13. Omvandlingsområden

Transkript

1 13:1 13. Omvandlingsområden 13.1 Långsiktigt hållbar utveckling Använda mark och vatten så att en ekologiskt god hushållning främjas Säkerställa dricksvattenförsörjning för omvandlingsområden som helhet Skydda grundvattentäkter och vattenreserver från föroreningar Rena spillvatten från enskilda avloppsanläggningar 13.2 Förutsättningar och förslag Planeringsaspekter Inom kommunen finns ett knappt fyrtiotal områden som brukar benämnas omvandlingsområden. Gemensamt för dessa områden är att de ej har tillfredsställande förutsättningar för permanentboende, bl.a. vatten- och avloppsförsörjning (VA). Många av områdena är fritids- eller blandområden med ett starkt permanentningstryck. I dessa områden måste följande frågor utredas: Vattenförsörjning - bl.a. tillgång, kvalitet Avloppshantering - bl.a. risk för påverkan på recipienter och vattentäkter Tillfartsvägar - bl.a. framkomlighet vintertid och för utryckningsfordon Ev. förtätning av bebyggelsen - bl.a. för att sänka genomförandekostnaderna för teknisk försörjning Ev. planläggning eller planändring - bl.a. för att reglera byggrätten Service - skolor, daghem, kollektivtrafik, handel, äldreomsorg Kostnader för genomförandet Med hänsyn till dessa faktorer bör klarläggas, vilken markanvändning och utveckling som är lämplig för varje område. Markägarna har ett intresse av att få veta hur fastigheten kan utnyttjas idag och i framtiden. Kommunen måste ta ett långsiktigt ansvar för områdets utveckling och klarlägga bl.a. att en fortsatt utbyggnad inte leder till sanitära problem och oförutsedda kommunala kostnader. Vatten och avlopp För många av områdena, främst inom tätortszonerna, är planläggning och anslutning till kommunalt vatten-och avloppsnät den lösning som ligger närmast till hands. Det krävs dock en mognad i området - en övervägande andel av fastighetsägarna måste vara beredda att betala anslutningsavgifter för vatten- och avloppsförsörjning och vägutbyggnad och vara intresserade av en ökad byggrätt. De som eventuellt har en fungerande enskild avloppslösning och de som har för avsikt att nyttja sitt fastighet endast för fritidsändamål har ofta inget intresse av omvandling till permanentområde. Därför krävs i vissa fall övergångslösningar tills dess områdena blir mogna för planläggning. Det gäller då att finna lösningar, som innebär att markägarna kan nyttja sina fastigheter på ett rationellt sätt utan

2 13:2 att sanitära problem uppstår, samtidigt som områdena ej bör tillåtas expandera på ett sätt som försvårar genomförande av en framtida planläggning och en samlad VA-lösning. Andra områden ligger utanför tätortszonerna och är under överskådlig framtid hänvisade till lokala vatten- och avloppslösningar. En av de faktorer som skapar den största belastningen på recipienterna i Stockholms län är tätortsbebyggelse. Recipientkapaciteten är generellt sett ansträngd i länet. Viktiga utgångspunkter för bedömning av vilken bebyggelse som bör tillåtas är därför vilken belastning den aktuella recipienten kan tåla i ett långsiktigt perspektiv och att området som helhet kan få ett uthålligt VA-system i framtiden. Särskilt känsliga recipienter är Angarnssjöängen och Långsjön. Se även kapitel 7, Vatten och strandskydd. Om sanitära olägenheter uppstår inom bebyggelseområden kan kommunen vid vite åläggas att sörja för eller tillse att allmän VA-anläggning kommer till stånd (lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, 2). Kommunen har således ansvar för att områdena får en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Planläggning I PBL, 5:1, anges att prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska ske genom detaljplan bl.a. för ny sammanhållen bebyggelse och för bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. För ett tiotal av omvandlingsområdena finns detaljplaner för fritidsbebyggelse, främst äldre planer. Två av planerna är äldre styckningsplaner utan reglerande planbestämmelser. Övriga omvandlingsområden utgörs av samlad bebyggelse. Följande planläggningssituationer kan konstateras för omvandlingsområdena: Detaljplan för permanentbebyggelse upprättas för tidigare ej planlagt område Områdesbestämmelser för fritidsbebyggelse upprättas för tidigare ej planlagt område (reglering av tomtstorlek och byggrätt) för att förhindra permanentning Äldre detaljplan för fritidsbebyggelse ersätts av ny detaljplan med byggrätt för permanentbebyggelse Äldre detaljplan för fritidsbebyggelse ändras för att förhindra ökad permanentning (införande av eller minskning av byggrätt) Planläggning erfordras ej tillsvidare - bygglovprövning sker enligt riktlinjer i översiktsplanen Vägar, kollektivtrafik och service Tillfartsvägar och vägar inom omvandlingsområden är ofta av låg standard. Utgångspunkten vid ökat permanentboende bör dock vara att utnyttja det befintliga systemet och begränsa erforderliga åtgärder så mycket som möjligt för att minska kostnaderna vid genomförandet. Framkomlighet vintertid samt för tunga fordon,

3 13:3 t.ex. utryckningsfordon, är dock nödvändig. Detta innebär att lutningar ej får vara för branta, att mötesplatser krävs med vissa intervall på smala vägar, att vägarna måste ha bärighet för tunga fordon samt att vändplatser måste uppfylla vissa minimikrav. Kostnader för planläggning och genomförande I vissa fall är förtätning av omvandlingsområdena nödvändig för att utbyggnad av VA-system och vägar ska kunna ske till rimliga kostnader. Förtätning bör dock endast ske i områden som har tillgång till kollektivtrafik och övrig service. Genomförande sker i princip enligt följande alternativ: kommunal regi, kommunen är huvudman för VA-system och vägutbyggnad enskild regi, fastighetsägarna svarar för utbyggnad och förvaltning av lokala vatten- och avloppsanläggningar samt vägar kommunal och enskild regi, kommunen svarar för utbyggnad av överföringsledningar till området och ev. förbättring av tillfartsväg, fastighetsägarna svarar för utbyggnad och förvaltning av VA-system och vägar inom området Vid planläggning av omvandlingsområden inom tätortszonerna eller i anslutning till dessa sker genomförandet vanligen i kommunal regi eller i kommunal och enskild regi. För kommunens åtaganden uttas avgifter enligt taxa för anslutning till VA-nätet, för gatubyggnadskostnader enligt särskild utredning samt planavgift som uttas i samband med bygglov enligt taxa. Vid planläggning av omvandlingsområden utanför tätortszonerna förutsätts genomförandet alltid ske i enskild regi. Fastighetsägarna svarar för lokala vattenoch avloppslösningar samt eventuella förbättringar av vägar inom området. I vissa fall kan gemensamma anläggningar behöva byggas ut för flera fastigheter med stöd av anläggningslagen. Kommunen medverkar i dessa fall med kunskapsstöd och rådgivning. Kommunens omvandlingsområden Områdena redovisas på karta 14. Detaljplanering pågår för Gustavslund, Upprätta-Lingsberg samt Uthamra Strand. Härutöver föreslås de tätortsnära områdena Mörbytorp, Tingvalla, Ubby, Nyborg, Skoga samt delar av Kårsta stationssamhälle planläggas för permanentboende och anslutas till kommunalt vatten- och avlopp inom närmaste tioårsperiod. Några områden i eller nära tätortszonerna kommer troligen att få en samlad VAlösning och planläggas i framtiden, t.ex. Stängselboda. För andra områden längre från tätorterna är planläggning troligen ej aktuell inom den närmaste tioårsperioden t.ex. Torsholma, Rolsta m.fl. För dessa områden bör inriktningen vara att varje fastighetsägare ska få möjlighet att utnyttja sin fastighet för permanentboende, i

4 13:4 alla fall om fastigheten tidigare är bebyggd och om inga avgörande hinder föreligger. Ett villkor är dock att vatten- och avloppsförsörjningen kan lösas på ett godtagbart sätt. För större tomter bör även finnas möjlighet att pröva en mindre bostadsanknuten verksamhet som ej är störande för omgivningen. För områden som ej bedöms komma att planläggas inom överskådlig framtid bör också enstaka avstyckningar efter prövning kunna medges under förutsättning att ingen känslig recipient berörs. Som riktlinje gäller härvid att tomterna ej får vara mindre än ca 2000 m2. Några områden, idag med främst fritidsbebyggelse, bör med hänsyn till olika svårigheter som att lösa vatten- och avlopp, avsides belägenhet i förhållande till kollektivtrafik och dåliga tillfartsvägar ej omvandlas till permanentområden. Detta gäller främst Garns - Ekskogen, Älgeby, Grundvik, Långsjön östra delen och Spånlöt. Av dessa områden saknar Grundvik, Långsjön östra delen och Spånlöt byggrättsreglerande bestämmelser. När det gäller fritidsområdena Stora Mällösa och Berga bör ställningstagande till framtida markanvändning anstå tills dess effekter av Arlandas utveckling klarlagts. Riktlinjer för byggrätten på fastigheter för bostadsändamål utanför detaljplan: Fastighet < 1200 m2: Ett normalt enbostadshus samt uthus, totalt ca 250 m2 BTA Fastighet m2: Ett normalt enbostadshus, additionsbostad samt komplementbyggnader, totalt ca 350 m2 BTA Fastighet > 2000 m2: Ett normalt enbostadshus, additionsbostad, mindre ej störande verksamhet samt uthus, totalt ca 450 m2 BTA Fastighet inom fritidshusområde: Bostadshus högst ca 80 m2 BTA, uthus högst ca 20 m2 BTA Miljöbedömning För samtliga områden föreslås avloppslösningar som innebär att miljöbelastningen minskas, antingen genom anslutning till kommunala ledningar eller genom lokala lösningar. Bebyggelseutveckling genom omvandling till permanentboende och eventuell förtätning föreslås endast för områden med kollektivtrafik och övrig basservice inom rimliga avstånd, bl.a. för att bostadsområdena ej enbart skall vara hänvisade till transporter med bil. Föreslagna riktlinjer för markanvändning och byggrätt utanför detaljplan innebär att möjligheter ges till distansarbete eller liten ej störande verksamhet i anslutning till bostaden, vilket kan betyda ökad livskvalitet och mindre miljöbelastning bl.a. genom minskad pendling.

5 13: Riktlinjer 1. Områden med pågående planläggning alt. planläggning inom 10 år inga avstyckningar före planläggning bygglov medges i princip ej före planläggning i princip inga enskilda lösningar för VA i avvaktan på gemensam lösning Gäller områdena: Gustavslund, Upprätta-Lingsberg och Uthamra Strand (pågående planläggning) samt Mörbytorp, Tingvalla,Ubby, Nyborg, Skoga och Kårsta stationssamhälle (kommande planläggning) 2. Permanentboende. På sikt planläggning och samlad VA-lösning. i princip inga avstyckningar byggrätt totalt m2 BTA beroende på tomtstorlek Gäller områdena: Frösunda, Gillinge-Dammsta, Kvarnbacken - Manlöten, Kårsta - Ekskogen, Kårsta-Gillberga, Lilla Garn, Stängselboda och Sursta. 3. Permanentboende. Ej planläggning inom överskådlig framtid. i vissa fall enstaka avstyckningar; villkor minsta tomtyta 2000 m2 byggrätt se ovan under 2 Gäller områdena: Alby-Lövlund, Alby-Rörby, Angarns-Haga, Dragonhagen, Forsenberg, Jämtlandet, Kårstaby, Långsjön utom ö.delen, Norrdal-Ösby, Ramsta- Kumla, Svista, Torsholma, Rolsta och Åsta kvarn. 4. Fritidsboende. I de flesta fall områden med svåra VA-förhållanden. inga avstyckningar byggrätt för fritidshus, i förekommande fall enligt detaljplan och i andra fall högst 80 m2 BTA för huvudbyggnad och 20 m2 BTA för uthus Gäller områdena: Berga fritidsområde, Garns-Ekskogen, Grundvik, Långsjön ö.delen, Spånlöt och Stora Mällösa.