Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden

Transkript

1 Välkomna till info-träff, VA samt detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden Anna Ekwall, Petter Skarin och Mari Lundkvist från planavdelningen

2 Detaljplanering Planprocessen är en demokratisk process som sker i förutbestämda steg som regleras i plan- och bygglagen, PBL. Planeringen handlar om användning och hushållning med mark- och vattenområden och är en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. En lagakraftvunnen detaljplan medför rättigheter och möjligheter till ett genomförande av planen.

3 Kommunala ställningstaganden I den nya översiktsplanen, ÖP 2030 redovisas området som; omvandlingsområde för bostäder och inom bebyggelse med hög prioritet för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp

4 ÖP 2030 ställningstaganden

5 Markanvändning enligt fördjupade ÖP, FÖP Mälarstranden 2005 Inga nya bebyggelselägen. Varsam komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Tillgängligheten till Mälaren får inte försämras.

6 Planområdets avgränsning Avgränsningen har gjorts utifrån intentionerna i översiktsplan, ÖP2030. omvandlingsområde för bostäder med hög prioritet vad gäller utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp.

7 Avgränsning av planområdet Då planområdet är stort till sin geografiska avgränsning kan planområdets gräns ändras vid behov.

8 Detaljplanens syfte Möjliggöra fortsatt omvandling av fritidshusboende till åretruntboende under reglerade former Fåtal tillkommande bostadsfastigheter Eventuell tillkommande service inom området Med en strävan att bevara områdets naturvärden, bebyggelsetäthet, karaktär och landskapsbild i samband med denna omvandling Syftet är förenligt med den nya översiktsplanen för Eskilstuna. Området redovisas som omvandlingsområde för bostäder i ställningstagandena för den nya översiktsplanen, ÖP 2030.

9 Detaljplan info Planområdet omfattar cirka 54 hektar, dvs ca m2, ifall man borträknar det (ca 9 ha) stora skogsområdet i de centrala delarna. Detaljplaneområdet utgörs av cirka 110 bostadsfastigheter varav cirka 15 procent är åretruntbostäder. Bebyggelse med permanentboende är spridd över hela området med viss koncentration utefter strandlinjen. Strandområdet domineras dock fortfarande av fritidshusbebyggelse. En stor del av fastigheterna är enskilda bostadsfastigheter. Det finns också ett antal bostadshus med tillhörande uthus på ofri grund, dvs arrendetomter som är fördelade på flera större fastigheter. Det finns även enskilda obebyggda fastigheter Det finns några skogs- och lantbruksfastigheter inom planområdet.

10 Markägande Kommunen äger inte någon mark inom detaljplaneområdet. Planområdet består dels av enskilda privata fastigheter (till största delen) och dels av arrendetomter vid Hundala/Grundby sand, Kullersta sand och vid Lugnet. Inom planområdet finns cirka 35 stycken arrendetomter, varav 14 stycken av dessa ligger inom fastigheten Grundby 5:3, 2 stycken inom Kullersta 1:31, 14stycken inom Grundby 5:12 och 4 stycken inom Grundby 3:14.

11 Många skilda intressen och annat att ta hänsyn till Till exempel; Arrendatorer, ägare till bostadsfastigheterpermant/fritidshus/obebyggda fastigheter Ägare till större skogs-/lantbruksfastigheter Samfällighetsföreningar med ansvar för bland annat vägar och gemensamma naturområden Mark- och anläggningssamfälligheter för olika ändamål (t ex naturområden och vattentäkter) med delägarfastigheter Riksintressen Regionala och kommunala intressen Naturintressen, strandskydd Kulturmiljöintresse och bebyggelsekaraktär Teknisk försörjning, avfallshantering, risker m.m. För övrigt finns det åtskilliga rättigheter inom området såsom till exempel servitut av olika slag, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårds- och fiskevårdsområden.

12 Rättigheter och servitut

13 Riksintressen Hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för Mälaren med öar och strandområden med hänsyn till turismen och det rörliga friluftslivet Riksintresset sträcker sig längs hela Mälaren. Hela planområdet ingår i riksintresset för det rörliga friluftslivet. Mälaren utgör även riksintresse för yrkesfisket och yrkesfisket sjöar. Detaljplaneområdet södra del omfattas även av riksintresseområde för kulturmiljövården, Kafjärden D1, dock inte inom utpekat kärnområde i riksintresset. Riksintresseområdet ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön, exempel på åtgärder som kan skada riksintresset för kulturmiljön kan vara ny bebyggelse i grupper eller i öppna lägen som hindrar utblickar i landskapet samt vindkraftsetableringar.

14 Riksintressen enligt ÖP 2030

15 Kända fornlämningar

16 Geoteknik jordarter i grundlager blockighet i markytan

17 Räddningsverkets rapport Översvämningsrisk vid låglänta områden vid Mälaren

18 Översvämmad mark Mälaren vid olika nivåer (m.ö.h., RH2000) ÖP-2030

19 Naturvärden, nyckelbiotoper

20 Vattenområden, strandskydd, MB båt och bad, fiske, nuläge-möjlighet Badplatser Båtplatser Bryggor Fiske Upphävande av strandskydd Fri passage mht djur och växtliv samt för det rörliga friluftslivet (allemansrätten) Restriktioner mot ytterligare byggnation vid vattnet (strandskyddat område)

21 Huvudmannaskap För området föreslås enskilt huvudmannaskap Det innebär att det är fastighetsägarna inom planområdet som bekostar och ansvarar för utbyggnad, drift och skötsel av allmänna platser, exempelvis vägar och naturområden. Det gemensamma ansvaret fullgörs ofta genom att fastighetsägare går samman och bildar en eller flera gemensamhetsanläggning/ar oftast med tillhörande samfällighetsförening/ar för detta. Då området rör sig om ett omvandlingsområde med befintliga vägar och naturområden finns redan gemensamhetsanläggningar, samfällighetsföreningar bildade med olika ansvarsområden. Kommunen är alltså inte huvudman för allmän platsmark vare sig i nuläget eller planeras vara detta efter det att planen vunnit laga kraft.

22 Skäl för val av enskilt huvudmannaskap är bland annat att; Det är ett omvandlingsområde med befintliga vägar och grönområden/naturområden där samfällighetsföreningar redan idag ansvarar för drift och underhåll samt eventuell förbättringar av vägar. Det gäller för angränsande områden till planområdet. Det gäller även för övriga likartade omvandlingsområden utefter kommunens Mälarstrand. Intentionen är att området även framöver ska behålla den småskaliga karaktären som mer minner om fritidsboende-/landsbygdsområde än att efterlikna ett vanligt villakvarter i tätorten.

23 Allmänplatsmark i detaljplan Lokalgatusystem NATUR Plan och bygglagens definition av allmän plats: En gata, en väg, en park, ett torg eller annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov

24 Teknisk försörjning och avfallshantering, nuläge-framtida möjligheter Elförsörjning, förstärkning av nätet, omdragning luftledning/underjordiska ledningar? /nedgrävning? Tele, ledning, 3g, 4g-täckning? Stadsnät, optofiber, möjligheter? Vatten- och avlopp, planering för kommunalt verksamhetsområde, ledningssträckning, arrenden? Dagvatten, vägdagvatten behov? Avfallshantering, miljöstation? Lägen för teknikområden, transformator-, pumpstationer m.m. samt möjliggöra för vägförbättringar

25 Avfallshantering För hämtning av hushållsavfall krävs att vägen är framkomlig Vid återvändsgator ska en vändplan som är tillräckligt stor alternativt annan godkänd vändmöjlighet finnas. Om inte kraven uppfylls sker hämtning av avfall vid överenskommen plats dit varje brukare får dra sin soptunna

26 Olika typer av vändmöjligheter godkända enligt avfallsförordningen

27 Vägar, biltrafik-, gång och cykel, ev. framtida kollektivtrafik Vägstandard befintliga vägar? Befintliga gemensamhetsanläggningar-samfälligheter, servitut Behövlig vägstandard vid åretruntboende? Lokalgator, tomttillfarter, gång och cykelstråk Ytskikt Vägbredd, sektioner Lutning Diken, hantering av vägdagvatten Mötesplatser Vändmöjligheter med vändslingor, vändplaner och t-kors Parkering Behov av åtgärder på befintliga vägar /Nya vägsträckningar/gång/cykelstråk? Framkomlighet även vintertid Utryckningsfordon, fordon för hämtning av avfall, eventuell (efterfråganstyrd) kollektivtrafik, snöröjning. Riktlinjer vägutformning enligt FÖP 5045 Mälarstranden från 2005 vid detaljplanering

28 Vägsektion med beteckningar Vägområde

29 Utmaning vägar, ny vägsträcka Viktiga trafiktekniska åtgärder; att förstärka och bredda vägar så att de bland annat kan vinterväghållas, se över dagvattenhanteringen-anordna diken, tillse behoven av mötesplatser och anordnande av vändslingor/vändplaner/ trevägskors för att bland annat få till en fungerande avfallshantering och framkomlighet för snöröjning och utryckningsfordon.

30 Användning av allmän plats, NATUR Med allmänplats natur menas icke anlagda friväxande grönområden. Vad ingår i ändamålet En vanlig form är små skogsområden som lämnas mellan bostadsområden för bostadsnära grönområden. En annan vanligt förekommande form är stråk av natur mellan kvartersmark, ofta för att fungera som släpp ut i större naturområden eller som skydd för befintlig bebyggelse. Natur kan även innehålla utrymme för omhändertagande av dagvatten, till exempel i form av utjämningsmagasin, våtmarker eller dammar. Fordonstrafik kan i mycket begränsad utsträckning inrymmas på naturmark. Med en bestämmelse om natur kan kommunen säkerställa att ett område bibehålls som natur och inte bebyggs med annat. Detta innebär en säkerhet för omkringboende. Att ett område får bestämmelsen natur innebär dock inte att naturen måste bevaras som den var när planen vann laga kraft utan området får skötas som natur enligt skötselplan eller ortens sed, vilket ibland innebär röjning och avverkning. I det fall det behöver säkerställas att till exempel träd inte tas ned måste även utformningsbestämmelser för detta föras in i planen. Viktigt att syftet är tydligt För att motivera kostnader är det viktigt att syftet och ambitionsnivån framgår av planen.

31 Allmänna platser som kommunen inte är huvudman för Om kommunen inte är huvudman för en allmän plats är det upp till fastighetsägarna inom planområdet att bestämma om hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. Om detta finns det bestämmelser i anläggningslagen Plan- och bygglag (2010:900) 6: I anläggningslagen (1973:1149) finns bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser som kommunen inte är huvudman för. Det regleras alltså inte närmare i plan- och bygglagen hur det enskilda huvudmannaskapet ska organiseras och det finns inga formella hinder mot att de berörda fastighetsägarna löser detta på det sätt de själva finner vara lämpligt. Om någon av fastighetsägarna eller kommunen ansöker om en förrättning enligt anläggningslagen bildas dock en gemensamhetsanläggning som omfattar de allmänna platserna. En sådan gemensamhetsanläggning förvaltas normalt av en samfällighetsförening. I beslutet om att inrätta en gemensamhetsanläggning anges närmare hur vägar och andra allmänna platser ska utformas. Beslutet får inte strida mot detaljplanens bestämmelser, men mindre avvikelser får göras i den mån som syftet med planen inte motverkas. Vid förrättningen beslutas även om andelstal, som reglerar hur kostnaderna för utförande och drift av de allmänna platserna ska fördelas mellan de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen.

32 Störningar, risker Lukt, buller och allergier från jordbruk, häst/djurhållning Översvämning och ras och skredrisk Förhöjd radonrisk Inga kända markföroreningar Nedgrävda enskilda tankar för avlopp Uttjänta trekammarbrunnar

33 Jordbruk, skogsbruk, fiske, verksamheter, service Allergier, lukter, buller Friluftsliv, rekreation Fiske med fasta redskap? Icke störande verksamheter inomhus i del av bostadshus Närhet till allmän och kommersiell service Närhet till kollektivtrafik

34 Kulturmiljö, bebyggelsekaraktär Arkeologi, fornlämningar Riksintresse samt regionala och kommunala intressen för kulturmiljön Bebyggelsekaraktär, placering, gestaltning, utformning, byggrätter

35 Natur/skog/odling Naturvärden, växt- och djurliv, nyckelbiotoper Friytor för lek och rekreation Naturvärden för rekreation och rörligt friluftsliv, allemansrätt

36 Placering, utformning och utförande Småskalighet: Låga, smala och små byggnadsvolymer. Flera små komplementbyggnader istället för en stor. Bebyggelseutformning: Traditionella fasadmaterial, huvudsakligen i trä med dämpade kulörer, gärna röd eller annan traditionell kulör. Bebyggelseplacering: Huvudbyggnad centralt placerad på naturtomt med stor andel naturlig topografi och vegetation. Tomt och natur: En stor andel grönska. Tomter avgränsas med grönska. Tydlig gräns mellan skogs-/naturområden och öppna ängs-/jordbruksmarker. Bebyggelsen har skogen i ryggen (i söder) och vänder sig mot Mälaren i norr Ramböll Sverige AB

37 Byggnadsutformning

38 Detaljplanering Planprocessen en demokratisk process i förutbestämda steg regleras i plan- och bygglagen. Planeringen om användning av mark- och vattenområden en avvägning av allmänna och enskilda intressen. En detaljplan medför rättigheter och möjligheter till ett genomförande.

39

40 Planhandlingar som ska tas fram är plankarta (med bestämmelser)med en uppdaterad grundkarta som underlag, planbeskrivning (med bland annat de ingående kapitlen genomförande och inverkan på miljö och hälsa), behovsbedömning, eventuell MKB och fastighetsförteckning.

41

42 Tidplan för detaljplanen Startmöte projektgrupp september 2015 Plansamråd hösten 2016 (okt/nov) Granskning 1 kvartalet 2017 (feb/mars) Godkännande i SBN och KS 2/3 kvartalet2017 (jun/aug) Antagande KF 3 kvartalet 2017 (aug/sept) godkännande i SBN samt KS Planen vinner laga kraft 3 kvartalet 2017 (sept/okt) förutsatt att den inte överklagas

43 Tack för visat intresse!

44 Inför fortsatt DP-arbete, fråga om eventuella kontaktpersoner Finns det några intresseföreningar/kontaktpersoner i de olika delområdena/arrendeområdena? I så fall vill vi gärna ta del av dessa med namn, telefon/mejl/adressuppgift för respektive kontaktperson för förening eller specifikt område? Det är ju ni ute i områdena som besitter den största lokalkännedomen! Remissförfarande inom kommunens förvaltningar/avdelningar/ bolag innan samråds- och granskningsutställning? Nämndbeslut i stadsbyggnadsnämnden, SBN inför samråd, granskning och vid godkännande, godkännande även i kommunstyrelsen, KS Vid samråd och granskning, synpunkter inhämtas från berörda Kommunfullmäktige, KF beslut om antagande

45 Frågor?