Järvsta 16:20, Mårtsbovägen öster

Transkript

1 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling Dnr: 11BMN36 Handläggare: Henry Grew Järvsta 16:20, Mårtsbovägen öster Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Samrådstid: XX mars XX april 2012 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Samhällsbyggnad Gävle, Avdelning, Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tel (vx) Fax

2 Dnr: 11BMN36 Sid 2 (13) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag Fastighetsägaren vill stycka av ca 25 fastigheter för bostadsändamål från fastigheten Järvsta 16:20 öster om Mårtsbovägen. Marken består i dagsläget av skog. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Inga riksintressen berörs av detaljplanen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen för utomhusluft påverkas inte men bilberoendet är stort då avståndet till kollektivtrafik och service är långt. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger i Järvsta ca 4 km sydost om Gävle centrum. Planområdet omfattar de nya fastigheterna, ett naturområde och tillfartsvägen från Mårtsbovägen. Areal Planområdet omfattar ca 4,5 ha mark. Markägoförhållanden Järvsta 16:20 ägs av privatperson. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan Gävle stad som antogs av Kommunfullmäktige 2009 anges användningen bostäder för planområdet. Planområdet är inom området J.B.5 Mårtsbovägen öster som anger att småskalig bebyggelse är möjlig. Kapacitetsutredning för kommunalt VA krävs. Detaljplaner Området omfattas inte av detaljplan. Vision 2025 Detaljplanens syfte, att möjliggöra byggnation av nya bostäder, överensstämmer med Gävle kommun om att forma attraktiva livsmiljöer. Planområdet ligger relativt långt ifrån hållbara transportlösningar, vilket kommer att innebära ett bilberoende.

3 Dnr: 11BMN36 Sid 3 (13) Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats då planens genomförande inte bedöms få betydande miljöpåverkan. De konsekvenser som bedöms uppstå beskrivs längre fram i handlingen. Planförslaget medger en exploatering av ca 25 fastigheter. Det kommer även ske en utbyggnad av ytterligare ett bostadsområde med ett 20-tal fastigheter väster om Mårtsbovägen. Den ökade trafikmängden som genereras av de planerade bostadsområdena tillsammans är inte i den storleksordningen att bullret från omgivande vägar eller trafiksäkerheten påverkas i den grad att betydande miljöpåverkan medförs. Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet sluttar norrut och vegetationen består av blandskog (tall med inslag av björk) med både äldre och yngre träd/sly. Stora delar av skogen inom planområdet har redan avverkats. Figur 1: Jordartskarta Marken består huvudsakligen av sandig morän med måttlig förekomst av block, vilket är lämpligt att bygga på. De blockiga partierna bebyggs inte och sparas som naturmark. Kommunen är inte huvudman för naturmarken, som kommer att fortsättningsvis tillhöra stamfastigheten Järvsta 16:20. Radon Planområdet ligger utanför riskområde för markradon. Kommunen har i översiktsplanen för Gävle Stad 2025 gjort ställningstagandet att Inom Gävle kommun ska bostäder och andra byggnader som människor stadigvarande vistas i alltid ska byggas radonskyddat förutom längs med rullstensåsar där det alltid skall byggas radonsäkert.

4 Dnr: 11BMN36 Sid 4 (13) Detta innebär att bostadshus och andra byggnader som människor vistas i stadigvarande som byggs inom planområdet ska byggas radonskyddat. Kulturmiljö En utredning av lämningar tas fram för exploateringsområdena på båda sidorna av Mårtsbovägen. Enligt utredningen Befintlig bebyggelse Bebyggelsen nära planområdet består av friliggande villor, både i bostadsgrupper och enstaka hus. På västra sidan om Mårtsbovägen planeras också ett bostadsområde för ett 20-tal villor. Ny bebyggelse Ca 25 nya bostadshus kan placeras utmed en grenad vägslinga utgående från Mårtsbovägen. Huvudbyggnaderna får uppföras i två våningar och komplementbyggnaderna i en våning. Anordnas souterrängvåning får en våning utöver souterräng uppföras. Vind får inte inredas utöver två våningar eller vid souterräng med en våning. Komplementbyggnader ska underordna sig i storlek till huvudbyggnaden. Den högsta sammanlagda bruttoarean per tomt är 300 m². I den östra delen av planområdet kan både villor och parhus uppföras, men i den västra delen kan endast friliggande villor uppföras, i och med planbestämmelsen p 1 Byggnader ska placeras minst 4.0 meter från fastighetsgräns. Figur 2: Exempel på hur den södra vägslingan kan se ut efter genomförande av planen

5 Dnr: 11BMN36 Sid 5 (13) Planområdet omfattar totalt ca 3,2 ha mark för bostadsändamål, och minsta tilllåtna tomtstorlek är 1000 m 2. Det finns troligtvis en efterfrågan på större tomter i detta område. De föreslagna fastigheterna som redovisas i figur 3 är ca m 2 stora. Figur 3: Förslag på indelning av nya fastigheter. Prickad mark får inte bebyggas, och på området markerat med kors får inte huvudbyggnader uppföras. Det finns större höjdskillnader på vissa ställen inom planområdet, vilket kan innebära att slänter förekommer på olika ställen, inte minst vid lokalgatan. Höjdskillnader mellan tomter ska tas upp inom tomterna för att undvika höga stödmurar och dyl. Terrängen ska även i övrigt i största möjligaste mån tas upp på tomterna med slänter. Ett område med mark som endast får bebyggas med komplementbyggnad närmast kraftledningen markeras med korsmark. Syftet med detta är att hålla skyddsavståndet 50 meter för att skydda boende från eventuell strålning och nedfallande ledning. Närmast lokalgatan markeras ett 6 meter brett område som inte får bebyggas för att möjliggöra parkering framför garaget så att bilen inte blockerar gatan. Fastighetsägaren avser inte att exploatera hela området på en gång, men kommer att sälja av enstaka fastigheter när det finns efterfrågan. Intentionerna är att bevara fastigheterna som naturtomter i största möjliga utsträckning.

6 Dnr: 11BMN36 Sid 6 (13) Service Bostäderna kommer troligtvis att köpas av barnfamiljer, vilket innebär ett ökat tryck på skolplatser. Hemlingbyskolan ligger 1,5 km från planområdet. Annan service finns bl.a. vid Kryddstigen (ca 2 km), Hemlingby köpcentrum (ca 4 km), och Gävle centrum (4 km). Friytor Planområdet omgivs av stora naturområden som kan användas för lek och olika aktiviteter. Gävle kommun äger fastigheten Järvsta 16:9 som kommer att om exploateras delvis för bostäder. Det finns planer på att bevara delar av den fastigheten för lekytor för att tillgodose framtida behov. Gator och trafik Ny lokalgata Lokalgatan inom planområdet är totalt ca 660 meter lång och har ett vägområde på 8 meter, varav totalt 3 meter är avsatt för svackdiken på vardera sidan om gatan för hantering av dagvatten. Huvudmannaskap Figur 4: Den föreslagna lokalgatan Kommunen är inte huvudman för gata och gång- och cykelvägar. Motivet till enskilt huvudmannaskap är att området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området. En gemensamhetsanläggning kommer troligtvis att bildas för drift och underhåll av lokalgatan, där varje fastighetsägare går in med en proportionerlig andel. Det finns en risk att kostnaden för varje andel blir mycket hög ifall inte hela området exploateras. Vägen leder ut på lokalgatan Mårtsbovägen. Denna korsning ligger ca 120 meter från korsningen med Södra Kungsgatan. Trafikmängder Södra Kungsvägen trafikeras med ca fordon/dygn 2011 (trafikmätning utförd av Gävle kommun) med 6 % tung trafik. Mårtsbovägen trafikeras med ca 646 fordon/dygn 2011 med 3 % tung trafik (trafikmätning utförd av Gävle kommun).

7 Dnr: 11BMN36 Sid 7 (13) Genom etableringen av bostäder öster och väster om Mårtsbovägen kommer trafiken i korsningen Mårtsbovägen/Södra kungsvägen öka med ca 90 fordon/dygn. Denna ökning är så liten att den är svår att kvantifiera. Det kommer att ske ökningar av utsläpp till luft, men för att klargöra denna ökning måste man ha kännedom om Figur 5: Mårtsbovägen de inflyttades tidigare transportvanor. Metodberäkningar av luftutsläpp och buller har sådana marginaler att denna ökning inte ger utslag i beräkningarna. Det är ca 300 meter till busshållplats för buss i båda riktningarna på väg 76. Refug på Södra Kungsvägen I samband med exploateringen kommer en refug med möjlighet till gång- och cykelpassage anläggas på Södra Kungsvägen i höjd med Mårtsbovägen som en trafiksäkerhetshöjande åtgärd. En gång- och cykelväg parallellt med Södra Kungsvägen finns på vägens norra sida. Refugens placering genererar att en kantsatt trottoar i korsningen Mårtsbovägen/Södra kungsvägen behöver anläggas så att man kan komma till refugen. Gävle kommun och Trafikverket anlägger refugen. Gång- och cykelväg Enligt Gävle kommuns cykelplan 2010 är en hastighetssäkrad passage över Södra Kungsvägen vid Järvstakroken planerad. Åtgärden har prioritet 2 på en tregradig skala där 1 är högsta prioritet. En ny cykelbana, med prioritet 3, mellan Järvstakroken och Kvarnkroken finns också med i planen. Cykelplanens planeringshorisont är år För att anpassa gång- och cykelbanorna till planerade åtgärder ansluts därför planområdet till Järvstakroken med en gång- och cykelväg i planområdets sydvästra del.

8 Dnr: 11BMN36 Sid 8 (13) Exploatören till planområdet 16:20 ( A i figur 5) ansvarar för att anlägga gcväg öster om Mårtsbovägen (blå linje), ca 55 meter. Exploatören till 16:9 mfl ( B i figur 5) ansvarar för att anlägga gc-väg inom sitt planområde (brun linje) ca 70 meter. Båda exploatörerna delar på kostnaden för anläggandet av gc-vägen utmed Södra Kungsvägen (röd linje), ca 85 meter. Exploateringsavtal upprättas med båda exploatörerna. Figur 6: Kostnadsfördelning för anläggande av gång- och cykelväg Störningar Elledningar Söder om planområdet finns en 10 kv-högspänningsledning och en 70 kvhögspänningsledning i samma ledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning. Ett skyddsavstånd på 50 meter mellan ledningarna och närmaste bostadshus har beaktats i detaljplanen för att skydda boende från eventuell strålning eller nedfallande ledning. Farligt gods Byggnaderna ligger längre än 100 meter från Södra Kungsvägen, en rekommenderad led för farligt gods, vilket innebär att ingen riskutredning krävs. Luftkvalitet Inga miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar. De bedömningar som gjorts fram till och med 2010 visar att luftkvaliteten i planområdet inte överskrider, eller kommer att, överskrida någon gällande Miljökvalitetsnorm. Den planerade trafikökningen kommer inte att resultera i några mätbara förändringar.

9 Dnr: 11BMN36 Sid 9 (13) Risk för ras och skred Den dominerande jordarten i området är morän med viss delar berg i dagen. Ett mindre område består av torv. Det föreligger ingen risk för ras eller skred inom området. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området kan anslutas till Gästrike Vattens ledningsnät för vatten och avlopp enligt utredning gjord av Gästrike Vatten Utredningen säger bland annat att det troligtvis går att lägga ett konventionellt VA-system med självfallsledningar. Planområdet ingår i Etapp 4 enligt utredningen. Dagvatten Dagvatten omhändertas på egen fastighet. Lokalgatan förses med svackdiken för att hantera dagvattnet. El Gävle Energi som elnätsägare ansluter området till elnätet. Avfall Avfallshantering sker via Gästrike Återvinnare med egen sophantering för varje hushåll. Konsekvenser Miljökonsekvenser Planförslagen på båda sidor om Mårtsbovägen innebär en ökning av trafiken längs Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen med uppskattningsvis 90 fordon/dygn. Det motsvara en ökning på Södra Kungsvägen på ca 1 % och på Mårtsbovägen med ca 14 %. Dessa ökningar är små och kommer inte att i någon större utsträckning ge negativ miljöpåverkan eller påverkan på nuvarande bullernivåer. En ökning av luftföroreningar och koldioxid kommer att ske men det går inte att säkert kvantifiera förändringen då det kräver att man veta vilka transportvanor de inflyttade hade innan de flyttade till området. Genom möjligheter till kollektivtrafik och gc-banor finns det goda förutsättningar för de boende att transportera sig utan bil.

10 Dnr: 11BMN36 Sid 10 (13) Landskapsbild Landskapsbilden öster om Mårtsbovägen påverkas eftersom skogsmark försvinner till förmån för bostadsbebyggelse. Hänsyn till landskapet tas i och med att vägen följer höjdkurvorna i området och utnyttjar de mest flacka partierna, vilket innebär mindre krav på schaktning av massor. Blockig skogsterräng i mitten av planområdet undantas från exploatering. Barn Barn och ungdomar som ska till skola och fritidsaktiviteter måste korsa Södra Kungsvägen och idag saknas trafiksäker passage. En planerad refug kommer att underlätta för barn. Den nya gång- och cykelvägen till Järvstakroken underlättar för barn att röra sig säkert i trafiken. Det är ca 1,5 km till Hemlingbyskolan. I södra delen av det nya planområdet på västra sidan om Mårtsbovägen planeras ett lekområde. Barn inom planområdet måste ändå korsa Mårtsbovägen för att ta sig dit. Trafiksäkerhet Ny refug byggs i korsningen Mårtsbovägen/Södra Kungsvägen för att öka trafiksäkerheten, främst för bilister, på Södra Kungsvägen. Vid refugen skapas även överfart för gång- och cykeltrafikanterna. Mårtsbovägen trafikeras främst av trafik med målpunkt i Mårtsbo, genomfartstrafiken är därmed låg. Trafiken längst nya lokalgatan kommer till största del bestå av trafik med målpunkt på gatan. Tillgänglighet Bostadsområdet har ca 1,5 kilometer till närmaste service i form av handel och skola. Boende inom området kan därmed bli bilberoende för transporter i närområdet. Det finns inte trottoarer i direkt anslutning till området. Närmaste busshållplats är ca 200 meter från området vid väg 76 i närheten av Mårtsbovägens infart. Jämlikhet De planerade bostäderna är friköpta bostäder vilket innebär att de i första hand vänder sig till medborgare med god ekonomi. Det är möjligt att bygga både parhus och villor inom planområdet. Ekonomiska konsekvenser Eftersom lokalgatan troligtvis kommer att byggas ut i sin helhet innan alla fastigheter är sålda finns det en risk att några nya fastighetsägare får en mycket hög

11 Dnr: 11BMN36 Sid 11 (13) kostnad för sina andelar i gemensamhetsanläggningen för väg ifall endast ett fåtal fastigheter byggs. En omprövning av gemensamhetsanläggningen för varje ny fastighet som avstyckas blir också mycket dyr ifall detta sker etappvis. Det är därför rekommenderat att exploatören styckar av alla de tänkta fastigheterna samtidigt, och går sedan in som andelsägare i den nya gemensamhetsanläggningen för alla osålda fastigheter.

12 Dnr: 11BMN36 Sid 12 (13) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och beräknas antas av Byggnads- och Miljönämnden efter sommaren Preliminär tidplan: Samråd mars-april 2012 Utställning juni 2012 Antagande augusti 2012 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dagen planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Planen upprättas av Samhällsbyggnad Gävle. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan av exploatör. Exploatören ansvarar för iordningsställande av kvartersmark. Avtal Kommunen har genom avdelningen för Mark och Exploatering för avsikt att avtala om genomförande av gång- och cykelväg från planområdet till Järvstakroken. Gävle kommun och Trafikverket anlägger en refug på Södra Kungsgatan nära korsningen med Mårtsbovägen. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark eftersom området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändring av fastigheters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av lantmäterimyndigheten i Gävle kommun.

13 Dnr: 11BMN36 Sid 13 (13) Avstyckning Inom planområdet ska ett 20-tal nya bostadsfastigheter bildas genom avstyckning från Järvsta 16:20. En gemensamhetsanläggning för lokalgatan behöver troligtvis bildas för drift och underhåll. Det är rekommenderat att exploatören styckar av alla de tänkta fastigheterna samtidigt för att kostnaden för respektive andel i gemensamhetsanläggningen ska vara rimlig för nya fastighetsägare. Ekonomiska frågor Planekonomi Detaljplanen bekostas av exploatören. De fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen ska sökas och bekostas av byggherren, som även står för övriga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen. Tekniska frågor Tekniska utredningar Exploatören ska samråda med Gävle Energi AB angående elförsörjning och med Gästrike Vatten AB angående vatten och avlopp. Utredning av lämningar gjord av Länsmuseet Medverkande tjänstemän Följande tjänstemän har deltagit i planarbetet: Lars Westholm, miljöutredare Samhällsbyggnad Gävle Mikael Ekman, ekolog Samhällsbyggnad Gävle Anders Blomgren, exploateringsingenjör Samhällsbyggnad Gävle Samhällsbyggnad Gävle Petter Jonegård Planchef Henry Grew Planarkitekt