PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Transkript

1 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera den Bakgrund: Ökad översvämningsrisk på grund av stigande havsnivå Översvämningsrisk på grund av hög nivå i vattendrag? Identifiering av hot och åtgärder Konsekvenser, tidsperspektiv och samhällsekonomisk nytta Åtgärder för att hantera översvämningsrisk i Inre hamnen Yta för att möjliggöra framtida barriär mot havet Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk Enligt dagens riktlinjer ska ingen bebyggelse tillåtas på nivåer som sannolikt översvämmas oftare än en gång på 100 år. Sammanhållen bebyggelse och samhällsviktig verksamhet ska inte etableras där det finns mer än 1 procents sannolikhet för översvämning på 100 år, eller 1 gång på år. För havsnivån finns idag inget sätt att beräkna en så liten risk, vilket gör att en dialog nu pågår om hur den nivån ska fastställas för länet Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera den Samhället måste anpassas till de nya risker som klimatförändringarna medför, i den här texten diskuteras framförallt den ökade risken för översvämning. Havet beräknas stiga i en allt snabbare takt mot slutet på innevarande sekel, och stigningen kommer med all sannolikhet att fortsätta i flera hundra år på grund av trögheten i det globala klimatsystemet. Samtidigt måste staden som byggs fungera såväl idag som i framtiden. Det innebär att Oskarshamns kommuns hantering av stigande havsnivåer i Inre hamnen ska bygga på följande principer: a) Stadsdelens funktioner (såsom vägar, byggnader) ska planeras och byggas så att de inte hotas av naturlig översvämning från havet upp till 2,2 meter i RH 2000 (vilket motsvarar en översvämning med 100 års återkomsttid år 2100) 2. Ytor som kajer och torg som inte skadas av en kortvarig översvämning och där individer inte nödvändigtvis måste vistas kan vara lägre. b) Ytor ska avsättas i detaljplaner för att möjliggöra ytterligare åtgärder för att skydda funktionerna för högre havsnivåer i framtiden (exempelvis kajkanter). 1 Enligt samtal med Lars Ljungström, Länsstyrelsen i Kalmar Län, Notering: Dennas skrivning ger inte en absolut höjd för tex vägen, utan en höjd för översvämningen som ska klaras (dvs inte skada funktionen). Mer korrekt ur risksynpunkt tycker jag, och lämnar visst tolkningsutrymme Sida 1 av 7

2 c) Bostäder ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,7 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion. d) Samhällsplaneringen ska göras på ett sådant sätt att skyddsåtgärder fungerar med den befintliga bebyggelsen och att helheten ger en god bebyggd miljö. 2 Bakgrund: Ökad översvämningsrisk på grund av stigande havsnivå Historiskt har översvämningar inte varit något problem inom planområdet. Det beror dels på att det inte varit så högt vattenstånd så att det slagit över kajkanterna i modern tid, dels finns inte några större värden i området som kunnat förstöras vid en översvämning. I och med planerna för en ny stadsdel i området ändras detta; bebyggelse innebär större värden som skulle kunna skadas. Samtidigt orsakar de globala klimatförändringarna en pågående höjning av havets nivå, vilket leder till större sannolikhet för att händelser med högre havsnivåer kan inträffa i framtiden jämfört med idag. I en kommande rapport som SMHI har tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har extrema vattenstånd i slutet av detta sekel beräknats. Till år 2100 visar de värsta scenarierna 3 att den globala medelvattennivån kan höjas med upp till en meter. På grund av landhöjningen i vår region skulle en sådan höjning ge ca 80 cm högre havsnivå i Kalmar län jämfört med dagens medelvattenstånd 4. Händelser med extremt högt vattenstånd beräknas med statistiska metoder utifrån inträffade händelser. I dagens klimat (år 2010) beräknas en extrem havsnivå med återkomsttid på 100 år till ca 125 centimeter i RH 2000 i länet. Beräkningar för länet år 2100 visar på att händelser med extremt högt havsvattenstånd med års återkomsttid kommer att variera mellan 220 cm och 230 cm i RH2000. Den beräknade förändringen av nivåer med olika återkomsttid visas i Figur 1. 3 RCP8,5-scenariot 4 Medelvattenståndet i Kalmar län år 2014 var 13cm mätt i referenssystemet RH2000 Sida 2 av 7

3 meter i RH2000 Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka Förändring av havsnivåer till ,5 2 1,5 1 0, medelvattenstånd 0,1 0,9 10-årsnivå Oskarshamn 0,9 1,8 50-årsnivå Oskarshamn 1 1,9 100-årsnivå Oskarshamn 1,05 1, årsnivå Kalmar 1,25 2,2 Figur 1 Diagram och tabell som beskriver den beräknade höjningen av medelvattenstånd och extrema vattenstånd med olika återkomsttider i Oskarshamn, samt nivå med 100 års återkomsstid för Kalmar län. Vattenstånden visas för år och år OBS att den räta linjen som visar ökningen inte stämmer, eftersom klimatmodellerna visar en kraftigt ökad förändringstakt i slutet på seklet. Siffrorna kommer från SMHI:s ännu ej publicerade studie Havsnivåer i Kalmar län. 2.1 Översvämningsrisk på grund av hög nivå i vattendrag? I inre hamnen mynnar Döderhultsbäcken, vilken också bör beaktas när det kommer till risker för översvämning. Vid händelse av högt havsvattenstånd och högt flöde i bäcken skulle situationen kunna förvärras. Dock tyder ingen historisk information på att Döderhultsbäcken orsakat eller medverkat till översvämningar vid utloppet. Däremot orsakar bäcken ibland (med okänd återkomsttid) översvämning längre upp, i höjd med Fredriksbergs herrgård och före den kulvert som den leds in i då den kommer in i Oskarshamns stad. Det är viktigt för staden att dessa ytor som kan ses som en ventil bevaras på ett sätt så att de fortsatt kan översvämmas av bäcken utan att orsaka större skador. 2.2 Identifiering av hot och åtgärder I en intern workshop som hölls på Oskarshamns kommun identifierades följande problemområden (rangordnade där 1 är viktigast, utifrån bedömning av sannolikhet och påverkan): 1. Insatsvägar 2. Farliga kemikalier/förvaring 3. Stora verksamheter 4. Bostadsbebyggelse 5. Mindre verksamheter/butiker 6. Järnväg Sida 3 av 7

4 2.3 Konsekvenser, tidsperspektiv och samhällsekonomisk nytta En svår aspekt att hantera när det kommer till klimatförändringar och anpassning till dessa, är tid. Samhällsplaneringens former är gjord för konstanta förhållanden, med frågor som: Är marken lämplig idag eller inte? Ska åtgärder göras nu eller inte? Med klimatförändringarna blir tidsaspekten och förändringstakten istället viktig, och frågor gäller: Är marken lämplig nu och hur länge? När måste åtgärder göras för att den fortsatt ska vara lämplig? Ska den befintliga miljön åtgärdas nu? Om den ska finnas kvar, när krävs åtgärder för att den inte ska hotas? Eftersom alla åtgärder kostar pengar, så krävs en analys av nyttan som en åtgärd ger, gentemot vad det kostar att genomföra samma nytta. Vid nybyggande bör den generella utgångspunkten vara att alla risker ska undvikas, men när det gäller befintlig bebyggelse och infrastruktur är det svårare då blir frågan: Hur länge kan X fungera utan åtgärder, vad skulle åtgärder kosta respektive vad kan en händelse (exempelvis översvämning under 10h) kosta? Dessutom hur långt fram i tiden kommer funktion X att nyttjas, är en åtgärd nu för att skydda den i framtiden relevant? Ytterligare en aspekt när det gäller befintlig infrastruktur är att den ofta är anpassad till befintlig bebyggelse och stadsbild. En kraftig höjning av en väg kan då få stora konsekvenser på kringliggande bebyggelse där entréer blir oanvändbara och entréplan blir källarplan. Denna problematik är aktuell på ett antal platser i Inre hamnen. 3 Åtgärder för att hantera översvämningsrisk i Inre hamnen Vid samma workshop som ovan ( ), samt i samtal inom arbetsgruppen för Inre hamnen har möjliga åtgärder som bör tillämpas för att hantera hoten identifierats. Dessa är sammanställda i Figur 1 nedan Tabell 1 Åtgärder för att möta översvämningshot i Inre hamnen Åtgärd Förklaring Tidsperspektiv Avsätt yta för att möjliggöra framtida barriär mot havet Reservera ytor på kajkanter mm i detaljplaner nu, för framtida klimatanpassingsåtgärder. Detta innebär att ytorna undantas från exploatering och att där möjliggörs för exempelvis framtida barriärer mot vattnet. En barriär skulle exempelvis kunna utformas som en upphöjd kajpromenad närmast vattnet. Anslutning till angränsande områden ska utformas på ett sådant sätt så att vatten inte rinner in bakvägen (dvs de måste ansluta till tillräckligt höga områden), samt så att dagvatten kan rinna ut från området. Planering nu, genomförande när behov aktualiseras. Höj vägar till minst +2,2 m Möjliggöra höjning av vägar efterhand Höj vägars nivå så att de ska klara en naturlig översvämning från havet med 100-års återkomsttid år 2100; dvs +2,2m (RH 2000). Planeringen ska möjliggöra för framtida ytterligare höjning av vägar Genomför nu Planering nu, genomförande när behov aktualiseras. Sida 4 av 7

5 Bostäder och samhällsviktiga verksamheter ska i princip aldrig riskera att översvämmas Övriga byggnader, exempelvis handel, lokal ska inte översvämmas vid en 100-års händelse Viss generell höjning av marknivån på Brädholmen VA-pump på Brädholmen 1) Utloppet flyttas längre ut i hamnbassängen 2) Systemet byggs om så att pumpen kan flyttas/ tas bort Järnvägen behålls som den är, men planen möjliggör för framtida klimatanpassningsåtgärder, exempelvis barriär mot vattnet Byggnader ska klara en värre översvämning än den med 100 års återkomsttid. I väntan på regionala riktlinjer är riktlinjen att byggnad ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,7 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion. Lokaler där människor vistas mer tillfälligt, såsom handel, kontor med mera, ska inte hotas av en 100-årshändelse. Detta säkras genom att byggnad ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,3 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion. På Brädholmen är det lämpligt att höja hela markytan, exempelvis till 2,3 m (RH 2000) för att undvika översvämningar och skapa en god stadsbild. Det finns även en viktig teknisk anläggning, en befintlig pumpstation för stadens avloppsvatten, inom området. Den hanteras inte i planen för Inre hamnen mer än att vattnet ska göras tjänligt där pumpen idag i vissa lägen bräddar avloppsvatten. Järnvägen ligger på vissa ställen så lågt som 1,7 m (RH 2000). Det innebär att den kan hotas av en översvämning med 100 års statistsk återkomsttid någon gång efter år Idag passerar tåget 2 ggr per dag på sträckan. Utifrån resonemanget att en översvämning av järnvägen under några timmar skulle kosta samhället väldigt lite i jämförelse med kostnaden och den stora yta som skulle krävas för att översvämningssäkra den, så görs ingen åtgärd idag. Genomförande nu, ev. justering då riktlinjer finns. Dessutom möjliggörs för framtida åtgärder genom att mark avsätts utmed kajkanterna. Genomför nu Genomför nu Genomför steg 1 nu, steg 2 behandlas utanför planen, men bör genomföras på sikt. Möjliggör för framtida åtgärder i planen Sida 5 av 7

6 3.1 Yta för att möjliggöra framtida barriär mot havet Ett viktigt komplement till en specifik plushöjd för lägsta golv i byggnader eller köryta på vägar är att avsätta mark i kommande detaljplaner längs samtliga kajer och andra strategiska områden för framtida klimatanpassningsåtgärder. Detta innebär att de genom detaljplanen säkras mot bebyggelse etc och kan användas för att bygga barriärer mot havet i framtiden när behovet aktualiseras. En barriär kan vara en mur eller plexiglas, men också en trevligare anläggning såsom en upphöjd kajpromenad med gradänger eller liknande. Den kan också byggas på och höjas i takt med stigande vattennivåer långt in i framtiden. En sån här anläggning måste valla in Inre hamnen eller det vid den tiden aktuella området så att vatten inte riskerar att rinna in bakvägen. Figur 2. Hantering av extrema vattenstånd i framtiden. Rosa linje visar utbredningen av +3,0-nivån runt planområdet. Genom att avsätta ytor i kommande detaljplaner längs grön linje för framtida barriärer mot havsvattnet kan planområdet säkras. Denna åtgärd ska ses som ett komplement till föreslagna plushöjder för byggnader, infrastruktur m.m. Där grön linje är streckad kan ingen permanent barriär byggas (t ex där gator passerar) utan där måste tillfälliga lösningar vid extrema vattenstånd i framtiden ordnas. Sida 6 av 7

7 Figur 3. Bilderna visar ett exempel över hur en kajkant som avsätts för klimatanpassningsåtgärder i detaljplan kan förändras med tiden i takt med stigande vattennivåer. En sådan här barriär är i första hand avsedd för att skydda mot extrema vattennivåer, t ex vid extremt ogynnsamt väder, i framtiden. Det är viktigt att ta hänsyn till att dagvatten ska kunna rinna på ytan förbi barriären och ner i hamnbassängen. Bilderna illustrerar extrema vattennivåer, kanske 100- årshändelser, och vid dessa tillfällen kan det finnas en svårighet att leda ut dagvatten. Vid dagar med normala havsnivåer (även i framtiden) bedöms det finnas goda möjligheter att ordna detta anläggningstekniskt. Sida 7 av 7