Dammkärr-Vattubrinken

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret Startpromemoria Dnr (P09009) Detaljplan för inom Enhörna kommundel i Södertälje Upprättad

2 Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret föreslår att ny detaljplan tas fram för området med syfte att skapa bättre möjligheter för permanentboende dels genom utökade byggrätter, dels genom att säkerställa hållbara VA-system, godtagbar vägstandard och erforderlig samhällsservice. Inom ramen för planarbetet skall möjligheten att införliva s arrendetomter i detaljplanen studeras. Detaljplanen kommer att genomföras med normalt planförfarande utan upprättande av detaljplaneprogram. Planområdet ligger norr om Södertälje tätort. Bakgrund började planläggas 1947 och bebyggdes under 50- och 60-talet med fritidshus. När ny byggnadsplan för hela området antogs 1973 var 216 av 246 tomter bebyggda. Redan då fanns fastboende i området, ca 10 hushåll enligt planbeskrivningen. Successivt har fler valt att bosätta sig i området. I likhet med andra områden från samma tid som stegvis har omvandlats från fritidsboende till permanentboende har de senaste decenniernas förändringar inneburit att nya behov och problem uppstått. De boende efterfrågar större byggrätter och belastningen på VA-system och vägar har ökat. Mer helårsboende ställer även högre krav på samhällsservice så som kollektivtrafik /skolskjuts och tillgång till barnomsorg och skola. Belastningen på VA-systemet innebär att anläggningarna inte fungerar tillfredställande med ökade utsläpp eller risk för ökade utsläpp i Mälaren som följd. Sedan området planerades har också ny lagstiftning och nya bestämmelser skärpt samhällets krav och ansvar för hållbar hantering av avlopp. Ett exempel är att ingår i det framtida vattenskyddsområdet för Sydöstra Mälaren. Kommunen har också, enligt den nya Vattentjänstlagen från 2006, en skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang om det behövs av miljö- eller hälsoskäl. s fritidshusområde, beläget längs Mälaren norr om Vattubrinken, ligger inom kommunens fastighet Bastmora 1:1. Kommunen upplåter marken genom arrende till

3 fritidshusägarna. Dessa önskar nu köpa marken av kommunen. Området har till skillnad från ingen permanentering i juridisk mening eftersom kommunen kräver att arrendatorerna skall vara skrivna på annan adress. Förekomsten av faktiskt åretruntboende är inte dokumenterad. Kommunen har hittills, med hänvisning till att godtagbar VA-lösning först måste kunna ordnas, inte bifallit arrendatorerna önskemål om förvärv. Under åren arbetade kommunen med en detaljplan för med avsikt att avyttra mark till de boende. Detaljplanen ställdes ut men antogs aldrig. Knäckfrågan tycks ha varit VA-problematiken. Områdets topografi och bebyggelsens direkta närhet till Mälaren försvårar möjligheten till godtagbara enskilda lösningar. Det är därför intressant att i samband med VAutredningen för studera om gemensam lösning kan vara utförbar. Arrendatorerna har i brev anfört att det önskar att ansluta till kommunalt VA-nät om sådant kommer till stånd i. Områdets tillgänglighet gör det dock mindre lämpligt än för permanentbostäder vilket skall beaktas både i eventuell införlivning i detaljplanen och i val av VA-lösning. Befintliga förhållanden Området karaktäriseras främst av större skogstomter med förhållandevis små bostadshus. Det är starkt kuperat på sina håll, med en brant sluttning mot Mälaren. Längs med strandkanten finns några mindre och en större brygga. Karaktären är något annorlunda i västra delen av Dammkärr som är flackare och öppnare. I dagsläget är 234 av 240 tomter bebyggda och uppskattningsvis bebos mer än 60 % av bostäderna permanent. Tomternas storlek varierar mycket, från 850kvm till över 4000kvm. Tomterna i västra Vattubrinken är över lag större än de övriga. Där är de ofta kvm medan större delen av de övriga hamnar mellan kvm. Fastigheterna har enskilda avloppslösningar. Enligt en inventering gjord av miljökontoret 2006 består avloppsanläggningarna nästan uteslutande av en sluten tank eller någon typ av latrinkompost för klosett, även BDT-vattnet leds från många fastigheter till tank. Utsläpp till mark sker från minst 88 fastigheter och utsläpp från både WC och BDT sker från åtta. I de fall där utsläpp sker till marken är rening i infiltrationsanläggning efter slamavskiljning den vanligaste typen av anläggning. Dock finns anläggningar med markresorption, markbädd eller utsläpp i stenkista. Vattenförsörjning sker främst genom gemensamma lösningar. I Dammkärr försörjs alla fastigheter från gemensamhetsanläggning. I Vattubrinken är antalet anslutna osäkrare. Gemensamhetslösningarna har minskat risken för kontaminerat dricksvatten då separata brunnar oftast ligger nära avloppsanläggningar. Överlag bedöms risker knutna till befintligt VA större i Vattubrinken än i Dammkärr. omfattar 4 ha landremsa längs med Mälaren och består av ett 15-tal privatägda fritidshus på arrendetomter. Både tomter och hus är små. Husen ligger förhållandevis lågt längs med strandkanten. Bakom tomterna stiger marken kraftigt och är beväxt med barrskog.

4 Översiktsplan En ny detaljplan för området med syfte att förbättra förutsättningarna för permanentboende ligger i linje med gällande Översiktsplan (ÖP) 2004 för Södertälje Kommun som under punkten Fritidshusbebyggelse föreslår att förutsättningarna för en permanentering är att de boende ges möjlighet till gemensamma lösningar för vatten och avlopp samt föreslår en större byggrätt vid anslutning till gemensamt VA. ÖP anger följande prioriteringsordning för omvandling av fritidshusområden: 1) Viksberg/Viksäter (detaljplaner antagna) 2) Sandviken (FÖP antagen, detaljplan planerad ) 3) Dammkärr/Vattubrinken 4) Lerhaga ÖP 2004 anger området som värdefull rekreationsskog. Detaljplaneringen kommer dock bara påverka redan ianspråktagen mark och i den händelse skogspartier kommer att ingå i planen kommer de fortsatt ha status som rekreationsområde och allmänhetens tillgänglighet kommer att säkerställas. Påverkan på andra utvecklingsprojekt Samhällsbyggnadskontoret anser att detaljplan för kan påbörjas trots att detaljplanen för Sandviken inte kommit igång. Ny Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Ytterenhörna, där Sandviken ingår, har antagits, vilket kan ses som att planeringen i det området startat trots att regelrätt detaljplanering dröjer. Samhällsbyggnadskontoret antar att tidsplan för utbyggnad av VA-nätet i Ytterenhörna (däribland till Sandviken) inte kommer att påverkas av att VA-regleras. I det fall nya uppgifter dyker som kan ändra detta antagande skall det följas upp och eventuell omprioritering göras. Gällande detaljplaner 635C - Ändring och utvidgning av byggnadsplan för Dammkärret och Vattubrinken mm, 1974 Reglerar markanvändningen för fristående fritidshus. Byggrätterna inom tomtmark är 60kvm för huvudbyggnad och 20 kvm för gårdshus (varav högst 10kvm får inredas som bostadsrum). Högsta våningsantal är en våning och vind får inte inredas. Vattenområdet tillåts enbart överbyggas med mindre bryggor, båthus eller dylikt. 691A Byggnadsplan för Vattubrinken 1:19 och 1:5, 1977 Reglerar användning och byggrätt på tomterna Vattubrinken 1:9 och 1:5 som varit undantagna den tidigare planen. Tomtmarken på 1:9 har samma byggrätt som tomtmark inom Bpl 635C. Inga gällande detaljplaner finns för området. Det detaljplaneärende som handlades medgav mindre byggrätter om kvm per tomt.

5 Ägoförhållanden Det huvudsakliga planområdet består av privatägd tomtmark och samfälld parkmark. Två föreningar, Dammkärrs Vägförening och Vattubrinkens vägförening förvaltar var för sig samfälligheterna i området. s fritidshusområde ingår i den kommunägda fastigheten Bastmora 1:1 och fritidshustomterna arrenderas till enskilda. Ingen av de nu gällande har föranlett förordnande enligt 113 Byggnadslagen. Äldre plan har däremot inneburit ett förordnande vilket skall beaktas under fortsatt planering. Vid behov skall förordnandet enligt 113 upphävas. Planförslag Överrensstämmelsen med ÖP, samt att planen främst avser reglera befintlig bebyggelse, innebär att inget detaljplaneprogram kommer upprättas. Planförslaget avser reglera VA- och vägförhållanden. Huruvida en framtida VA-lösning kommer att innebära anslutning till det kommunala nätet, lokalt samfällt reningsverk, eller annan lösning skall belysas i en VA-utredning under detaljplanarbetet. Utredningen skall också bedöma möjligheten att integrera i en föreslagen VA-lösning. Vägfrågan kompliceras av att tillfartsvägarna inte har tillräckligt hög standard. Vägen till är enskild medan den till är kommunal. De kommunala intressena i den senare vägen är dock låga. En policy för förvaltning av enskilda vägar är under framtagande på Samhällsbyggnadskontoret. Bebyggelseutveckling i Ett syfte med planen är att ge mer ändamålsenliga byggrätter för permanentboende. Storleken på byggrätterna utreds under planarbetet. Den kuperade terrängen ställer krav på avancerad terränganpassning vilket också skall beaktas när byggrätten bestäms. Byggrätt i fler våningar kan bli aktuellt. Områdets karaktär med stora tomter och små hus kommer att påverkas av större byggrätter samt av en högre andel permanentboende och man kan därför till viss del reglera karaktären genom bestämmelser om minsta tomtstorlek eller liknande. Behovet av att sätt fastställa möjligheten till att stycka befintliga fastigheter är också avhängigt kapaciteten i det VA-nät som utvecklas samt framtida vägförhållanden. Fler boende ökar också behovet av service. Bebyggelseutveckling i Syftet med att detaljplanera skulle vara att reglera VA och förhållandena inför försäljning av marken. Målet är dock inte att möjliggöra helårsboende. Kommunen kan tvärtom ha anledning att vilja förhindra helårsboende eftersom förutsättningar så som vägframkomlighet och avstånd från tätort kan innebära ökade kostnader för att en permanentering av området. Avståndet från tätort försvårar för hållbara transportlösningar för helårsboende. Byggrätterna skall därför anpassas efter delårsboende och med målet att bibehålla karaktären i området. En detaljplanering och avyttring av arrendetomterna till arrendatorerna kommer ändock förändra karaktären avsevärt. En förutsättning för detaljplanering och/eller avyttring av är att strandskyddet upphävs.

6 Miljökonsekvenser En behovsbedömning med tillhörande miljöchecklista har påbörjats. En förhandsbedömning är att miljöbedömning med tillhörande MKB inte kommer att behöva göras. Tidplan SBN beslut om planstart Plansamråd 2:a kvartalet 2010 Utställning 4:e kvartalet 2010 Antagande av Stadsbyggnadsnämnden 1:a kvartalet 2011 Handläggare och projektgrupp Planen handläggs av Sara Peny. Handläggaren fungerar som projektledare. I projektgruppen kommer också ingå kompetens från bygglov, miljö, stadsmiljö och från Telge Nät samt andra kompetenser vid behov. Samrådsförfarande av VA-utredning samt dialog och information till de boende bör ses över för att fungera så smidigt som möjligt. StartPM upprättat av planarkitekt Sara Peny.