviken så eventuell påverkan bedöms som mycket liten. En utredning är framtagen under 2012 av Samhällsbyggnad med åtgärdsförslag att dra en överföringsledning och ansluta de kommunala fastigheterna.

12 12 (52) Fnöska Beskrivning av Fnöska I Fnöska finns 13 tomter varav 4 beboddes permanent under Recipient för området är sjön Båven. Historik Området ingick i miljöenhetens tillsyn Krav har ställts på bristfälliga anläggningar med WC anslutet. Inga nya exploateringar väntas i närheten. Området ligger endast ca 500 m från fritidshusområdet Hacksjön som även det endast har enskilda avloppslösningar. De närmaste åren väntas ingen stor ökning av permanentboendet i området. Här är det endast aktuellt med lokala lösningar eftersom det är långt till kommunala anläggningar.

13 13 (52) Fredön Beskrivning av Fredön Fredöns fritidshusområde ligger vid Marsviken fanns 96 tomter varav 14 beboddes permanent. Området har gemensamt nät för vatten och avlopp via samfällighet. Avloppet är anslutet till Oxelö Energi, via avtal. Vattnet levereras från Nyköping (Högåsen) via en anslutningspunkt med mätarbrunn. De allra flesta fastigheterna är anslutna. Eftersom samfälligheten är ansluten till kommunala VA-anläggningar anses området ha en långsiktig och hållbar lösning.

14 14 (52) Gamla Lappetorp Beskrivning av Gamla Lappetorp I Gamla Lappetorp finns enbart enskilt vatten och avlopp. Här finns dock ett visst exploateringsintresse. I dagsläget finns inga planer på att detta område ska bli ett verksamhetsområde, men en samfälld lösning via anslutningspunkt är att rekommendera i samband med anläggning av kustledningen.

15 15 (52) Hacksjön Beskrivning av Hacksjön Hacksjön är ett fritidshusområde med 32 tomter varav 2 beboddes permanent under Permanentningen väntas inte öka i nämnvärd omfattning de närmaste åren. Det finns en gemensam vattentäkt med vatten från Hacksjön. Fastigheterna har enskilda avloppsanläggningar. Recipient är inte Hacksjön - vattnet rinner åt andra hållet. Historik Miljöenheten inventerade området Krav har ställts på bristfälliga anläggningar med WC anslutet. De flesta fastigheter hade dock olika typer av torrtoaletter. Vid tillsynen på avloppen inom Hacksjöns fritidshusområde kunde konstateras att vattnet stod över utloppsröret i många slamavskiljare och att flera av infiltrationerna för BDT-avlopp (bad, disk och tvätt) var dränkta på grund av högt grundvatten. Detta påverkar reningen och livslängden på anläggningarna. Miljöenheten bedömer att dräneringen bör ses över i området. Inga nya exploateringar väntas i närheten. De närmaste åren väntas ingen stor ökning av permanentboende i området. Här är det endast aktuellt med lokala lösningar eftersom det är långt till kommunala anläggningar. En gemensamhetslösning är förmodligen det bästa ur miljösynpunkt. Området ligger endast ca 500 m från fritidshusområdet Fnöska som även det endast har enskilda avloppslösningar.

16 16 (52) Horn Beskrivning av Horn I nuläget finns i stort sett enbart enskilda lösningar. Området är kuperat och det är mycket berg. Området planeras att bli ett verksamhetsområde i samband med att kustledningen anläggs. Detaljprojektering sker under 2014.

17 17 (52) Horns-Bergö Beskrivning av Horns-Bergö Horns-Bergö är ett område med ett 15-tal fastigheter vid kusten. Troligtvis är det främst enkla avloppslösningar och enskilt vatten i området. Miljöenheten planerar att inventera området och efter det tas beslut om eventuella åtgärder. Det kommer att finnas möjlighet att göra anslutning till kustledningen via en samfälld lösning. I dagsläget är det ej aktuellt med verksamhetsområde.

18 18 (52) Kila Samhälle (Ålberga Gård) Beskrivning av Ålberga gård Området innefattar ca 35 fastigheter. Delar av området har gemensamt dricksvatten. Avloppsreningen består endast av slamavskiljning, delvis finns gemensamma ledningsnät. Utloppen går till Ålbergaån som rinner till Kilaån. Kilaån och nedre delen av Ålbergaån är ett Natura 2000-område. I bevarandeplanen för området finns bland annat följande bevarandemål: Kväve- och fosforhalterna i åns vatten och sediment skall ej försämras mot ett mer näringsrikt tillstånd utan även fortsättningsvis förbättras. Historik Under 70-, 80-, och 90-talen gjordes försök att ordna gemensam avloppslösning genom bildande av samfällighet. Dessa försök misslyckades. Det finns inget närliggande verksamhetsområde. I dagsläget finns inga planer på exploateringar i närområdet och inflyttningen beräknas bli låg framöver. Det mest ekonomiska och även bästa ur teknisk synpunkt är att göra en gemensam lokal lösning för området. Kommunen kommer att ta ansvar för att utreda VA-frågan i området, under 2014.

19 Kisäng Sida 19 (52)

20 20 (52) Beskrivning av Kisäng Fritidshusområdet Kisäng har 142 tomter varav 63 var bebodda permanent under De senaste 10 åren har dock permanentningsgraden varit konstant och befolkningsförändringen var till och med svagt negativ. Kisängs fritidshusområde har gemensamt vatten och enskilda avloppsanläggningar. Närmaste recipient är Kisängsfjärden som är en del av sjön Långhalsen. Historik Kommunal anslutning diskuterades vid planändring WRS har gjort en utredning om VA i området 2007 (VA-försörjning för fritidshusområdet Kisäng). Här bör en kompletterande projektering göras till WRS utredning. Utredningen visar på möjlighet att ansluta till Fäbro pumpstation för avlopp som pumpar vattnet vidare till Stigtomta reningsverk. Det är även möjligt att ansluta vatten från Högåsen. Kisäng är ett prioriterat område för att lösa VA-frågan långsiktigt. Kommunen behöver besluta om vidare utredning ska göras för att sedan fortsätta dialog med samfällighet om anslutning. Området kan anslutas som samfällighet via en gemensam anslutningspunkt.

21 Koppartorp Sida 21 (52)

22 22 (52) Beskrivning av Koppartorp Delar av Koppartorp har kommunalt vatten och avlopp. Kyrkbyn har enskilda lösningar och det finns även en förening med en gemensamhetsanläggning för både vatten och avlopp. Ökad bebyggelse och inflyttning till Koppartorp bedöms fortsätta vara låg. Historik En fråga om att ansluta till kommunalt vatten har tidigare ställts från föreningen. Avloppsfrågan har däremot aldrig diskuterats. Den del av Koppartorp som har kommunalt vatten och avlopp har hög belastning av dagvatten i ledningsnätet. Detta påverkar även Buskhyttans avloppsanläggning. Utredningar och flödesmätningar har utförts men ingen åtgärd har genomförts. Framtidplanering Här bör möjligheterna att utöka verksamhetsområdet ses över. Ett tydligt utredningsbehov finns i området för lämpliga lösningar på vatten, avlopp och dagvatten. Historik Under 2011 sökte kommunen LOVA-bidrag för att kunna bygga en överföringsledning och ansluta området till det kommunala VA-nätet. Kommunen beviljades då inget bidrag för detta projekt. Det finns en färdig projektering och ett förslag till mark- och exploateringsenheten om att ansluta VA från Flättna Gård med omnejd till Krikens pumpstation. Det skulle innebära att det blir en samfällighet med en anslutningspunkt så som förslaget ligger i dag. Ett förslag är att samordna detta med planerna att bygga en dagvattendamm öster om järnvägen vid Kriken.

23 23 (52) Ladängen/Bogslöt Beskrivning av Ladängen/Bogslöt Ladängen/Bogslöt är ett fritidshusområde vid Marsviken med gemensamt vatten och enskilda avloppslösningar. Det finns 22 tomter men ingen av dem beboddes permanent under En lokal lösning är att föredra ur både teknisk och ekonomisk synpunkt. Ur miljösynpunkt är troligtvis en större gemensamhetsanläggning fördelaktig jämfört med flera mindre anläggningar.

24 24 (52) Lappetorp Beskrivning av Lappetorp Detta är ett nybyggt villaområde, 42 fastigheter, med ett gemensamt VA-ledningsnät. Området förses med vatten från ett vattenreningsverk och avloppsvattnet renas i ett avloppsreningsverk. Området kan anslutas till kommunalt VA i samband med att kustledningen byggs.

25 25 (52) Lid Beskrivning av Lid Lid är ett litet samhälle med delvis gemensamt vatten och eventuellt finns någon gemensam avloppsanläggning för vissa av fastigheterna. I Lid finns ett 40-tal bebodda fastigheter. Lid ligger inom Svärtaåns avrinningsområde. Intill samhället finns sjöarna Glottran, Kappstasjön och Eknaren. Området kommer att ingå i miljönämndens inventering av enskilda avlopp inom de närmsta åren. En lokal lösning av VA kan behöva utredas.

26 26 (52) Linudden Beskrivning av Linudden På Linudden finns 19 tomter varav 6 beboddes permanent under Det är en stor ökning jämfört med 2001 då endast 1 tomt beboddes permanent. Permanentboendet i området kan väntas fortsätta att öka. Historik Linudden anslöt sig 2010 till kommunalt vatten och avlopp via samfällighet. Förbindelsepunkten är vid pumpstationen Örstig etapp 1. Området anses ha en långsiktig lösning för VA.

27 27 (52) Marsö Beskrivning av Marsö Marsö fritidshusområde har 43 tomter varav ingen tomt beboddes permanent under Här finns troligen bara enkla lösningar för vatten och avlopp. Historik Önskningar om ytterligare exploateringar finns från fastighetsägare men det är osäkert om de blir verklighet. Miljöenheten kommer att inventera avloppsförhållanden i området. Efter det tas beslut om eventuella åtgärder. Det kommer att finnas möjlighet att göra anslutning till kustledningen via en samfälld lösning. I dagsläget är det ej aktuellt med verksamhetsområde.

28 28 (52) Mosstorp Beskrivning av Mosstorp Mosstorp är ett fritidshusområde intill Fredön. Gemensamt kommunalt vatten finns till fastigheterna 2:32-2:35, medan övriga fastigheter inte är anslutna. Samtliga fastigheter har enskilda avloppsanläggningar beboddes 4 av de 26 tomterna permanent, vilket är en fördubbling jämfört med Området har Marsviken som recipient. För att lösa avloppsfrågan finns möjlighet att utreda anslutning till Fredön och Oxelö Energi. Det är ca meter till närmaste anslutningsmöjlighet. Vid behov av vatten kan det anslutas från Nyköping Vatten. Ett annat alternativ uppstår om det blir aktuellt att Buskhyttans avlopp tas in till Brandholmens avloppsreningsverk och en ny ledning dras förbi området.

29 29 (52) Nävekvarn IP Beskrivning av Nävekvarn IP Nära Nävekvarn IP finns 4 fastigheter inklusive en idrottsplats med bristfälliga avlopp i anslutning till kommunalt verksamhetsområde. Dricksvatten finns via kommunalt ledningssystem. Dessa vattenledningar bör bytas i samband med att avloppsledningar läggs ner. Avloppsvattnet leds idag till ett vattendrag intill fastigheterna, vilket rinner genom Nävekvarns tätort och efter drygt en kilometer mynnar i Bråviken. Historik Ritningsunderlag finns framtaget för en utvidgning av närliggande verksamhetsområde, så att det kommer innefatta även dessa fyra fastigheter.

30 30 (52) Nöthagen Beskrivning av Nöthagen Det finns 4 fastigheter vid spårområdet i Nöthagen som har dåliga enskilda avloppsanläggningar (endast slamavskiljare) med utlopp till dike som leder till Idbäcken. Fastigheterna är anslutna till kommunalt vatten. Historik Dessa fastigheter har under 1980-talet utretts och olika åtgärdsförslag har tagits fram av kommunen. Åtgärder för att införliva dessa i verksamhetsområdet har inte tidigare beslutats. En orsak kan vara att kostnaderna för att ansluta dessa fastigheter är höga och därför har de inte tidigare prioriterats. Fastigheternas avlopp bör anslutas till befintligt nät i området. Det är nära till det kommunala nätet men avloppsvattnet behöver pumpas. Nyköping Vatten utreder möjligheten att utvidga verksamhetsområdet för att införliva dessa fastigheter. Tekniskt är det bäst att koppla dessa fastigheter till kommunala nätet, vilket innebär att man behöver bygga ett nytt nät med anslutningspunkter till respektive fastighet. Den nya exploateringen Dammgruvan i närheten kommer inte att påverka VA-situationen i detta område.

31 31 (52) Påljungshage Beskrivning av Påljungshage I området finns drygt 20 fastigheter, samtliga med enskilda avlopp. De fastigheter som ligger norr om E4:an har två gemensamma slamavskiljare utan efterföljande rening. Vid fastigheterna söder om E4:an finns enligt slambrunnsregistret endast en trekammarbrunn som töms via budning. Miljöenheten har inga uppgifter om att det ska finnas någon efterföljande rening till den brunnen. Historik Området ligger utanför centralortens verksamhetsområde för vatten och avlopp. I och med expansionen av Nyköpings centralort har området kommit närmare det kommunala verksamhetsområdet. Inflyttningen till området väntas inte öka och i dagsläget finns inga planer på exploateringar i närheten som påverkar VA-situationen i detta bostadsområde. Bostadsområdet Påljungshage ligger nära kommunalt nät och anslutning till detta kan ordnas relativt enkelt. Tryckledning under vägen finns redan för VA vid handelsområdet Påljungshage. Området bör därför anslutas till kommunalt nät. Huruvida införlivning i verksamhetsområde sker beslutas efter utredning. Innan utredningen slutförs görs en konsekvensbeskrivning av för- och nackdelar. Ett par fördelar med ett verksamhetsområde är att kommunen får kontroll på VA-nätet samt att kommunen kan skapa samordningsvinster genom en rundmatning av vattnet. Nackdelar skulle kunna vara att det kan bli stora investeringskostnader som inte kan täckas av anslutningsavgifter

32 32 (52) Ett annat alternativ är att anslutningspunkter för slamavskiljarna kan upprättas och kommunen anvisar anslutningspunkt. Risö Beskrivning av Risö På Risö finns fritidsbebyggelse på 65 tomter. Endast en tomt beboddes permanent under Det finns en gemensam vattentäkt på fastlandet och ett distributionsnät på ön. Troligtvis finns bara enkla enskilda avloppslösningar. Miljöenheten kommer att inventera området och efter det kan beslut åtgärd tas. Det kommer att finnas en möjlighet att ansluta till kommunalt VA via en samfälld lösning. Anslutningen sker vid Vålarö. Frågan tas med fördel upp innan man går in i Vålarö med detaljprojektering som planeras att starta 2015.

33 33 (52) Sillekrog Beskrivning av Sillekrog Området har numera så många invånare att det räknas som en tätort (över 200). Granlund och Kvegerö har tillsammans drygt 250 fastigheter. Kvegeröområdet har gemensamt sommarvatten och Granlundsområdet har ca 15 gemensamma grävda brunnar (handpumpade). Samtliga har enskilda avloppslösningar. Flera små sjöar finns i området varav åtminstone en används som badsjö. Historik En VA-utredning är gjord av WRS Uppsala AB och finns redogjord i rapport VA-försörjning för fritidshusområdena Granlund och Kvegerö - utredning av möjliga alternativ inför detaljplanering från I rapporten framgår att det finns förutsättningar att lösa avloppen individuellt på de flesta tomter och att grundvattentillgången är så god att en fullständig permanentning av områdena är möjlig. Dock har miljöenheten sett ett växande problem med att få tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar i takt med att fler och fler borrar efter eget vatten. Inget verksamhetsområde finns i närheten i dagsläget. Möjligheterna till samarbete med Trosa kommun behöver undersökas för eventuell samordning då Vagnhärad och Västerljung ligger relativt nära. På andra sidan kommungränsen mot Gnesta finns också bebyggelse som eventuellt kan ingå i en framtida gemensam VA-lösning. Ett förslag till lösning är att de närliggande kommunerna bildar en gemensam arbetsgrupp för att belysa frågan och arbeta fram en VA-lösning för hela området. Det angreppssättet bedöms idag vara det strategiskt bästa och långsiktigt mest optimala för att samordningsvinster mellan kommunerna ska uppnås, sett både utifrån miljö- och hälsoaspekter samt resursoptimering.

34 34 (52) Sjösa Beskrivning av Sjösa Bortre delen av Sjösa har enbart enskilda avloppslösningar. I området finns ett 30-tal fastigheter. Recipient är Svärtaån som efter några hundra meter mynnar i Sjösafjärden. Historik Det har tidigare enbart varit fritidshus i området, men det har med tiden omvandlats till ett mer permanent boende. Detta område har under lång tid haft hög prioritering ur miljösynpunkt. Sjösa verksamhetsområde kommer att utökas och området kommer att anslutas i samband med anläggning av kustledningen.

35 35 (52) Sjöskogen Beskrivning av Sjöskogen Sjöskogen är ett omvandlingsområde med en gemensam vattentäkt och enskilda avloppslösningar. Under 2012 fanns det 148 tomter varav 31 beboddes permanent. Detta område är på grund av topografin och tunna jordlager ett svårt område för VA ur teknisk/ekonomisk aspekt. Området avvattnas mot Bråviken som i den här delen är ett riksintresse för naturvården samt ett naturreservat. Det finns möjlighet med en anslutning till Skeppsviks avloppsnät samt även ordna kommunal vattenanslutning istället för den lösning som finns idag. Ansvaret för utredning och planering av en eventuell förändring, anses idag ligga på samfälligheten.

36 36 (52) Skansholmen Beskrivning av Skansholmen Skansholmen är en ö med nära anslutning till fastlandet vid Horn. Ön har 18 tomter varav 1 beboddes permanent under Miljöenheten kommer att inventera avloppsförhållanden i området. Efter det tas beslut om eventuella åtgärder. Det kommer att finnas en möjlighet att göra anslutning till kustledningen via en samfälld lösning. I dagsläget är det ej aktuellt med verksamhetsområde. Det finns initiativ på ön för att ordna med detta.

37 37 (52) Skeppsvik Beskrivning av Skeppsvik Skeppsvik är numera en tätort eftersom invånarantalet överstiger 200. Området har 314 tomter varav 102 beboddes permanent under Trenden de senaste 10 åren är dock att permanentningen minskat något. Det finns gemensamma nät över hela området för vatten och avlopp med anslutning till kommunala nätet via en anslutningspunkt. Området avvattnas mot Bråviken som i den här delen är ett riksintresse för naturvården samt ett naturreservat. Då området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp anses området ha en långsiktig VAförsörjning.

38 38 (52) Stavvik Beskrivning av Stavvik Stavvik är ett fritidshusområde vid Lidsjön som 2012 hade 66 tomter varav 16 beboddes permanent. Samfälligheten i området ansvarar för de gemensamma näten för vatten och avlopp med anslutningspunkt till Edstorp vattenreningsverk och avloppsreningsverk. Historik När Edstorp anslöts till kommunalt VA på 1970 talet fick de anslutningspunkten för vatten i vattenreningsverket. Detta anses i dag inte som en optimallösning ur bland annat livsmedelssynpunkt. Området har en långsiktig VA-lösning då det är anslutet till kommunalt VA. I samband med uppgradering av Edstorps vattenanläggning eller annat förnyelsearbete på ledningsnätet hos samfälligheten ska åtgärder göras för att ändra förbindelsepunktens läge.

39 39 (52) Sävö Beskrivning av Sävö Det finns en restaurang och ett vandrarhem samt fritidshusbebyggelse på ön. VAförsörjningen består av enskilda avlopp och enskilt vatten. Det finns en gemensam vattentäkt för de södra delarna av ön. Större delen av ön ingår i Sävö naturreservat och hela Sävö ingår i det Natura 2000-område som även täcker bland annat Långön och Ringsön. Miljöenheten kommer att inventera avloppsförhållanden i området. Efter det tas beslut om eventuella åtgärder. Här gäller bara lokala lösningar ur både teknisk och ekonomisk synpunkt.

40 40 (52) Tjuvholmen och Enholmen Beskrivning av Tjuvholmen och Enholmen Fritidshusområdet har 78 tomter där de flesta är anslutna till ett gemensamt avloppsledningsnät med kommunal anslutning. Detta nät klarar dock inte fler anslutningar och nya hus måste inrätta egna avloppsanläggningar. I området finns både egna dricksvattenbrunnar och ett kommunalt dricksvatten via gemensamt distributionsnät. Det är drygt 1 km till närmaste verksamhetsområde. Andelen tomter som bebos permanent har fördubblats sedan 2001 och uppgår nu till drygt 30 %. Inflyttningen i området väntas fortsätta. Historik Udden omgärdas av Sjösafjärden och Mellanfjärden som i Vattenmyndighetens rapport 2009:5 Övergödda havsvikar och kustnära sjöar inom Norra Östersjöns vattendistrikt bedöms vara mycket övergödda. Dock kommer huvudbelastningen från de tre stora åarna Nyköpingsån, Svärtaån och Kilaån som mynnar i området, samt Brandholmens reningsverk. Området förväntas hysa fler permanentboende i framtiden i och med möjlighet till utökad byggrätt enligt gällande detaljplan. Om verksamhetsområdet utökas måste ett helt nytt nät byggas ut för att få till en kommunal standard. Kommunen behöver prioritera området för utredning och planering för att få en helhetssyn och en långsiktig lösning av VA-frågan.

41 41 (52) Uttervik Det röda strecket visar var vattenledningar skulle kunna läggas vid en eventuell framtida anslutning till kommunalt vatten.

42 42 (52) Beskrivning av Uttervik Uttervik är ett omvandlingsområde med gemensamt avlopp och vatten. Det finns 284 tomter varav 45 beboddes permanent under De senaste 10 åren har antalet permanentboende varit nästintill oförändrat. Uttervik har ett eget vattenverk, en gemensam avloppsanläggning och ett nyligen renoverat nät. Recipient för området är Bråviken. Området anses ha långsiktig VA-lösning. Vikstugan Beskrivning av Vikstugan Vikstugan är ett fritidshusområde intill sjön Svarvaren. Området består av 12 tomter varav ingen beboddes permanent under Förmodligen har fastigheterna enskilda avlopp och enskilt dricksvatten. Miljöenheten kommer att utföra tillsyn på dessa avlopp under Området kommer att ingå i miljönämndens inventering av enskilda avlopp under de närmaste åren. Om många av avloppsanläggningarna visar sig vara bristfälliga är det troligtvis bäst ur miljösynpunkt att en gemensamhetsanläggning ordnas för fastigheterna. Denna bör utredas, uppföras och skötas av en samfällighet eftersom området är relativt litet och det är långt till närmaste verksamhetsområde.

43 43 (52) Vålarö Beskrivning av Vålarö Vålarö är ett större fritidshusområde, 190 tomter, med en hel del permanentboende. År 2012 beboddes 25 tomter permanent och antalet förväntas öka. Området har idag gemensamt dricksvatten och en gemensam avloppsanläggning för BDT-vatten (bad, disk och tvätt). Det finns även en del enskilda avloppsanläggningar för både WC- och BDT-vatten. Närmaste recipient för området är Vålarfjärden. Historik Gällande detaljplan medger större byggrätter än tidigare. I dag medges byggrätt till 150 m 2 Området kommer enligt nuvarande planering att läggas inom verksamhetsområde för kustledningen. En detaljprojektering planeras att utföras under Även dagvattenfrågan kommer att utredas och åtgärdas då det är sanka områden mellan bergsryggarna.

44 44 (52) Västtorp Beskrivning av Västtorp Västtorp är ett splittrat fritidshusområde vid sjön Långhalsen. Området har gemensamt vatten och enskilda avloppsanläggningar. Totalt finns 18 tomter varav 2 beboddes permanent under Det bästa alternativet för avlopp är troligtvis egna lösningar även fortsättningsvis, p.g.a. att fastigheterna ligger relativt utspridda. Inga exploateringar planeras i nuläget i området och inflyttningen beräknas fortsätta att vara liten.

45 45 (52) Ängstugan Beskrivning av Ängstugan Området Ängsstugan består av ett kolonistugeområde samt 8 fritidshustomter med enskilt vatten och avlopp. I koloniområdet finns sommarvatten samt en gemensamhetsanläggning för toaletter. En översyn av hur pass väl VA-anläggningarna uppfyller kraven är nödvändig. Trenden är att människor vistas mer och mer i kolonistugeområdet och att stugorna i vissa fall börjat fungera som små fritidshus. Detta område bör därför ses över i samband med en utredning om Tjuvholmen och Enholmen.

46 46 (52) Örsta/Aspudden Beskrivning av Örsta/Aspudden Örsta/Aspudden är ett fritidshusområde som ligger vid Långhalsen med enskilt dricksvatten och enskilda avlopp. År 2012 fanns det 43 tomter i området varav 2 beboddes permanent. Miljönämndens kommande inventering och tillsyn i området kommer att visa hur avloppssituationen ser ut. Det finns inget verksamhetsområde eller kommunalt nät i närheten, vilket gör att avloppsfrågan sannolikt måste lösas lokalt.

47 47 (52) Örstigsnäs Beskrivning av Örstigsnäs Örstigsnäs fritidshusområde på Arnö har gemensamt vatten och enskilda avloppsanläggningar. År 2012 fanns 37 tomter varav 4 beboddes permanent. Eftersom exploateringar planeras mellan Örstigsnäs och Nyköpings tätort kan man förvänta sig en ökande andel permanentboende framöver. En detaljplan finns för området. Recipient för avloppsvattnet från de flesta fastigheterna är Strandstuviken som delvis är ett Natura 2000-område. Historik En förprojektering med VA-lösning för området är utförd av Geosigma. Utredningen gjordes i samband med framtagande av alternativ och förslag på dragning av kustledningen. Om fler tomter tillkommer i framtiden kommer dessa att anslutas till kommunalt vatten och avlopp och det kan då vara lämpligt att i samband med detta ta ställning till om hela området ska förses med kommunalt vatten och avlopp. För anslutning av Östigsnäs till kommunalt avlopp kan en befintlig självfallsledning användas. Denna går till Strandstuvikens pumpstation. Pumpstationen måste i så fall uppgraderas.

48 48 (52) Källförteckning Nyköpings Kommun, Samhällsbyggnad, Strategienheten. Permanentning av fritidshusområden i Nyköpings Kommun, , daterad Länsstyrelsen i Västmanlands län Övergödda havsvikar och kustnära sjöar inom Norra Östersjöns vattendistrikt - Redovisning av regeringsuppdrag. Rapport 2009:5. ISSN WRS Uppsala AB, Ebba af Petersen & Marika Palmér Rivera, VA-försörjning för fritidshusområdet Kisäng. Utredning gjord på uppdrag av Nyköpings kommun, Samhällsbyggnad, daterad 29 juni Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. Sammanfattning lagtexter

49 49 (52) Bilaga 1 Ordlista Avloppsvatten: Spillvatten (vatten från toalett, bad och disk) samt dagvatten (regn-, tak- och smältvatten från hårdgjorda ytor). Gemensamhetsanläggning: Anläggning som används av flera fastigheter. Grundvatten: Vatten som finns i och under marken i så kallade akvifärer. Miljöbalken: Samlad miljölagstiftning. Recipient: Sjö, hav eller vattendrag som tar emot vatten från antopogen (mänsklig) aktivitet. Samfällighet: Juridiskt bindande förening bestående av fler än en fastighet med syfte att hantera gemensamhetsanläggningar m.fl. Verksamhetsområde: Juridisk enhet för den fysiska platsen där allmänna vattentjänster förekommer. Innanför verksamhetsområdet är kommunen huvudman och driver och förvaltar anläggningarna.

50 50 (52) Bilaga 2 Sammanfattning lagtexter LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER (VTL) Lagen om allmänna vattentjänster gäller från den 1 januari 2007 och ersätter den gamla VA lagen. Bestämmelser i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjningen och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs ta hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljö. Lagen reglerar avgiftsuttag, juridisk skyldighet att införa ett verksamhetsområde samt ekonomiska förutsättningar och redovisningsform för den kommunala VA-verksamhet. Enskilda anläggningar regleras inte av denna lag. MILJÖBALKEN (MB) Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. MB ska tillämpas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter samt att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Enligt MB 9 kap 7 ska avloppsvatten avledas och renas eller tas hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Miljöbalkens 11 kap. reglerar vattenverksamhet bl.a. sådan verksamhet som innebär bortledande av vatten från vattenområden eller grundvatten. Ansökan om tillstånd för vatten verkverksamhet prövas normalt av miljödomstolen. PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Denna lag innerhåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållande och långsikt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bebyggelsen ska bland annat lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, samt att byggnader ska placeras och utformas så att inverkan på grundvatten begränsas. ANLÄGGNINGSLAGEN (AL) Anläggningslagen syftar till att reglera samverkan mellan olika fastigheter. Den innehåller bestämmelser om samverkan genom gemensamhetsanläggningar. AL innehåller även bestämmelser om enskilda väggar.

51 51 (52) För att få inrätta en gemensamhetsanläggning (GA), vilket är en anläggning som hör till flera fastigheter gemensamt, måste anläggningen vara av väsentlig betydelse för dessa fastigheter. En gemensamhetsanläggning inrättas vid en förrättning enligt anläggningslagen. Exempel på en gemensamhetsanläggning är vägar, bryggor, lekplatser och VAanläggningar. LIVSMEDELSLAGEN Livsmedelslagstiftningen syftar bl.a. till att säkerställa dricksvatten av god kvalitet till konsumenterna. Livsmedelverks föreskrifter om dricksvatten preciserar vad som gäller för dricksvattenförsörjning, bl.a. anges krav på kvalitet och egenkontroll. Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent. Anläggningar som distribuerar över 10 m3 vatten per dygn eller försörjer 50 personer omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter, medan de vattentäkter som understiger denna mängd omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd. Anläggningar som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter ska godkännas eller registreras av kommunens nämnd för miljö- och hälsofrågor som också är tillsynsmyndighet. Egenkontrollprogram ska upprättas och fastställas. VATTENDIREKTIVET Ett EG-direktiv för vatten antogs år Målet med vattendirektivet är god vattenstatus och god ekologisk status. Det ska uppnås genom ett långsiktigt skydd av alla typer av vatten, grundvatten, sjöar och kustvatten. God vattenkvalitet ska bevaras, vattenkvalitén ska förbättras, ingen försämring får ske. Vattenplanering och administration ska ske med avrinningsområden som utgångspunkt. Vattenvården sker över politiska områdesgränser såsom kommuner, län eller länder.

52 52 (52) Bilaga 3 Förslag på Tidplan för utvecklingsområden ses över varje år för prioritering 2014 Utredning Åtgärd ansvarig Utredningarna ska besvara alternativ på tekniska lösningar, kostnadskalkyler och driftkalkyler. I utredningen behöver även belysas om VA frågan ska ska lösas med kommunalt VA, samfälld eller enskildlösning. Utredningsförslag och åtgärdsförslag tas upp varje år i den kommunala VA strategin för prioritering. Aspa utredning 2013 X Tekniska divisionen Edstorp enb VO vidare utredning behövs X Tekniska divisionen Kila samhälle (Ålberga Gård) X Tekniska divisionen 2015 Område/ort Nävekvarns IP finns utredning och åtgärds förslag X Tekniska divisionen Påljungshage X Samhällsbyggnad 2016 Flättna (Kommunens byggnader) finns utredning X Samhällsbyggnad Påljungshage X Tekniska divisionen Nöthagen X Samhällsbyggnad 2017 Nöthagen X Samhällsbyggnad Tjuv/Enholmen/Ängstugan X Samhällsbyggnad 2018 Sillekrog(Kvegerö o Granlund) X Samhällsbyggnad Sillekrog behöver utredas över kommungränserna 2019 Örstignäs X Samhällsbyggnad Koppartorp X Samhällsbyggnad 2020 Sjöskogen X Samhällsbyggnad 2020 Utredning Åtgärd ansvarig Kisäng X Samhällsbyggnad 2021 Mosstorp X Samhällsbyggnad